PERSONALBERÄTTELSE 05

Transkript

1 PERSONALBERÄTTELSE 05

2 2 INNEHÅLL s. 3 PERSONALEN s. 3 Personalen i korthet s. 3 Förändringar i personalstrukturen s. 4 Årsarbetstid Nyckeltal för arbetstiden s. 5 Löner Personalresultaträkning Jämställdhet mellan könen i avlöningen s. 5 Premiering s. 6 KOMPETENS OCH ARBETSHÄLSA s. 6 Kompetensutveckling Arbetsredskap och mål Chefscoachning Utvecklingsprojekt Språkvård och språkutbildning IT-utbildning Nyckeltal för utbildningen s. 7 Arbetsförmåga Projekt till förmån för arbetshälsan Bullerbekämpningsprogram Arbetstidernas effekt på hälsan Motionscirklar Sjukfrånvaro Olycksfall Tandvård s. 8 Jämställdhet och kulturell mångfald s. 8 Det nya HR-systemet s. 9 DIAGRAM s. 11 TABELLER

3 3 PERSONALEN Personalen i korthet I slutet av år 2005 hade YLE fast anställda, dvs. 83 personer färre än ett år tidigare. Även visstidsanställd arbetskraft utnyttjades mindre än Anställningsstrukturen vid YLE år 2005 kraftsbehovet. Tillsvidareanställda 80 % under föregående år. Användningen av hela den tidsavlönade arbetskraften minskade därmed med 113 årsverken, dvs. över 11 %. 151 nya fasta anställningar ingicks och 204 anställningar upphörde. Anställningsstrukturen stabiliserades fortsättningsvis; de fast anställdas andel av hela arbetskraften var 80 % Andelen anställda inom programverksamheten steg till 80 %. Antal fast anställda åren Fakta 6,0 % Kulturprogram 9,1 % Underhållning 4,2 % Produktionstjänster 24,8 % Ordinarie månadsavlönad personal per programgrupp vid YLE år 2005 Nyheter och aktualiteter 25,7 % Förändringar i personalstrukturen Flera interna strukturella reformer har genomförts inom YLE på 2000-talet. Resurserna har allt effektivare styrts till programverksamheten, arbetsmetoderna förnyats och ekonomin balanserats. Förändringarna återspeglas också i personalantalet och personalstrukturen. Vid utvärderingen av kompetensbehoven har en av de viktigaste frågorna varit om vårt kompetensbehov är permanent eller tillfälligt. Som ett resultat av utvärderingen har många visstidsanställningar omvandlats till att gälla tills vidare. Andelen visstidsanställda har minskat under den senaste tiden, likaså andelen deltidsanställda. Förändringarna i sammandrag Visstidsanställda 20 % Antalet anställda i arbetsavtalsförhållande har minskat på 2000-talet. År 2005 användes tidsavlönad arbetskraft 496 årsverken (11,3 %) mindre än fem år tidigare. Under samma tid har den fast anställda personalens antal sjunkit med 424 årsverken (10,8 %). Särskilt den visstidsanställda arbetskraften har minskats under de senaste åren. Detta har inneburit en konsolidering av anställningsstrukturen. Den visstidsanställda personalens andel var år 2000 cirka 22 %. Under fyra års tid steg andelen till 24 % och Övriga programtjänster 9,9 % Stöd- och administrativa tjänster 20,4 % började sedan sjunka. År 2005 täckte de visstidsanställda 20 % av arbets-

