Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2

Transkript

1 Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos (68) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna i sjukförsäkringen

2 2 (68) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2011 fått i uppdrag att följa upp och analysera rehabiliteringskedjan och de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 juli Som ett led i detta har Försäkringskassan undersökt erfarenheter av arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan överlämnar härmed rapporten. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Laura Hartman, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör Svante Borg, verksamhetsområdeschef Jan Larsson och analytikern Daniel Melén, den senare som föredragande. Dan Eliasson Daniel Melén

3 3 (68) Sammanfattning Arbetsgivare har en central roll i arbetet med anställdas rehabilitering vid sjukskrivning. Rehabiliteringskedjan innebär att arbetsgivarens försök att anpassa arbetet efter de anställdas behov och att erbjuda andra arbetsuppgifter tydligare fokuseras. Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att följa upp och analysera rehabiliteringskedjan och de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 juli Som ett led i detta har Försäkringskassan undersökt erfarenheter av arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan. I maj 2012 redovisades en första delrapport i projektet, vilken byggde på personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter. I föreliggande rapport fokuseras de sjukskrivnas erfarenheter, vilka jämförs med de personalansvarigas och fackliga representanternas. De som har besvarat frågeformuläret arbetade på samma arbetsplatser som urvalet för de personalansvariga och fackliga representanterna. Samtliga på de berörda arbetsplatserna som hade ett sjukfall som passerade 120 dagar mellan januari och november 2011 fick en enkät hemskickad. Samtliga respondenter arbetade hos arbetsgivare med minst 50, och i de flesta fall med fler än 1000, anställda. Många av rapportens mest intressanta resultat är uteblivna skillnader inom de oberoende variablerna som genomgående har använts i analyserna. Det framkommer endast en statistiskt säkerställd skillnad mellan männens och kvinnornas svar. Kvinnorna har i större utsträckning än männen kvar sin anställning då de besvarar frågeformuläret, medan männen i större utsträckning saknar anställning. Denna skillnad kvarstår dock inte om hänsyn tas till yrke. Något annat intressant är att Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare inte arbetar märkbart annorlunda med rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna än jämförbara arbetsgivare. Däremot är många åtgärder som förekommer i samband med sjukskrivning vanligare bland yngre än äldre sjukskrivna. Vad gäller juridisk företagsform framkommer flera skillnader mellan arbetsgivarna. Den skillnad som framkom enligt personalansvariga och fackliga representanter att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligare inom kommuner än övriga företagsformer bekräftas dock inte av de sjukskrivna. Istället anger de sjukskrivna inom privat sektor i störst utsträckning att de har blivit uppsagda av sin arbetsgivare i samband med sjukskrivning. De sjukskrivna i offentlig sektor anger i större utsträckning att de har sagt upp sig själva i samband med sjukskrivningen. Det framkommer inte någon statistiskt signifikant skillnad vad gäller andel avslutade anställningar mellan de olika sektorerna, däremot på vilket sätt anställningarna avslutas.

4 4 (68) Det förekommer inte någon anmärkningsvärd samvariation mellan antal anställda hos arbetsgivare och rehabiliteringsåtgärder i samband med sjukskrivning. De sjukskrivna från de minsta arbetsgivarna ( anställda) avviker dock från de större, genom att i mindre utsträckning ha tagit del av anpassning av arbetsuppgifter och stöd i form av arbetshjälpmedel. Antalet små arbetsgivare i studien är dock få, och skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. Däremot är det statistiskt säkerställt att de sjukskrivna som var anställda hos arbetsgivare med färre än 200 anställda avslutar sina anställningar i större utsträckning än de som var anställda hos större arbetsgivare. De sjukskrivna från de minsta arbetsgivarna anger också i mindre utsträckning att de är nöjda med stödet från chef och arbetsgivare. Det framkommer också tydlig och statistiskt säkerställd samvariation mellan de sjukskrivnas ålder och avslutade anställningar. De sjukskrivna över 60 år har i mycket större utsträckning än yngre sjukskrivna avslutat sin anställning utan att ha funnit en annan arbetsgivare. Flertalet av dessa går i pension vid 62 till 64 års ålder. Det framkommer också tydlig samvariation mellan de sjukskrivnas anställningsform och huruvida de behåller sin anställning vid sjukskrivning. Sjukskrivna som har en tillsvidareanställning behåller sina anställningar i betydligt större utsträckning än de som har en tillfällig anställning. Avslutningsvis är de sjukskrivnas diagnos den oberoende variabel som visar på flest skillnader genomgående i resultatredovisningen. Flertalet åtgärder i samband med sjukskrivning är vanligast bland dem med psykiska diagnoser. Arbetsgivare är den aktör som i störst utsträckning tar ansvar för att se över möjligheterna till anpassning av arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Detta är rimligt, då det är deras ansvar. De sjukskrivna är också i stor utsträckning nöjda med stödet från arbetsgivare i denna process. Resultatet pekar dock samtidigt på att det råder otydlighet vad gäller arbetsgivares ansvar och Försäkringskassans roll i rehabiliteringsarbetet. En inte obetydlig andel av såväl de personalansvariga och fackliga representanterna som de sjukskrivna anger att sjukskrivna tar sådana initiativ.

5 5 (68) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Disposition Metod Undersökningsdesign Urval, avgränsning och bakgrund om arbetsgivarna samt de personalansvariga Urval och bakgrundsinformation om de sjukskrivna respondenterna Svarsfrekvens och bortfall Om frågeformuläret och data Resultat Åtgärder som kan förekomma på en arbetsplats i samband med långvarig sjukskrivning Samvariation med individ- och företagskarakteristika De nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd Samvariation med individ- och företagskarakteristika Anpassade arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren Samvariation med individ- och företagskarakteristika Stöd av Försäkringskassan, arbetsgivare och fackliga representanter Avstämningsmöte Avslutade anställningar och minskad arbetstid Arbetstidens omfattning Avslutade anställningar och samvariation med individ- och företagskarakteristiska De sjukskrivnas vilja och möjlighet att byta arbetsuppgifter, arbetsplats och yrke enligt dem själva Vilja, möjlighet och faktiskt byte av arbete Diskussion Litteraturförteckning Bilaga 1: Frågeformulär till de sjukskrivna... 58

6 6 (68) 1 Inledning Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att följa upp och analysera rehabiliteringskedjan och de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 juli Som ett led i detta har Försäkringskassan undersökt erfarenheter av arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan. I maj 2012 redovisades en första delrapport i projektet. I den rapporten redovisades personalansvarigas och fackliga representanters svar, vilka hade samlats in genom telefonintervjuer genomförda av TNS Sifo, på uppdrag av Försäkringskassan. I föreliggande rapport fokuseras de sjukskrivnas svar, vilka har samlats in via postala enkäter. Dessa jämförs med svaren från de personalansvariga och fackliga representanterna, där så är lämpligt. De som har besvarat frågeformuläret arbetade på samma arbetsplatser som urvalet för de personalansvariga och fackliga representanterna. Samtliga på de berörda arbetsplatserna som hade ett sjukfall som passerade 120 dagar mellan januari och november 2011 fick en enkät hemskickad. Arbetsgivare har en central roll i arbetet med anställdas rehabilitering vid sjukskrivning. Rehabiliteringskedjan innebär att arbetsgivarens försök att anpassa arbetet efter de anställdas behov och att erbjuda andra arbetsuppgifter tydligare fokuseras. Enligt rehabiliteringskedjans tidpunkter sker prövning av den anställdes arbetsförmåga mot ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivare tillfälligt erbjuder under de första tre månaderna. Efter 90 dagar ska det beaktas om den anställde kan försörja sig efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till om den anställde har förmåga att försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, 1 om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses vara oskäligt. Rätten till sjukpenning upphör vid dag 91 om den anställde kan omplaceras till annat arbete hos arbetsgivaren respektive dag 181 om den sjukskrivne bedöms kunna utföra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtliga sjukfall i undersökningen har passerat 120 dagar, för att 90-dagarsgränsen ska vara passerad med god marginal. För en beskrivning av regler och ansvar för rehabilitering hänvisas till den första delrapporten (Försäkringskassan 2012a), där ett bakgrundskapitel ägnas åt att beskriva arbetsgivares ansvar för 1 Sedan den 1 juli 2012 ska bedömningen göras mot normalt förekommande arbete, men då frågeformuläret besvarades gjordes bedömningen enligt den tidigare definitionen, den reguljära arbetsmarknaden.

7 7 (68) rehabilitering samt åt regler för uppsägning i samband med sjukskrivning. 1.1 Syfte Kunskapen om arbetsgivares insatser för sjukskrivna är begränsad. Då arbetsgivarens möjligheter och engagemang bedöms ha stor påverkan på de försäkrades framtid i arbete är det av stor vikt att undersöka hur detta ser ut och fungerar i praktiken. I denna rapport undersöks sjukskrivnas erfarenheter av erbjudande om andra arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren, samt vilka åtgärder arbetsgivare använder sig av i samband med sjukskrivning. Dessutom tillfrågas de sjukskrivna om deras vilja och förmåga att byta arbetsuppgifter, arbetsplats och yrke i samband med sjukskrivning, samt hur denna vilja och förmåga kan relateras till avslutad anställning. De sjukskrivnas svar jämförs med de personalansvarigas, och i viss mån de fackliga representanternas, där en sådan jämförelse låter sig göras. För en mer ingående beskrivning av arbetesgivares och fackliga representanters svar utifrån telefonintervjuer hänvisas till delrapport 1 (Försäkringskassan 2012a). I denna andra delrapport undersöks, med hjälp av individ- och företagskarakteristiska variabler, om antal anställda hos arbetsgivare samvarierar med åtgärder för att ge stöd åt sjukskrivna. Här undersöks också om olika juridiska företagsformer arbetar på olika sätt med åtgärder i samband med sjukskrivning samt om de sjukskrivnas kön, ålder och diagnos samvarierar med insatser i samband med sjukskrivning. Rapporten är uppbyggd på följande frågeställningar: Samvarierar de sjukskrivnas diagnos, ålder och kön med de åtgärder de tar del av i samband med långvarig sjukskrivning? Samvarierar arbetsgivarens juridiska företagsform med arbetet med rehabilitering av sjukskrivna? Samvarierar arbetsgivares antal anställda med arbetet med rehabilitering av sjukskrivna? Arbetar Försäkringskassans prioriterade 2 arbetsgivare annorlunda med rehabilitering av sjukskrivna, jämfört med andra arbetsgivare? 2 Inom Försäkringskassan användes mellan 2008 och 2011 en modell för arbetet med samverkansöverenskommelser för prioriterade arbetsgivare i sjukskrivningsprocessen. Prioriterade arbetsgivare hade som regel minst 250 anställda med minst 20 anställda med sjukpenningfall som översteg 14 dagar under en löpande tolvmånadersperiod. Samverkansformerna byggde bland annat på kontaktteam och skriftliga överenskommelser skrevs det tidigare metodstödet in i en ny vägledning för samverkan med arbetsgivare. I stället för att använda sig av begreppet prioriterade arbetsgivare delar Försäkringskassan nu in arbetsgivare i tre grupper efter storlek. Hösten 2010, när Försäkringskassan genomförde en undersökning om Försäkringskassans samarbetspartners kännedom om de nya reglerna i

