Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå universitetsstad. med miljökonsekvensbeskrivning MKB

Transkript

1 Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Översiktsplan Umeå kommun Fördjupning för Umeå universitetsstad med miljökonsekvensbeskrivning MKB Samrådshandling oktober 00

2 Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå universitetsstad Samrådshandling hösten 00 Planen är utarbetad av Stadsledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsens närings- och planeringsutskott. Planen är en av sju fördjupade översiktsplaner som presenteras under åren Godkänd för samråd av kommunstyrelsens närings- och planeringsutskott. Projektgruppen: Umeå kommun har sedan många år tillsammans med Landstinget och Umeå universitet en arbetsgrupp som samarbetat i planerings- och trafikfrågor som rör sjukhus- och universitetsområdet. Arbetsgruppen har i föreliggande planarbete bestått av Isabella Forsgren, Björn Johansson och Fredrik Forsell från Umeå kommun, Torgny Jonsson Umeå universitet, AnnaCarin Dahlgren och Ulf Olofsson Landstinget samt trafikkonsult Curt L Sandberg och landstingets konsult Karin Nyberg White arkitekter. Planförslaget har utarbetats av arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark Sundsvall i samarbete med Bengt Schibbye, Schibbye Landskap Härnösand. Bearbetningar av planen har gjorts av Umeå kommun. Övriga medarbetare: Därtill har ett antal medarbetare från Umeå kommun bistått i planarbetet. Dessa är Pernilla Helmersson- planerare (div. texter, formgivning och layout), Doris Grellmann- naturvårdsplanerare och Anna Flatholm-landskapsarkitekt (grönstruktur), Per Hänström- miljöinspektör och Annika Söderlund- miljöinspektör (MKB). Politisk styrgrupp: Avstämningar har löpande gjorts i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott som utgjort den politiska styrgruppen. Kartor och illustrationer: Kartor: Hans Gillgren samt Curt L Sandberg Illustrationer: Hans Gillgren, Gillark Sektion samt skisser Gösta Skoglunds väg: WSP Foton där inte annat anges: Umeå kommun och Hans Gillgren, Gillark Flygbilder: Lars Lindh, Samhällsbyggnadskontoret Översiktsplanen på webben: Samråd pågår under tiden; 00-XX-XX till 00-XX-XX.

3 Innehållsförteckning (Ska uppdateras!) sid nr Sammanfattning Introduktion. Umeå universitetsstad- en plats i förändring. Multiarena på Hamrinsberget?. Vad är en fördjupad översiktsplan? 0. Tidigare översiktsplan 0. Stadsdelsnamnet Umeå universitetsstad. Planområdets avgränsning Strategiska överväganden för Umeås tillväxt. Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt. Tillväxtscenario invånare. Människan i staden Planförslaget. Helhetsgrepp och utformningsprinciper. Allmänt om plankartan. Plankartor. Trafikstruktur. Platser och stadshuvudstråk. Kvartersbebyggelse. Stadskaraktär. Grönstruktur. Dagvatten sid nr Planeringsförutsättningar. Olika stadsbyggnadsprinciper. Dagens struktur. Bebyggelsestruktur i angränsande stadsdelar. Sjukhus- och universitetsområdets framväxt. Kulturmiljövärden. Trafik och trafiksystem för buss, bil, cykel och gående. Grönstruktur, naturmiljö och friluftsliv. Vatten och avlopp, fjärrvärme samt el. Geoteknik.0 Miljöstörningar, hälsa och säkerhet Översiktsplanens konsekvenser och MKB 0. Planen och dess jämförelsealternativ. Miljöbedömning. Riskanalys X. Konsekvenser på miljömål och hur de beaktas X. Uppföljning X. Uppfyllelse horisontella mål Umeå kommun X Genomförande. Organisation, ansvar och resurser x. Detaljplanering och projektering x. Etappindelning och tidplan x

4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Den fördjupade översiktsplanen för Umeå universitetsstad syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för fortsatt stark utveckling av sjukhus- och universitetsområdet. Mot bakgrund av Botniabanans färdigställande, byggande av resecentret Umeå Östra och den planerade sträckningen av E i Kolbäcksvägen har ett behov av en översyn av stadsutvecklingen i området identifierats. Mål och utgångspunkter Målet för planen och dess genomförande är att stödja pågående och planerade utvecklingssatsningar och skapa en stadsdel för utbildning, forskning, sjukvård samt områdesanknuten företagsutveckling av hög klass. Exempel på frågeställningar som fungerat som utgångspunkter för planarbetet är kopplingen mellan Umeå Östra och sjukhus- och universitetsområdet, utformning av östra infarten från det planerade E- läget, intresse för byggande av bostäder och verksamheter på exempelvis Hamrinsberget och Lilljansberget samt Landstingets utvecklingsplan och hur den påverkar stadsdelens utformning. Handlingens disposition Handlingen inleds med en redovisning av planförslaget följt av ett avsnitt om genomförandefrågor. En beskrivning och analys av olika stadsbyggnadsprinciper samt nuvarande struktur bildar grund för planens ställningstaganden. Nästföljande kapitel utgörs av en nulägesbeskrivning där landskap, bebyggelse- och grönstruktur samt kulturmiljövärden beskrivs tillsammans med förutsättningar som exempelvis topografi, vatten och avlopp samt kommunikationer. Handlingens avslutande delar behandlar samt konsekvenser av planförslaget. Planförslaget Grundlinjer i planförslaget är att stadsdelen successivt omformas till en tydlig stadsstruktur med ett blandat innehåll. Behov finns av en struktur med ett bättre markutnyttjande för skapande av en tätare och mer attraktiv stadsmiljö. Nuvarande säckgator och separerade trafiksystem m.m. har resulterat i en svårorienterad trafikmiljö med otydliga entréer. Grundelement i en kvartersstad införs såsom ett sammanhängande gatunät med stadsgator där olika trafikslag samlas för större valfrihet i vägval. Bebyggelse i stadskvarteren utformas med en tydlig entrésida som vänder sig mot gatan så att trafikangöring kan ske från omgivande gator på kvarteret. Parkeringsbehov för boende och arbetande löses framför allt på kvartersmark i källarplan samt i nya parkeringshus. Nya platser föreslås som fungerar som tydliga entréer till området och ger ökade möjligheter till stadslivshöjande verksamheter såsom butiker, caféer och annan service i byggnaders bottenvåningar längs huvudstråken. Uppgången från resecentret föreslås landa vid en ny entréyta kallad sjukhusplatsen som fungerar som entré till sjukhuset och angöring för biltrafik från området med passagerare till Umeå Östra. Platsen kan även med fördel kompletteras med en byggnad med publika verksamheter som bidrar till ökat stadsliv. Från sjukhusplatsen skapas en ny stadsgata, kalllad sjukhusallén, i riktning mot universitetet som är öppen för både bil- och busstrafik och utformas med kvartersstadsmässighet med breda gångstråk på gatans båda sidor. Vidare föreslås infarten till området, från Strombergs väg, tydliggöras och kompletteras med ett par portalbyggnader. Ett nytt stråk, benämnt universitetsesplanaden, kopplar samman Strombergs plats och Universitetsplatsen och utformas med en kvadratisk cirkulationsplats. Planen möjliggör även ny bebyggelse för boende och verksamheter på exempelvis Lilljansberget, Hamrinsberget och i Nydala stad. Planförslagets grönstruktur syftar till att komplettera det etablerade parkstråket från Mariehem till universitetsdammen med parkmiljöer av olika karaktär. Bland annat föreslås ett nytt parkstråk som tydligare knyter samman Stadsliden med Nydalasjön.