4 Förra året lämnade 204 fast anställda bolaget; av dessa avgick 78 YLEs personal år med pension. 151 nya fasta anställningar ingicks. Största delen av dem Fast anställda med månadslön Ändring från föreg. år som fick fast anställning (128 personer) var redan visstidsanställda. Under de senaste fem åren har sammanlagt fast anställda lämnat bolaget; 719 av dem har pensionerats. 842 personer har nyanställts. Under de kommande fem åren uppnår cirka 540 YLE-medarbetare pensionsåldern. År Antal (31.12) (-2,3 %) Årsverken (-1,3 %) Kvinnor 47 % + 1 procentenhet Medelålder 45 år - 1 år 2005 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 61,3 år, medan den fem år tidigare var 61,8 år. Deltidsanställda Antal totalt (31.12) (-13,8 %) En allt större del av de YLE-anställda arbetar med uppgifter inom programverksamheten. I början av 2000-talet arbetade 71 % av den fast anställda personalen inom programverksamheten, medan motsvarande Andel av de fast anställda 9 % - 1 procentenhet Kvinnor 54 % + 1 procentenhet Deltidspensionerade (31.12) (- 18,1 %) siffra för år 2005 var 80 %. Detta beror närmast på indragningar i stödfunktionerna. Antalet programmedarbetare har också ökat en aning: med 21 personer i absoluta tal mätt. I slutet av året arbetade de flesta fast anställda, sammanlagt över 900 personer, inom nyheter och aktualiteter. År 2005 placerade sig de flesta nya fast anställda inom produktionstjänster Visstidsanställda med månadslön Årsverken (-11,3 %) Kvinnor 62 % + 5 procentenheter Medelålder 32 år Ingen ändring (29 %), nyheter och aktualiteter (22 %) och kulturprogram (18 %). Timavlönade Antalet deltidsanställda har sjunkit de senaste två åren. Under de år då deltidspensioneringen nådde sin höjdpunkt ( ) var 11 % av Årsverken (- 9 %) Kvinnor 54 % - 2 procentenheter Medelålder 31 år - 1 år bolagets månadsavlönade deltidsanställda. År 2005 var andelen deltidsanställda 9 %. Varannan deltidsanställd var deltidspensionerad. Inom Svenska YLE fanns den relativt sett största andelen deltidsanställda (15,5 %). Prestationsavlönade Personer totalt under året (-16,1 %) Chefernas andel av hela personalen har sjunkit något: år 2000 var andelen 9,3 % och förra året 9,1 %. Chefsstrukturen har förändrats så att Kvinnor 46 % - 2 procentenheter Medelålder 38 år + 2 år det finns färre närchefer. Deras andel har sjunkit från 76 till 68 % av alla på chefsposter. Personalomsättning Nya fasta anställningar (antal) (-29,1%) Förra året var 47 % av personalen kvinnor. Andelen är 4 procentenheter större än i början av 2000-talet. Kvinnornas andel på chefsposterna har ökat från 29 % till 33 %. Av programmedarbetarna var majoriteten kvinnor år 2005, de flesta av dem fanns inom faktaprogrammen (nästan 70 %). Endast inom nöjesutbudets fasta personal var antalet kvinnor mindre än genomsnittet. Produktionstjänsterna och de tekniska funktionerna var fortsättningsvis mansdominerade. Medelåldern började sjunka för ett par år sedan; som högst har den varit 47 år. I slutet av år 2005 var den genomsnittliga YLE-medarbetaren 45 år. Åldersstrukturen var högst inom faktaprogrammen samt stödtjänsterna och förvaltningen. I dessa grupper var ungefär var tredje person äldre än 55 år. Upphörda fasta anställningar (antal) (-5,6 %) Årsarbetstid De månadsavlönade har i genomsnitt en arbetstid på 37 timmar per vecka, vilket år 2005 sammanräknat gav cirka 8,6 miljoner timmar teoretisk ordinarie arbetstid. Följande tabell visar hur den användes: ÅRLIG TIDSANVÄNDNING Teoretisk ordinarie arbetstid - Frånvaro (semester m.m.) 21,2 20,6 21,3 20, Arbetad ordinarie arbetstid 78,8 79,4 78,7 79,3 79 Mertids- och övertidsarbete 1,1 1,1 1,2 1,5 1,5 Arbetad tid totalt 79,9 80, ,7 80,5