8 8 (68) Hur skiljer sig de sjukskrivnas svar från de personalansvarigas respektive de fackliga representanternas, vad gäller åtgärder i samband med sjukskrivning? Hur stor vilja och förmåga att byta arbetsuppgifter, arbetsplats och yrke anger de sjukskrivna att de har? Hur vanligt är det att anställningar avslutas i samband med sjukskrivning, och på vilket sätt avslutas de? 1.2 Disposition Nedan följer ett metodavsnitt som beskriver hur arbetet med datainsamling har genomförts. Här görs också en bortfallsanalys. Vidare följer en resultatredovisning främst bestående av en redovisning av de sjukskrivna respondenternas svar. Resultatredovisningen är indelad i fem delar, med fokus på: 1) arbetsgivares åtgärder i samband med sjukskrivning; 2) de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd; 3) anpassning av, och omplacering till annat, arbete hos arbetsgivaren; 4) stöd av arbetsgivaren och Försäkringskassan; samt 5) anställningar som avslutas i samband med sjukskrivning. Analysen tar ansats i oberoende variabler, däribland företagskarakteristiska (juridisk form, arbetsgivargrupp, arbetsgivares storlek samt företagets huvudnäring) och individkarakteristiska (kön, ålder, diagnos samt yrke) variabler. Rapporten avslutas med en diskussion av resultaten. sjukförsäkringen (Försäkringskassan 2011) hade Försäkringskassan kontrakt om samarbete med cirka 500 prioriterade arbetsgivare, av vilka 333 valdes ut slumpmässigt. Då urvalet drogs till föreliggande undersökning var de prioriterade arbetsgivarna fortfarande omkring 500, dock med några nytillkomna företag och några som inte längre var prioriterade. Till denna undersökning har samma arbetsgivare kontaktats som vid den tidigare undersökningen (2011), men dessa har nu minskat till 319 stycken.

9 9 (68) 2 Metod Insamlingen av enkätdata genomfördes från och med vecka 3 till och med vecka 10, Frågorna har i möjligaste mån tangerat intervjufrågorna till personalansvariga och fackliga representanter. En skillnad mellan enkätfrågorna till de sjukskrivna och intervjufrågorna till de personalansvariga och fackliga representanterna är dock att frågorna till de senare har ställts i generella ordalag (såsom Vilka av följande aktörer är vanligtvis med på avstämningsmöten? ), medan de sjukskrivna har fått svara på mer konkret formulerada frågor ( Vilka av följande aktörer medverkade på ditt avstämningsmöte? ). Flertalet frågor och påståenden innehåller sex svarsalternativ, med en skala från ett till fem (från aldrig till mycket vanligt, eller från instämmer inte alls till instämmer helt ) samt alternativet vet ej. Svaren redovisas dock som färre alternativ i bivariata analyser, för att göras mer överskådliga. I resultatdelen redovisas endast statistiskt signifikanta skillnader (Chi², p<0,05), om inte annat anges. 2.1 Undersökningsdesign Urval, avgränsning och bakgrund om arbetsgivarna samt de personalansvariga Urvalet av arbetsgivare är stratifierat utifrån tre grupper av arbetsgivare inom vilka ett urval har dragits: 1) Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare (som regel företag med minst 250 anställda); 2) företag jämförbara med de prioriterade vad gäller antal anställda och juridisk form; samt 3) övriga, slumpmässigt utvalda företag med minst 50 anställda. Arbetsgivarna har tagits fram med hjälp av företaget PAR AB:s register (tidigare Postens adressregister). PAR AB har dragit ett stratifierat slumpmässigt urval om 1220 personalansvariga, på lika många arbetsplatser. Via intervjuer med dessa personalansvariga har kontaktuppgifter till fackliga representanter på arbetsplatsen samlats in. Maximalt en personalansvarig och en facklig representant har intervjuats per arbetsplats. Urvalet av personalansvariga bestod till 26 procent av personalansvariga som arbetade för någon av Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare (se fotnot 2 för urval av dessa), 43 procent bestod av personalansvariga som arbetade för jämförbara arbetsgivare, och 31 procent bestod av övriga företag, med minst 50 anställda. Av de 1220 personalansvariga i urvalet till studien har 592 telefonintervjuats av TNS Sifo. 3 3 Härtill har 357 fackliga representanter telefonintervjuats. För en mer specifik beskrivning av urval av personalansvariga och fackliga representanter hänvisas till den första delrapporten (Försäkringskassan 2012a).

10 10 (68) Vid urvalet av personalansvariga har det också genomförts en viktning i förhållande till antalet anställda inom arbetsgivargrupperna, vilket gör urvalet icke-proportionerligt. Arbetsgivare med fler anställda hade som följd av detta en större sannolikhet att hamna i urvalet än arbetsgivare med färre anställda. Studien fokuserar härmed stora arbetsgivare i Sverige, vilka bedöms vara berörda av de nya reglerna inom sjukförsäkringen och som sannolikt har erfarenhet av långtidssjukskrivning. Majoriteten (82 procent) av arbetsgivarna har fler än 1000 anställda. Rapportens resultat är således inte representativt för alla sjukskrivna eller arbetsgivare i Sverige och kan inte generaliseras till hela den svenska arbetsmarknaden Urval och bakgrundsinformation om de sjukskrivna respondenterna De sjukskrivna respondenterna är kopplade till de personalansvarigas arbetsplatser. Samtliga anställda på de 1220 arbetsplatserna (urvaletet för de personalansvariga) som hade ett sjukfall som passerade 120 dagar mellan januari och november 2011 fick ett frågeformulär hemskickat. Samtliga respondenter har varit sjukskrivna i minst 120 dagar: 42 procent av dessa hade avslutat sin sjukskrivning i januari 2012 då enkäten skickades ut, medan resterande fortfarande var sjukskrivna då enkäten besvarades. 4 De avslutade sjukfallen hade i genomsnitt varat i 185 dagar, medan de pågående sjukfallen hade varat i 252 dagar då datauttaget gjordes. Medellängden för samtliga sjukfall är 223, och medianvärdet 202, dagar. Frågeformuläret skickades ut till 2360 sjukskrivna: 721 personer svarade på enkäten innan den första påminnelsen (vecka 6) skickades ut, ytterligare 366 svar hade inkommit inför den andra påminnelsen (vecka 8) och därefter inkom ytterligare 357 svar (till och med vecka 10). Totalt inkom 1444 respondenter med svar, vilket ger en svarsfrekvens på 61 procent. Kvinnor är överrepresenterade bland långtidssjukskrivna i Sverige, och är så också bland respondenterna i denna studie: 1097 (76 procent) av de 1444 respondenterna är kvinnor. Medelåldern bland respondenterna är 49 år (medianålder 51 år). Då respondenternas sjukdomsorsak kategoriseras enligt de vanligast förekommande diagnoskapitlen finner vi att psykiska diagnoser är den vanligaste formen (37 procent), följt av sjukdomar i rörelseorganen (muskuloskeletala: 26 procent), skador och förgiftningar (7 procent) samt övriga sjukdomar (31 procent). 5 4 En mindre andel hade förmodligen också avslutat sina sjukfall mellan uttag av data och besvarande av frågeformulär. 5 Motsvarande andelar för pågående sjukfall som registreras hos Försäkringskassan under samma period är 34 procent inom psykiska och 23 procent inom rörelseorganens sjukdomar samt 7 procent inom skador och förgiftningar (om inte hänsyn tas till

11 11 (68) Diagram 1: Kön, diagnos- och ålderskategorier bland de sjukskrivna respondenterna (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kön Diagnos Ålder > 60 år år år 40 år Övriga Skador, förgiftn Rörelseorgan Psykiska Kvinna Man Utöver uppgifterna om kön, diagnos och ålder, finns uppgifter om de sjukskrivnas yrke enligt standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). 6 Denna variabel har använts som en kontrollvariabel i de analyser där yrke kan förväntas samvariera med skillnaderna, för att bekräfta att skillnaderna har med den undersökta oberoende variabeln (exempelvis juridisk företagsform) att göra, och inte orsakas av den sjukskrivnes yrke. Det fanns också en förhoppning om att koppla de personalsvarigas SNIkod (standard för svensk näringsindelning, som fanns i registeruppgifter från PAR) till de sjukskrivna. Men då flertalet av de personalansvariga arbetar med administration inom hälso- och sjukvård överförs dessa koder till de sjukskrivna, oavsett om de senare är undersköterskor, sjuksköterskor, vaktmästare eller läkare, inom vården. SNI har dock, liksom SSYK, använts för att kontrollera om samvariationen mellan två variabler exempelvis mellan kön och erbjudande om omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren kvarstår inom olika huvudnäringar sjukfallslängd, mer än att de ska ha passerat 14 dagar för anställda (på grund av sjuklöneperioden)). Kvinnor utgör 63 procent av samtliga pågående sjukfall under samma tidsperiod. 6 I undersökningen tas endast hänsyn till de tio huvudgrupperna enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK), då antalet respondenter är för få för en finare fördelning av yrkesgrupper. Uppgifterna är hämtade från SCB:s yrkesregister. Uppgifterna i registret har en viss eftersläpning, vilket innebär att den senast tillgängliga yrkesuppgiften år 2012 är den som gäller för år Yrke definieras dels efter de arbetsuppgifter en person utför vid mättidpunkten, dels efter vilken utbildningsnivå (kvalifikationsnivå) som normalt krävs för att utföra det aktuella arbetet. Den vanligaste yrkesgruppen (huvudgrupp) bland respondenterna är arbete som kräver teoretisk specialkompetens (n=406). Därefter följer arbete som kräver kortare högskoleutbildning (n=302), service-, omsorgs- och försäljningsarbete (n=278), arbete utan krav på särskild yrkesutbildning (n=146), kontors- och kundservicearbete (n=130), process-, maskinoperatörs-, och transportarbete (n=74), ledningsarbete (n=52), hantverksarbete inom bygg och tillverkning (n=37). Dessutom förekommer arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (n=5) och militärt arbete (n=2). Dessa två yrkesgrupper är dock borttagna i analysarbetet på grund av få observationer.

