Vad skapar stress respektive trivsel hos avverkningslag?

Transkript

1 SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2015:18 Vad skapar stress respektive trivsel hos avverkningslag? En jämförelse mellan bolags- och entreprenörslag What creates stress and satisfaction in logging teams? A comparison with the forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams Jens Nygren Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Serienamn: Examensarbete /SLU, Skogsmästarprogrammet 2015:18 SLU-Skogsmästarskolan Box SKINNSKATTEBERG Tel:

2 Vad skapar stress respektive trivsel hos avverkningslag? En jämförelse mellan bolags- och entreprenörslag What creates stress and satisfaction in logging teams? A comparison with the forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams Jens Nygren Handledare: Examinator: Börje Börjesson, SLU Skogsmästarskolan Eric Sundstedt, SLU Skogsmästarskolan Omfattning: 15 hp Nivå och fördjupning: Självständigt arbete (examensarbete) med nivå och fördjupning G2E med möjlighet att erhålla kandidat- och yrkesexamen Kurstitel: Kandidatarbete i Skogshushållning Kurskod: EX0624 Program/utbildning: Skogsmästarprogrammet Utgivningsort: Skinnskatteberg Utgivningsår: 2015 Elektronisk publicering: Serienamn: Examensarbete /SLU, Skogsmästarprogrammet Serienummer: 2015:18 Omslagsbild: Avverkning. Fotograf Jens Nygren. Nyckelord: maskinflyttar, produktionsuppföljningsstress, lagsammanhållning Sveriges lantbruksuniversitet Skogsvetenskapliga fakulteten Skogsmästarskolan ii

3 FÖRORD I utbildningen till Skogsmästare ingår det att skriva ett examensarbete på C-nivå vilket motsvarar 15 hp och är den avslutande delen i min utbildning till Skogsmästare, på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Jag har undersökt vad som skapar stress respektive trivsel i ett avverkningslag, undersökningen inriktades mot att göra en jämförelse mellan bolagslag och entreprenörslag. Idén till examensarbetet var min egen, examensarbetet har genomförts i samarbete med SCA Skog på Ångermanlands skogsförvaltning. Först vill jag ge ett stort tack till min handledare på Skogsmästarskolan Börje Börjesson. Börje har varit ett utomordentligt stöd i mitt arbete och givit mig värdefulla åsikter under examensarbets gång. Sedan vill jag tacka SCA Skog i Ångermanland med Björn Larsson, skogsförvaltare och Hans Sundberg, produktionschef i spetsen. Ni nappade på min idé direkt och har varit mycket tillmötesgående, era åsikter och tips har varit ovärderliga för mitt examensarbete. Jag vill också rikta ett stort tack till produktionsledarna på SCA Skog, Ångermanlands skogsförvaltning. Ni assisterade mig med värdefulla tips och gav mig vägbeskrivningar till att besöka de intervjuade avverkningslagen. Skinnskatteberg den 24 april Jens Nygren iii

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... iii INNEHÅLLSFÖRTECKNING... v 1. ABSTRACT INLEDNING Syfte Historiskt, ägarformer inom skogsbruket Slutet på 1900-talet, outsourcingens intåg i Sveriges skogsbruk Förhållandet i skogsbruket Insourcing/Outsourcing Stress Stress i skogsbruket OCH-projektet Fortsättning på OCH-projektet Övriga studier om stressförekomst Studier om varför skogsmaskinförare slutar Utvecklingsarbete mellan kund och leverantör Relationen mellan kund och leverantör Aktiv leverantörsutveckling Utvecklingssamtal Egonmöte Frågeställning MATERIAL OCH METODER Urval Planering av en intervju Genomförande av en intervju Arbete efter genomförd intervju Begrepp RESULTAT Orsaker till stress Arbetstider Bristande traktplanering Maskinflyttar Industrins råvarubehov v

6 4.1.5 Produktionsuppföljningsstress Produktionsstress kopplat till dålig ekonomi Skillnader i stress mellan egna lag och entreprenörs lag Hur skapar man trivsel i ett avverkningslag Ensamhet Delaktighet Varierande arbetsuppgifter Arbete med lagsammanhållning DISKUSSION Skillnader mellan de två olika formerna av lag Vad kan SCA förbättra i arbetet med avverkningslagen SAMMANFATTNING REFERENSLISTA Publikationer Internetdokument BILAGOR vi

7 1. ABSTRACT As a student during my studies, I have been told about entrepreneurs who have red numbers in their financial statements, and there is a forest machine operator shortage in Sweden. The basic idea of this thesis was to examine the underlying factors that may have caused the problems described above. The aim of this thesis was to investigate the factors that create stress and job satisfaction as a forest machine operator. The study was performed as a comparison between forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams to investigate if there are any differences in stress and job satisfaction between the two different types of team. The study was conducted in collaboration with SCA Skog. The material for this study was collected by doing interviews with SCA's harvesting teams. A total of 27 forest machine operators were interviewed, divided into a total of 10 separate harvesting teams. It was very similar between the different type of teams, which situations the operators experienced stress. Stress occurred primarily in connection with machine movals and when there were deficiencies in the logging plans. The majority of the forest machine operators experienced industry's small storages as a major cause of the high pressure present in forest machine operator profession today. The own teams had in general better working conditions. It seems to be a lower pressure on a forest machine operator employed directly to SCA, toward being an employee of an entrepreneur, with a logging contract with SCA. One can have a calmer work pace, driver mistakes will not be as treacherous. The reason that has been discussed is that it depends on who owns the machine. Is it the multibillion dollar company SCA or an entrepreneur with a relatively small business that owns the machine. SCA:s economic backbone means that you will have less pressure as a forest machine operator working directly to SCA. Job satisfaction was high in general in all the interviewed harvesting teams. One detail that distinguished the teams with a very high work satisfaction, against teams with lower job satisfaction, was regular team meetings. They met and for example took a coffee break together and that gave those teams a higher satisfaction in their work. 1

