Årsredovisning för år 2012

Transkript

1 1

2 Årsredovisning för år 2012 Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen hålles torsdagen den 25 april 2013 kl på Hishults Nya Gästgivaregård. 2

3 Innehållsförteckning VD-kommentar 3 Förvaltningsberättelse 6 Nyckeltal 5 år i sammandrag 8 Resultat-/Balansräkningar 5 år i sammandrag 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Noter 13 Underskrift av styrelsen 42 Revisionsberättelse 43 Företagsstyrning 45 Sparbankens huvudmän 47 Sparbankens styrelse, revisorer och valberedning 48 3

4 VD kommentar Året som gått i banken och framtiden När vi summerar 2012 konstaterar vi att årets rörelseresultat är bankens genom tiderna bästa. Trots en i stort sett oförändrad affärsvolym har intäkterna ökat både gällande räntenetto och provisioner samtidigt som kostnaderna har fortsatt att minska. Tyvärr har vi även 2012 tvingats göra stora reserveringar för befarade kreditförluster. Den allmänna konjunkturen med ökande arbetslöshet och fallande fastighetspriser i vårt verksamhetsområde, har bidragit till att fler privatpersoner fått problem med återbetalningsförmågan. Vi har under året också sett att företag med försäljning till i huvudsak konsumenter fått problem, och några har inte haft buffertar för att klara en nedgång. Bryter man ner verksamheten i mindre delar, kan vi konstatera att vår strategi med att aktivt bjuda in våra kunder till rådgivning resulterar i många affärer och nöjda kunder. Detta gäller både företagskunder och privatkunder och arbetet fortgår. Negativ medial fokus på storbanker med anledning av stora aktieutdelningar och försämrad service när det gäller kontanthantering, gör att vi sparbanker blir ett attraktivt alternativ för kunderna. När vi numera kan erbjuda ett heltäckande sortiment både gällande bank- och försäkringsprodukter i kombination med hög service och kompetens, känner vi att vi har goda möjligheter att få in nya kunder i banken och ta marknadsandelar. Då efterfrågan på krediter varit tämligen låg under hela 2012 har vår likviditet ökat månad för månad. Vi har aktivt arbetat för att få en acceptabel avkastning på likviditetsöverskottet och i slutet på året togs ett strategiskt beslut att lägga fler bottenlån i egen portfölj i stället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. Framförallt gäller det lån med rörlig ränta men även lån med räntebindningstid upp till 2 år. Detta innebär en något utökad ränterisk, men vi ska med god marginal hålla oss inom fastställda ramar. Trots att vi är en liten bank är vi noga med att följa med i den tekniska utvecklingen och möta kunderna där de vill möta oss. Fler och fler kunder väljer internet, mobilbanken eller andra sociala medier, och vi måste självklart finnas där. Banken anordnade under våren 2012 en uppskattad datakurs för pensionärer och så kommer även att ske under våren

5 Kontanthanteringen minskar i samhället och vi deltog under året i en satsning för ett Tryggare Örkelljunga. Positivt var att ett flertal handlare engagerade sig och förstod vikten av att aktivt arbeta för att kortanvändningen i butik ska öka. Vi har inga planer på att ta bort kontanterna från våra kontor, men frågan måste hållas levande och vi måste kontinuerligt utvärdera om det är strategiskt riktigt att ha dem kvar. Detta med hänsyn tagen både till säkerhet för kunder och personal samt kostnader. På personalsidan har tre av våra medarbetare varit föräldralediga under delar av året. Deras frånvaro har täckts upp av två duktiga vikarier. De föräldralediga kommer tillbaka i tjänst under andra halvåret Vi har även anställt en person på deltid med uppdrag att ansvara för bankens risk- och kreditkontroll samt compliance (regelefterlevnad). Detta då vi anser att mer resurser måste läggas på att banken ska ha en så god intern riskkontroll som möjligt. räntenetto genom att vi lånar ut mer i egen portfölj samt genom ökade provisionsintäkter från fond och försäkring. På kostnadssidan kommer personalkostnaderna att öka något och vi kommer även att lägga lite mer pengar på marknadsföring. Vi anser idag att vi har en tillfredsställande kapitalbuffert som klarar även ett tufft stressat scenario kommer vi att fortsätta att förbättra vår ekonomiska ställning och vi kommer kunna fortsätta att stötta det lokala närings- och föreningslivet. Vi vill att våra kunder ska ha en stor tilltro till banken som en stark och trygg samarbetspartner, och vi vill under 2013 hälsa många nya kunder välkomna till Den lilla banken med det Stora Hjärtat! Ett stort tack till kunder, personal, styrelse och huvudmän som alla bidrar till att vi kan ha en alldeles egen bank - för bygdens bästa! Hishult den 14 mars 2013 Christina Hartzell Bankens styrelse har under året fördjupat sig i kreditanalys och kreditbedömning samt fått information om kommande regelverksförändringar enligt GL 44. Vi ser med tillförsikt fram emot ett år där vi fortsätter att träffa många kunder och prata sparande, pension och försäkringar. Vi tror att vi ska kunna öka våra intäkter med ett höjt 5