12 12 (68) (SNI), och då särskilt med fokus på andra huvudnäringar än offentlig förvaltning (administration inom hälso- och sjukvård) och administrativ företagsverksamhet. 2.2 Svarsfrekvens och bortfall Bland de sjukskrivna respondenterna är en betydligt större andel än de personalansvariga anställda inom landsting (34 jämfört med 7 procent). 7 Även de statligt anställda är överrepresenterade bland de sjukskrivna i förhållande till de personalansvariga. Samtidigt är andelen anställda inom kommuner och aktiebolag mindre vanligt förekommande bland de sjukskrivna. Orsaken till detta kan vara ett större bortfall bland de sjukskrivna som arbetar inom kommuner och aktiebolag. Att andelen respondenter bland de privata arbetsgivarna är färre än förväntat kan dock också förklaras av en lägre sjukfrånvaro inom privata företag (sjukfrånvaron är högre inom landsting och kommuner, och då det kan förekomma flera anställda från samma arbetsplatser i datamaterialet kan detta minska andelen sjukskrivna från aktiebolagen). Det faktum att kommuner (som generellt har högre sjukfrånvaro) är mindre vanligt förekommande än landsting kan delvis förklaras av att de kommunala arbetsgivarna är mindre än landstingen (färre potentiella medarbetare som kan vara sjukskrivna). 8 Sannolikt påverkas skillnaderna i svarsfrekvens inom landstingen också av den låga svarsfrekvensen bland de personalansvariga inom denna sektor. TNS Sifo hade ett stort bortfall bland dessa intervjupersoner, som skulle sökas genom primärvårdens telefonväxlar. Vad gäller arbetsgivargrupp överensstämmer gruppen sjukskrivna relativt väl med gruppen personalansvariga, om än Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare är överrepresenterade bland de sjukskrivna i jämförelse med de personalansvariga. Detta kan dock sannolikt förklaras av att dessa arbetsgivare är prioriterade just därför att de har hög sjukfrånvaro och därmed sannolikt har fler anställda som är sjukskrivna. Arbetsgivare med fler anställda är också något överrepresenterade jämfört med de med färre, vid en jämförelse med de personalansvariga: 90 procent av de sjukskrivna respondenterna är anställda hos arbetsgivare med fler än 1000 anställda, i jämförelse med 82 procent av de personalansvariga. 7 Detta är möjligt då de sjukskrivna har fått möjlighet att delta i undersökningen även om den personalansvarige på samma arbetsplats inte har svarat på frågorna (det räckte med att den personalansvariga fanns med i urvalet). Dessutom förekommer det arbetsgivare med flera sjukskrivna på samma arbetsplats (i datamaterialet förekommer arbetsplatser med tiotals sjukskrivna, som samtliga har besvarat formuläret) procent av de sjukskrivna från landstingen är anställda hos arbetsgivare med fler än 5000 anställda, medan 35 procent av de sjukskrivna från kommunerna är anställda hos arbetsgivare med fler än 5000 anställda. Bland de statligt och privat anställda är motsvarande andelar 23 respektive 47 procent.

13 13 (68) Diagram 2: Juridisk företagsform, arbetsgivares storlek samt arbetsgivargrupp (prioriterade arbetsgivare och andra) bland de sjukskrivna respondenterna (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Juridisk form Arbetsgivargrupp Antal anställda < 200 Okänt Övriga Jämförbara Prioriterade Övrigt Stat Landsting Kommun AB Svarsandelen är högre bland kvinnor än män (62 respektive 58 procent). Vad gäller ålder är skillnaderna större. I urvalet är medelåldern 48 år och medianåldern 49 år. Bland respondenterna är medelåldern 49 år och medianåldern 51 år. Framförallt är svarsfrekvensen hög bland dem äldre än 60 år (75 procent) och låg bland dem under 40 år (52 procent). De med pågående sjukfall har besvarat formuläret i större utsträckning än dem som har avslutat sjukfallet (svarsfrekvensen är 63 respektive 58 procent). Vad gäller diagnoser är sjukskrivna med psykiska diagnoser (svarsfrekvens 58 procent) något mindre vanligt förekommande bland respondenterna i jämförelse med urvalet, medan de flesta övriga diagnoskapitel visade på samma eller snarlika andelar bland respondenter och i urval. Flertalet diagnoskapitel uppvisar dock en mindre överrepresentation bland respondenterna (såsom rörelseorganens sjukdomar med en svarsfrekvens på 63 procent). 9 9 Skador och förgiftningar det tredje diagnoskapitlet som redovisas genomgående i rapporten uppvisade dock, liksom psykiska diagnoser, en lägre svarsfrekvens än genomsnittet: 60 procent.

14 14 (68) Tabell 1: Svarsfrekvens och bortfall vad gäller kön, ålderkategorier, avslutade respektive pågående sjukfall samt diagnoskapitel Urval Respondenter Svarsandel Bortfallsandel Antal Antal Procent Procent Kön Kvinna % 38 % Man % 42 % Ålder T.o.m. 40 år % 48 % år % 41 % år % 35 % Över 60 år % 25 % Avslutade sjukfall Avslutade % 42 % Pågående % 37 % Diagnos Psykiska % 42 % Rörelseorgan % 37 % Skador och förgiftningar % 40 % Övriga % 35 % Totalt % 39 % Sammanfattningsvis är bortfallet störst bland yngre, bland män, bland dem med psykiska diagnoser och bland dem med sjukfall som har avslutats. Den största skillnaden mellan urval och respondenter, utifrån de tillgängliga variablerna, finns vad gäller ålder (tabell 1). 2.3 Om frågeformuläret och data Frågeformuläret inleds med bakgrundsfrågor om respondenterna och deras anställningsvillkor. Därefter följer frågor om rehabiliteringsåtgärder i samband med det aktuella sjukfallet. Dessa frågor är indelade i ett antal frågeområden (se bilaga 1). Allra sist följer en öppen fråga, där respondenterna fritt får kommentera frågeformuläret och sin situation som sjukskriven. Flertalet av frågorna har också ställts till de personalansvariga och de fackliga representanterna. De olika gruppernas svar jämförs i resultatredovisningen. Härtill finns registeruppgifter från PAR AB, med bakgrundsinformation om arbetsgivarna. 11 Dessutom kopplas svaren till bakgrundsinformation om respondenternas sjukfall, från Försäkringskassans databas MiDas personer i urvalet hade inte alla uppgifter registrerade (4 missing values i urvalet), varför summan inom vissa variabler blir Uppgifterna från PAR innehåller information om antal anställda, juridisk företagsform samt företagets huvudnäring (SNI). 12 Uppgifterna från MiDas innehåller information om datum för sjukfallets början och eventuella slut, mittpunkt för sjukfallet och datum för då sjukfallet passerade 120 dagar

15 15 (68) 3 Resultat Nedan redovisas statistiskt signifikanta (Chi², p<0,05) resultat, där inte annat anges. Först följer en genomgång av de åtgärder som kan förekomma på en arbetsplats i samband med långvarig sjukskrivning. Vidare redovisas svar på frågor om de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd, anpassning av arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren samt stöd av Försäkringskassan och avslutade anställningar i samband med sjukskrivning. 3.1 Åtgärder som kan förekomma på en arbetsplats i samband med långvarig sjukskrivning I den första delrapportens redovisades hur vanligt förekommande olika åtgärder är på arbetsplatser i samband med långvarig sjukskrivning, enligt personalansvariga och fackliga representanter. De sjukskrivna har fått besvara om de har tagit del av dessa åtgärder. Diagram 3: De sjukskrivnas svar på frågan om de har tagit del av elva givna åtgärder i samband med sjukskrivningen 2011 (%) Rehabtjänster köps via FHV Förändring av arbetsbelastning Förändring av arbetsuppgifter Förändring av arbetstider Stöd i form av arbetshjälpmedel Förändring i fysisk arbetsmiljö Åtgärder i samverkan med Fk Åtgärder i samverkan med sjukvården Ja Nej Vet ej Ej svar Åtgärder i samverkan med Af Distans arbete från hemmet Utbildning erbjuds 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte någon av de uppräknade åtgärderan förekommer i mer än hälften av de undersökta sjukfallen. De mest förekommande åtgärderna enligt de sjukskrivna är förändring av arbetsbelastning (förekommer i 40 procent av sjukfallen), arbetstider (39 procent) och arbetsuppgifter (36 procent). Därefter sker ett stort fall till resterande åtgärder: förändringar i den fysiska arbetsmiljön (17 procent), åtgärder i samverkan med sjukvården (15 procent), rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovården (14 procent), åtgärder i samverkan med Försäkringskassan (13 procent) samt om sjukfallet hade avslutats då uttaget av data gjordes (inför utskicket av frågeformuläret). Dessutom innehåller MiDas uppgifter om de försäkrades ålder, kön, arbetsplats (CFAR), arbetsgivare samt diagnos i det aktuella sjukfallet.