5 Entréplatser som ger tydliga infarter till stadsdelen : STEN- Gatunät som ger flexibilitet i vägval. Inga säckgator. Stadsgator i huvudstråk som ger grund för stadsliv (PLYMEN) : SKATBOET : TECKENFÖRKLARING : KROSSEN 0 S: VERKSTADEN : STENKROSSEN TJÄDERVINET BISKOPSMÖSSAN Plangräns : LÄRKDRILLEN : : VAXSKIVLINGEN BLÄCKSVAMPEN : Gräns för användningsområde ÖSTERÅKER : GULDSKRINET : 0 VITRISKAN UGGLELÅTEN : 0 : : ÄTTIKSOPPEN 0 RÖKSVAMPEN FINGERSVAMPEN : IDEN STADSL : 0 STADBLA : OLOFSDAL Plats som utformas som en central plats i stadsdelen 0 0 Plats som utformas som en tydlig entré till stadsdelen Stadsdelsplats 0 Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som lokalgata i stadsdelen. Se sektion i beskrivningen Entréplats 0 Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som uppsamlingsgata för lokalgator i stadsdelen. Se sektion i beskrivningen Lokalstadsgata : : Stadsgata med funktion och utformning som huvudgata i stadsmiljö med kantsten och trädplantering. Se sektion i beskrivningen Stadsdelsgata : NATUR Stadsgata DRUMLINEN : : : 0 : AXTORP CHAMPINJONEN STÄVEN : Gator, vägar och platser 0 : TINGEN 0 KLYVAREN STÖT- RISSLAN 0 PULKAN S: PULKAN BRÄTTET FÅRTICKAN 0 NYDALASJÖN 0 0 TROSSEN SLÄDEN 0 0 SKIDSTAVEN 0 KANTARELLEN : ACKJAN 0 0 : MURKLAN : ACKJAN S: 0 : 0 : 0 : 0 0 : 0 KREMLAN SMÖRSOPPEN S: a gat els dsd Sta S: : 0 NATUR TAGGSVAMPEN För fullständiga rekommendationer om markanvändning och utformning, se beskrivningen :0 MUSSERONEN : 0 : SOPPEN : ÄGGSVAMPEN FJÄLLSKIVLINGEN STEN- Användning av mark- och vattenområden BLODRISKAN : 0 : DEN : LI STADS- 0 : 0 0 TRATTSKIVLINGEN ETERN : : FLUGSVAMPEN 0 Illustrationslinjer 0 : RÖDSKIVLINGEN : : MANDELRISKAN GULDSKRINET 0 : 0 : : TOFSSKIVLINGEN : LYAN : 0 0 NA TU 0 : :0 0: RULLSTENEN : VATTENLEDNINGS LAPPKASTET TOMTEN : : NYDALA : : : 0:0 0 BERGHEMSSKOLAN 0 STARTEN RPA RK 0 KÄLKEN STADBLA 0 MÅLET 0 SPANTET TRÄDGÅRDEN : : 0 TALJAN UMEÅ 0 0 : 0 Bebyggelsekvarter KONTROLLEN 0 UMEÅ MÅRDEN 0 STADBLA S: TEG 0 0 : NATUR : : TOMTEBO V-TEG 0 STADBLA NATURPARK STADBLA : : : Stadsdelsgata - STADBLA : STADBO : : : UMEÅ UNIVERSITETSSTAD : : : elsgata Stadsd TUNNELBACKEN TEG S: : : : : VÄSTER- :0 : N : S: : E LV elsgata Stadsd EÄ : TUNNELBACKEN STADBO 0 Entréplats : Stadsdelsplats : NYDALA : (TULL- : elsgata Stadsd : : : KVARNEN) : DOCENTEN : Stads delsg ata : KARLSBORG LUSTGÅRD : : : STADBO : : : NATU : DOKTORN : RPARK PROFESSORN : : : STIPENDIET TRON : TEG S: TANDEN HJÄRTAT : : : LUNDAGÅRD HOPPET : : GRANITEN : : : : 0 : Umeå kommun, Västerbottens län : :0 : NYDALA : : : : FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN : TOMTEBO ARK NATURP AR NATURP : : : : K : : : LYKTAN : ÖN : NYDALA : : 0 0 : TEGSSKOGEN HOPPET ÖSKOGEN : TEG S: ÖBERGSLIDEN 0 : TOMTEBO : TOMTEBO VITTERGUBBEN S: 0 0 UMEÅ KOMMUN m Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren SILVRET 0 S: VITTERGUBBEN : S: 0 GRANSKOGEN GÄRDSRÅET 0 KANDIDATEN GULDET OSKARSBO : : 0 TOMTEBO ZINKEN SOCIONOMEN LICENTIATEN TALLSKOGEN ÄLVSGÅRD BERGATROLLET S: 0 MINERALET : : : : : TROLLSKOGEN : S: GRÖSSJÖSKOGEN 0 : TOMTEBO : 0 :0 NORNAN S: 0 : : : : ÄLVGUBBEN : DRAKEN : : : 0: UMEÅ : NICKELN URANET KVARTSEN : : : SAMRÅDSHANDLING ALFEN MAGISTERN : : : : : NYDALA : DUNGEN PLANKARTA : LABORATORN : : V-TEG 0 : : S: : 0 0 : : TEG : : ODONTOLOGEN : ÖBERGSÅKERN S: 0 TALLBACKEN : LYKTGUBBEN : : : :0 : 0 :0 : : 0 S: PRECEPTORN : MEDICINAREN : : 0 ÖN :-:, :0, :, 0: OCH ÖNSTRAND : S: ÖNSTRAND : S: 0 S: :0 ÖN :-:, :0, 0: OCH : Anlagda och vårdade parker i olika ambitionsnivåer : STADBO : 0 Lokalstadsgata : Stadsdelsplats PARK STADBLA : ÖBACKASÅGEN 0 PARK (BAN- VAKTSSTUGAN) (SÅGVERKET) KURATORN 0 STADBO UM Stadsdelsgata 0 : 0 SJUKVÅRD UMEÅ : PARK 0 :0 : Lokalstadsgata SJUKVÅRD (ÅKERIET) 0 NYDALA : STADBLA 0 Vårdad naturmark med öppna gräsytor och gallrade skogsytor NATURPARK : STADBLA : (ÖLÖTEN) : : SORKEN BARNHEMMET 0 : Naturmark utan vårdande insatser, normalt skog 0 0 Sta dsg ata Stadsdels gata : 0 Stads- 0 0 : 0 : STADBLA : 0 Stadsdelsgata 0 UMEÅ : : : 0 UMEÅ : : 0 : : DOVHJORTEN a sgat Stad 0 Parker och grönområden : : 0 : Entréplats Stadsgata Illustration av behovet av parkytor i ungerfärligen dessa lägen för att grönstrukturen i helhet ska bli bra : : Lokalstadsgata : (SOLVIK) : 0 : : STADBLA (MASSÖREN) Entréplats HOVEN UMEÅ : : 0 Resecentrum Umeå Östra : HINGSTEN Entréplats 0 0 : PARK : STADBLA SIKEN 0 UMEÅ : UMEÅ : 0 UMEÅ : 0 : : : : NATUR : : 0 : UTTERN HUNDEN SPORT NATURPARK S: 0 : 0 0 ta ga ds Sta :0 : : a adsgat Lokalst 0 HUNDEN Stadsgata 0 UNIV Stadsdelsplats : 0 UMEÅ Område närmast stadsgatorna med stadsbebyggelse där kommersiella lokaler i gatuplanet prioriteras för att gynna stadsliv. Bebyggelsen skall stötta gaturummet och gärna ligga i kvartersgräns : : : 0 0 : 0 0 VIPAN : Sta dsd els gata Stadsdelsplats Område där forskning och utbildning i samverkan mellan Umeå universitet och Norrlands Universitetssjukhus prioriteras Stadsgata : SPORT UNIV 0 ÄRLAN Bebyggelse och andra anläggningar för sport och friskvård UVEN 0 Stadsdelsplats 0 : : 0 : STADBLA RENEN S: UMEÅ : 0 0 SPORT : 0 : : Bebyggelse för högre utbildning, forskning och företag med koppling till sjukhus, forskning och utbildning UNIV :0 : : 0 UVEN 0 UMEÅ : 0 UNIV : : 0 NYDALA TÄRNAN Bebyggelse för sjukvård och forskning FLYTTBLOCKET : 0 UNIV : KRICKAN SJUKVÅRD NYDALA ta ga els sd ad St STADBLA R TU NA 0 0 DUVAN S: Stadsbebyggelse med huvudsakligen bostäder Entréplats : : 0 : 0 Stadsbebyggelse med blandat innehåll med tydliga kvartersgränser STADBO STADBLA : PARK 0 0: 0 0 : : DUVAN ata lsg de ds Sta LA 0 LAPPKASTET 0 DB S: 0 0 STA 0 0 NATUR 0 SKIDBACKEN S: : ISTAPPEN 0 ÄLGOXEN : : 0 0:0 UMEÅ S: TEG : LAPPKASTET 0 : 0 UMEÅ FLYTTBLOCKET LÄROVERKET : 0 Plankarta samt förslag till utforming av stråket mellan resecentret och universitetet. Plankartan i större skala redovisas på sidorna -. Se tydligare illustration av stråket på sidan. SAMMANFATTNING