6 Omvärldsanalys Försämrad omvärldskonjunktur men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparingar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga styrränta på 0,25 % kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomiskpolitiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år

7 Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. 7

8 Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen för Sparbanken Boken ( ), får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 109:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sparbanken Boken är en egen bank med den geografiska huvudmarknaden i Örkelljunga och Laholms kommuner. Våra kunder är främst privatpersoner, småföretag, föreningar och organisationer. Tillsammans med dessa vill vi skapa trygga och starka relationer. Sparbanken Boken strävar efter att på våra orter tillhandahålla all den bankservice som våra kunder önskar. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 7,3 mkr att jämföra med 6,5 mkr föregående år. Ökningen beror både på ett ökat räntenetto och kostnadsbesparingar. Räntenettot uppgick till 19,9 mkr, vilket är en ökning med 0,6 mkr eller 3,1 % under året. Under år 2012 förändrades reporäntan från 1,75 % vid årets början till 1,00 %, vilket har påverkat bankens räntesättning av in- och utlåning. Erhållna utdelningar uppgick till 0,3 mkr och avser i huvudsak aktieinnehavet i Swedbank AB. Provisionsnettot uppgick till 5,8 mkr, vilket är en ökning med 0,3 mkr. Ökningen beror på ökade provisioner från Swedbank Hypotek AB och Swedbank Jordbrukskredit AB. Provisionsnettots andel av bankens totala intäkter utgör 21,5%. I Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår såväl realiserade resultat som orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument. För innevarande år blev nettot av finansiella transaktioner 0,8 mkr mot 0,2 mkr föregående år. Under året har vi sålt aktier i Swedbank AB och gjort en vinst på 0,5 mkr. Övriga rörelseintäkter utgör en mindre del, 0,1 mkr, och består bland annat av fastighetsintäkter. Rörelsekostnader exklusive kreditförluster uppgick till 14,3 mkr, en minskning med 0,5 mkr. Personalkostnader minskade med 0,2 mkr till 8,2 mkr. Kreditförluster netto har ökat under året och uppgår till 5,3 mkr. Av de bokförda kreditförlusterna utgör 2,7 mkr konstaterade kreditförluster varav 2,5 mkr reserverats tidigare. Sparbankens ställning Balansomslutningen uppgick vid 2012 års slut till 701,7 mkr, en ökning med 15,6 mkr eller 2,3 % under året. Inlåningen från allmänheten ökade med 17,7 mkr, eller 3,0 %, och uppgick vid årsskiftet till 617,6 mkr. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har vi för våra kunder förmedlat placeringar, med vid årsskiftet ett sammanlagt marknadsvärde om 216,6 mkr, en minskning med 2,3 mkr. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 464,1 mkr, en minskning med 6,5 %. Av den totala utlåningen utgör 59,7 mkr räntebunden utlåning, varav 26,6 mkr är räntebundna mindre än ett år. Summan av till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Jordbrukskredit AB förmedlade krediter uppgick till 641,3 mkr, en ökning med 11,8 mkr eller 1,9 %. Vi har därmed mer utlåning som är förmedlad än vad banken har i egen portfölj. Sparbankens totala affärsvolym minskade under året med 0,9 % till mkr. Av detta utgör 933 mkr av till samarbetspartners förmedlade volymer. Genomsnittlig affärsvolym uppgick till mkr. Sparbanken hade vid årsskiftet placerat 75,1 mkr i räntebärande värdepapper. Under året såldes