8

9 2. INLEDNING Studien i det här examensarbetet har gjorts i samarbete med SCA Skog, som är en del av SCA koncernen och har till uppgift att försörja SCA:s svenska industrier med virke. SCA Skog finns i norra Sverige, från Sundsvall i söder till Kiruna i norr uppdelat i fem skogsförvaltningar. Man förvaltar 2,6 miljoner ha skogsmark, 2013 avverkade man 4,7 miljoner m 3 f på SCA:s egna skog och 2,5 miljoner m 3 f genom lokala virkesköp. Insamlingen av data har gjorts genom intervjuer med 10 av avverkningslagen inom Ångermanlands skogsförvaltning. Hälften av avverkningslagen som intervjuades var egna lag och hälften var entreprenörslag. Totalt har 27 maskinförare intervjuats, varav 12 SCA-förare och 15 entreprenörsförare. 4 st av entreprenörsförarna som intervjuades var själva entreprenörer, de kombinerade föraryrket med allt vid sidan om som finns att göra när man är egen företagare. Alla som intervjuades i studien var manliga maskinförare. 2.1 Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vad det är i arbetsmiljön som skapar stress respektive trivsel i arbetet som maskinförare. Studien är också en jämförelse mellan egna lag (bolagslag) och entreprenörslag inom SCA, för att undersöka om det finns några skillnader mellan de två olika ägarformerna. Målet med studien är att hitta förbättringsmöjligheter i SCA:s produktionsarbete och i avverkningslagens arbete. Den ska även kunna vara ett underlag för storskogsbruket för att välja vilken riktning man ska gå, fler bolagslag eller fler entreprenörslag. Detta för att man ska ha en maskinförarkår med hög trivsel i arbetet och en hälsosam förekomst av stress. Tanken med studien är dessutom att undersöka om det finns samband mellan stress och trivsel i yrket, t.ex. vilka trivselfaktorer kan påverka en skogsmaskinförares förmåga att hantera stress. Som en inledning till undersökningen har jag genomfört en litteraturstudie för att ge bakgrundsinformation till ämnet. 2.2 Historiskt, ägarformer inom skogsbruket I början av 1900-talet började de första entreprenaderna växa fram i det svenska skogsbruket, framförallt i Norrland och delar av Svealand. Det var s.k. hästkörarentreprenader, entreprenörerna var som regel bönder som ägde en eller flera hästar. Skogsmarken ägdes på den tiden utav bönder och i allt större utsträckning av företag som ägde sågverks- och massaindustrier. Industriföretagen köpte avverkningsrätter på bondeskogarna. Avverkningsrätterna auktionerades ut till hästkörarna, vilka i sin tur 3

10 kontrakterade huggare för avverkningsarbetet. Hästkörarna tog på sig arbetet för att de skulle ha sysselsättning och inkomst under vintern. Det var alltid den hästkörare som bjöd det lägsta priset som fick rätten till avverkningen. Arbetet innebar att hästkörarna och huggarna under vintern bodde i fäbodar eller i egenbyggda kojor. Systemet var det dominerande framtill sent 1930-tal (Ager, 2012). Under perioden tal gick utvecklingen mot att man insourcade skogsarbetarna i skogsbolagen (Ager, 2012). Insourcing betyder att ett företag anställer de människor som man tidigare haft kontrakterade som entreprenörer eller underentreprenörer. Man anställde alltså skogsarbetarna till bolaget och hästkörarentreprenaden avskaffades. Insourcing är motsatsen till outsourcing som beskrivs längre fram i kapitlet. Motivet till insourcingen var att man ville få bukt med de primitiva arbetslivsförhållandena som hade varit tidigare under århundradet. Man införde ackordsprislistor som var baserade på arbetsstudier, kollektivavtal skrevs under. Det skapade rättvisare löner och en tryggad inkomst för skogsarbetarna. Man gjorde skogsarbetet mer rationellt och humant framförallt genom den snabba mekaniseringen av skogsarbetet som pågick. Målet var att öka produktiviteten och samtidigt göra arbetet mindre påfrestande för huggaren. Den snabba mekaniseringen av skogsarbetet gjorde att produktiviteten ökade kraftigt under och till mitten av 1970-talet (Ager, 2012). I slutet av 1970-talet stiftades lagar som reglerade arbetslivet t.ex. Lagen om anställningsskydd och Medbestämmandelagen. Detta gav skogsarbetarna en bättre arbetsmiljö. I början på 1980-talet minskade ökningen av skogsbrukets produktivitet och förbättring av arbetsmiljön, till stor del p.g.a. en lågkonjunktur Under kvarvarande del av 1980-talet ökade produktiviteten något, men satsningar på arbetsmiljön uteblev. Efter den stora ekonomiska krisen i Sverige under början på 1990-talet gjordes satsningar på att förbättra arbetsmiljön och produktiviteten i skogsbruket genom det s.k. OCH-projektet. Under samma period gick utvecklingen alltmer emot outsourcing av skogsarbetet Slutet på 1900-talet, outsourcingens intåg i Sveriges skogsbruk Definitionen av outsourcing är enligt boken Företag köper tjänster: den process som innebär att aktiviteter som bildar en funktion och som tidigare utförts internt inom företaget, istället köps från en extern leverantör (Axelsson, 1998, s ). Två av huvudanledningarna till outsourcing är att göra de fasta kostnaderna till rörliga kostnader och att minska kapitalbehovet. Det ger en flexibilitet i en situation med dålig ekonomi (Welch & Nayak, 1992). I början av 1990-talet började skogsbolagen med att outsourca sin verksamhet i 4

11 en allt större utsträckning. Outsourcingen hjälpte till att komma ur den ekonomiska krisen, som var i början på 1990-talet. Framtill millennieskiftet och några år in på 2000-talet ökade produktiviteten stadigt. Under den senaste tioårsperioden har produktiviteten haft en nedgång men är nu på uppgång igen. Sen entreprenöriseringen av skogsarbetet så har yrket alltmer blivit ett ensamarbete, den som klarar av att arbeta ensam har fortfarande en hög trivsel. Branschen har emellertid svårt att locka till sig nya förare till att köra skogsmaskin. Inom skogsvården har utvecklingen gått emot att rekrytera utländsk arbetskraft (Ager, 2012) Förhållandet i skogsbruket Insourcing/Outsourcing Skogstatistisk årsbok har varje år sedan 1993 fört statistik över antalet sysselsatta i skogsarbete i Sverige. I Figur 2.1. nedan, visas förhållandet mellan antalet entreprenörer och dess anställda jämfört med antalet anställda skogsarbetare inom storskogsbruket Storskogsbruket Entreprenörer Totalt Figur 2.1. Antalet sysselsatta i skogsarbete mellan år Andelen entreprenörer och entreprenörsanställda är 88 % av det totala antalet skogsarbetare i Sverige (Skogsstatistisk årsbok, 2014). År 1999 var brytpunkten. Då var antalet skogsarbetare anställda direkt av storskogsbruket på samma nivå som antalet entreprenörer inklusive dess anställda. Sedan dess har skillnaden blivit större och större. År 2013 var det totala antalet skogsarbetare i Sverige personer, fördelat på personer i storskogsbruket och personer som entreprenörer och entreprenörsanställda (Skogsstatistisk årsbok, 2014). 5