6 De centrala stadsdelarna E-bron Staden mellan broarna Kyrkbron Konstnärligt Campus Resecentrum Umeå Östra Umeå universitetsstad Infart blivande E Exempel på aktuella stadsutvecklingsprojekt, som bidrar till skapande av en dynamisk och levande stad och som knyter samman stadens centrala delar och Umeå universitetsstad, är till exempel Staden mellan broarna och Konstnärligt campus liksom satsningar kring Umeå Östra. Illustration: Pernilla Helmersson INTRODUKTION Introduktion. Umeå universitetsstad- en plats i förändring Umeå universitetsstad har vi valt att kalla den stadsdel som omfattar Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet, Statens Lantbruksuniversitet, resecentrum Umeå Östra och som gränsar till befintliga bostadsområden Ålidhem, Berghem, Sofiehem, Nydalahöjden och det planerade Öbacka Strand. Stadsdelen har haft en oerhört stark utveckling den senaste tioårsperioden. Betydande investeringar görs och planeras i exempelvis infrastruktur, verksamheter, forskning och avancerad sjukvård. Umeå universitetsstad har fått en allt viktigare funktion som kompletterande kärna i Umeå vilket ställt nya krav på den befintliga stadsstrukturen och aktualiserat behovet av en ny fördjupad översiktsplan. Med Botniabanan skapas nya strömmar av människor och trafik i området kring Umeå universitetsstad liksom helt nya förutsättningar för kollektivt resande. Resecentrat Umeå Östra blir det resecentrum i Umeå som bedöms få det största flödet resenärer. Totalt uppskattas antalet resor till och från området på sikt uppgå till cirka 00 per dygn. Tre av fyra resor till och från Umeå Östra beräknas ske med gång- och cykel. För att på bästa sätt kunna tillvarata den potential som följer med Botniabanan är det viktigt att skapa bra kopplingar till målpunkter i området vilket ställer krav på att trafiklösningarna i området kring Umeå universitetsstad är säkra, tillgängliga och trygga liksom har hög orienterbarhet och funktionalitet. Genom detta kan kollektivtrafikens konkurrenskraft öka och områdets attraktivitet och roll som regional målpunkt stärkas. Norrlands viktigaste utvecklingsmiljö Umeå är en dynamisk tillväxtkommun som bidrar till tillväxten i hela regionen. År 00 antog kommunfullmäktige ett nytt mål att Umeå kommun ska bli invånare senast 00. Av vikt är att kunna erbjuda attraktiva miljöer för boende, företag, rekreation och annat. De senaste tio åren har Umeå haft som målsättning att minst hälften av den nya bebyggelsen ska tillkomma som så kallad kompletteringsbebyggelse. Syftet är att uppnå en hållbar, värdetät struktur och bygga mera stad. Umeå universitetsstad har en nyckelroll i denna strävan som Norrlands viktigaste utvecklingsmiljö.

7 Vision Det övergripande målet är att utveckla en stadsdel för utbildning, forskning, sjukvård och områdesanknuten företagsutveckling i internationell toppklass. Umeå universitetsstad ska vara en attraktiv stadsdel som lever dygnet runt med en blandning av verksamheter, bostäder, service och handel. I planen prövas en fördubbling av antalet invånare enligt det scenario som presenteras i Fördjupningen för Umeå där antalet invånare föreslås öka med 000 personer inom de centrala stadsdelarna där Umeå universitetsstad ingår. Förutsättningar Universitets- och sjukhusområdet har planerats och byggts ut i etapper enligt funktionsområdesstadens principer med ett område för varje verksamhet sammanbundet av ett trafiksystem med biltrafik skiljt från gång- och cykeltrafik. Successiva dellösningar för trafiken, särskilt i områdets centrala del mellan universitetet och vid infarten till sjukhuset från Holmsundsvägen, har resulterat i en svåröverskådlig stadsmiljö med bussterminal, parkeringsplatser, angöringar, bilvägar och gång- och cykelvägar. Förutom universitetets ursprungsidé från Århus, med gula tegelbyggnader kring en fågeldamm, saknas en sammanhållande stadsbyggnadsidé. Behov finns vidare av en tydlig, tillgänglig och lättorienterad trafikstruktur för alla trafikslag, alternativa vägar att ta sig till olika entréer och verksamheter i området och till exempel grönstruktur med parkstråk och nya platser för möten som kan fungera som entréer till olika delar av området. Ambitionen är att skapa en stadsmässig struktur och en mångsidig, levande och attraktiv stadsdel väl sammanlänkad med intilliggande stadsdelar och Centrala Umeå. Mål för planarbetet En målsättning för planarbetet har varit att skapa en flexibel utvecklingsbejakande plan som på bästa sätt tillvaratar de positiva utvecklingseffekter som bl.a. Botniabanan medför och medverkar till en fortsatt attraktiv utbyggnad av området. Andra målsättningar har varit att: Säkerställa expansionsmöjligheter för sjukhuset, universiteten samt områdesanknutna företag. Integrera universitetsstaden med centrala Umeå och angränsande delar. Skapa en god tillgänglighet till området från övriga staden, länet och regionen. Utveckla en stadsdel med god orienterbarhet och tydliga entréer. Upprätta av ett genomförandeavtal med berörda parter som ekonomiska medaktörer för de i närtid, mest väsentliga investeringarna. Utgångspunkter Sammanfattningsvis har följande faktorer fungerat som utgångspunkter för arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Botniabanans tillkomst och det nya resecentrumet medför behov av väl fungerande kopplingar till sjukhus- och universitetsområdet där personer lätt kan orientera sig till såväl sjukhusets som universitetets olika entréer samt mellan målpunkter i stadsdelen. Den planerade E-dragningen i Kolbäcksvägen blir östra infarten till universitetsområdet från Strombergs väg en betydelsefull entré med potential att fungera som skyltfönster till norra Sveriges viktigaste utvecklingsområde inom utbildning, kvalificerad sjukvård samt avknoppningsföretag. Nybyggnad och omlokalisering av verksamheter vid sjukhuset innebär att nya entréer skapas samtidigt som byggnader och ytor frigörs och kan nyttjas för andra verksamheter. Önskemål om att tydligare integrera sjukhusoch universitetsmiljöerna. Med en nära koppling mellan verksamheterna ges unika möjligheter att utveckla kreativa forskningsmiljöer i närheten av klinikerna. Krav på att tillgodose parkeringsmöjligheter för besökare nära viktiga målpunkter och att dessa ytor är väl integrerade i stadsmiljön. Attraktiva möjligheter att skapa en blandad stad på Uminovaområdet som utgör en naturlig fortsättning på staden väster om Kolbäcksvägen och Tomtebo. Behov av god framförhållning för möjligheterna att komplettera området med verksamhetsytor men även bostäder. INTRODUKTION