5 Nyckeltal för arbetstiden Under året utfördes knappt timmar mertids- och övertidsarbete, vilket är cirka 3 % mindre än året innan; den relativa andelen av den betalda arbetstiden var oförändrad (1,1 %). Sammanlagt 13 % av arbetstiden var semestrar och 4 % övrig avlönad frånvaro. 39 personer (59 % kvinnor) var alterneringslediga under året i totalt dagar. Alterneringsledighet utnyttjades av 1 fler än föregående år och antalet dagar uppgick till 214 fler. Semesterpenning i form av ledighet utnyttjades av personer (53 % kvinnor) och i genomsnitt 13 dagar. Sådan ledighet hölls av 10 % fler än ett år tidigare. Sparad semester hade vid årets slut 770 personer (53 % kvinnor) i genomsnitt 18 dagar, sammanlagt dagar. Det minsta antalet sparade dagar var 1, det största var 186. Av dem som tilldelades 20-årshonorar tog 81 personer, dvs. 74 %, emot honoraret helt eller delvis i form av ledighet. Jämställdhet mellan könen i avlöningen I jämställdhetsplanen utreddes löneskillnaderna mellan könen i olika kollektivavtalsbranscher. Enligt denna kartläggning var kvinnornas medellön % av männens lön beroende på uppgiftsgrupp och hur krävande arbetet var. På bolagsnivå var kvinnornas medellön 94 % av männens medellön. Detta beror till stor del på att de har placerat sig i olika uppgifter. Resultatet har varit detsamma flera år i följd, uppgången från år 2000 är en procentenhet. Medellönen för kvinnor av medellönen för män per uppgiftsgrupp (%) Direktörer Chefer Sektorchefer Övriga chefer Chefsposter totalt Övrig personal Löner Personalresultaträkning Under räkenskapsperioden 2005 användes cirka 60 % av intäkterna för olika personalposter. Andelen var ungefär fem procentenheter större än året innan. Förändringen beror på en ökning av engångsnatur i form av en understödsbetalning för att stärka Pensionsstiftelsens verksamhetskapital. Däremot sjönk de egentliga lönernas andel av utgiftsstrukturen något från föregående år. Premiering Under årets lopp utdelades totalt cirka euro, dvs. 0,5 % av lönesumman, i form av mål- och resultatpremier. Ett målpremiesystem för enhetsdirektörerna och de resultatansvariga cheferna användes nu för tredje året i följd. Resultaten för år 2005 fås under detta år. Premiesystemet för resultatåret 2004, dvs. de premier som utdelades år 2005, omfattade 117 personer (36 % kvinnor) varav 51 % fick en premie (40 % kvinnor ). År 2005 Förändring från mn euro % föreg. år mn euro % Löner 152,2 65,7 % 1,6 1,1 Lönetillägg 8,6 3,7 % -0,4-4,4 Åt den övriga personalen utdelades sammanlagt euro (0,4 % av lönesumman) i resultatpremier. 551 personer premierades (48 % kvinnor). Antalet premierade personer var något färre än året innan. Resultatpremier 0,6 0,3 % 0,0 0,0 Lagstadgade lönebikostnader 67,6 29,2 % 28,7 73,8 Under året fick totalt 110 personer (36 % kvinnor) 20-årshonorar. Honorarens sammanlagda värde var euro, dvs. 0,4 % av lönesumman. Frivilliga lönebikostnader 2,6 1,1 % 0,0 0,0 Totalt 231,6 100,0 % 29,9 14,7 Stipendier beviljades 97 personer (39 % kvinnor) och för detta ändamål användes cirka euro.