12 SCA hade i samband med studien egenanställda maskinförare på tre av sina förvaltningar Medelpads, Västerbottens och Ångermanlands skogsförvaltning. Inom Ångermanlands sskogsförvaltning där den här studien genomförts har man fem egna avverkningslag och tjugofyra entreprenörslag. Procentuellt på hela SCA så har man ca 90 % entreprenörslag och ungefär 10 % egna lag (Hans Sundberg, Produktionschef, Ångermanlands skogsförvaltning, SCA Skog, personlig kommunikation ). 2.3 Stress Definitionen av stress: Stress arises when individuals perceive that they cannot adequately cope with the demands being made on them or with threats to their well-being (Lazarus, 1966) Den svenska översättningen blir: Stress uppstår när individer upplever att de inte tillräckligt kan klara av de krav som ställs på dem utan hot mot individens välbefinnande. Den brittiska arbetmiljöstyrelsen, The Health and Safety Executive (HSE) har tagit fram sex faktorer som kan påverka stressförekomsten i arbetslivet. Dessa är krav, arbetsinflytande, stöd i arbetet, relationer, roller och förändring. Nedan följer en förklaring av innebörden av de sex faktorerna. Krav: Den anställde måste känna att den klarar av de krav som ställs på dem i deras arbete. Arbetsinflytande: Den som är anställd kan påverka sitt arbete, hur den anställde arbetar och vilken arbetsmetod som används. Stöd i arbetet: Om man får relevant information och stöd i sitt arbete, från kollegor och från sin arbetsgivare. Relationer: Att man som anställd inte utsetts för mobbning eller annat felaktigt bemötande från sina arbetskamrater eller arbetsgivare. Roller: Det är tydligt definierat vilken roll och vilka ansvarsområden som den anställde har. Förändring: Den anställde får kontinuerligt information när företaget genomgår en organisationsförändring eller om andra förändringar som påverkar den anställde. Finns det brister enligt ovanstående faktorer så är risken överhängande att den anställde kommer uppleva stress i sitt arbete (HSE, 2015, Länk A). 6

13 Utsätter man sin kropp för stress, då är man i riskzonen för att få belastningsskador. Med belastningsskador menas skador i muskler och skelett, vilket man märker av först efter en tids påfrestning på kroppen. Är man utsatt för stress under sin arbetstid är risken stor att man även är stressad på sin lediga tid. Det kan visa sig genom att man får spänningar i musklerna, man får också svårt att slappna av och få den dygnsvila man behöver (Lundberg, 2002). Straker & Mathiassen har skrivit om hur den tekniska utvecklingen har gjort att människor i arbetslivet får en allt mindre fysisk belastning i arbetet. En minskad fysisk arbetsbelastning kan på sikt göra att man får en sämre hälsa som gör att man får ett sämre arbetsresultat. Ett sämre arbetsresultat leder i sin tur till att man riskerar att drabbas av psykisk stress (Straker & Mathiassen, 2009). 2.4 Stress i skogsbruket Tidigare i inledningskapitlet nämndes OCH-projektet, det var ett projekt för att förbättra produktiviteten och arbetsmiljön i skogsbruket. Den största anledningen till att projektet startade var för att Arbetarskyddsstyrelsen 1994 ville reglera arbetstiderna hos maskinförare för att minska belastningsskadorna. Arbetarskyddsstyrelsen insåg att reglering av arbetstiderna inte skulle lösa frågan, utan man lät skogsbruket lösa problemet själva. Då startade skogsbruket sitt OCH-projekt (Andersson m.fl., 1999) OCH-projektet Målet med OCH-projektet var att skogsbruket (uppdragsgivare, arbetsgivare och skogsarbetare) tillsammans skulle forma verksamheten så att risken för belastningsbesvär skulle hållas nere. Man fokuserade framförallt arbetet mot att förbättra planering, arbetsvariationen, förarmiljön och de psykiska och sociala arbetsförhållandena. Uppföljning av OCH-projektet gjordes utav Yrkesinspektionen. Uppföljningen gjordes genom intervjuer av både bolagsmaskinförare och entreprenörsförare. I uppföljningen så kom de fram till flera intressanta fakta. Tillvägagångssättet för att förbättra arbetsmiljön var överlag sämre definierat än hur man skulle förbättra produktionen. Det resulterade i att arbetsmiljön hamnade i skymundan av produktionen. Samverkan mellan uppdragsgivare och skogsarbetare var oftast fokuserad mot produktiviteten. Arbetsvariation var viktigt, att det var samma ägare till maskinerna i ett avverkningslag och att maskinförarna kunde växla mellan skördare och skotare hade en tydlig effekt på både produktionen och risken för belastningsbesvär. Risken för belastningsbesvär varierade emellertid beroende på om maskinförarna fått lära sig båda maskinerna i egen takt eller under stressade former. Under stressade 7

