Hur kan vi använda oss av Lean och standardrutiner i ladugårdarna

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Hur kan vi använda oss av Lean och standardrutiner i ladugårdarna Lotta Christvall och Susanna Berg, Svensk Mjölk lotta.christvall@svenskmjolk.se, susanna.berg@svenskmjolk.se Lean Lean är ingen arbetsmetod utan en filosofi om hur man jobbar för att öka konkurrenskraften och effektivare arbetsmetod i företaget. Det engelska ordet för lean är mager och när vi pratar om Lean production menar vi mager på så sätt att det arbete man utför skapar ett värde och onödiga slöserier skalas bort. Det handlar om att hitta ett förhållningssätt och en kultur i sitt arbete för att öka produktionen genom att jobba smartare och inte hårdare. Historien om Lean Många förknippar Lean production med bilindustrin och främst Toyota. Det har sin grund i att på 1900-talet hade den japanska Toyodafamiljen ett väveriföretag. På den tiden var väverier en stor industri i Japan och Toyodafamiljen började tillverka manuella vävstolar. Eftersom det var många kvinnor som jobbade i väverierna funderade Toyoda på hur han kunde avlasta dem och så småningom utvecklade han en mekanisk vävstol. Denna vävstol stoppade automatiskt när en tråd gick av och på så sätt felsäkrades att tygerna höll den kvaliteten som kunden efterfrågade. Den mekaniska vävstolen blev väldigt populär och kapitalet blev grunden till Toyota Motor Corporation. Toyotas Productions System (TPS) fick influenser av Henry Ford, vars mål med T-Forden var att producera en bil som alla hade råd att köpa. För att lyckas med detta införde Henry Ford stora produktionsvolymer och standardiserat arbetssätt. Värderingar och principerna Lean-filosofin handlar om att outtröttligt jobba med att ta bort slöserier. För att synliggöra dessa slöserier finns det Lean-principer som är viktiga vägledningar att jobba efter. För att lyckas är det en förutsättning Lean är väl förankrat i organisationens värderingar. Filosofin inom Lean är att man genom gemensamma värderingar styr företaget/organisationen istället för att detaljstyra medarbetarna. Värderingarna ger grunden till hur företaget ska drivas och sätter ramar för hela verksamheten men principerna är mer konkreta och visar vägen till ett sätt att tänka. Slöserier För att en verksamhet ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att synliggöra slöserier för att ha en möjlighet att eliminera eller reducera dem. För att hitta slöserier kan man sätta på sig glasögonen och syna verksamheten med nya ögon. När alla känner till slöserier är det inte svårt att ta fram förbättringsförslag. Inom Lean pratar man oftast om de 7+3 slöserierna: 1. Överproduktion 2. Väntan 3. Transport 4. Överarbete 5. Lager 6. Rörelse 7. Svinn 8. Outnyttjad kreativet 9. Otydlig kommunikation 10. Kassaktion Ett annat verktyg som används inom Lean är standardrutiner. Kan ett företag få ett standardiserat sätt att jobba i olika moment kan mycket vinnas i produktionen. Standardrutinen ska på ett enkelt sätt visa på vad som ska göras i de olika momenten under arbetsdagen. En rutin vinner på att vara visuell och gärna med bilder med för att underlätta och göra beskrivningarna tydligare för medarbetarna. Korta tydliga instruktioner i flera steg gör den också mer lätt att ta till sig. En annan framgångsfaktor är att sätta upp rutinen i närheten av var den används och att den är på det språk som används av användarna. Den ska vara lättillgänglig för alla att läsa om något känns oklart eller man är ny på jobbet. Vinster med en standardrutin En grundbult i att ha och använda standardrutiner är att alla ska följa dem. Med det så följer en stabilitet i produktionen då alla gör lika. Det kommer också betyda att variationerna kommer att minska. Som exempel kan vi ta en fullfoderblandning som blir mer lika om alla väger råvarorna som ska i mixen istället för att någon/några i teamet väljer att 38 Svensk Mjölk