6 6 KOMPETENS OCH ARBETSHÄLSA Kompetensutveckling Arbetsredskap och mål ledarskap. Detta gör coachningen mångsidigare och innehåller olika stödformer för chefsarbetet såsom mentorskap, arbetsledning, studiecirklar och nätverkande. Med tanke på utvecklingen av arbetsgemenskapen, arbetshälsan samt förändringsprocesserna är det viktigt att föra en kontinuerlig, öppen och sporrande debatt om gemensamma riktlinjer och om hur målen ska uppnås. Totalt 31 nyhetschefer började nyhetschefsskolan år I denna Under året fördes för första gången samtal för utveckling av arbetsgemenskapen (tyke) till stöd för konkretiseringen av målen och den systematiska deltog nyhetschefer från alla verksamhetsområden och alla medier. Målet med coachningen är enhetligare arbetsmetoder inom bolaget och ett integrerat arbetssätt. utvecklingsplaneringen. Med hjälp av dessa samtal granskas arbetsgemenskapen ur olika synvinklar, och man utvärderar innehåll och kompetens, verksamhetsmetoder, arbetshälsa, samarbete och ledarskap. Till samma mål syftar även de individuella utvecklingssamtalen (keke), som nu förnyats I vårens strategiseminarium deltog cirka 150 chefer tillsammans med bolagets högsta ledning. I de chefsdagar som hölls i oktober deltog cirka 240 chefer. något. En ny enkät om trivseln i arbetet togs fram som en del av verksamheten för att utveckla arbetsgemenskapen. Under året användes enkäten för första gången i sammanlagt 50 arbetsgemenskaper. Utvecklingsprojekt Förnyade verksamhetsmetoder skapar en efterfrågan på många olika slags Välfungerande arbetsgemenskaper spelar en viktig roll för bolagets framgång. Samarbete och öppen kommunikation lyftes inför år 2006 fram som en indikator på kompetens för hela bolagets del. Resultaten utvärderas med hjälp av enkäten om trivseln i arbetet. utvecklingsprojekt. Vid sidan av den traditionella utbildningen har den utveckling av arbetet som sker som en del av själva arbetet fått en allt starkare ställning. Läraren kan vara t.ex. en arbetskamrat som redan behärskar uppgiften, eller också kan man arbeta i par som mästare gesäll. Denna utveckling av arbetet i arbetet återspeglar sig i en minskning av de utbildningstjänster som köps utifrån. Å andra sidan har utbildningskontakterna Cirka 120 chefer deltog regelbundet i 360 -utvärderingen. med yttervärlden setts som en nödvändig förutsättning för förnyelse. Chefscoachning Nya arbetsmetoder och förändringar i verksamhetsmiljön medför ständigt nya utmaningar för chefsarbetet. YLE har antagit dessa utmaningar bl.a. genom att alltsedan år 2002 coacha sina egna chefer. I slutet av år 2005 har 67 chefer avlagt JET-utbildningen och specialyrkesexamen i ledarskap, 14 deltog fortsättningsvis i utbildningen. Så gott som alla de som för ett par år sedan valdes ut för sin chefspotential hade avlagt sin JET-examen före utgången av år Under år 2005 utvecklades ett nytt coachningskoncept för chefsarbete och År 2005 genomfördes flera omfattande utbildnings- och utvecklingsprojekt som leddes inifrån bolaget. Inom verksamhetsområdena betonades mångmediekunskap och utveckling av mångkunnigheten. Kvalitetskartor togs alltmer i bruk som ett redskap i dialogen mellan beställare och kompetenscenter. I tv:ns kompetenscenter fortsatte arbetet med att utveckla journalismen, innehållet och tv-framställningen. Projektet Oiva som behandlar publikförståelse och varumärken framskred också. Inom tv:ns produktionstjänster förnyades verksamhetsbeskrivningarna och en satsning på att utveckla den yrkesmässiga kompetensen gjordes.