14 former var risken stor att föraren kunde känna sig otillräcklig vilket ökade belastningsbesvären. Det konstaterades även att skiftgången var viktig i att förbättra trivseln och minska belastningsbesvären. Det konstaterades att 80 % av bolagsförarna använde sig av överlappande skiftgång. Ibland entreprenörsförarna var det mindre än hälften som använde sig av överlappande skiftgång. Det fanns inga skillnader i hur bra som trivseln var i jämförelse mellan bolagsförare och entreprenörsförare. Det var över 90 % i båda kategorierna som trivdes bra i arbetet. Däremot fanns det skillnader i hur förarna kunde planera sitt arbete. En större del av bolagsförarna kunde göra detaljplanering på barmark, hos entreprenörerna var den siffran bara en tredjedel av trakterna. Den bristande planeringen ökade uppkomsten av stress. Det fanns även skillnader i vad maskinförarna kände oro för i arbetet. Entreprenörerna kände en oro för sin ekonomi, något som kunde resultera i att de kände sig stressade på sämre trakter där produktiviteten var låg. Bolagsförarna var oroliga för om de skulle få behålla sina arbeten och hade oro för att klara av arbetsuppgifterna (Andersson m.fl., 1999) Fortsättning på OCH-projektet Yrkesinspektionen gjorde en fortsättning på OCH-projektet, den kallades för OCH-projektet går vidare. Huvudanledningen till att man fortsatte med projektet var för att projektet inte hade lyckats med att minska antalet belastningsskador, det var fortfarande mellan % av maskinförarna som hade belastningsbesvär. Att använda sig av överlappande skiftgång var inte hela lösningen på problemet. Man var istället tvungen att göra en förbättring på helheten i systemet. Den positiva utveckling som hade skett genom projektet var bl.a. att det hade blivit fler kompletta arbetslag. Man satsade mer på arbetsväxling, variation mellan att sitta i maskinen och att vara ute och planera och göra kvalitetsuppföljningar. Man försökte utveckla avverkningslagen genom att införa regelbundna lagträffar, ha personalutvecklingssamtal och att ta in utomstående konsulter som kunde granska lagen och ge förslag till förbättring. Man gjorde också en del åtgärder för att förbättra planeringen samt erbjöd entreprenörerna olika former av stöd t.ex. vid upphandling av en ny maskin. Det fanns emellertid negativ utveckling i att växlingen mellan maskiner i lagen inte ökade i önskad uppfattning, entreprenörerna ansåg sig inte ha utrymme ekonomiskt att köra med överlappande skift (Andersson m.fl., 2002). Yrkesinspektionens slututvärdering av både ursprungsprojektet och 8

15 fortsättningsprojektet, blev att det går att minska belastningsbesvären för skogsmaskinförare om man aktivt arbetar med att förbättra arbetsmiljön. Mycket blev också bättre i maskinförarnas arbetsmiljö. Huvudproblemet som de såg var att jakten på sänkta kostnader och bättre produktivitet som finns i skogsbruket resulterade i att arbetsmiljöarbetet hamnade i skymundan (Andersson m.fl., 2002) Övriga studier om stressförekomst Att ha ett inflytande över sin arbetstid är viktigt för att ha en hög trivsel på sin arbetsplats. Enligt Kecklund m.fl. går det däremot inte påvisa att genom inflytande över sin arbetstid så kan man minska stress och förbättra välmående hos människor. Inflytande över förläggningen av sin arbetstid är däremot inget som skapar mer stress än att vara utan inflytande. Man kom också fram till att inflytandet gav fördelar i det sociala livet i form av mer tid till att göra privata ärenden och att umgås med nära och kära (Kecklund m.fl., 2002). Den vetenskapliga skriftserien Arbete och Hälsa har publicerat en artikel om arbetsmiljöarbete i småföretag. Definitionen av ett småföretag är att det har färre än 50 anställda. Kännetecken för ett småföretag är stor andel lågavlönade och lågutbildade, kortare livslängd på företaget och en större omsättning på personal än stora företag. För att det ska bli en lönsamhet i företaget så läggs den större delen av tiden och kraften på att producera en inkomst till företaget. Övriga arbetsuppgifter såsom arbetsmiljö hamnar ofta i skymundan om inte företagaren själv har ett intresse för arbetsmiljöfrågor (Bornberger-Dankvardt m.fl., 2005). Furberg & Olsson skriver om risker inom skogsbrukets arbetsmiljö. De genomförde intervjuer med maskinförare om vad som de uppfattar som risker i arbetet. De risker som maskinförarna upplevde var bl.a. halk- och fallrisker, fallande träd över maskin och risken att välta med maskin. En annan risk som togs upp var risken i trafiken till och från arbetet, att krocka med vilda djur eller andra bilar. Studien tog även upp problem i arbetsmiljön genom att skogsbranschen är en väldigt pressad bransch, mycket ensamarbete och mycket stillasittande arbete. Det som studien såg som positivt med skogsmaskinföraryrket var den stora friheten och egenansvaret i arbetet. Studien betonade också hur viktig trivseln med arbetet och arbetskamraterna var för en god arbetsmiljö (Furberg & Olsson, 2013). Holmström & Pyka har gjort en studie åt Stora Enso Skog. De undersökte om Stora Ensos drivningskoncept Rätt Metod har någon effekt på den psykosociala arbetsmiljön. Studien visar på stressmomentet i att lära sig ett nytt drivningskoncept, men när man lärt sig metoden så minskar stressen i framförallt ett avseende. Att Rätt Metod, om den följs minskar uppkomsten av körskador, 9

16 vilket leder till en minskning av stressen i att orsaka körskador (Holmström & Pyka, 2014). 2.5 Studier om varför skogsmaskinförare slutar Litteraturen visar på att den största anledningen till att skogsmaskinförare slutar som maskinförare är p.g.a. att lönen är för låg i förhållande till andra yrken, bl.a. (Lidén, 1995). Valinger har i sin studie intervjuat gymnasieelever med skogsinriktning som benämns som potentiella maskinförare och skogsmaskinförare med några års erfarenhet i branschen om hur de upplever de ekonomiska kraven som en stressande faktor för att söka ett annat yrke. De potentiella maskinförarna såg som största stressmoment de krav som ställs på en ny maskinförare att hen måste klara av att prestera på en viss nivå när hen börjar arbeta för att ekonomin skall gå ihop för arbetsgivaren. De erfarna skogsmaskinförarna tog upp samma stressmoment, men det var inte kopplat till en låg prestation utan till pressen att klara av de ekonomiska kraven som ställs på föraren (Valinger, 2009). Andra stora anledningar till att man slutar som skogsmaskinförare är dålig arbetsledning och otrivsel vilka kan kopplas till varandra. För att arbetsledningen ska bli bättre så kan kurser i ledarskap erbjudas till entreprenörer och arbetsledare. Otrivsel kan bl.a. bero på dålig stämning på arbetsplatsen vilket kan bero på dåligt ledarskap (Bergquist, 2009). 2.6 Utvecklingsarbete mellan kund och leverantör Viktiga faktorer för en framgångsrik outsourcing av skogsentreprenad är följande: att man väljer rätt leverantör, att man skriver ett bra avtal, att man har en hälsosam relation och att man jobbar aktivt med leverantörsutveckling (Bjärkmar, 2014). Stress och trivsel anses vara förknippade med de två sistnämnda, hälsosam relation och aktiv leverantörsutveckling. Därför följer i det här kapitlet information om tidigare studier utav de två utvalda framgångsfaktorerna. Med kund menas den som kontrakterar entreprenaden dvs. skogsbolaget eller skogsägarföreningen (skogsföretaget). Leverantör i sammanhanget blir entreprenören, det är hen som levererar virket från stående på rot i skogen, till upplagt i virkestraven på avlägget vid bilväg. 10