9 preferensaktier i Swedbank. Vårt innehav av Swedbanksaktier utgörs därmed av preferensaktier. Härutöver har sparbanken aktier i Sparbankernas Försäkring AB. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda beskattade egna kapitalet uppgår till 76,1 mkr. Avsättning till periodiseringsfond i taxering 2013 har gjorts med 1,6 mkr. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av år 2012 uppgick till 2,19. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sidan 9 samt Resultat- och balansräkningar 2008 till 2012 på sidan 10. Sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB Sparbanken äger preferensaktier i Swedbank AB. Dessa aktier klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och värderas till verkligt värde mot eget kapital och övrigt totalresultat. Sedan förvärvet av preferensaktierna har marknadskursen gått upp med 183 %. På bokslutsdagen värderades aktierna till kr 6,3 mkr, vilket innebär att bankens fond för verkligt värde uppgår till 4,1 mkr. Medelantalet anställda är 10 varav 9 i banktjänst. Samtliga rådgivare är certifierade och kompetensutveckling pågår löpande i banken. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Bankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10. Förväntad framtida utveckling För år 2013 förväntar vi oss en fortsatt låg efterfrågan på krediter. Dock räknar vi med en viss utlåningsökning gällande bottenlån i egen portfölj. Inlåningen förväntas vara tämligen stabil. Vår strategi att bjuda in kunder till rådgivning fortsätter under 2013 och både gällande privat- och företagskunder ligger fokus på sparande, pension och försäkringar. Då volymerna inte beräknas öka nämnvärt budgeterar vi med ett räntenetto 2013 i nivå med eller något lägre än Vi räknar med att provisionen från Swedbank Hypotek kommer att vara i nivå med 2012 och att intäkter från bland annat försäkringsförmedling kommer att öka något. Vi kommer att ha fortsatt strikt kostnadskontroll och vi budgeterar med ett resultat på 10,9 mkr före kreditförluster. Kreditförlusterna förväntas under 2013 inte överstiga 2 mkr. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden kr Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,19 (föregående år 1,83). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 9

10 Fem år i sammandrag Volym Affärsvolym ultimo, tkr förändring under året, % -0,86-3,40 6,04 18,68 2,92 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 11,01 10,21 9,63 10,21 9,20 Beskattat eget kapital + 73,7 % (72 % t.o.m. år 2008) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 2,19 1,83 1,63 1,33 1,29 Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalkvot 2,07 1,76 1,63 1,64 1,56 Primärkapital i % av riskvägda placeringar Resultat Placeringsmarginal 2,95 2,86 2,64 2,66 2,88 Räntenetto i % av medelbalansomslutning Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,31 1,21 1,24 1,44 1,29 Rörelseresultat/affärsvolym 0,35 0,31 0,11 0,38 0,23 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 7,27 7,09 2,52 8,66 4,54 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,53 0,58 0,65 0,66 0,72 Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,73 0,74 0,92 0,74 0,82 Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 2,22 1,74 3,06 0,90 1,21 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 1,04 0,73 1,27 0,47 0,53 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

11 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader 1) Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning per 31 december Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner mm Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital ) Inkl avskrivningar på materiella tillgångar 11

12 Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Årets övrigt totaltresultat Årets totalresultat

13 Balansräkning per den 31 december, tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 13, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 27 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 - Garantier Åtaganden 29 - Övriga åtaganden

14 Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 82 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar på materiella tillgångar Kreditförluster (+/-) Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning (-/+) av utlåning till allmänheten Ökning av inlåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Summa enligt kassaflödesanalysen Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning till kreditinstitut Avgår skulder till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