7 Inom Svenska YLE utvecklades bl.a. program för unga och regionala program samt nya underhållningskoncept. Dessutom studerade man digital bildbehandling och grunderna i DV-filmning och bildspråk. I början av år 2005 anordnades workshopen YLE-generatorn, där ungefär 80 programarbetare deltog. Målet med generatorn var att ta fram nya programidéer och metoder samt effektivisera idékläckningen och utvecklandet av nya ämnen. I samband med generatorn utbildades 12 nya facilitatorer som behärskar innovations- och idékläckningstekniker. Språkvård och språkutbildning Inom den finska språkvården togs en ny verksamhetsmodell i bruk. Språkvårdstjänster och språkutbildning köptes i enlighet med årsabonnemanget från språkvårdsavdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Det hölls 22 kurser som var skräddarsydda för redaktionerna och i dessa deltog över 150 redaktörer. Till de köpta tjänsterna hörde också uppdateringen och anpassningen av den språkvårdssida (Kielo) som öppnats på intranätet, så att den ännu bättre än tidigare ska motsvara YLE-redaktörernas språkvårdsbehov. Inom Svenska YLE finns Språkbubblan, som är en databank avsedd för de svenskspråkiga redaktörernas språkvård. utbildning och utveckling, utan endast den utbildning som varit klart avskild från själva arbetet. Arbetsförmåga Projekt för att främja arbetshälsan Företagshälsovården deltog i cirka tjugo projekt till förmån för arbetshälsan. Syftet med denna verksamhet är att hjälpa och stöda de anställda att orka i sitt arbete och klara av förändringar. Dessutom informerades personalen om hur de själva kan sköta sin hälsa (näring, motion, sömn) och om betydelsen av bra arbetsställningar och pausgymnastik. För tv-redaktörer startades en landsomfattande Aslak-kurs i form av grupprehabilitering anordnad av FPA. Företagshälsovården anordnade även kurser för tidig rehabilitering för personer som lider av burn out och metabolt syndrom. Dessutom fanns rökavvänjningsgrupper. Bullerbekämpningsprogram Projektet Bullerbekämpning i programarbetet, som är ett samarbete mellan YLE Säkerhet, företagshälsovården, personalen och Arbetshälsoinstitutet, prisbelönades på ett europeiskt seminarium om arbetarskydd och hälsa i arbetet. Projektet har också publicerats i en bok med olika former av bästa praxis. 7 Utbildning i främmande språk köptes i enlighet med den gemensamma verksamhetsmodellen fortsättningsvis från IDA (International Development Centre of Adulta). Undervisning anordnades både individuellt och i grupp; totalt 16 olika helheter. Antalet studietimmar uppgick till över 550. IT-utbildning Sammanlagt 715 personer deltog i den IT-utbildning som anordnades av ARTO. Antalet kurser var totalt 133 och antalet kursdagar nästan 700. Populärast var datakörkortskursen som ger grundläggande färdigheter för vidare studier i datateknik. Nyckeltal för utbildningen: Utbildningstjänster utifrån köptes för cirka euro, vilket innebar en ökning på cirka 14 % från föregående år. Programmedarbetarna beviljades sammanlagt 250 månader utbildningsledighet. Ledigheter beviljades 86 sökande (52 % kvinnor) och de varade i genomsnitt 2,9 månader. Totalt 420 personer deltog i olika slags säkerhetsutbildningar. För studier och utbildning användes nästan timmar. Detta är 15 % mindre än året innan. Nyckeltalen, som har plockats från bokföringen och personalförvaltningens datasystem, beskriver inte den totala investeringen i eller volymen av Inom ramen för bullerbekämpningsprogrammet utvärderas risker, utreds möjligheterna till bullerbekämpning, uppgörs instruktioner för avtal, produktion och anskaffningar samt utbildas och handleds personalen. Dessutom utvecklas skydds- och kommunikationssystem och personalens hälsotillstånd uppföljs ännu noggrannare än tidigare. I projektet beaktas även det buller som uppträdande artister och publiken exponeras för. Arbetstidernas inverkan på hälsan YLE har tillsammans med Arbetshälsoinstitutet undersökt hur obekväma arbetstider påverkar hälsan inom radio- och tv-arbetet. I undersökningen framgick att återhämtningen genom sömn är sämre hos personer som utför oregelbundet skiftarbetet än hos dem som arbetar dagtid och att de förstnämnda även upplevde sig vara mer stressade. Sömnstörningar var särskilt vanliga bland de anställda som vill ändra arbetstidsform. Resultaten från undersökningen ska kunna utnyttjas inom såväl skiftarrangemangen som lösningar på individnivå. Effekterna av förändringarna följs upp bl.a. med hjälp av enkäter. Motionsklubbar Bolaget stödde de anställdas klubbverksamhet med cirka euro. I synnerhet motionsklubbarna var populära och över anställda deltog i dessa.