16 16 (68) och stöd i form av arbetshjälpmedel (9 procent). Åtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen (4 procent) 13 och utbildning (2 procent) är ovanliga åtgärder i de 1444 sjukfallen. Vi vet inte om de olika åtgärderna borde ha varit aktuella i sjukfallen. Frågorna är således förutsättningslöst ställda, utan hänsyn till någon bedömning om åtgärderna hade kunnat underlätta de sjukskrivnas återgång till arbete i det aktuella sjukfallet. De sjukskrivnas erfarenheter av åtgärder i samband med sjukskrivning överensstämmer relativt väl med den bild som gavs av personalansvariga och fackliga representanter. De tre vanligaste förekommande åtgärderna bland de sjukskrivna (förändring av arbetsbelastning, arbetstider och arbetsuppgifter) tillhör de fem vanligaste enligt personalansvariga och fackliga representanter. De övriga två åtgärderna som är vanliga enligt de personalansvariga och fackliga representanterna är dock mindre vanliga enligt de sjukskrivna: rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovård och stöd i form av arbetshjälpmedel. Anmärkningsvärt är också att erbjuden utbildning är så ovanligt enligt de sjukskrivna (två procent), men anges i större utsträckning vara vanligt eller mycket vanligt enligt de personalansvariga (27 procent) och fackliga representanterna (23 procent). Diagram 4: Andel (%) av personalansvariga och fackliga representanter som anger att åtgärderna på arbetsplatsen i samband med långvarig sjukskrivning är vanliga eller mycket vanliga, samt andel sjukskrivna som tagit del av åtgärderna (%) Rehabtjänst köps via FHV Förändring av arbetsbelastning Förändring av arbetsuppgifter Förändring av arbetstider Stöd i form av arbetshjälpmedel Förändring i fysisk arbmiljö Åtgärder i samverkan med Fk Sjukskrivna PA Fack Åtgärder i samverkan med sjukvården Åtgärder i samverkan med Af Distansarbete från hemmet Utbildning erbjuds Det skall här påpekas att de sjukskrivna inte svarar på samma fråga som de personalansvariga och fackliga representanterna, då de förra svarar på frågan vilka åtgärder de har tagit del av i det aktuella sjukfallet, medan de 13 Andelen är större bland dem som var arbetslösa eller blev det under tiden som de var sjukskrivna, liksom bland dem som hade eller fick sjuk- och aktivitetsersättning. Flertalet av dem som har tagit del av samverkan med Arbetsförmedlingen är dock anställda (sett till antal).

17 17 (68) senare svarar på frågan om dessa åtgärder är vanliga eller mycket vanliga i samband med långvarig sjukfrånvaro. De senare måste också ta ställning till vad de upplever vara vanligt, vilket innebär en bedömning utan definition. Svaren kan således inte direkt jämföras, men det är intressant att studera de sjukskrivnas svar i ljuset av de personalansvarigas och fackliga representanternas, för att notera skillnader och likheter. Förmodligen kan skillnaderna mellan de sjukskrivnas respektive personalansvarigas och fackliga representanters svar, vad gäller rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovård och stöd i form av arbetshjälpmedel, delvis förklaras av att de sjukskrivna gör en annan bedömning av vad som är en tjänst som köps av företagshälsovården och vad som är ett arbetshjälpmedel. Skillnaderna i förekomst av utbildning är svårare att förklara, men kan möjligen handla om definitionen av (intern) utbildning. Genom att addera åtgärdena kan antalet åtgärder som de sjukskrivna har tagit del av studeras. Inte någon av respondenterna har tagit del av alla åtgärder: men en person har tagit del av tio åtgärder, tre har tagit del av nio, och sju personer har tagit del av åtta åtgärder. Jämförelsevis har 34 procent inte tagit del av någon åtgärd (n=491). Vanligast antal åtgärder förutom ingen är en åtgärd (n=220). Vidare är det förhållandevis vanligt med tre (n=226), två (n=182) och fyra (n=164) åtgärder. I diagram 5 redovisas antalet åtgärder för respondenterna. Diagram 5: Antal åtgärder som de sjukskrivna har tagit del av i samband med sjukfallet Antal åtgärder Ingen åtgärd 1 åtgärd 2 åtgärder 3 åtgärder 4 åtgärder 5 åtgärder 6 åtgärder 7 åtgärder 8 åtgärder 9 åtgärder 10 åtgärder Samvariation med individ- och företagskarakteristika Ovan redovisades åtgärder som kan förekomma på en arbetsplats i samband med sjukskrivning. Vi ska nu studera dessa åtgärder i förhållande till ett antal oberoende variabler.

18 18 (68) Skillnader mellan sjukskrivna kvinnor och män Det framkommer ett antal mindre skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deltagande i olika åtgärder. En större andel kvinnor än män anger att de har tagit del av förändring av arbetstider, medan en större andel män anger att de har tagit del av förändring i den fysiska arbetsmiljön och distansarbete från hemmet (statistiskt signifikanta skillnader). Dessa skillnader försvinner dock för samtliga åtgärder utom förändring i den fysiska arbetsmiljön inom tillverkningsindustri om vi tar hänsyn till företagets huvudnäring eller de sjukskrivnas yrke, varför några diagram här inte redovisas. 14 Skillnader mellan olika åldersgrupper av sjukskrivna För att använda ålder som oberoende variabel har ålder kategoriserats till fyra olika åldersgrupper: till och med 40 år, år, år samt över 60 år. 15 Fyra av åtgärderna uppvisar statistiskt signifikanta skillnader mellan ålderskategorierna, och samtliga fyra åtgärder går i samma riktning, och visar att åtgärderna är vanligare bland yngre än äldre. De åtgärder som uppvisar skillnader mellan åldersgrupperna är förändring av arbetsbelastning och arbetstider, distansarbete från hemmet samt rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovården. Störst är skillnaden inom förändring av arbetsbelastning. Diagram 6: Andel (%) sjukskrivna inom olika åldersgrupper som har tagit del av åtgärder i samband med sjukfallet (statistiskt signifikanta skillnader) år år år > 60 år Förändring av arbetsbelastning Förändring av arbetstider Rehabtjänst köps via FHV Distansarbete I diagram 6 visas att förändring av arbetsbelastning respektive arbetstider är vanligast i den yngsta gruppen (51 respektive 53 procent) och minst vanlig i den äldsta gruppen (35 respektive 41 procent). Rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovården respektive 14 Skillnader är små även då inte hänsyn tas till kontrollvariabeln: 46 procent av kvinnorna och 43 procent av männen anger att de har tagit del av anpassning av arbetstider; 19 procent av kvinnorna och 22 procent av männen anger att de har tagit del av förändringar i den fysiska arbetsmiljön; och nio procent av kvinnorna och tolv procent av männen anger att de har erbjudits distansarbete från hemmet. 15 Den första kategorin ( 40 år) innehåller 289 respondenter, den följande (41-50 år) innehåller 347 respondenter, den därefter följande (51-60 år) 396 och den sista kategorin (>60 år) innehåller 187 respondenter.

19 19 (68) distansarbete är överlag betydligt mindre vanliga, men även dessa är vanligare bland de yngsta (22 respektive 15 procent) än de äldsta (5 respektive 7 procent). När skillnaderna ovan kontrolleras inom olika yrkesgrupper (SSYK) kvarstår variationen inom de flesta yrkeskategorierna, om än de i många fall inte längre är statistiskt säkerställda på grund av färre observationer inom respektive kategori. Den mest frekventa yrkesgruppen bland respondenterna (arbete som kräver teoretisk specialkompetens, n=406) uppvisar dock en tydlig statistisk signifikant samvariation för de fyra ovan nämnda åtgärder. Skillnader mellan olika diagnoser Diagnoserna som har orsakat arbetsoförmåga och sjukskrivning hos respondenterna har kategoriserats enligt tre diagnoskapitel samt övriga diagnoser, för att lättare kunna användas som oberoende variabel i analysarbetet. De kategorier som här används är psykiska diagnoser (Fdiagnoser: psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar), rörelseorganens sjukdomar (M-diagnoser: Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven), Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S-T-diagnoser) samt övriga diagnoser. Diagnos är den oberoende variabel som samvarierar med flest åtgärder som kan förekomma i samband med långvarig sjukskrivning. Att det förekommer variationer av åtgärder för sjukskrivna i förhållande till deras sjukdomar får betraktas som förväntat. Det är snarare mer anmärkningsvärt att diagnoskapitel inte samvarierar med exempelvis distansarbete från hemmet, 16 än att det sker samvariation mellan diagnoskapitel och förändring av arbetsbelastning eller stöd i form av arbetshjälpmedel Distansarbete uppvisar förvisso icke-signifikant samvariation med en större andel distansarbete för dem med psykiska diagnoser samt skador och förgiftningar än övriga diagnosgrupper. 17 Det förekommer även små, icke signifikanta skillnader för förändring av arbetstider och utbildning, vilka är vanligast bland dem med psykiska diagnoser. Utbildning är en väldigt ovanlig åtgärd, vilket påverkar p-värdet.

20 20 (68) Diagram 7: Andel (%) sjukskrivna inom olika diagnoskapitel som har tagit del av åtgärder i samband med sjukfallet (statistiskt signifikanta skillnader) Anpassning av arbetsupp. Förändr. av arbetsbelastn. Förändr. fysisk arbetsmiljö Arbetshjälpmedel Rehabtjänst köps via FHV Samverkan Fk Psykiska Rörelseorgan Skador, förgiftn Övriga Samverkan sjukvård Samverkan Af Flertalet av åtgärderna är vanligast bland dem med psykiska, och mindre vanliga bland dem med kategorin övriga, diagnoser (förändring/anpassning av arbetsuppgifter, förändring av arbetsbelastning, rehabiliteringstjänster som köps via företagshälsovården samt samverkan med Försäkringskassan och sjukvården). Förändring av den fysiska arbetsmiljön och arbetshjälpmedel är dock vanligare bland dem med rörelseorganens sjukdomar respektive bland dem med skador och förgiftningar. När skillnaderna studeras tillsammans med kontrollvariabeln yrkeskategori (SSYK) kvarstår merparten av samvariationerna, om än inte statistisk signifikans i dem. Statistiskt säkerställda skillnader kvarstår endast inom den största yrkesgruppen (arbete som kräver teoretisk specialkompetens). Skillnader mellan juridiska företagsformer (sektor) I diagram 8 redovisas de två åtgärder som uppvisar statistiskt signifikant samvariation mellan åtgärder som kan förekomma i samband med långvarig sjukskrivning och de juridiska företagsformerna. Det är betydligt vanligare med distansarbete inom de statliga enheterna (25 procent) än övriga juridiska former. Bland de landstingsanställda är andelen särskilt låg (3 procent). Resultaten stärks av de personalansvarigas och fackliga representanternas svar som visar samma tendenser, om än skillnaderna där inte är statistiskt säkerställda (Försäkringskassan 2012a). Erbjudande om utbildning för andra arbetsuppgifter är en väldigt ovanlig åtgärd i samband med sjukskrivning, enligt de sjukskrivna. Även denna åtgärd är dock vanligare bland anställda inom stat och aktiebolag (fyra procent, i jämförelse med en procent för anställda inom kommuner och landsting). De sjukskrivnas svar bekräftas här delvis av de personalansvariga och fackliga representanterna. Enligt de senare är det minst vanligt med utbildning inom kommunerna, följt av statliga enheter