8 . Multiarena på Hamrinsberget? Under 00 lyftes Hamrinsberget, som ligger inom planavgränsningen, som ett av tre studerade lägen för en eventuell framtida så kallad multiarena i Umeå. De två andra lägena ligger vid Umestan samt vid den nuvarande godsbangården vid Ridvägen. De tre föreslagna platserna har översiktligt utvärderats i en preliminär genomförbarhetsstudie utförd av Pöyrö Architects Oy (Umeå multiarena, 00 0 ). En lokalisering på Hamrinsberget bedömdes kunna bidra till skapandet av ett urbant centrum i området och kunna komplettera utbyggnaden av Umeå Östra på ett positivt sätt. Vidare sågs möjlighet att Hamrinsbergets exponerade läge skulle innebära att arenan blev ett mycket synligt landmärke. Utrymmet för närbesläktade kommerciella exloateringar i direkt anslutning till arenan ansågs dock som begränsade. Lägesanalys Hamrinsberget. Källa: Pöyry Architects Oy, 00. INTRODUKTION Lägesanalys Hamrinsberget. Källa: Pöyry Architects Oy, 00.

9 Konsekvenser för planen Val av Hamrinsberget som plats för en multiarena innebär nya förutsättningar och medför en rad konsekvenser för det framarbetade planförslaget. Många överlagrande utvecklingspotentialer Även utan en arena på Hamrinsberget överlagras flera intressen och möjliga utvecklingseffekter på samma geografiska yta. Samtidigt som olika utvecklingseffekter kan bidra till att stärka varandra finns risk att utvecklingsmöjligheter begränsas och blir till hinder för en optimal utveckling i det fall alltför många anspråk samlas i ett område. I området kring resecentrum finns dels potentialför utveckling som följd av samverkan och kopplingar mellan universiteten och universitetssjukhuset samt möjligheter till företagsutveckling. Dessutom medför Botniabanan och de ökande resandeströmmarna utvecklingseffekter i form av att lägen i närheten av resecentrum blir attraktiva för företagsutveckling. Behov av bra kommunkationer och ytor för kringverksamheter Viktiga förutsättningar är exempelvis goda kommunikationer till och från området. Hamrinsberget är i detta hänseende väl försörjt. Närhet finns till både buss, järnväg och området ligger inom gång- och cykelavstånd för ett stort antal boende i Umeå. Förutsättningarna för trafikflödena kommer att utredas mer i detalj inför ett eventuellt genomförandebeslut. En arena innebär inte bara intressanta möjligheter i sig utan ställer dessutom krav på att tillräckliga möjligheter finns för utveckling av närbesläktade verksamheter i arenans närområde. En arenas markbehov är alltså större än själva arenafastigheten. Förutom ytor för utveckling av kommerciella verksamheter finns behov av ytterligare ytor för exempelvis tillfartsvägar där åskådare rör sig till och från olika evenemang. Ökade kommerciella förutsättningar Med en arena i området kan de kommersiella förutsättningarna förbättras. Dels kan befintliga kommersiella lokaler och restauranger dra nytta, dels kan ytterligare verksamheter etableras. Förutsättningar skapas för tillväxt av arbetstillfällen inte minst inom serviceyrken. Behov att omprioritera En konsekvens av en arenaetablering inom området är att det blir nödvändigt att prioritera andra ytor för nya universitetsanknytna verksamheter. Exempelvis genom förtätning och/eller ett starkare fokus på denna typ av verksamhetsytor mellan friidrottsarenan vid IKSU och Lilljansberget. Andra frågeställningar med koppling till planförslaget, som följer med val av Hamrinsberget för en eventuell multiarena, är hur förutsättningar för utveckling av kringverksamheter, såsom service i anslutning till arenan kan säkras samt hur de överlagrande potentialerna kan tillvaratas. Blir Hamrinsberget, till vänster i bildens överkant, aktuellt för en arenaläge blir det sannolikt nödvändigt att göra omarbetningar av planförslaget. Exempelvis måste andra ytor avsättas för utveckling av universitetsanknytna verksamheter. INTRODUKTION

10 . Vad är en fördjupad översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen kan en fördjupad översiktsplan ange markanvändning och ge rekommendationer för detaljplanering och byggande på ett mer detaljerat sätt än den kommunomfattande översiktsplanen. I befintlig stadsbebyggelse, där huvudfrågan handlar om hur förändring och tillskott skall inpassas för att en önskad stadskaraktär ska uppnås, är en relativt hög detaljeringsgrad motiverad. Planens syfte är att lägga fast de viktigaste stadselementen som huvudgatustruktur, grönstruktur samt ange stadskaraktär. Samråd och utställning Samråd är en obligatorisk del av översiktsplanearbetet där syftet är att inhämta synpunkter från kommunmedborgare, myndigheter, organisationer samt internt inom kommunen. De synpunkter som framkommer samlas i en samrådsredogörelse där även de förändringar synpunkterna föranlett redovisas. Nästföljande skede är utställning. Då ställs det justerade översiktsplaneförslaget ut i minst två månader. Utställningen ger berörda parter möjlighet att reagera på de förändringar som gjorts efter samrådet. I detta skede ska Länsstyrelsen lämna ett granskningsyttrande. Efter utställningen samlas inkomna synpunkter i ett utlåtande. Detaljplanering Innan någon bebyggelse kan komma till stånd krävs i regel också en detaljplan som mer precist reglerar tillkommande bebyggelse. Detaljplanen ska bygga vidare på översiktsplanens tankegångar och rekommendationer. Vanligen inleds detaljplanearbetet med ett så kalllat programsamråd. Denna fördjupning ersätter dock den delen av detaljplanearbetet.. Tidigare översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen för Umeå universitetsstad ersätter den tidigare så kallade KRUT-planen som antogs. Den tidigare KRUT-planen angav i grova drag olika zoner för universitetets och sjukhusets framtida expansion samt områden för bostäder och utvecklingsföretag. Kring resecentret Umeå Östra redovisades ett utredningsområde. Planen beskrivs utförligare i avsnittet Översiktsplanens konsekvenser och MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och utgör ett nollalternativ för planens miljöbedömning. Antagande i kommunfullmäktige Det är kommunfullmäktige som slutligen antar den fördjupade översiktsplanen. Beslutet i kommunfullmäktige har då föregåtts av godkännande i näringslivs- och planeringsutskottet samt kommunstyrelsen. Allmänna intressen En obligatorisk del i översiktsplanen är att behandla de allmänna intressena enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Allmänna intressen är, till skillnad mot enskilda, gemensamma för medborgarna. De kan vara riksintressen, strandskydd, natur- och kulturvård m.m. Enskilda intressen beaktas i kommande detaljplanering. års KRUT-plan med plankarta INTRODUKTION Översiktsplaneprocessen består av ett antal olika steg där möjlighet finns att påverka vid flera tillfällen. Processen inleds ofta med ett programeller dialogskede och följs av samråd och utställning som är obligatoriska skeden. Efter planen antagits av kommunfullmäktige följer i regel en detaljplaneringsprocess som liknar översiktsplaneprocessen. 0