8 Sjukfrånvaro Företagshälsovården registrerade en större sjukfrånvaro än under föregående år. Såväl antalet dagar av arbetsoförmåga (+ 6 %) som antalet fall av arbetsoförmåga (+ 5 %) ökade. Männens sjukfrånvaro ökade avsevärt mer än kvinnornas: männen hade 11 % och kvinnorna 2 % fler sjukdagar än föregående år. Kvinnornas andel av dagarna av arbetsoförmåga var 49 % och de stod för 53 % av fallen av arbetsoförmåga. Psykiska problem blev den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. De låg också bakom 22 % av fallen av arbetsoförmåga. Räknat i sjukdagar förekom 20 % mer psykiska problem än föregående år. Psykiska problem var den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro senast för tre år sedan. En positiv utveckling är att sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen minskat. Trots detta utgjorde de den näst vanligaste orsaken till sjukfrånvaro (19 %). Den tredje vanligaste orsaken var sjukdomar i andningsorganen (15 %). betydande jämställdhetsbrister. Jämställdhetsmålen är: 1. Jämställdhet i företagskulturen Målet är att personalen ska uppleva företagskulturen som jämställd. Hur de uppställda målen realiseras mäts med hjälp av undersökningen Värdenavigering. Företagskulturen kan påverkas främst inom arbetsgemenskaperna och så att man drar nytta av t.ex. tyke-samtal och enkäter om trivseln i arbetet. 2. Könsfördelningen i chefsuppgifter Målet är att bägge könens andel på chefsposter ska vara minst 40 % år För att realisera målet ska vid chefsrekryteringen bland likvärdiga sökande väljas en person som representerar minoriteten inom verksamhetsområdet och arbetsuppgiften i fråga. I platsannonsen ska det kön som är i minoritet uppmuntras att söka. Hur målet realiseras följs upp i personalberättelsen. 3. Könsfördelningen i övriga uppgifter Målet är att få en jämn könsfördelning. I rekryteringen och uppföljningen används samma verksamhetsmodell som i fråga om chefsposterna. 8 Sjukledighetens genomsnittliga längd var som tidigare 10 dagar. Sjukfrånvaron uppgick totalt till 123 årsverken. Cirka 66 % av de fast anställda och 75 % av de visstidsanställda hade under året en sjukfrånvaro på mindre än 5 dagar. Olycksfall Under året inträffade totalt 102 olycksfall. Ett olycksfall ledde i genomsnitt till 8,8 dagars frånvaro. Antalet olycksfall sjönk från föregående år och låg på samma nivå som år Ungefär vart tredje av alla olycksfall inträffade i YLEs lokaler. Den vanligaste enskilda orsaken till olycksfall var hala gångbanor och underlag. Tre fall av misstänkt yrkessjukdom togs upp till behandling. Av dessa förkastades ett och två var vid utgången av år 2005 ännu under behandling. Tandvård Tandvården i Böle besöktes sammanlagt gånger. Orsakerna var huvudsakligen desamma som under tidigare år, även om den förebyggande vården minskade relativt sett och andelen besök i anslutning till sjukvård ökade. T.ex. antalet behandlingar i anslutning till problem med bettet fördubblades. Personalmålen behandlades också i servicestrategin för special- och minoritetsgrupper. Special- och minoritetsgruppernas synlighet i olika typer av program ska ökas. I utvecklingsplanerna för personalen inkluderas konkreta åtgärder som främjar strategins förverkligande. Det nya HR-systemet I augusti 2005 fattades ett beslut om att förnya personalförvaltningens datasystem. Det nuvarande systemet är gammalt och osmidigt och kunskapen om hur det underhålls börjar småningom försvinna. Dessutom behöver kompetensledningen ett arbetsredskap som det nuvarande systemet inte tillhandahåller. Till målen för YLEs HR-projekt hör även en effektivisering av processerna inom personal- och löneadministrationen. Systemet innebär att hela personalen får tillgång till ett HR-skrivbord via intranätet. Övergången till det nya datasystemet sker stegvis fr.o.m. december Enligt planerna ska det vara helt taget i bruk i mars Jämställdhet och kulturell mångfald Bolagets styrelse godkände i slutet av 2005 jämställdhetsmålen för de kommande tre åren. Målen baserar sig på en kartläggning som bl.a. visade att vissa uppgifter är mans- eller kvinnodominerade samt avslöjade förväntningar i anslutning till verksamhetsmiljön. I avlöningen noterades inga