15 Noter 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken Boken som är sparbank med säte i Hishult. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 25 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 30. Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under året har inte förekommit. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 15

16 Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntekostnader inkluderar premie för insättningsgarantin, samt avgift till Stabiliseringsfonden Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter och betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder 16

17 - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar - Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser och andra förluster än kreditförluster. Ersättning till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Kortfristiga ersättningar En avsättning för vinstandelar redovisas när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådan betalning till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. 17

18 Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på utskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, räntebärande värdepapper samt obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Lånelöften redovisas ej i balansräkningen. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier i Swedbank AB samt onoterade aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För 18

19 dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp c) Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbelopp finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 19

20 Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificerats tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 12 och 15. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. 20

21 Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,6 %). Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter 50 år - markanläggningar 20 år - inventarier, verktyg och installationer 5 år Ansvarsförbindelser En ansvarsförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Jordbrukskredit AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bland annat att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För 21

22 att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i enlighet med, av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankernas kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter och lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen nedan. 22

23 Kreditriskexponering, brutto och netto Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut (508) (508) (508) (-) Summa Kreditinstitut Swedbank cch andra banker Räntebärande värdepapper 6 Andra emittenter AAA AA BBB eller lägre Summa Åtaganden Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Lånelöften Ansvarsförbindelser Garantier Summa Total kreditriskexponering Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut (852) - (852) (852) (-) Summa Kreditinstitut Swedbank cch andra banker Räntebärande värdepapper 6 Andra emittenter AAA AA BBB eller lägre Summa Åtaganden Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Ansvarsförbindelser Garantier Summa Total kreditriskexponering Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 enligt Standard and Poor s rating

24 Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr dgr Fordringar förfallna > 180 dgr dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare ( ) ( ) - övriga Summa varav oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare ( ) ( ) - övriga Summa Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringsmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsektorn. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av utlåning till kreditinstitut, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Nominella och diskonterade kassaflöden överensstämmer i allt väsentligt. 24

25 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Löptidsinformation 2012 På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Återstående löptid i genomsnitt Totalt redovisat värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper , Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten < Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad Löptidsinformation 2011 På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Återstående löptid i genomsnitt Totalt redovisat värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten >5, Obligationer och andra räntebärande värdepapper , Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten < Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad

26 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Ränteriskberäkningen visar att vid en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot tkr (1 011 tkr). Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen ska vara högst 2,5 år. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden 1,2 (1,4) år. 26

27 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering 2012 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

28 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering 2011 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra ränte-bärande värdepapper Övriga tillgångar Summa skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

29 Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor, genom vilket sparbanken tillhandahåller resevaluta åt kunder. Detta kassatillgodohavande uppgick vid årsskiftet till 156 tkr. En generell höjning med 10 procentenheter av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat före skatt med approximativt 16 tkr för året som slutar 31 december Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga 5 1 Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti (598) (690) kostnad för stabilitetsavgift (225) (222) Summa Summa räntenetto

30 % % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2,77 2,70 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,95 2,86 Medelränta utlåningen i % 5,05 4,92 Medelränta inlåningen i % (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,59 1,62 5 Erhållna utdelningar Swedbank AB Sparbanksägda bolag Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Nettoresultat av finansiella transaktioner Realiserat resultat av aktier/andelar Realiserat resultat obligationer Orealiserat resultat värdepapper Valutakursförändringar Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall - 87 Summa

31 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till vinstandelsstiftelse, exkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa allmänna administrationskostnader Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner Sociala kostnader Summa Med sparbankens ledning avses styrelsen och verkställande direktören. Av sparbankens pensionskostnader avser 362 (363) tkr sparbankens VD. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen. 31