21 21 (68) och landsting. Enligt de personalansvariga är erbjudande om utbildning vanligast inom aktiebolag (Försäkringskassan 2012a). Diagram 8: Andel (%) sjukskrivna inom de juridiska företagsformerna som har tagit del av åtgärder i samband med sjukfallet (statistiskt signifikanta skillnader) Distansarbete från hemmet Utbildning Aktiebolag Kommun Landsting Statlig enhet Siffrorna betyder dock inte att statliga enheter och aktiebolag är bättre arbetsgivare än kommuner och landsting. Om vi tar hänsyn till att det finns olika möjligheter för distansarbete inom olika näringsgrenar och att arbetsgivarna bedriver sin verksamhet inom olika näringar finner vi möjliga orsaker till varför landstingen i mindre utsträckning ger sina anställda möjligheter till distansarbete än statliga enheter. De statistiskt säkerställda skillnaderna försvinner om hänsyn tas till näringsgren. Då företagets huvudnäring tas med i denna analys framkommer att distansarbete tenderar att vara vanligare inom informations- och kommunikationsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt utbildning 18, än inom tillverkning, transport och magasinering och uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. 19 Då antalet observationer inom respektive kategori blir få om hänsyn tas till såväl juridisk företagsform som näringsgren är det svårt att uttala sig om skillnaderna främst beror på näringsgren eller juridisk form. Dessutom är det osäkert om ett arbete inom samma näringsgren, men inom olika sektorer, direkt kan jämföras. När en motsvarande analys görs med hjälp av yrkeskategorier (SSYK) för distansarbete finner vi däremot att statistiskt signifikanta, om än mindre, skillnader kvarstår inom den mest frekventa yrkesgruppen procent av respondenterna inom utbildning är anställda inom statliga enheter (högskoleutbildning) och 11 procent är anställda inom aktiebolag. De som arbetar inom grundskoleutbildning och förskoleklass har förmodligen fått sina personalansvarigas kod. 19 Resultaten uppvisar statistisk signifikans, men då de olika kategorierna innehåller ett litet antal observationer ska resultaten tolkas med försiktighet. Inom tillverkning, exempelvis, anger 2 av 37 (5 procent) att de har tagit del av distansarbete. Inom utbildning är dessa 34 av 93 (37 procent). En motsvarande analys för utbildning som erbjuds för nya arbetsuppgifter är inte möjlig att genomföra, då det totala antalet som har erbjudits utbildning endast är 28.

22 22 (68) (arbete som kräver teoretisk specialkompetens). Samtidigt framkommer att distansarbete är betydligt vanligare inom just arbete som kräver teoretisk specialkompetens (18 procent) och ledningsarbete (28 procent), i jämförelse med övriga yrkesgrupper (från noll procent bland hantverksamt service- och omsorgsarbete, till sex procent bland arbeten som kräver kortare högskoleutbildning; statistiskt signifikanta skillnader). Skillnader mellan arbetsgivargrupper Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare Vid en motsvarande analys med arbetsgivargrupp som oberoende variabel uppvisar flera åtgärder statistiskt signifikanta, om än i de flesta fall marginella, skillnader mellan de tre arbetsgivargrupperna (Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare, jämförbara arbetsgivare samt slumpmässigt utvalda företag med fler än 50 anställda). I diagram 9 finner vi andelen sjukskrivna inom de olika arbetsgivargrupperna som har tagit del av förändring av arbetsuppgifter och arbetsbelastning, förändrad fysisk arbetsmiljö, distansarbete från hemmet samt utbildning. Hypoteserna till samvariation mellan åtgärder och arbetsgivargrupp är att de sjukskrivna som är anställda hos Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare i större utsträckning anger att deras arbetsgivare har samverkat med Försäkringskassan och att dessa också i större utsträckning har tagit del av flertalet av åtgärderna som följd av en mer utvecklad samverkan med Försäkringskassan. Resultatet förkastar dock hypoteserna. De sjukskrivnas arbetsgivargrupp uppvisar inte till skillnad från de personalansvarigas svar (delrapport 1) någon samvariation med samverkan med Försäkringskassan. Diagram 9: Andel (%) inom arbetsgivargrupperna som har tagit del av åtgärder i samband med sjukfallet (statistiskt signifikanta skillnader) Förändring av arbetsuppg. Förändring av arbetsbelastn. Förändrad fysisk arbetsmiljö Distansarbete Prioriterade Jämförbara Övriga Utbildning Arbetsgivargrupperna uppvisar samvariation med de fem variablerna i diagram 9, om än inte i den riktning som hade förväntats. Det är de sjukskrivna som är anställda hos de jämförbara arbetsgivarna som i störst utsträckning anger att de har tagit del av de olika åtgärderna (med undantag av förändrad fysisk arbetsmiljö som är vanligast bland dem

23 23 (68) som är sjukskrivna från övriga arbetsgivare). Flertalet av skillnaderna försvinner dock om hänsyn tas till de sjukskrivnas yrke. Sammanfattningsvis ska vi låta det vara osagt om Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare samverkar mer med Försäkringskassan än de jämförbara arbetsgivarna. Rent hypotetiskt kan vi tänka oss att en sådan samverkan sker i större utsträckning, utan att de sjukskrivna märker det. Men det finns ingenting som talar för att Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare arbetar mer med åtgärder i samband med sjukskrivning. Skillnader mellan antal anställda hos arbetsgivarna I urvalet från PAR finns information om antal anställda vid de undersökta arbetsgivarna, vilken har studerats i förhållande till de åtgärder som kan förekomma i samband med långvarig sjukskrivning. Det förekommer inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan antal anställda och samvariation med förekomst av åtgärder i samband med långvarig sjukskrivning. En intressant iakttagelse är dock att svaren från dem som är sjukskrivna vid företag med färre än 200 anställda avviker från dem som arbetar vid större företag, vad gäller flera åtgärder. De som arbetar hos de minsta arbetsgivarna har i mindre utsträckning tagit del av anpassning av arbetsuppgifter, förändring av arbetsbelastning, stöd i form av arbetshjälpmedel och samverkan med Försäkringskassan. Samvariationen är dock inte statistiskt signifikant, vilket kan ber på att antalet mindre arbetsplatser är väldigt få till antalet (n=35). 3.2 De nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd Respondenterna tillfrågas hur väl de instämmer i två påståenden som berör de nya reglerna i sjukförsäkringen som infördes den 1 juli Svaren på påståendena, om reglerna är tydliga samt om respondenterna känner sig påverkade av reglerna, redovisas tillsammans med ett påstående om respondenterna upplevde att arbetsgivaren gjorde allt som var möjligt för att de snabbt skulle återkomma till arbete under sjukskrivningen. Dessa tre frågor har också besvarats av de personalansvariga och fackliga representanterna. Ungefär lika många respondenter instämmer som inte instämmer i påståendet om reglerna om bedömning av arbetsförmåga vid olika tidpunkter i en sjukperiod är tydliga (28 procent instämmer eller instämmer helt, medan 27 procent instämmer inte eller inte alls). En majoritet av respondenterna instämmer dock i att de kände sig påverkade av reglerna (47 procent instämmer eller instämmer helt och 19 procent instämmer inte eller inte alls). En stor andel har också ingen uppfattning om de två påståendena (26 respektive 21 procent).

24 24 (68) Flertalet sjukskrivna är nöjda med arbetsgivarens insatser i samband med sjukfallet: 48 procent instämmer eller instämmer helt i att deras arbetsgivare gjorde allt som var möjligt för att de snabbt skulle återkomma till arbete under sjukskrivningen, medan 28 procent inte instämmer eller inte instämmer alls. Diagram 10: Andel (%) sjukskrivna som instämmer i påståenden om de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Reglerna är tydliga Påverkad av de nya reglerna Min arbetsgivare gjorde allt Ingen uppfattning Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Även de personalansvariga och fackliga representanterna tillfrågades om hur väl de instämmer i de tre påståendena. De fackliga representanternas svar överensstämmer väl med de sjukskrivnas, i påståendet om reglerna är tydliga (29 procent instämmer eller instämmer starkt) och om arbetsgivaren gör allt som är möjligt för de sjukskrivna (53 procent instämmer eller instämmer starkt). Bland de personalansvariga är det en större andel som instämmer eller instämmer starkt i dessa frågor (46 respektive 88 procent). Det tredje påståendet låter sig inte helt jämföras mellan de sjukskrivna å ena sidan och de personalansvariga och fackliga representanterna å den andra, då påståendet är något annorlunda formulerat till de sjukskrivna. 20 Det är 67 respektive 63 procent av de personalansvariga och fackliga representanterna som instämmer eller instämmer helt i påståendet att de känner sig berörda av reglerna, jämfört med 47 procent av de sjukskrivna som känner sig påverkade av reglerna. 20 De sjukskrivna svarar på påståendet om de känner sig påverkade, medan övriga svarar på frågan om de är berörda, av de nya reglerna.

25 25 (68) Diagram 11: Andel (%) sjukskrivna, fackliga representanter och personalansvariga som instämmer/instämmer starkt i påståenden om de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd Reglerna är tydliga Min arbetsgivare gör allt Påverkad/ berörd av reglerna Sjukskrivna Fack PA De sjukskrivna fick också ta ställning till påståenden om förhållanden på arbetsplatsen bidrog till besvären som ledde till sjukskrivning, om respondenterna ansåg att deras chefer försökte underlätta för dem under sjukskrivningen samt om de var nöjda med den hjälp de fick av sina chefer. Dessa frågor ställdes inte till de personalansvariga eller fackliga representanterna. En något mindre andel av de sjukskrivna respondenterna anger att förhållandena på arbetsplatsen bidrog till att de fick de besvär som ledde till sjukskrivning, jämfört med dem som anger att förhållandena inte bidrog: 39 respektive 46 procent. Vidare instämmer majoriteten av respondenterna i påståendena om chefens insatser: 54 procent instämmer eller instämmer helt i att chefen försökte underlätta för dem, och 55 procent instämmer eller instämmer helt i att de är nöjda med hjälpen de fick av sin chef.