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN höfta istället för att väga ingredienserna när de gör mixen. Det kommer att resulterar i en foderblandning som blir mer lika varje dag. Vilket resulterar i en jämnare mjölkproduktion på gården. Vill man ändra på en rutin görs det genom att gruppen har möten där rutinen gås igenom och revideras efter om den behöver förbättras eller förändras i något moment. Sedan gäller det att alla inför förändringen man kommit överens om. Upprättande av standardrutiner En av de viktigaste sakerna är att alla ska vara med på hur en rutin ska genomföras. Därför fungerar det dåligt att någon berättar att så här ska det vara. Det kommer bli en mycket större genomslagskraft och därmed ett bättre resultat om alla som gör momentet i produktionen som rutinen är till för är med och utformar den. Det betyder att även ledning och extraarbetare är viktiga personer i processen att upprätta rutinen. Även olika rådgivare som kommer i kontakt med gården bör bli informerade och behöver ha kunskap om hur man använder rutiner och till viss del kunskap om Lean och hur man ska använda sig av det. En bra metod är att alla får skriva ner hur de gör och att man sedan går igenom skillnaderna och kommer överens om hur man ska göra i framtiden och dokumenterar det i standardrutinen. Det är bra om man har någon som kan ha ett utanförperspektiv med som ledare under mötet. Till exempel en rådgivare som är insatt i ämnet. Målfokus När man har en rutin blir det tydligt vad som ska göras under en dag i stallet. Det gör att det blir enklare att ställa upp mål och genom avstämningsmöten kunna göra regelbundna uppföljningar och se hur måluppfyllelsen har gått. Behöver rutinen justeras för att målet ska uppnås? Har gruppen redan nått målet och fått fira framgången? Ska nya tuffare mål upprättas? ger er ett verktyg som underlättar styrningen av produktionen och därmed förbättrar resultatet på gårdarna. Lotta Christvall är agronom och jobbar på avdelningen mjölkföretagarutveckling på Svensk Mjölk. Hon har jobbat i där fyra år och innan dess var hon rådgivare på Svenska Husdjur. Just nu jobbar hon mycket med ämnen som standardrutiner och mjölkningsrobotar. När hon inte jobbar fyller hon sitt liv med så mycket trädgård, hundar och natur som det bara går. Susanna Berg arbetar på mjölkföretagaravdelningen, Svensk Mjölk med logistik, lean och betesfrågor sedan september Dessförinnan jobbade Susanna som byggnadskonsulent på Länsstyrelsen i Kalmar under sex år. Är utbildad Lantmästare och åker förhoppningsvis sitt fjärde vasalopp till vintern. Lästips: Lean i Kvaegbruket. Vibeke Fladkjaer Nielsen och Susanne Pejstrup. Lean gör avvikelser till framgång. Per Petersson, Ola Johansson, Martin Broman, Dan Blücher och Henric Alsterman. Ny verktygslåda för Lean. Filosofi, transformation, metoder och verktyg. John Bicheno, mattias Holweg, Pia Anhede och joakim Hillberg. The Toyota way. Lean för världsklass. Jeffery K. Liker. 39 Svensk Mjölk

3 Sida 1 av 3 Historien om Lean i Ladugården 1900-talet Vad är Lean? 7+3 Slöserier Onödiga rörelser Svinn Väntan Kundfokus Vad är det kunden betalar för? Vad skapar värde? Kassation Överproduktion Ta bort och förebygga förluster och slöseri Slöserijakt är inte målet utan medlet Transporter Robusta, uthålliga och flexibla system Överarbete Få/ta med samtliga medarbetare Lager Outnyttjad kreativitet 3 Otydlig kommunikation Spagettidiagram över blandning av foder Gård 1 Gård 2 Foderhäck Vilka slöserier hittades? Mixervagn Kraftfoder/mineral Silo Foderbord Kassaktioner dåligt foder i silon, kvalitetsavdrag på mjölken Väntan - på lastmaskin Svinn - droppande kranar Lager- vallproduktion Onödiga rörelser - går i ladugården, hämtar verktyg Överarbete - SLS leverans av övergödda kor Transporter halm, ensilage, foder, gödsel Otydlig kommunikation - muntlig information i farten, mun-till-mun 62

4 Sida 2 av 3 Förbättringsförslag Utgödsling mjölkkornas ligghall, ansvarig alla klart 13/4 skriv ned på lapp i fikarummet alla insatser och jobb som görs. Hängränna över 4an (kolla kostnad) ansvarig R klart 13/4 Inredning i ligghall, byta båsavskiljare ansvarig R klart 25/4 och ev planka i bakkant Ta fram rutiner för betesdrift ansvarig A Lätthanterliga ledhål, till betessläpp Mineralfoderlådor, klart 13/4 Rita upp behov av ledhål på sjöbete, klart 13/4 Planera vilka djur i vilka fållor, klart 13/4 Förbättringsarbetet Nytta Insats diagram 1. Rutiner för mjölktaxin ses över 2. Vattenpost till kalvkorna 3. Vattenpost till Lidret 4. Rutiner för att prioritera att det finns kor tillgängliga för mjölkning 5. Ny rutin för nykalvade kor inne; att ge dem fullfoder (istället för hö och kross) 6. Behållare för snöre och nät 7. Förhöja foderbordskanten 8. När man kör foder till 4:an blir det foderspill. Börja mata in unga kvigor i hink, vid betessläpp Avslutningsvis Så finns det flera verktyg att jobba med inom lean Standardiserat arbetessätt Tavelmöte 5 s PDCA SMED Struktur och Människor Faktorer som påverkar resultatet A B Uppdrag Vision/Mål Strategier System Verktyg Linjära samband Feedback Förväntningar Miljö Förståelse för uppgiften Nuläge Struktur Människor Kultur Relationer Cirkulära samband Önskat läge Fira! Verktyg Ett utmärkt resultat! Beteende Reaktioner Attityd Kunskap, färdigheter och attityder 63

5 Sida 3 av 3 Intressentanalys Intressent Relation -/0/+ Betydelse Mina förväntningar Deras förväntningar på mig Möjligheter & Utmaningar Ta fram en rutin A B C D E Gruppövning/möte Alla som gör jobbet bör vara med Post-it lappar är en metod Se till att man har uppföljningsmöten där man kan revidera och förbättra Måluppföljning Fira vinsterna! Sätt upp rutinen där den används Öva Levande dokument, ändra när det behövs. Vad vinns med standardrutiner? Delaktighet Högre lägsta nivå Alla gör lika Nyanställda Säkerhet Styrd förändrings/ förbättringsprocess Förbättrad arbetsorganisation Förbättra ett problemområde Bättre kommunikation Tid 64