32 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2012 Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Summa Lars Hallengård, ordförande Henrik Nilsson, vice ordf Conny Bengtsson Jan Eric Heimer Jonny Jonsson John-Arne Larsson Marianne Torstensson Cina Lindeberg Mats Gunnarsson Lars Engert Stephan Svärd Christina Hartzell, VD Summa Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2011 Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Summa Lars Hallengård, ordförande Henrik Nilsson, vice ordf Conny Bengtsson Jan Eric Heimer Jonny Jonsson John-Arne Larsson Marianne Torstensson Cina Lindeberg Mats Gunnarsson Christina Hartzell, VD Summa Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. För år 2012 har avsättning skett med kr per heltidsanställd. Övriga förmåner är ränteförmån och lunchförmån. De sistnämnda ersättningarna är pensionsgrundande. Pensioner m m till ledande befattningshavare Till VD - premier för pensionsförsäkring Summa Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som skall lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007;5, 11 kap. lämnas på Sparbankens hemsida 32

33 Ledande befattningshavares lån i banken Verkställande direktör - - Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. Sammanställning över närståendetransaktioner Närståenderelation, andra närstående Intäktsränta Kostnadsränta - - Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december - - Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor varav män 2 2 Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor antal män 6 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, inkl moms pwc Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader

34 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Skatteeffekt avseende under året utnyttjat underskottsavdrag Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt % % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 26,3 % ,3 % Ej avdragsgilla kostnader 0,4 % 24 0,6 % 38 Ej skattepliktiga intäkter -4,9 % ,5 % -97 Redovisad effektiv skatt 21,8 % ,4 % Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta Övriga kreditiinstitut Summa

35 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav: osäkra (25 246) (20 770) Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för sannolika kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper Anskaffnings värde Verkligt värde Redovisat värde Anskaffnings värde Verkligt värde Redovisat värde - svenska bostadsinstitut Summa varav: Noterade värdepapper på börs Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec. nedan - kreditinstitut övriga Summa Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

36 2012 Företag Redovisat Antal Börsvärde värde Aktier - Swedbank AB Preferens Sparbankernas Försäkring AB 526 Ej noterade 526 Summa Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans Förvärv Utgående balans Ingående balans Förvärv Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden Per Per Per Per Taxeringsvärden Taxeringsvärden, byggnader Taxeringsvärden, mark Övriga tillgångar Egen skattefordran Förfallna räntefordringar 19 7 Övriga tillgångar Summa

37 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna intäkter Summa Skulder till kreditinstitut Kreditinstitut Summa Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta utländsk valuta Summa Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav: enskilda företagare ( ) ( ) Övriga Summa Övriga skulder Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

38 26 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering Summa Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Omvärderingar överförda till resultaträkningen vid avyttring Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Omvärderingar överförda till resultaträkningen vid avyttring Årets resultat Utgående eget kapital Reservfond I enlighet med sparbankslagen överförs sparbankens resultat till reservfonden. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. 28 Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter Garantiförbindelser - övriga Summa Åtaganden (nom belopp) Övriga åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Lånelöften Summa

39 30 Finansiella tillgångar och skulder 2012 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 39

40 2012 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Summa Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehavet av onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. Verkligt värde på inlåning från allmänheten har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella inlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. 31 Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfylls. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. 40

41 32 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek, per uppgick denna volym till 641,3 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 3,1 mkr, som redovisats under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalda provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 216,6 mkr. För detta har sparbanken erhållit 1,6 mkr i provision. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 33 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap1 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på Sparbankens hemsida Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern Kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs vid två tillfällen per år. 41

42 Kapitalbas Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker, basmetoden Summa kapitalkrav Kapitaltäckningskvot 2,19 1,83 Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (73,7 % därav) Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Summa supplementärt kapital Total kapitalbas Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden Institutexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Kapitalkrav operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav

43 Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen, Hishult den 18 mars Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för faställelse på årsstämman den 25 april Lars Hallengård Henrik Nilsson Christina Hartzell Ordförande Vice Ordförande V D Conny Bengtsson John-Arne Larsson Marianne Torstensson Lars Engert Stephan Swärd Revisorspåteckning Revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den mars Lena Krabisch Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 43

44 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Sparbanken Boken Org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Boken för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbankens Bokens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst samt styrelsens förvaltning för Sparbanken Boken för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst, och det är styrelsen och som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst, och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen och sparbankens reglemente. 44