26 26 (68) Diagram 12: Andel (%) sjukskrivna som instämmer i påståenden om förhållande på arbetsplatsen och chefens stöd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förhållandena på arbetsplats bidrog till besvär Min chef försökte underlätta Nöjd med hjälp av chef Ingen uppfattning Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt I diagram 12 ser vi att svaren på påståendena om huruvida de sjukskrivna är nöjda med den hjälp de fick av sin chef under sjukskrivningen samt om chefen försökte underlätta för dem under sjukskrivningen är snarlika, och möjligen har tolkats som en upprepning av samma fråga 21. I diagrammet syns också att det är en stor andel som instämmer helt respektive inte instämmer alls i om förhållande på arbetsplatsen bidrog till besvären, vilket talar för att de sjukskrivna är övertygade om sin uppfattning. Vi ska nu studera svaren med hjälp av de oberoende variablerna Samvariation med individ- och företagskarakteristika Respondenternas svar på frågorna om de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd studeras nedan med hjälp av de individ- och företagskarakteristika variablerna som användes i kapitel Precis som där behandlas här de oberoende variablerna var för sig. Vi börjar med de individuella egenskaperna: kön, ålder och diagnos. Skillnader mellan olika åldersgrupper av sjukskrivna Kön uppvisar inte statistiskt signifikant samvariation med någon av de sex variablerna om reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd. Den kategoriserade åldersvariabeln samvarierar däremot med tre påståenden. De yngre anger i större utsträckning än de äldre att förhållanden på arbetsplatsen bidrog till besvären och sjukfrånvaron. Tydligast avviker gruppen äldre än 60 år (32 procent av de dessa anger att förhållandena på arbetsplatsen bidrog, i jämförelse med 42 procent 21 Tanken med nyansskillnaden i påståendena var dels att fånga om respondenteran var nöjda med chefens insats och dels att fånga om chefen faktiskt gjorde något för dem, vilket förmodligen färgas av om den sjukskrivna är nöjd med insatsen eller inte.

27 27 (68) bland dem mellan 50 och 60 år). 22 Även påståendet Jag känner mig påverkad av de nya sjukskrivningsreglerna samvarierar med ålder, om än samvariationen här inte är linjär. Det är främst grupperna år (66 procent) och (62 procent) som instämmer i påståendet. Bland dem över 60 år är andelen som instämmer lägst (50 procent). För påståendet om reglerna vid olika tidpunkter i en sjukperiod är tydliga, är variationen mellan åldersgrupperna mindre, men här anger de äldre, i större utsträckning än de yngre, än 40 år att reglerna är tydliga. Diagram 13: Andel (%) sjukskrivna inom olika åldersgrupper som instämmer/instämmer starkt i påståenden om de nya reglerna och arbetsgivares stöd (statistiskt signifikanta skillnader) år år år > 60 år Förh. på arbetsplats bidrog Påverkad av de nya reglerna Reglerna är tydliga Skillnader mellan olika diagnoser Den oberoende variabeln diagnos uppvisar statistisk signifikant samvariation med flertalet påståenden om de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd. De med psykiska och rörelseorganens sjukdomar uppger i större utsträckning än de med skador, förgiftningar och övriga diagnoser att de känner sig påverkade av de nya reglerna. Likaså anger de med rörelseorganens sjukdomar och särskilt psykiska diagnoser att förhållande på arbetsplatsen bidrog till besvären och sjukfallet. Dessa skillnader kvarstår om hänsyn tas till yrke. 22 Skillnaderna tenderar att kvarstå inom de olika näringsgrenarna (SNI) respektive yrkesgrupperna (SSYK) när hänsyn tas till kontrollvariablerna, om än det ringa antalet observationer inom respektive näring respektive yrkeskategori sannolikt påverkar signifikansnivån. Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta när kontrollvariablerna används.

28 28 (68) Diagram 14: Andel (%) sjukskrivna inom olika diagnoskapitel som instämmer/instämmer starkt i påståenden om de nya reglerna och arbetsgivares stöd (statistiskt signifikanta skillnader) Psykiska Rörelseorgan Skador, förgiftn Övriga Påverkad av de nya regkerna Förh på arbetsplats bidrog Chef försökte underlätta Nöjd med hjälp av chef På motsatt sätt instämmer de sjukskrivna med diagnoser inom skador, förgiftningar och övriga sjukdomar i större utsträckning i att chefen försökte underlätta för dem under deras sjukskrivning och att de är nöjda med den hjälp de fick. Skillnader mellan juridiska företagsformer (sektor) En av de undersökta variablerna samvarierar med juridisk företagsform. De sjukskrivna inom landsting och statliga enheter instämmer i något större utsträckning än övriga sektorer i påståendet att deras chef försökte underlätta för dem under sjukskrivningen (57 respektive 56 procent instämmer). De kommunalt anställda instämmer i minst utsträckning i påståendet (50 procent). Skillnaderna är inte särskilt stora och siffrorna ger dessutom ett något otydligt svar, då det främst är respondenterna som arbetar inom aktiebolag som inte instämmer i påståendet, trots att en större andel inom aktiebolagen än kommunerna också instämmer i samma påstående.

29 29 (68) Diagram 15: Andel (%) sjukskrivna inom olika juridiska företagsformer som instämmer eller inte instämmer i att deras chef försökte underlätta för dem under sjukskrivningen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB Kommun Landsting Stat Ingen uppfattning Instämmer inte Varken eller Instämmer De statistiskt säkerställda skillnaderna försvinner om hänsyn tas till yrke. Det framkommer vidare inte någon statistiskt signifikant skillnad vad gäller arbetsgivargrupp. Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare avviker således inte från de jämförbara och övriga, vad gäller de nya reglerna i sjukförsäkringen och arbetsgivares stöd. Däremot framkommer skillnader mellan antal anställda. Skillnader mellan antal anställda hos arbetsgivarna De sjukskrivna inom de minsta företagen (färre än 200 anställda) instämmer i minst utsträckning i samtliga påståenden, och avviker därmed från arbetsgivare med fler anställda (om än denna skillnad bara är statistiskt signifikant i de tre (av sex) påståenden som redovisas i diagram 16). Diagram 16: Andel (%) sjukskrivna inom olika kategorier av antal anställda som instämmer/instämmer starkt i påståenden om de nya reglerna och arbetsgivares stöd (statistiskt signifikanta skillnader) Chef försökte underlätta Nöjd med hjälp av chef Min arbetsgivare gjorde allt < Diagram 16 uppvisar en trend som antyder att de som är sjukskrivna från större arbetsgivare i större utsträckning instämmer i påståendena, om än

30 30 (68) samvariationen inte är linjär. De sjukskrivna från arbetsgivare med anställda är de som i störst utsträckning instämmer i påståendena om att chefen försökte underlätta för dem under sjukskrivningen (65 procent) och att de var nöjda med den hjälp de fick (66 procent). Dessutom instämmer de till störst utsträckning i att arbetsgivaren gjorde allt som var möjligt för att de snabbt skulle återkomma till arbete (63 procent). De anställda vid de minsta arbetsgivarna instämmer i minst utsträckning (47 respektive 49 instämmer i att chefen försökte underlätta för dem respektive att de var nöjda med hjälpen, och 41 procent instämmer i att arbetsgivaren gjorde allt som var möjligt) Anpassade arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren Utöver de åtgärder som kan förekomma i samband med långvarig sjukskrivning (se 3.1) tillfrågas de sjukskrivna om de har erbjudits anpassning av arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete på arbetsplatsen under det aktuella sjukfallet. De personalansvariga och fackliga representanterna har besvarat en motsvarande fråga; om de har medverkat i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter eller annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren för någon som har varit sjukskriven på arbetsplatsen. I den första delrapporten redovisades att merparten av såväl personalansvariga (77 procent) som fackliga representanter (62 procent) angav att arbetsgivaren har fastställda rutiner för rehabiliteringsarbetet angående anpassade arbetsuppgifter eller annat arbete för dem som är sjukskrivna i mer än 90 dagar. Majoriteten angav också att de själva har medverkat i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter eller annat tillfälligt arbete inför dag 91 för någon som har varit sjukskriven på arbetsplatsen. Det var vanligare att de personalansvariga än de fackliga representanterna angav att de hade medverkat i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter (79 respektive 64 procent) och annat tillfälligt arbete (64 respektive 53 procent; se delrapport 1). Bland de sjukskrivna anger 23 procent att de har erbjudits andra arbetsuppgifter av arbetsgivaren under tiden som de var sjukskrivna (74 procent svarar nej på frågan och resterande vet inte) och 11 procent anger att de har erbjudits omplacering av arbetsgivaren (85 procent svarar att de inte har erbjudits och resterande vet inte). 24 Tyvärr finns här inte någon information eller fråga om behovet av sådana åtgärder i sjukfallet, varför svaren inte ger så mycket vägledning om arbetsgivarna lever upp till förväntningarna på dem. 23 Den statistiskt signifikanta samvariationen försvinner om hänsyn tas till yrke. 24 Andelen som har erbjudits omplacering är 13 procent om endast svaren för dem som har varit sjukskrivna längre än 180 dagar studeras. De två åtgärderna samvarierar också såtillvida att 85 procent av dem som anger att de har erbjudits omplacering också anger att de har erbjudits andra arbetsuppgifter.

31 31 (68) Svaren kan jämföras med de personalansvarigas och fackliga representanternas svar för att bekräfta att anpassade arbetsuppgifter är mer vanligt förekommande än omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Men samtidigt ska det noteras att en jämförelse inte låter sig göras mellan de sjukskrivnas svar å ena sidan och de personalansvarigas och fackliga representanternas svar å den andra, eftersom de senare har ansvar för ett stort antal medarbetare och därför med betydligt större sannolikhet har hamnat i en situation där åtgärden betraktats vara aktuell. Diagram 17: Andel (%) sjukskrivna, personalansvariga och fackliga representanter som har medverkat i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter respektive omplacering till annat tillfälligt arbete Anpassade arbetsuppgifter Omplacering till annat arbete Sjukskrivna PA Fack Det är arbetsgivarens ansvar att ta initiativ till anpassning av arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete. Respondenterna tillfrågas vilka aktörer som de ansåg oftast tog initiativ, respektive eventuellt saknades, då möjligheterna till andra arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete sågs över. De sjukskrivnas svar redovisas i diagram 18, som visar att arbetsgivarna oftast tar detta initiativ. Det händer dock att de sjukskrivna själva tar initiativet.