9 9 DIAGRAM Visstidsanställningar vid YLE år 2005 Månadslöner 49 % Prestationslöner 36 % Timlöner 15 % Avgång åren och pensionsprognos åren vid YLE 350 år i YLE Anställningstid i genomsnitt vid YLE åren (fast anställda) 20,0 19,6 19,5 19,5 19,2 19,0 19,0 18,5 18,4 18,0 18,0 17,5 17, Ålderspension och pensionsprognos Övrig pension Övrig avgång Antal anställda och deras ålder per programgrupp vid YLE år Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Under hållning Övriga programtjänster Produkstionstjänster Stöd- och admininstrativa tjänster under 30 år år år över 55 år

10 Pensionsprognos per programgrupp vid YLE åren % av personalen Fördelning av antalet arbetsår i genomsnitt vid YLE år 2005 (fast anställda ) 18 17,1 16, , , ,5 10,1 10 8,5 8, under 5 år 5 9 år år år år år år över 35 år Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Underhållning Produktionstjänster Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster personer Antal fast anställda vid YLE åren

11 11 TABELLER Antal anställda åren Månadsavlönad personal i slutet av åren År Fast Förändring från Visstids- Förändring från Deltids- Förändring från anställda föreg. år anställda föreg. år anställda föreg. år Årsverken i genomsnitt åren År Fast Förändring från Visstids- Förändring från Timavlönade Förändring från Årsverken Förändring från anställda föreg. år anställda föreg. år föreg. år totalt föreg. år Ett årsverke är en kalkylerad storhet med vilken man beskriver, mäter och planerar den avlönade personalresursens storlek utgående från beräknat antal dagar. Beräkningen baserar sig på det totala antalet dagsverken, från vilket avdras söndagar och söckenhelger. Antal fast anställda enligt programgrupper Programgrupp Antal Kvinnor Män Kvinnor % Män % Nyheter och aktualiteter ,0 % 50,0 % Fakta ,2 % 30,8 % Kulturprogram ,3 % 41,7 % Underhållning ,6 % 58,4 % Produktionstjänster ,5 % 71,5 % Övriga programtjänster ,4 % 38,6 % Stöd- och administrativa tjänster ,9 % 52,1 %

12 Personalen enligt verksamhetsområde och programgrupp (Fast anställda ) Totalt Kvinnor Män RADIO Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Underhållning Produktionstjänster Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster Radio totalt TV Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Underhållning Produktionstjänster Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster Tv totalt SVENSKA YLE Nyheter och aktualiteter Fakta Kulturprogram Underhållning Produktionstjänster Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster Svenska YLE totalt CENTRALA LEDNINGEN Övriga programtjänster Stöd- och administrativa tjänster Centrala ledningen totalt YLE totalt

13 Personalen enligt verksamhetsområde, åldersgrupp och anställningstid (Fast anställda ) 13 YLE totalt Radio TV Svenska YLE Centrala ledningen ANSTÄLLDA TOTALT Män Kvinnor ÅLDER under 25 år år år år år år år år år MEDELÅLDER (år) Män Kvinnor ANSTÄLLNINGSTID under 5 år år år år år år år över 35 år ANSTÄLLNINGSTID I GENOMSNITT (år) Män Kvinnor