11 . Stadsdelsnamnet Umeå universitetsstad Till skillnad från de angränsande stadsdelarna Ålidhem, Berghem, Sofiehem, Nydalahöjd, Ålidhöjd och Öbacka strand saknar Umeå universitetsstad ett egentligt namn. Området omnämns på kartor som universitets- och sjukhusområdet. Eftersom ambitionen är att skapa en mer mångsidig och stadsmässig stadsdel har namnet Umeå universitetsstad valts. Ordet universitet finns i de båda huvudverksamheternas namn Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet.. Planområdets avgränsning För att binda samman det aktuella området med angränsande stadsdelar samt skapa en långsiktig stadsstruktur har planområdet avgränsats i väster längs järnvägen, i norr längs Strombergs väg, i öster längs Nydalahöjd fram till Nydalasjön och i söder längs norra gränsen av Tomtebo samt längs Ålidbacken. Planområdets avgränsning INTRODUKTION

12 Strategiska överväganden för Umeås tillväxt Mer stad! - Komplettering som vitaliserande kraft Detta kapitel beskriver de överväganden och strategier som föreslås för att vi ska nå de övergripande målen om hållbar tillväxt mot invånare år 00. Strategierna presenteras i Fördjupningen för Umeå (samråd hösten 00) som fungerar som ett paraply för övriga fördjupade översiktsplaner inom Umeå kommun.. Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt I syfte att uppnå en hållbar stadsutveckling i ett invånareperspektiv har ett antal strategier formulerats. Strategierna tar utgångspunkt i Aalborgåtagandena och ligger till grund för det scenario för bebyggelseutvecklingen som presenteras på nästföljande uppslag. Kommunen ska planera för att komplettera staden genom att lägga nya stadsdelar intill de gamla och därigenom skapa en större investeringsvilja i det befintliga fastighetsbeståndet, framförallt i centrum! Mer stad uppnås inte enbart genom att bygga högre hus utan genom att lägga nya tätbebyggda blandstadskvarter intill de gamla, så att staden gradvis växer samman till ett mer sammanhängande stadslandskap med allt som förknippas med det goda stadslivet. Skapa hög täthet i nya stadsdelar STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT Fem-kilometersstaden- den täta staden! Umeås tillväxt bör så långt det är möjligt samlas inom femkilometersradier från stadskärnan eller universitetsområdet. Det möjliggör en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar en hög tillgänglighet utan att för det skull vara transportintensiv. En väl definierad och tydlig stadsgräns skulle bidra till en långsiktig och önskvärd komplettering av Umeå stad. Den stora delen av tillväxten bör rymmas inom denna radie eller inom lämpliga områden där kollektivtrafikens stomlinjer kan förlängas. En tät kompakt och funktionsblandad stad med korta geografiska avstånd minskar transportbehovet och gör alternativ till bilen såsom gång och cykel mer konkurrenskraftiga. En exploatering med tät blandstadsbebyggelse liknande Öns föreslagna bebyggelse skulle inledningsvis, innan en hel stadsdel är utbyggd, kunna ta stöd av, men samtidigt stödja, de näraliggande glesa stadsdelarnas utbud av service och andra nyttigheter och på längre sikt kunna generera ett eget utbud av sådant som förknippas med ett mer utvecklat stadsliv. Illustrationer: Maria Löfgren

13 Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling av trafikleder Satsa på offentliga rum och parker! En grundbult för att uppnå den förtätning som följer av tillväxtmålet är att ny tät kvartersbebyggelse planeras längs de stråk som gynnar kollektiv trafiken på bästa sätt. Med en sådan strategi kan vi erbjuda stora grupper boende och yrkesverksamma en kollektivtrafik med hög turtäthet, ett måste för att kollektivtrafiken ska passa in som färdmedel i människors komplexa vardag. En bra och lönsam kollektivtrafik förutsätter en tätare stad och en stabil struktur som resenären kan lita på tänk spår, men använd buss. I den täta staden blir de offentliga rummen allt viktigare. De offentliga rummen ska generellt utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk med plats för rekreation och grönska. Där finns liv och rörelse dagar och kvällar, under alla årstider. Alla ska vara med! En ny ringled runt Umeå ger möjligheter att omvandla befintliga infrastrukturytor i staden. Det finns en stor potential i en effektivare användning av stadens trafikytor och att dessa anpassas till stadsmässiga krav på utformning och funktion. Vägarnas barriäreffekter minskar och nya samband stimuleras. En hållbar stad kan bara byggas med dem som ska leva i staden. All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet. Vi ska utveckla det offentliga rummet så att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor. Utgå ifrån barn, ungdomar och personer med funktionshinder vid byggandet av staden det leder till en stad för alla! Illustrationer: Maria Löfgren STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT

14 . Tillväxtscenario Utifrån de tidigare beskrivna strategierna har ett scenario formulerats för Umeås framtida tillväxt i ett invånareperspektiv. Tillväxten föreslås framförallt koncentreras till stadens centrala delar och befintliga stadsdelar. Därtill föreslås några nya områden i Umeås närhet. Utveckling föreslås även i kommundelarna samt exempelvis i byar inom några intressanta stråk. STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT Idag bor cirka 000 personer i centrala Umeå och 00 inom sjukhus- och universitetsområdet. Planen föreslår att antalet boende ökar med cirka 000 personer. Stråket uppströms älven via E med Baggböle, Kåddis, Brännland och Sörfors Tillväxtscenario invånare. Byar i stråk pers Tillväxt föreslås även inom befintliga byar som ligger i vissa intressanta stråk. Stråken sammanfaller med Länstrafikens linjer och fler boende innebär att kollektivtrafiken kan stöttas. Stråket förbi Röbäck via Skraveljö, Yttersjö och Hössjö Hörnefors spås en tillväxt bl.a. mot bakgrund av Botniabanan och sitt havsnära läge. Idag bor 00 personer i Stråket längs väg till Tavelsjö via Tjälamark, Håkmark och Hissjö Stadsdelarna pers Centrala delarna dvs. inkl. Umeå universitetsstad pers Hörnefors pers Obbola pers Stråket till kusten och Norrmjöle och Sörmjöle via Stöcksjö, Stöcke och Ström För övriga Umeå föreslås en ökning med procent eller personer. Olika områden har olika förtätningspotential. Vidare studier för att undersöka kompletteringspotentialen i de olika områdena. Obbola har möjlighet att växa med ca 000 personer vilket skulle motsvara en fördubbling mot idag. Visionsbild av ett framtida tätare Umeå. Visionen beskrivs i Fördjupningen för de centrala stadsdelarna. Samråd hösten 00. Nya områden pers I scenariot föreslås även nya områden. Dit hör I0, Brännlandsberget, Tegelbruksberget, Umåkersterrängen och eventuellt Skravelsjö. Dessa ligger i närheten av Umeå, är möjliga att nå genom förlängning av kollektivtrafiklinjer och bidrar stöttande till stadens handelsstruktur. Sävar får, med en Norrbotniabana, mycket fina förutsättningar att utvecklas och föreslås växa med drygt 000 personer. År 00 bodde drygt 000 personer i Sävar varav 00 i tätorten. Med en Norrbotnia- Holmsund pers Kust och älv pers Sävar pers Innertavle- Täfteåstråket mot Sävar I centrala Holmsund bor drygt 000 personer och föreslås växa med 000 personer. Många vill bo nära vattnet. Umeå har en lång kuststräcka som kan erbjuda många fina lägen. Idag bor t.ex. 00 personer längs kusten och i planen föreslås att ytterligare 000 ska kunna bo i dessa lägen. Illustration: Maria Löfgren

15 . Människan i staden Planering för ökad hälsa och tillgänglighet Hur vi utformar våra städer och stadsdelar har stor inverkan på vår hälsa. Stadsplaneringen påverkar inte minst hur vi rör oss i vardagen. Närhet till service och handel är en väsentlig faktor för ökad vardagsrörelse, liksom utformningen av promenad- och cykelvägar. Om fler kan gå och cykla på bekostnad av bilåkande ger det ökad hälsa liksom minskade problem med buller och luftföroreningar. Tillgänglighet i stadsplaneringen rör egentligen två skilda områden. Dels gäller det framkomlighet framförallt för människor med begränsad rörlighet, dels tillgänglighet till service och de funktioner som människor behöver i vardagen. Det gäller alltså både att bostäder, butiker och service kan nås utan trappor eller att lutningar, där man behöver ta sig fram med rullstol, är tillräckligt flacka liksom att kunna handla och komma till och från skola eller arbete på ett bra sätt. För att uppnå en ökad närhet är det viktigt att blanda funktioner som boende och arbetsplatser. Trygghet Staden behöver även planeras för att bidra till ökad trygghet. Trygghet är ett komplext begrepp där känslan av trygghet och faktisk trygghet inte alltid går hand i hand. Det är dock viktigt att arbeta med båda delarna parallellt. Att vistas bland många människor och vara sedd är för många en grundläggande faktor för känslan av trygghet. Blandade stadsmiljöer som är befolkade under stora delar av dygnet kan bidra till det. Andra faktorer som är viktiga att uppmärksamma är hållplatser för kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och parkeringsplatsers placering liksom att grönytor, som på dagtid känns trygga, kan ge en motsatt upplevelse kvälls- och nattetid. Barn i staden Staden måste särskilt tillgodose goda levnadsvillkor för barn. Stadsrummet måste anpassas till barns behov och skapa miljöer som gör att barn kan röra sig, leka, uppleva och växa upp utan att utsättas för hälsorisker. Det finns behov av säkra trafikmiljöer som är anpassade efter barnens förutsättningar vilket är en avgörande för att skapa attraktiva stadsmiljöer för barn. Hur fritt barn kan röra sig beror på om det finns ett säkert när av gång- och cykelvägar som leder till viktiga platser för barnen som skola, idrottsanläggningar, torg m.m. Vi ska erbjuda miljöer s om inbjuder till rörelse i vardagslivet och som bidrar till bättre hälsa. Det handlar t.ex. att kunna gå, cykla eller åka kollektivt till skolan istället för att bli skjutsad med bil. Barn behöver bra utemiljöer som inbjuder till lek och utrymme att upptäcka världen på egen hand eller i grupp. Barn väljer inte alltid sin miljö och är samtidigt ofta särskilt känsliga för miljöexponeringar. Vuxna har därför ett ansvar för att barnen ska slippa farliga miljöer och skadlig exponering vilket ställer krav på den fysiska planeringen exempelvis i vilka miljöer som förskolor, skolor, lekplatser och liknande placeras. De faktorer som går att påverka, främst gårdarnas placering i förhållande till trafikerade vägar och vägtrafikens intensitet ska vara vägledande. STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT

16 Flygfoto över universitetsstaden med angränsande stadsdelar

17 Planförslaget. Helhetsgrepp och utformningsprinciper Planens inriktning är att skapa en tydlig stadsstruktur med ett blandat innehåll. Universitetets långsiktiga expansionsbehov bedöms kunna klaras genom en förtätning av den så kallade kompaktzonen vilket i stort sett motsvarar de bebyggda delarna. Detta gör det möjligt att nyttja de östligare delarna, som tidigare reserverats för universitetet, till andra ändamål. Sjukhusets utbyggnadsbehov är inriktat på att utveckla vårdverksamheterna österut i den södra delen och forsknings- och utbildningsverksamheten i den norra närmast universitetet. Med nya entréer runt sjukhusområdet finns behov av ett gatunät som ger tydlig orienterbarhet i området. Planen föreslår införande av kvartersstadens grundelement för att lösa flera problem och skapa ett bättre markutnyttjande och en tätare och mer attraktiv stadsmiljö. Förslaget innebär: Att gatunät införs istället för säckgator för att sprida trafiken och ge större valfrihet i vägval och underlätta tillgängligheten. Stadsgator istället för separerade trafiksystem. En stadsgata innebär samordnad biltrafik på samma gata, dvs bussar och bilar på samma yta. Kantstensangöring samt viss kantstensparkering. Gångbanor på båda sidor av gatorna. Hög kvalitet i utformning med kantsten, träd, belysning, möblemang. Rumslig stadga och orienterbarhet genom t.ex. byggnader i kvartersgräns. Stadslivsgynnande verksamheter i gatuplanet, särskilt längs huvudstråken. Lokalisering av publikdragande aktiviteter med entréer längs huvudstråken. Platser för att skapa tydliga orienteringspunkter i stadsmönstret. Fem steg mot en mer blandad stad Planen innebär att universitetsstaden successivt byggs om från nuvarande funktionsseparerade förortsmiljö till en blandad stad genom ett fempunktsprogram enligt följande:. Gatunät Principen om ett sammanhängande gatunät läggs fast och genomförs successivt under stadsdelens fortsatta utbyggnad. Strukturens grunddrag som exempelvis huvudstråkens läge och utformning, läggs fast. Läget för mindre gator i kvartersstrukturen löses senare i detaljplaneringsskedet.. Platser och stadshuvudstråk Ett flertal nya platser skapas. Dels entréplatser som utgör attraktiva infarter till stadsdelen, dels stadsdelsplatser som bildar orienteringspunkter och möjliggör stadslivsgynnande service som till exempel caféer och matställen. Därtill skapas tre huvudstråk i form av stadsgator.. Grönstruktur Grönstrukturen med parkstråk av olika karaktär läggs fast. (Se avsnitt.). Stadskaraktär De ingående delarnas stadskaraktär fastläggs som grund för senare detaljplanering. (Se avsnitt.).. Kvartersbebyggelse Stadsbebyggelsen ges en tydlig offentlig sida mot gatan och en mer halvprivat in mot kvarteret. (Se avsnitt.). PLANFÖRSLAG