17 2.6.1 Relationen mellan kund och leverantör Bjärkmar förklarar i sin studie innebörden av en bra relation mellan kund och leverantör i skogsbruket. I en bra relation ska man ha en fungerande personkemi med en god kommunikation så man kan föra bra dialoger. På sikt kan man skapa tillit för varandra vilket är livsviktigt för en bra relation. För att få en bra relation bör man dessutom inrikta sig på att bli som ett lag tillsammans (kund och leverantör), att jobba med gemensamma mål och hjälpas åt (Bjärkmar, 2014). Relationerna emellan kund och leverantör i det dagliga arbetet fungerar generellt väldigt bra i skogsbruket. Man jobbar överlag med att utveckla långsiktiga och stabila relationer. Det som ibland kan vara en känslig punkt i relationen är när man förhandlar om ersättningar och kostnader för entreprenaden (Furness-Lindén, 2008). Furness-Lindén har i en annan studie om strategiska inköp i skogsbruket beskrivit hur man kan dela in entreprenörerna i olika kategorier beroende på vilken relation skogsföretaget har till entreprenören. Kategorierna var A-, B- eller C- entreprenör. Med A-entreprenören har skogsföretaget en väldigt tät relation, med mycket gemensamt ansvar. B-entreprenören har en långsiktig relation till skogsföretaget som kontinuerligt utvärderas. Man samarbetar i många frågor men B-entreprenören har ett stort ansvar för den egna verksamheten. En C- entreprenör gör som regel bara några få uppdrag åt skogsföretaget. Oftast är det specialuppdrag, priset spelar stor roll för skogsföretaget i val av C-entreprenör (Furness-Lindén, 2006). I Bjärkmars studie framgår det att skogsbruket förut har jobbat mycket med att kategorisera entreprenörer, men att man på senare tid gått ifrån kategoriseringen och att det idag inte är en av faktorerna för en lyckad relation mellan skogsföretag och entreprenör i skogsbruket. Den framgångsfaktor som Bjärkmar tar upp som den allra viktigaste för en bra relation är att det är en bra personkemi mellan parterna (Bjärkmar, 2014) Aktiv leverantörsutveckling Att kontinuerligt sträva efter ständiga förbättringar och att utveckla sina entreprenörer är avgörande för skogsbruket. Det är entreprenören som utför skogsarbetet och hen blir på så vis ansiktet utåt för sin uppdragsgivare emot skogsägaren. Därför krävs ett aktivt samarbete för att förbättra och utveckla skogsarbetet, så att både skogsägare och allmänhet blir nöjda. För att skapa ett bra samarbete är grunden långsiktighet, detta krävs för att bygga förtroende för varandra. Känner man förtroende för varandra blir det lättare att engagera sig i samarbetet och utveckla det så att både det skogliga företaget och entreprenören får lönsamhet och blir vinnare (Bjärkmar, 2014). 11

18 2.6.3 Utvecklingssamtal På SCA Skog genomför man enskilda utvecklingssamtal mellan produktionsledaren och varje medarbetare i SCA:s egna lag. Man har inga formella utvecklingssamtal tillsammans med entreprenörerna utan sådana samtal förs vid behov när SCA anser sig behöva in och styra. SCA låter sina entreprenörer vara företagare och styra över sina egna anställda. Ofta kan man föra diskussioner om utvecklingen av verksamheten i samband med s.k. kojträffar. All upphandling av avverkningsentreprenad inom SCA:s skogsförvaltningar görs utav produktionschefen på respektive förvaltning. Syftet med utvecklingssamtalen med de egna lagen är att maskinföraren ska beskriva hur hen utför sitt arbete, för att tillsammans utveckla hur arbetet fungerar och identifiera de insatser som ska göras för att förbättra arbetet. Under utvecklingssamtalet diskuteras inte löner, men samtalet ses som ett underlag för det kommande lönesamtalet. Utvecklingssamtalet är en möjlighet för maskinföraren att utveckla produktionsledarens och SCA:s sätt att arbeta, och att påverka sin egna arbetssituation. Utvecklingssamtalet består av två huvuddelar. I den första delen diskuteras det tidigare utförda arbetet t.ex. vilket tekniskt utnyttjande (TU) som man har på maskinen, hur hög vrakandel man har, om man lämnar efter sig en fungerande naturhänsyn, om man är bra på att lösa problem etc. I den andra delen diskuteras arbetsplatsens utveckling, hur man upplever sin arbetssituation, arbetsmiljö etc. Man kommer efter samtalet överens om vad man behöver utveckla, det ska senare under året stämmas av för att få full effekt av samtalet, det görs formellt vid minst ett tillfälle Egonmöte Egonmöte är SCA:s namn på s.k. kojträffar där produktionsledaren besöker avverkningslaget ute på avverkningen. På egonmötet diskuteras lagets egenkontroll av utfört arbete, man diskuterar hur bra som den objektsvisa bedömningen varit emot verkligheten. SCA använder sig av bortsättningsmallar för att bedöma priset på en avverkning, man har inte en fast genomsnittlig ersättning för hela året utan varje avverkning bedöms enskilt efter sina förutsättningar. Det är den bedömningen som man diskuterar. Övriga ämnen som kan tas upp på ett egonmöte är produktivitet, aktuella ärenden t.ex. virke som blivit kvarglömt. Det är också ett bra tillfälle att delge maskinförarna information om SCA centralt och inom förvaltningen. Ibland kan man bjuda med produktionschefen, virkesköpare eller distriktsansvariga för att diskutera verksamheten (Hans Sundberg, Produktionschef, Ångermanlands skogsförvaltning, SCA Skog, personlig kommunikation ). 12