32 32 (68) Diagram 18: Aktörer som tog initiativ till att se över möjligheterna till anpassning av arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete, enligt de sjukskrivna (%) Andra arbetsuppgifter Omplacering Arbetsgivaren Arbetstagaren Fack Vården FHV Försäkringskassan Annan Vet ej Ej svar Svaren kan tolkas som att arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar inte är fullt tydligt för de sjukskrivna, då en inte obetydlig andel av respondenterna anger att de själva har tagit initiativ till åtgärden (20 procent), om än arbetsgivaren är den aktör som oftast tar initiativet (39 procent vad gäller andra arbetsuppgifter och 37 procent vad gäller omplacering). De sjukskrivnas svar överensstämmer till viss del med svaren från de personalansvariga och fackliga representanterna. Även dessa angav att det oftast är arbetsgivaren som tar initiativet, vilket var särskilt tydligt bland de personalansvariga, av vilka en stor majoritet angav att de oftast tar initiativet (72 procent). De fackliga representanterna angav också att de själva förhållandevis ofta tar initiativ (18 procent, medan 42 procent av de fackliga angav att arbetsgivaren oftast tar initiativet). De fackliga representanterna gav också visst stöd för att de sjukskrivna oftast tar initiativet (14 procent; se delrapport 1). Det är intressant att respondenterna, oavsett vilken grupp (av sjukskrivna, personalansvariga eller fackliga representanter) de tillhör, anger att de själva tar initiativ i större utsträckning än vad övriga grupper anger att de gör. Samtidigt försvåras analysen av att många inte har svarat på frågan. Personalansvariga och fackliga representanter anger också att den andra parten i större utsträckning än de själva saknas i arbetet med att se över möjligheterna till anpassning av arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete. Dessutom menar de båda att Försäkringskassan är den aktör som främst saknas då möjligheterna ses över. Det vanligaste svarsalternativet på frågan om vilken aktör som saknas är dock vet ej (se delrapport 1). 25 I diagrammet visas endast svar från dem som har fått erbjudande om andra arbetsuppgifter eller omplacering i samband med sjukfallet, vilket är en minoritet av respondenterna: 23 respektive 11 procent.

33 33 (68) Det är viktigt att slå fast att många av respondenterna förmodligen inte saknar någon aktör över huvud taget. De sjukskrivna är i ännu större utsträckning än personalansvariga och fackliga representanter osäkra på vilken aktör som främst saknas (omkring 60 procent har svarat vet ej, i jämförelse med 25 respektive 30 procent bland personalansvariga och fackliga representanter). Det är härmed inte så många sjukskrivna som har svarat vilken aktör som främst saknas i samband med anpassning av arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Bland de sjukskrivna som har angett vilken aktör som saknas är svaren relativt jämnt fördelade bland fackliga representanter (7 procent för anpassning och 10 procent för omplacering), Försäkringskassan (7 procent för vardera), arbetsgivare (6 respektive 7 procent) och företagshälsovård (5 procent för vardera). Diagram 19: Aktörer som saknas mest då möjligheterna till andra arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete ses över, enligt de sjukskrivna (%) Andra arbetsuppgifter Omplacering Arbetsgivare Fack Vården FHV Fk Annan Vet ej Ej svar Samvariation med individ- och företagskarakteristika I den första delrapporten redovisades samvariation mellan medverkan i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter respektive annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren, och antal anställda på arbetsplatsen och arbetsgivargrupp. En större andel av de personalansvariga med många anställda, samt de som arbetade för Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare, hade medverkat i försök att få fram anpassade arbetsuppgifter. De sjukskrivna respondenternas svar kan inte bekräfta dessa resultat. Bland dem som är anställda hos Försäkringskassans prioriterade arbetsgivare har en lägre andel än dem som är anställda hos de jämförbara och övriga arbetsgivarna erbjudits såväl andra arbetsuppgifter som omplacering till annat arbete (skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda). För de sjukskrivna finns dessvärre inte någon uppgift om arbetsplatsens storlek. Däremot avviker de mindre arbetsgivarna (<200)

34 34 (68) från övriga. De som är sjukskrivna från arbetsgivare med färre än 200 anställda har i mindre utsträckning erbjudits andra arbetsuppgifter och i större utsträckning erbjudits omplacering hos arbetsgivaren, men inte heller dessa skillnader är statistiskt signifikanta. 26 När erbjudande om andra arbetsuppgifter respektive omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren jämförs för olika grupper av sjukskrivna, utifrån deras individ- och företagskarakteristiska egenskaper, framkommer däremot statistiskt signifikanta skillnader inom två andra oberoende variabler: diagnoskapitel och juridisk företagsform. 27 Skillnader mellan olika diagnoser Diagnoskapitel ger statistiskt signifikanta skillnader vad gäller såväl anpassning som omplacering. Det är en större andel bland dem med psykiska diagnoser (28 respektive 15 procent) än sjukdomar i rörelseorganen (23 respektive 13 procent) som erbjuds andra arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Minst vanligt är det att de med skador och förgiftningar (18 respektive 5 procent) samt övriga diagnoser (17 respektive 8 procent) erbjuds såväl anpassning av arbetsuppgifter som omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Diagram 20: Andel (%) sjukskrivna inom olika diagnoskapitel som har erbjudits andra arbetsuppgifter och omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren Psykiska Rörelseorgan Skador, förgiftn Övriga 0 Andra arbetsuppgifter Omplacering Det finns förmodligen god anledning till att olika typer av insatser är mer eller mindre vanliga beroende på vilken typ av diagnos som den sjukskrivne har. De olika åtgärderna kan förmodas vara mer eller mindre relevanta för olika typer av sjukdomar. Skillnader mellan juridiska företagsformer (sektor) Bland de personalansvariga framkom inte någon skillnad mellan olika juridiska företagsformer. En sådan skillnad förekommer dock bland de sjukskrivna, där de som är anställda inom aktiebolag i större utsträckning har fått ta del av erbjudande om omplacering (15 procent), jämfört med 26 Det finns endast 33 arbetsgivare med färre än 200 anställda i datamaterialet. 27 Flertalet av dessa skillnader kvarstår inom yrkeskategorierna om hänsyn tas till yrke, men är inte statistiskt säkerställda.

35 35 (68) de som är anställda i offentlig sektor (9 procent inom kommuner, 11 procent inom landsting och 10 procent inom statliga enheter). 28 Det förekommer däremot inte någon skillnad mellan juridisk företagsform och erbjudande om andra arbetsuppgifter. 3.4 Stöd av Försäkringskassan, arbetsgivare och fackliga representanter Försäkringskassan har ett övergripande ansvar att samordna rehabiliteringsåtgärder och se till att de försäkrades behov av rehabilitering klarläggs, medan arbetsgivaren har rehabiliteringsansvaret för sina anställda och ska utreda behov av arbetslivsinriktade åtgärder för att främja återgång i arbete i samband med sjukskrivning. Drygt en tredjedel av de personalansvariga angav att det stöd deras arbetsgivare får av Försäkringskassan i sjukfall som varade upp till 180 dagar var ganska eller mycket bra (se delrapport 1). Bland de sjukskrivna som har erbjudits andra arbetsuppgifter och/eller omplacering till annat arbete av arbetsgivaren (n=341) anger 35 procent att stödet från Försäkringskassan var bra (21 procent anger att stödet var mycket bra och 14 procent att stödet var bra). Detta är en något större andel än de som anger att stödet var dåligt (12 procent) eller mycket dåligt (17 procent). 29 I frågeformuläret får de sjukskrivna också ta ställning till hur bra de anser att stödet varit från arbetsgivare och fackliga representanter. Arbetsgivaren är den aktör som de sjukskrivna får bäst stöd av i samband med sjukfrånvaro (55 procent svarar att stödet från arbetsgivaren varit mycket bra och ytterligare 17 procent att stödet varit bra). En minde andel anger att stödet från facket har varit bra (tio procent anger att stödet varit mycket bra och fem procent att stödet varit bra). En stor andel (43 procent) av respondenterna svarar vet ej på frågan om stöd från facket. Denna osäkerhet har minst två rimliga förklaringar, dels att inte alla respondenter är medlemmar i facket (om detta finns ingen uppgift utöver att det framkommer i formulärets öppna svar), dels att facket har en mindre tydlig roll i sammanhanget. Arbetsgivarna som har ansvar för uppgiften lever emellertid upp till sitt ansvar i de flesta fall, enligt de sjukskrivna. 28 Då omplacering är vanligast bland de minsta arbetsgivarna (< 200 anställda) och då dessa företag i stort sett enbart förekommer som aktiebolag, ska resultatet tolkas med försiktighet. 29 Notera att dessa andelar är beräknade enbart på dem som har erbjudits andra arbetsuppgifter och/eller omplacering till annat arbete.

36 36 (68) Diagram 21: De sjukskrivnas erfarenheter av stöd från Försäkringskassan, arbetsgivare och fack i samband med erbjudande av andra arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stöd från Fk Stöd från arbetsgivare Stöd från fack Vet ej Mycket dåligt stöd Dåligt stöd Varken eller Bra stöd Mycket bra stöd Bland de personalansvariga (delrapport 1) angav arbetsgivarna i offentlig sektor i större utsträckning än dem i den privata att de upplevde att stödet från Försäkringskassan var bra, vilket särskilt gällde de kommunala arbetsgivarna. När motsvarande fråga ställs till de sjukskrivna kan inte en sådan samvariation bekräftas. Tvärtom är det de sjukskrivna inom aktiebolagen som i störst utsträckning tenderar att uppleva att stödet från Försäkringskassan är bra, samtidigt som de sjukskrivna inom kommunerna är minst nöjda med stödet från Försäkringskassan. Dessa resultat är dock inte statistiskt signifikanta. Inte heller någon av de övriga individ- eller företagskarakteristiska variablerna som genomgående har använts i analysen uppvisar någon statistiskt säkerställd samvariation med upplevt stöd från Försäkringskassan, arbetsgivare eller fackliga organisationer Avstämningsmöte I den första delrapporten redovisades hur stor andel av de personalansvariga som har deltagit i avstämningsmöte för att diskutera den sjukskrivnes rehabiliterings- eller omplaceringsmöjligheter på arbetsplatsen: 78 procent av de personalansvariga svarade att de hade medverkat i ett avstämningsmöte. 30 Reliabiliteten i frågorna om avstämningsmöte konstaterades dock vara låg. Ett avstämningsmöte sker nämligen mellan Försäkringskassan, den sjukskrivne och ytterligare en part (för anställda normalt arbetsgivaren). 31 Trots detta angav endast Av de fackliga representanterna angav 63 procent att de har deltagit i ett avstämningsmöte. 31 Syftet med avstämningsmötet är att klarlägga den sjukskrivnes medicinska tillstånd och arbetsförmåga samt möjligheter till återgång i arbete och behov av rehabilitering.