18 . Allmänt om plankartan Plankartan redovisas på nästföljande uppslag och visar förslag på användning av mark- och vattenområden inom planområdet. Planens utgångspunkt i utvecklande av stadsdelen enligt kvartersstadsprinciper illustreras med ett svagt mönster i botten av plankartan. Kommerciella lokaler längs huvudstråk samt forskning och utbildning i samverkan Områden närmst huvudstråken utformas med stadsbebyggelse där kommerciella lokaler i gatuplanet prioriteras för att gynna ett ökat stadsliv. Principen illustreras med streckad yta på plankartan. Bebyggelsen ska stötta gaturummet och placeras med fördel på kvartersgräns. Service- och verksamhetslokaler fungerar som en förstärkning av bebyggelsestråken. Vissa ytor t.ex. längs delar av huvudstråk är markerade i två färger på plankartan och illustrerar områden där forskning och utbildning i samverkan prioriteras. Norrlands universitetssjukhus Umeå universitet och Statens lantbruksuniversitet Områden markerade i röd färg på plankartan illustrerar ytor för Umeå universitet, Statens Lantbruksuniversitet (SLU) och företag med koppling till sjukhus, forskning och utbildning. Universitetets utvecklingsbehov löses framförallt genom förtätning i anslutning till nuvarande område. Nya byggnader för universitetets behov, företag, bostäder och service kan exempelvis tilkomma vid den nya infarten till universitetet,längs universitetsvägen framför Aula Nordica samt mellan SLU och Umeå universitet. Sport och friskvård Ytor avsedda för bebyggelse och andra anläggningar med koppling till sport och friskvård markeras i blått. Området inrymmer IKSU s verksamheter samt en friidrottsanläggning öster om IKSUs verksamheter. Blandad stadsbebyggelse I planområdets sydvästra del illustreras ytor avsedda i huvudsak för sjukhusets verksamhet och för dess framtida utveckling. I området mellan Köksvägen och Tvistevägen och vidare på norra sidan av Ålidbacken längs Ålidbacken illustreras sjukhusets expansionsområde. Området utformas med en tätare kvartersform. Publika verksamheter och bostäder placeras mot huvudstråket. Områden vid Lilljansberget, Hamrinsberget och längs vissa sträckor av Gösta Skoglunds väg, Ålidbacken och Kolbäcksvägen avsätts för stadsbebyggelse med ett blandat innehåll. Bebyggelsen placeras inom en struktur där kvartersgränserna tydliggörs. En platsbildning skapas i centrum av kvarteren vid den nya idrottsplatsen vid IKSU. Hamrinsberget är ett möjligt läge för en multiarena och i det fall något annat läge väljs pla- PLANFÖRSLAG

19 neras området för bebyggelse utformas med en kvartersstruktur. För Nydala stad förordas en tätare kvartersstad med byggnader i kvartersgräns i - våningar längs områdets huvudgata med öppnare bebyggelse i andra delar. Området vid Olofsdal avsätts för boende och eller verksamhetsytor exempelvis för nystartade företag etcetera. Stadsbebyggelse, bostäder Områden markerade i orange färg på plankartan illustrerar områden avsatta i första hand för bostadsbebyggelse. Vid Nydala stad avsätts området närmast sjön för bostadsbebyggelse som ansluter bebyggelsen på Tomtebo. Kvartersgrupperna avgränsas med ett grönstråk och knyts samman av ett kollektivtrafikstråk som förlängs till Tomtebo. Natur- och parkmark Plankartan illustrerar parker och andra grönområden med tre olika gröna nyanser. Behovet av ytterligare parkytor eller grönsläpp inom bebyggelseytor i ungefärliga lägen illustreras med en svagare grön ton samt streckade linjer. Vid Lilljansberget avsätts ett skogsområde som naturmark. Andra ytor avsätts som vårdad naturmark med öppna gräsytor och gallrade skogsytor. Parkytor finns exempelvis vid universitets- och sjukhusdammen. Gator, vägar och platser Plankartan illustrerar ett sammanhängande gatunät. Gatunätet är indelat i huvudstråk med stadsgator i stadsmiljö samt andra gator med funktioner som stadsgator, stadsdelsgator etcetera. Entréplatser pekas ut vid infarten till området vid Kolbäcksvägen, Holmsundsvägen och från Strombergs väg. Dessutom anges lägen för olika stadsdelsplatser. PLANFÖRSLAG