19 2.7 Frågeställning Med den ingående idén till studien och tidigare undersökningar i ämnet som stöd, så formuleras nedan följande frågeställningar som den här studien skall undersöka. Vad skapar stress respektive trivsel hos avverkningslag? I yrket som skogsmaskinförare, finns det samband mellan stress och trivsel? Finns det skillnader i stress och trivsel mellan de två olika lagformerna, bolagslag och entreprenörslag? Vad kan SCA Skog förbättra i sitt arbete för att minska stress och öka trivseln hos avverkningslagen? 13

20

21 3. MATERIAL OCH METODER Metoden för att göra studien var att genomföra kvalitativa intervjuer med avverkningslagen. Målet har varit att genomföra gruppintervjuer med alla eller minst två utav avverkningslagens medlemmar. Det har emellertid inte gått att genomföra gruppintervjuer med alla lagen, utan då har intervjun fått genomföras med lagmedlemmarna en och en istället. I några lag har alla medlemmar intervjuats, i några enstaka lag har endast två personer intervjuats men man har ändå som intervjuare fått en bra helhetsbild av laget. SCA Skog vill att avverkningslagen ska ha fyra medlemmar, en skördare och en skotare som båda kör tvåskift. Några lag bestod vid tillfället för intervjuerna av färre medlemmar, men det var bara tillfälligt och berodde på bl.a. sjukskrivning och semester. Fördelen med att genomföra gruppintervjuer är att man under intervjun ger möjlighet till att skapa en diskussion mellan de som intervjuas. Genom diskussionen som skapas under intervjun kommer tankar och idéer fram som kan vara ett underlag för förbättring inom ämnet. Är man som intervjuare skicklig så kan man få gruppen att bygga vidare på varandras idéer och skapa nya uppslag. En nackdel med gruppintervjun är att det lätt kan bli att den pratsamme och dominanta lätt kan ta över intervjun så att ingen annans åsikt blir hörd. Under en gruppintervju finns det också en risk att gruppen endast kommer framtill ett fåtal slutsatser. Gör man enskilda intervjuer med varje gruppmedlem kommer generellt fler slutsatser fram eftersom varje individs egen åsikt blir hörd (Trost, 2005). Gruppintervjun valdes därför att om man skulle intervjua alla som intervjuats i studien, så skulle det inte gå att genomföra alla intervjuer inom tidsramen för detta examensarbete. 3.1 Urval I den här studien så har samtliga fem utav SCA:s egna lag på Ångermanlands skogsförvaltning intervjuats. Inom de fem egna lagen fanns det flera förare som arbetat åt entreprenörer under den senaste tio års perioden. Dessa var viktiga att intervjua för att förstå varför det kan vara bättre att jobba direkt åt SCA. Ibland de fem entreprenörslagen som intervjuats så har ett lag handplockats därför att entreprenören äger mer än ett lag och därför kan ha en annan situation än entreprenörer med endast ett lag. Det laget var dessutom det ända laget av de som intervjuades som använde sig utav överlappande skiftgång, men endast på skördaren. Övriga fyra lag valdes ut slumpmässigt. Det fanns ibland de intervjuade entreprenörsförarna individer som bytt anställning, från bolagsförare till att vara anställd hos en entreprenör. 15

22 3.2 Planering av en intervju När man genomför en kvalitativ intervju så skall man inte använda sig utav ett frågeformulär med förutbestämda frågor, utan man ska istället använda sig av en intervjuguide. Intervjuguiden fungerar som ett ämnesstöd för intervjuaren. Intervjuguiden ska inte vara alltför detaljerad utan den ska ta upp kärnfrågorna, eftersom man efter intervjun ska bearbeta allt material så blir det enklare med en mindre intervjuguide (Trost, 2005). Under intervjuerna har ett antal individuella frågor ställts till varje person som intervjuats. För att spara tid så fick de som intervjuades svara på frågorna skriftligt i ett frågeformulär. Frågeformuläret bestod av endast fyra frågor och man besvarade frågorna genom att välja ibland förutbestämda svarsalternativ. 3.3 Genomförande av en intervju Varje intervju startade med att de som intervjuades fick fylla i frågeformuläret, det delades ut i början av intervjun för att svaren inte skulle bli påverkade av det som diskuterades under intervjun. Det är viktigt att man upplyser de som intervjuas att de är anonyma i allt som de säger och att deras namn inte kommer finnas med i rapporten. De som intervjuas är inte anonyma för intervjuaren, man har som intervjuare istället en tystnadsplikt emot de personer som intervjuas (Trost, 2005). Upplysningen om de intervjuades anonymitet och om intervjuarens tystnadsplikt gjordes i samband med att intervjun startade och frågeformuläret delades ut. För att dokumentera intervjuerna gjordes anteckningar under intervjun, men som ett komplement till anteckningarna så spelades intervjuerna in med hjälp av bandspelare. Bandspelaren användes för att ingen information skulle gå till spillo, skulle intervjuerna bara dokumenteras skriftligt så skulle det ta mycket längre tid att genomföra en intervju eftersom intervjuaren varit tvungen till pauser för att hinna skriva anteckningar. Det skulle innebära ett större produktionsstopp för maskinförarna, det hade heller inte varit tid till att intervjua lika många lag som intervjuats i studien. 3.4 Arbete efter genomförd intervju Efter varje intervjudag så har intervjuerna sammanfattats, de anteckningarna som gjordes under intervjuerna renskrevs och delar av ljudinspelningarna lyssnades igenom. Det är ett väldigt tidskrävande arbete att lyssna igenom alla ljudinspelningarna (Trost, 2005). Av den anledningen lyssnades intervjuerna igenom och dokumenterades i nära anslutning till själva intervjun, när man som 16

23 intervjuare har kvar intervjun i minnet och minns vilka delar av intervjun som varit mest innehållsrik för studiens syfte. 3.5 Begrepp I resultatdelen av detta examensarbete används några olika begrepp, de finns förklarade nedan. Grundtid (G 0 ): den tid som går åt för att lösa den egentliga arbetsuppgiften, inga avbrott inräknade. Grundtid (G 15 ): den tid som går åt för att lösa den egentliga arbetsuppgiften, medräknat finns också avbrott kortare än 15 minuter. Avbrottstid: de avbrott som uppstår i det egentliga arbetet. Vid beräkning av G 0 tas alla avbrott med i avbrottstiden, vid beräkning av G 15 tas alla avbrott längre än 15 minuter med i avbrottstiden (Larsson, 2014). 17