37 37 (68) procent av de personalansvariga att Försäkringskassan alltid medverkade i avstämningsmöten (ytterligare 20 procent angav att Försäkringskassan nästan alltid deltog), vilket tyder på att det sker andra rehabiliteringsmöten mellan arbetsgivare, anställd och eventuellt ytterligare aktörer på arbetsplatserna. Även de sjukskrivna får besvara om de har medverkat i ett avstämningsmöte, vilket drygt hälften av respondenterna anger att de har gjort (52 procent anger att de har deltagit, 45 procent anger att de inte har deltagit, resterande vet inte). Tillförlitligheten kan diskuteras även vad gäller de sjukskrivnas svar, men fler sjukskrivna än personalansvariga förefaller kunna skilja avstämningsmöten från andra former av rehabiliteringsmöten. Omkring 90 procent av de sjukskrivna som har deltagit i ett avstämningsmöte anger nämligen att arbetsgivaren och Försäkringskassan medverkade på mötet. Utöver dessa tre aktörer av vilka Försäkringskassan och försäkrade borde uppgå till 100 procent är det vanligt att någon medicinsk aktör medverkar i mötet (läkare 72 procent; företagshälsovård 61 procent; och annan vårdgivare 35 procent). Dessutom förekommer det att någon facklig representant medverkar i mötet (35 procent). Diagram 22: Aktörer som deltog vid avstämningsmötet enligt de sjukskrivna samt vilka aktörer som alltid/nästan alltid deltar enligt personalansvariga (%) Deltar enligt sjukskrivna Deltar alltid/nästan alltid enligt PA Arbetsgivare Sjukskriven Försäkringskassan Företagshälsovård Läkare Annan vårdgivare Facklig repr. Arbetsförmedlingen Annan Diagnos och ålder samvarierar med huruvida de sjukskrivna har deltagit i avstämningsmöte. Däremot finns ingen statistiskt signifikant samvariation med de testade företagskarakteristiska variablerna. Avstämningsmöte är vanligast bland sjukskrivna med psykiska diagnoser (69 procent), medan de med skador, förgiftningar och övriga diagnoser i minst utsträckning har deltagit i avstämningsmöte (cirka 37 procent). Det 32 Notera att en direkt jämförelse inte kan göras mellan de personalansvariga och de sjukskrivna, då de förra svarar på frågan om aktörerna vanligtvis förekommer medan de sjukskrivna svarar på frågan utifrån sitt specifika sjukfall under 2011.

38 38 (68) är också främst de yngre (och allra främst dem mellan 41 och 50 år) som har deltagit i ett avstämningsmöte. Diagram 23: Andel (%) sjukskrivna inom olika diagnoskapitel och ålderskategorier som har deltagit i avstämningsmöte (statistiskt signifikanta skillnader) Även sjukfallens längd uppvisar, som väntat, statistiskt signifikant samvariation med deltagande i avstämningsmöte. De med längre sjukfall har i större utsträckning deltagit i avstämningsmöte. 33 Dessutom har en något större andel kvinnor än män deltagit i avstämningsmöte, men denna samvariation är inte statistiskt signifikant. De som är anställda hos mindre arbetsgivare (<200 anställda) avviker också något från övriga. Bland dem som är anställda hos mindre arbetsgivare har en mindre andel medverkat i avstämningsmöte (men inte heller denna skillnad är statistiskt säkerställd). 3.5 Avslutade anställningar och minskad arbetstid Innan vi fördjupar oss i andel avslutade anställningar i samband med sjukskrivning ska vi undersöka den arbetstid som respondenterna anger att de arbetade, dels vid sjukfallets början någon gång under 2011, dels vid tiden för besvarande av frågeformuläret omkring februari Arbetstidens omfattning Flertalet av de sjukskrivna arbetade heltid då sjukfallet inträffade (61 procent), medan mindre andelar arbetade ¾ av heltid (17 procent), halvtid (11 procent), ¼ av heltid (2 procent) och ingenting (9 procent). Orsaken till att inte arbeta heltid är oklar, men sannolikt är de främsta anledningarna deltidsarbete, deltidsarbetslöshet, deltidssjukskrivning eller sjukersättning på ¼ - ¾ av heltid. 33 Skillnaderna mellan diagnos respektive ålder och avstämningsmöte kvarstår dock även när hänsyn tas till sjukfallslängd.

39 39 (68) Då motsvarande andelar av arbetstid studeras för tiden då frågeformuläret besvaras är andelen heltidsarbetande 55 (tidigare 61) procent. De som arbetar ¾ av heltid är nu 18 (tidigare 17) procent, de som arbetar halvtid är 7 (tidigare 11) procent, de som arbetar ¼ av heltid är 3 (tidigare 2) procent och andelen som inte arbetar alls är 17 (tidigare 9) procent. Här redovisas endast svaren för dem som har avslutat sitt sjukfall, för att inte blanda samman siffrorna med dem som fortfarande är sjukskrivna och som på grund av detta inte arbetar. 34 Diagram 24: Arbetstidens omfattning (%) för de sjukskrivna vid sjukfallets början 2011 (pågående och avslutade sjukfall) samt vid tiden för besvarande av frågeformuläret 2012 (avslutade sjukfall) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingenting 1/4 Halvtid 3/4 Heltid Av dem som arbetade heltid då sjukfallet inträffade och som dessutom hade avslutat sjukfallet då frågeformuläret besvarades (n=339) var 76 procent tillbaka i sitt heltidsarbete. En fjärdedel av dessa har således minskat sin arbetstid i samband med att de blev sjukskrivna: tolv procent arbetade inte alls, en procent arbetade ¼ av heltid, fyra procent arbetade halvtid, och sju procent arbetade ¾ av sin tidigare heltid. Frågan är: var har de tolv procent som inte alls arbetar tagit vägen? Avslutade anställningar och samvariation med individ- och företagskarakteristiska I den första delrapporten redovisades att uppsägning var den enda åtgärd på arbetsplatserna i samband med långvarig sjukskrivning (av de elva som respondenterna fick ta ställning till) som var mer vanligt förekommande enligt de fackliga representanterna än de personalansvariga. Såväl de fackliga representanterna som de personalansvariga angav också att uppsägning förekom i större utsträckning inom kommuner än inom övriga juridiska företagsformer. 34 Om endast avslutade sjukfall studeras för perioden då sjukfallet påbörjades (det vill säga samma sjukfall som ingår i kolumnen för 2012 i diagram 24), så är andelen i heltidsarbete 64 (jämfört med 61) procent och andelen som inte alls arbetar fem (jämfört med nio) procent.

40 40 (68) De fackliga representanterna tillfrågades också om de hade varit inblandade i något fall där en sjukskriven före detta anställd på arbetsplatsen hade sagt upp sig på grund av arbetsoförmåga. Även detta var enligt de fackliga representanterna vanligare bland kommunala arbetsgivare. De statliga arbetsgivarna avvek från de övriga (kommun, landsting och aktiebolag), genom att de fackliga representanterna angav att såväl uppsägning från såväl arbetsgivarens som de sjukskrivnas sida var mycket ovanligt (se delrapport 1). Flertalet av de sjukskrivna respondenterna (90 procent) var anställda av samma arbetsgivare då de besvarade frågeformuläret som då sjukfallet påbörjades. En mindre andel hade ingen arbetsgivare (åtta procent) eller hade fått en ny arbetsgivare (två procent). Bland dem som inte hade någon arbetsgivare då frågeformuläret besvarades (n=74) var 22 procent arbetslösa medan 30 procent hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Resterande hade någon annan huvudsaklig sysselsättning (till allra största del pension). Det är en större andel bland dem som har avslutat sitt sjukfall, än bland dem vars sjukfall pågick då frågeformuläret besvarades, som har avslutat sin anställning. Bland dem som har avslutat sjukfallet har 86 procent kvar samma arbetsgivare, bland dem vars sjukfall pågår är motsvarande andel 93 procent. Bland dem som har avslutat sjukfallet och som inte har någon anställning har fleralet (cirka två tredjedelar) gått i pension. Bland dem med pågående sjukfall och som inte har någon anställning är sjuk- eller aktivitetsersättning samt arbetslöshet vanligare. Det framkommer också skillnader vad gäller samvariation mellan avslutade anställningar och tre av de undersökta individ- och företagskarakteristiska variablerna. I diagram 25 kan utläsas att två grupper (de äldsta och de anställda hos mindre arbetsgivare) särskilt avviker från övriga, även om merparten av de sjukskrivna även inom dessa grupper är fortsatt anställda hos sina arbetsgivare. Det kan också konstateras att män i större utsträckning än kvinnor har avslutat sina anställningar. Däremot förekommer inte någon tydlig samvariation mellan juridiska företagsformer och avslutade anställningar.

41 41 (68) Diagram 25: Andel (%) sjukskrivna som är anställda hos samma arbetsgivare 2012 (då frågeformuläret besvarades) som då sjukfallet påbörjades 2011 samvariation med ålder, arbetsgivares storlek och kön (statistiskt signifikanta skillnader) De sjukskrivna inom åldersgruppen över 60 år har i mycket större utsträckning än sjukskrivna i övriga åldersgrupper avslutat sin anställning utan att ha funnit en annan arbetsgivare (22 procent i jämförelse med 5 procent i genomsnitt för övriga åldersgrupper). Den andra gruppen som tydligt avviker från övriga är de sjukskrivna som var anställda hos arbetsgivare med färre än 200 anställda, där en stor andel har lämnat sina anställningar, för såväl annan som ingen anställning (71 procent har kvar sin anställning i jämförelse med 90 procent i genomsnitt för övriga grupper). Bland männen är det tolv procent av dem som hade en anställning då sjukfallet påbörjades 2011 som inte har det då frågeformuläret besvaras. Bland kvinnorna är motsvarande andel sex procent. De avvikande grupperna de äldre och de som var anställda hos mindre arbetsgivare uppvisar delvis olika resultat. De som är anställda hos mindre arbetsgivare är dock mycket få till antalet, varför resultatet vad gäller dessa ska uttalas med försiktighet. Däremot talar siffrorna för de äldre ett tydligare språk. De som är mellan 62 och 64 år förtidspensioneras inte med sjukersättning, men tidigarelägger inte sällan sin pension. Skillnaderna kvarstår inom merparten av yrkeskategorierna (SSYK), om än den statistiskt säkerställda skillnaden delvis försvinner. Tydligast är skillnaderna mellan ålderskategorierna, där flertalet yrkeskategorier uppvisar statistiskt signifikanta samvariationer. 35 Vad gäller storleken på 35 Skillnaderna inom ledningsarbete, arbete som kräver teoretisk specialkompetens, arbete som kräver kortare högskoleutbildning, kontors- och kundservicearbete samt service- och omsorgsarbete är statistiskt säkerställda.