20 : STEN- : : SKATBOET : KROSSEN 0 S: VERKSTADEN : STENKROSSEN TJÄDERVINET BISKOPSMÖSSAN : LÄRKDRILLEN : : VAXSKIVLINGEN BLÄCKSVAMPEN : GULDSKRINET : 0 VITRISKAN 0 MANDELRISKAN ÄTTIKSOPPEN 0 : 0 RÖDSKIVLINGEN : 0 RÖKSVAMPEN : N DSL IDE STA TAGGSVAMPEN 0 S: STADBLA : 0 OLOFSDAL : 0 : 0 NATUR 0 DRUMLINEN 0 0 : : : : : AXTORP CHAMPINJONEN 0 STÄVEN 0 0 PULKAN : PULKAN S: BRÄTTET 0 0 FÅRTICKAN KLYVAREN TROSSEN 0 0 : : TINGEN 0 STÖT- RISSLAN : KANTARELLEN SLÄDEN SKIDSTAVEN 0 0 : 0 ACKJAN ACKJAN S: 0 : MURKLAN 0 : : S: KREMLAN SMÖRSOPPEN a gat els dsd Sta NATUR MUSSERONEN : : 0 :0 : 0 SOPPEN ÄGGSVAMPEN : FJÄLLSKIVLINGEN FINGERSVAMPEN STEN- 0 BLODRISKAN 0 : TRATTSKIVLINGEN DEN : LI STADS- : FLUGSVAMPEN 0 ETERN : GULDSKRINET 0 0 UGGLELÅTEN : : : TOFSSKIVLINGEN : LYAN : RK RPA RULLSTENEN NA TU 0 : LAPPKASTET : : : BERGHEMSSKOLAN : 0 STARTEN 0 KÄLKEN STADBLA 0 MÅLET 0 SPANTET TRÄDGÅRDEN : : 0 TALJAN UMEÅ 0 0 : 0 KONTROLLEN 0 UMEÅ MÅRDEN 0 0 STADBLA : 0 0 : UMEÅ UNIV 0 S: TEG STADBLA STADBLA STADB : ata Stadsdelsg TUNNELBACKEN STADBO ÖBACKASÅGEN : Lokalstadsgata : (BANVAKTSSTUGAN) (SÅGVERKET) 0 EN LV EÄ : PARK Entréplats : UM STADBLA KURATORN 0 0 PARK :0 UMEÅ : STADBO : 0 0 SJUKVÅRD (ÖLÖTEN) Stadsdelsgata : 0 Lokalstadsgata (ÅKERIET) STADBLA 0 BARNHEMMET UMEÅ : SJUKVÅRD 0 0 St ad sg at a 0 Stads- 0 0 : 0 SORKEN 0 : : : : : Stadsdelsgata STADBLA UMEÅ : : 0 : 0 DOVHJORTEN : 0 Stadsgata : (SOLVIK) : Lokalstadsgata : 0 HOVEN UMEÅ : a sgat Stad 0 0 Entréplats 0 : 0 : Entréplats : Resecentrum Umeå Östra : HINGSTEN (MASSÖREN) Entréplats UMEÅ : 0 0 UMEÅ : SIKEN PARK 0 0 UMEÅ : : 0 : : : : : 0 : UTTERN HUNDEN : S: 0 0 NATURPARK : 0 : : : STADBLA ta ga ds a t S :0 0 SPORT gata lstads 0 HUNDEN Stadsgata 0 Stadsdelsplats : 0 UMEÅ : : Loka 0 0 VIPAN UNIV 0 : 0 0 : Sta dsd els gat a Stadsdelsplats : Stadsgata 0 0 UVEN : SPORT UNIV ÄRLAN 0 0 Stadsdelsplats : 0 0 S: RENEN UMEÅ : STADBLA : 0 0 : UVEN : KRICKAN 0 0 TÄRNAN FLYTTBLOCKET : R : 0 0 S: UNIV ta ga els sd d a St STADBLA TU NA DUVAN 0 0 Entréplats 0 PARK : : 0 DUVAN : 0 0 S: ÄLGOXEN ata lsg de ds Sta 0 LAPPKASTET BLA S: : NATUR D STA SKIDBACKEN 0 0 : ISTAPPEN : UMEÅ : LAPPKASTET 0 : UMEÅ FLYTTBLOCKET LÄROVERKET : STADBLA : : TUNNELBACKEN : : : : (TULL- : : : : KVARNEN) : Stad sde lsga ta KARLSBORG LUSTGÅRD : : DOCENTEN : : : : : : NATU : DOKTORN : RPAR PROFESSORN : : : STIPENDIET TRON : : : : TEG S: : TANDEN HJÄRTAT : : : LUNDAGÅRD HOPPET GRANITEN : : 0 : : : ÖN : : : : 0 ÖN :-:, :0, :, 0: OCH MEDICINAREN ÖNSTRAND : S: PRECEPTORN :0 ÖN :-:, :0, 0: OCH : ÖNSTRAND : S: 0 0 : : : TEGSSKOGEN 0 TALLBACKEN : :0 : : ÖBERGSÅKERN : 0 : MAGISTERN : TEG S: PLANFÖRSLAG 0 : LABORATORN : HOPPET ÖSKOGEN :0 ODONTOLOGEN : ÖBERGSLIDEN : KVARTSEN : N : S: SOFIEH URANET 0 DUNGEN : S: : : : 0 : : : GRÖSSJÖSKOGEN : : : : 0 : OSKARSBO 0 ÄLVSGÅRD 0 :0 : GULDET KANDIDATEN : TALLSKOGEN 0 ZINKEN SOCIONOMEN LICENTIATEN 0 : : : Plankarta S: S: TROLLSKOGEN : : UMEÅ : : TEG : : : : GRANSKOGEN SILVRET 0 S: 0

21 (PLYMEN) TECKENFÖRKLARING 0 S: TJÄDERVINET Plangräns LÄRKDRILLEN Gräns för användningsområde ÖSTERÅKER : : : : Illustrationslinjer : : ETERN : Användning av mark- och vattenområden För fullständiga rekommendationer om markanvändning och utformning, se beskrivningen : : a gat els dsd Sta LA NYDALASJÖN : Gator, vägar och platser 0 DEN 0 Stadsgata Stadsgata med funktion och utformning som huvudgata i stadsmiljö med kantsten och trädplantering. Se sektion i beskrivningen Stadsdelsgata Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som uppsamlingsgata för lokalgator i stadsdelen. Se sektion i beskrivningen Lokalstadsgata Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som lokalgata i stadsdelen. Se sektion i beskrivningen Entréplats Plats som utformas som en tydlig entré till stadsdelen Stadsdelsplats Plats som utformas som en central plats i stadsdelen DRUMLINEN 0 : 0 0 : :0 : NYDALA 0:0 : 0: RULLSTENEN 0 VATTENLEDNINGSTOMTEN : 0 Bebyggelsekvarter FLYTTBLOCKET 0 0:0 TUR : STADBLA S: 0 TEG 0: Stadsbebyggelse med blandat innehåll med tydliga kvartersgränser : STADBO : : Stadsbebyggelse med huvudsakligen bostäder : FLYTTBLOCKET Bebyggelse för sjukvård och forskning SJUKVÅRD NYDALA ta ga : NYDALA TU NA :0 : : UNIV Bebyggelse för högre utbildning, forskning och företag med koppling till sjukhus, forskning och utbildning SPORT Bebyggelse och andra anläggningar för sport och friskvård R : Område där forskning och utbildning i samverkan mellan Umeå universitet och Norrlands Universitetssjukhus prioriteras : RT TEG S: 0 : : 0 Område närmast stadsgatorna med stadsbebyggelse där kommersiella lokaler i gatuplanet prioriteras för att gynna stadsliv. Bebyggelsen skall stötta gaturummet och gärna ligga i kvartersgräns NATUR : Illustration av behovet av parkytor i ungerfärligen dessa lägen för att grönstrukturen i helhet ska bli bra : STADBLA 0 STADBLA : 0 0 : Parker och grönområden : Entréplats a sgat Stad : : Stadsde lsgata : : : NATUR Naturmark utan vårdande insatser, normalt skog : : : NYDALA 0 Vårdad naturmark med öppna gräsytor och gallrade skogsytor NATURPARK 0 : : 0 PARK 0 STADBLA : Stadsdelsplats Anlagda och vårdade parker i olika ambitionsnivåer : STADBO 0 S: : VÄSTER TEG : : :0 : PARK : S: TOMTEBO V-TEG NATURPARK STADBLA : : STADBLA STADBO a elsgat Stadsd : : : UMEÅ UNIVERSITETSSTAD : : : elsgata Stadsd Stadsdelsplats : NYDALA : a elsgat Stadsd : STADBO NATU DOKTORN RPAR : K : : : : ARK NATURP GRANITEN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN : TOMTEBO K AR NATURP : : Umeå kommun, Västerbottens län : :0 : NYDALA : : : LYKTAN : NYDALA 0 S: : : S: : 0 : S: : 0 V-TEG LYKTGUBBEN : 0 : PLANKARTA : NYDALA : : 0: KVARTSEN URANET DRAKEN NICKELN : ÄLVGUBBEN TOMTEBO NORNAN S: : S: MINERALET TOMTEBO BERGATROLLET : S: SOCIONOMEN TOMTEBO : TOMTEBO 0 ZINKEN GULDET VITTERGUBBEN VITTERGUBBEN S: 0 0 UMEÅ KOMMUN m Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren SILVRET : S: 0 S: GÄRDSRÅET 0 0 PLANFÖRSLAG SAMRÅDSHANDLING ALFEN