24

25 4. RESULTAT Under arbetet med intervjuerna så har det kommit fram att när det är en ledig tjänst ute inom Ångermanlands skogsförvaltning som skogsmaskinförare, så är det en stor del av de som söker tjänsten som för närvarande jobbar som skogsmaskinförare åt en entreprenör. Anledningen till att de söker är inte alltid för att de trivs dåligt hos entreprenören, utan det är istället andra faktorer som påverkar såsom bättre lön och bättre arbetsförhållanden. Som skogsmaskinförare inom de egna lagen på SCA har man ett lönesystem där man erhåller en grundlön för varje månad. En gång om året så kan föraren dessutom erhålla en bonus som är grundad på ett premieunderlag, premieunderlaget är baserat på alla avverkningar som laget utfört under året. Grundlönen är som regel högre än vad någon av entreprenörerna kan erbjuda. Nästan varje entreprenör har olika system för att betala ut löner till sina anställda, det kan vara bonussystem, det kan också vara en fast lön för 40 timmars arbetsvecka och alla timmar som blir utöver får man inte någon ersättning för. En annan betydande faktor som de förare som nu jobbade hos SCA, men som tidigare jobbat åt en entreprenör som avverkat åt SCA, tyckte blivit bättre som förare inom SCA, det var att man hade fräschare maskiner. Man byter maskin inom SCA vid mellan timmar. Entreprenörerna som de tidigare varit anställda hos var ofta tvingade att hålla kvar vid samma maskin till över timmar. De flesta entreprenörerna väljer också att använda svetsen för att reparera maskinen. Nu när förarna jobbade inom SCA:s egna lag så valde man att byta ut de trasiga delarna istället för att svetsa. Problemet med att svetsa är att det i princip aldrig blir lika hållbart som om man istället byter ut de skadade delarna. 4.1 Orsaker till stress Nedan följer en dokumentation av de orsaker till stress som studien har undersökt och i vilka situationer i arbetet som de intervjuade skogsmaskinförarna upplever stress Arbetstider I frågeformuläret fick förarna svara på hur många arbetstimmar som de har under en genomsnittlig arbetsvecka. Nedan i Figur 4.1. visas hur förarna svarade. 19

26 6 4 2 Entreprenör SCA 0 < 35 h h 40 h h > 45 h Figur 4.1. På Y-axeln utläses hur många förare som har svarat på respektive svarsalternativ. X- axeln visar hur många timmar som förarna jobbar under en genomsnittsvecka. Det är en större spridning ibland entreprenörsförarna. De som är i kategorin < 35 h är en förare som är deltidspensionär, den andra föraren har små barn som han passar under vissa veckodagar. I de högra kategorierna ibland entreprenörsförarna finns de förare som själva är entreprenörer. De arbetar full vecka i maskinen och tvingas att på övrig tid sköta allting annat inom sitt företag. De flesta av entreprenörerna har en annan person, ofta en familjemedlem som betalar ut löner till de anställda. Entreprenörerna uppgav att det inte är möjligt att hinna med alla åtaganden i företaget på en normal 40 timmars arbetsvecka utan man fick utnyttja övrig tid. Entreprenörerna tyckte inte att det var problem för det var deras hobby att köra maskin och driva företag. De uppgav däremot att det administrativa arbetet som företagare hela tiden blir mer och mer och undrade när man skulle ha tid för allt som SCA kräver att en entreprenör ska göra. För att citera en av entreprenörerna pappersarbete det ska man göra för skojs skull, det är inget som man får någon ersättning för. Det var framförallt det administrativa arbetet med naturvård och certifiering som ökat under senare år. Som man kan utläsa i Figur 4.1 så är SCA-förarnas genomsnittliga arbetstid mer samlad än entreprenörförarnas. Det kan förklaras med att SCA vill ha förare som jobbar heltid. SCA vill att deras egna skördarförare ska sitta minst 26 G 0 - timmar/vecka i maskinen, skotarförarna ska sitta minst 28 G 0 -timmar/vecka i maskinen. Givetvis är det bra både för föraren och SCA om det kan bli ett så högt antal G 0 -timmar som möjligt varje vecka, ovanstående siffror är ett minimikrav från SCA. Varje vecka så ska också en del av arbetstiden ägnas åt maskinservice, kvalitetsuppföljning etc. 20

27 En aspekt som kom upp under intervjuerna var att samtliga förare, både SCA:s och entreprenörernas förare, är att dessa ska sitta i maskinen. Det är i maskinen som förtjänsten skapas, allt annat arbete såsom stämpling av virke, detaljplanering och alla andra delar i arbetet ses som nödvändiga ont. Många av förarna ansåg att mycket av allt arbete runt ikring en trakt det gjorde man som förare i princip helt gratis eller till en väldigt låg ersättning. En av förarna på ett av SCA:s egna lag drog upp ett exempel med när man ska flytta till en ny trakt, på vintern. Det är ingen som vet om vägen till där trailern ska lasta av maskinen är plogad, är vägen tillräckligt plogad för att åka in med en stor trailer hela vägen. Ofta måste man som förare åka dit dagen innan och kontrollera att det går att köra med trailern ända intill där man ska lasta av. Föraren tyckte inte det var fel att han skulle göra detta, det han tyckte var fel var att han antingen blev tvingad att göra det på fritiden eller att man fick göra det i slutet av sitt skift vilket då skulle resultera i sämre produktion på det skiftet. Man får som förare ingen ersättning för de här delarna i arbetet, men man var tvungen till att göra det för att enligt föraren själv, inte riskera att skjuta sig själv i foten, det vill säga att riskera ett ännu större produktionstapp nästa dag Bristande traktplanering Tanken är att traktdirektiven och traktplaneringen inom SCA ska vara så bra att föraren aldrig behöver känna sig osäker på hur trakten ska drivas. Det ska vara så bra att man kan börja avverka med skördaren och skota med skotaren direkt utan att behöva detaljplanera före. Överlag fungerade den målsättningen väldigt bra, mycket tack vare SCA:s egna GPS-system i maskinen som nästan alla förare tyckte var en succé. Ett entreprenörslag som var relativt nytt inom SCA hade ännu inte fått systemet att fungera fullt ut. Varje förare som intervjuades fick svara på frågan om man ville få mer arbetstid avsatt till att planera trakten själv, att gå och rekognosera trakten innan man började för att se hur man skulle planera sin körning. I nedanstående tabell visas hur förarna svarade. Tabell 4.1. Hur många av maskinförarna vill ha mer av sin arbetstid avsatt till traktplanering. Entreprenör SCA Ja 7 st 8 st Nej 8 st 4 st Vet ej - - I den här frågan var det av förklarliga fysiska skäl framförallt de yngre, men det fanns också äldre maskinförare som ville ha mer tid avsatt för traktplanering. De som svarade ja gav som motivering att man skulle få anledning att få motionera lite och att det behövdes för att arbetet är så stillasittande i övrigt. De som inte ville ha mer traktplanering i arbetet, deras motivering var framförallt att som det är idag så är SCA ansvariga om det uppstår körskador eller om en kraftledning 21

28 rivs ner p.g.a. brister i traktdirektivet. Skulle man få mer ansvar som maskinförare så skulle det resultera i att så fort som något gick fel, så skulle skulden läggas på maskinföraren och att det var han som gjort fel. Som det var vid tidpunkten för intervjuerna så hade man som maskinförare ryggen fri när det uppstod komplikationer på en trakt. Några förare både SCA- och entreprenörsförare upplevde stress när det var brister i traktplaneringen, framförallt när det var långa avstånd mellan snitslarna i yttergränserna. Stressen förekom i huvudsak i gallring där man har sämre sikt än i slutavverkning. Det var framförallt när man körde på virkesköp som man blev stressad och kanske blev tvungen att gå ut och titta själv, man vill ju som maskinförare inte förstöra för den privata skogsägaren och kanske riskera att avverka delar av beståndet intill. Av förklarliga skäl var man inte lika stressade för brister i traktplaneringen på egen skog, SCA störs inte om 10 m 3 i en gallring råkar bli slutavverkad. En majoritet av lagen som intervjuades tyckte att traktplaneringen var bättre på egen skog än på virkesköp, men det fanns förare som tyckte motsatsen att virkesköpen var bättre planerade än avverkningar på SCA:s egna skog. Man hade som maskinförare nästan aldrig någon kontakt med personen som hade traktplanerat avverkningen som man var på, det brukade finnas ett namn och ett telefonnummer till den som hade traktplanerat på traktdirektivet, men det var i regel inget som man utnyttjade när det uppstod problem. All kontakt med SCA gjordes via produktionsledaren, som då fick vidarebefordra problemet till den som hade traktplanerat Maskinflyttar Den situation som absolut flest av alla intervjuade maskinförare kunde uppleva stress i, var i samband med flytt av maskinen till en ny trakt. Stressen uppstod efter att man beställt att trailern skulle komma, då får man en press att bli klar till den bestämda tiden. När man märkte att man planerat tiden fel, antingen att när trailern kommer till trakten så har man fortfarande en hel del arbete kvar på trakten. Det kan också vara motsatsen, man bestämmer en tid men man blir klar långt före trailern anländer. I den situationen kan stress uppstå för att man inte har något att göra utan blir tvungen att vänta på att trailern ska komma. Situationen med att antingen trailern eller skogsmaskinen står stilla och kostar pengar, det är det man vill undvika för att man då känner en skuld som förare för att man planerat fel. En entreprenörsförare upplevde som regel inte flytten som stressande. Han kunde uppleva stress vid flytt när man börjar bli klar på sin nuvarande trakt, men man har inte fått traktdirektivet till den nya trakten och vet inte vart man ska flytta. 22

29 Alla SCA:s lag och tre utav fem intervjuade entreprenörslag hyrde in entreprenörer som utförde trailningen. Övriga två entreprenörslag hade en egen trailer inom det egna företaget. De två lagen upplevde nästan aldrig någon stress i samband med flytt till en ny trakt, det var som regel aldrig några problem för deras chef om trailern fick stå och vänta några timmar, så man upplevde ingen stress i samband med flytt Industrins råvarubehov Uppstår ett stillestånd på industrin därför att det inte finns någon råvara i lager då kostar det oerhört mycket pengar, det är alla överens om. Utvecklingen på senare år har gått mot allt mindre lager både vid bilväg och vid industri. De maskinförare som varit med länge i branschen uppgav att under de sista decennierna på 1900-talet, så kunde man få en pärm i början av vintern med trakter för hela vintern, så är det inte idag. Utvecklingen med mindre lager har gjort att framförhållningen av trakter har försämrats, ibland kan det vara så lite som en till två dagars försprång från det att man får veta att man ska till en trakt till att man kommer dit och börjar avverka. Det förekommer att lagen har fått en lista över trakter för en till två månaders arbete. De lag som hade fått en lista över trakter, de brydde sig emellertid inte om att titta på listan för de visste att det ändå alltid blev ändringar i listan och det var därför onödigt arbete att börja planera efter listan. Avverkningslagen upplevde det som väldigt vanligt att två lag var och avverkade längs med samma väg inom samma tidsperiod. Att när ett lag kommer till en ny trakt så ligger det redan virke inom ett par kilometer från deras upplagsplats och att det är ett annat lag som varit där bara några veckor tidigare. Det är inte alltid att det är en gallring och en slutavverkning som är utförd och att det därför är två olika lag med olika storlek på maskinerna som varit där. Det förekom att det var två avverkningslag med likvärdiga maskiner, som utfört motsvarande åtgärd och som var längs med samma väg med bara några veckors mellanrum. En stor del av de intervjuade maskinförarna var väldigt frågande till situationen. Vi har slutat att reflektera över det, för det händer hela tiden och vi har slutat att fråga om varför för vi får aldrig något svar sa en av de intervjuade förarna. En möjlig orsak kan vara omkastningar i virkesflödena. Att industrin ibland behöver tall och ibland behöver industrin gran. Alla lag vill ha möjlighet till så lång framförhållning som möjligt. Förarna förstår att det inte går att planera som man gjorde på 1900-talet, men man tycker att industrin borde ha möjlighet att planera längre än som det är ibland, att man får veta bara någon dag innan var man ska avverka härnäst. Det var vanligt förekommande att lagen fick avbryta den trakt som de var på för att industrin behövde en annan råvara. Några lag uppgav att det så ofta som en gång varannan månad inträffade att man fick avbryta trakten och flytta till en ny 23