14 Personalen enligt kön per chefsnivå/verksamhet (Anställda med månadslön ) 14 Anställda Kvinnor (%) Kvinnor (%) YLE totalt ,6 47,6 46,8 46,4 45,8 44,6 Chefsposter totalt ,7 32,1 29,9 30,5 30,2 29,1 direktörer 22 36,4 23,8 28,6 27,3 21,1 25,0 chefer 96 39,6 38,6 38,8 36,2 36,8 33,3 red.chefer o.d ,3 36,3 31,8 34,8 34,5 34,2 övriga förmän ,3 26,1 23,7 24,3 23,8 22,7 Övrig personal ,2 49,2 48,6 48,2 47,5 46,2 RADIOVERKSAMHETEN totalt ,3 48,4 47,9 48,1 Chefsposter totalt ,8 34,7 30,5 31,3 direktörer 6 16,7 0,0 14,3 12,5 chefer 41 43,9 43,9 37,2 34,9 red.chefer o.d ,6 31,6 15,8 31,4 övriga förmän 52 34,6 33,3 32,2 31,1 Övrig personal ,8 50,0 50,0 50,5 TV-VERKSAMHETEN totalt ,6 46,1 45,2 44,8 Chefsposter totalt ,0 30,7 29,8 31,7 direktörer 8 37,5 16,7 16,7 16,7 chefer 28 32,1 31,0 37,0 38,5 red.chefer o.d ,3 38,1 31,7 34,5 övriga förmän 50 30,0 26,0 26,3 27,6 Övrig personal ,8 47,3 46,4 45,9 SVENSKA YLE totalt ,3 61,0 59,8 60,9 Chefsposter totalt 36 50,0 52,8 56,8 58,1 direktörer 3 100,0 100,0 100,0 100,0 chefer 12 50,0 50,0 72,7 71,4 red.chefer o.d ,2 50,0 50,0 57,1 övriga förmän 8 37,5 44,4 28,6 28,6 Övrig personal ,0 61,6 60,0 61,1 CENTRALA LEDNINGEN totalt ,0 37,4 36,7 35,7 Chefsposter totalt 86 22,1 22,2 19,2 19,6 direktörer 5 20,0 20,0 20,0 20,0 chefer 15 33,3 31,6 23,5 22,2 red.chefer o.d ,8 31,0 32,3 29,7 övriga förmän 40 12,5 10,8 8,7 10,7 Övrig personal ,6 40,4 40,4 38,7

15 Antal deltidsanställda enligt orsak och kön (Fast anställda med månadslön) 15 Orsak Anställda Män Kvinnor Män Kvinnor antal antal antal % % Deltidspension ,1 32,6 Deltidsarbete ,4 20,0 Delinvalidpension ,3 5,1 Partiell vårdledighet ,7 27,4 Annan orsak ,4 14,9 Totalt ,0 100,0 Totalt % 46 % 54 % Antal deltidsanställda enligt verksamhetsområde (Fast anställda med månadslön) Antal % av % av verksamhetens deltidsanställda deltidsanställda anställda TV-VERKSAMHETEN (antal anställda 1 604) Deltidspension 70 21,6 4,4 Deltidsarbete 16 4,9 1,0 Delinvalidpension 5 1,5 0,3 Partiell vårdledighet 27 8,3 1,7 Annan orsak 6 1,9 0,4 Totalt ,3 7,7 RADIOVERKSAMHETEN (antal anställda 994) Deltidspension 31 9,6 3,1 Deltidsarbete 20 6,2 2,0 Delinvalidpension 4 1,2 0,4 Partiell vårdledighet 15 4,6 1,5 Annan orsak 9 2,8 0,9 Totalt 79 24,4 7,9 SVENSKA YLE (antal anställda 439) Deltidspension 25 7,7 5,7 Deltidsarbete 12 3,7 2,7 Delinvalidpension 2 0,6 0,5 Partiell vårdledighet 13 4,0 3,0 Annan orsak 16 4,9 3,6 Totalt 68 21,0 15,5 TEKNIKEN (antal anställda 210) Deltidspension 28 8,6 13,3 Totalt 28 8,6 13,3 ÖVRIGA CENTRALA LEDNINGEN (antal anställda 270) Deltidspension 9 2,8 3,3 Deltidsarbete 10 3,1 3,7 Partiell vårdledighet 3 0,9 1,1 Annan orsak 3 0,9 1,1 Totalt 25 7,7 9,3 TOTALT ,0 9,2

16 Extern omsättning (Fast anställda) 16 OMSÄTTNING PÅ NYREKRYTERADE Totalt % av personalen* 4,6 % 6,4 % 5,1 % 4,8 % 4,1 % 3,4 % Av dessa: - anställningen börjat före resp. år som visstidsanställning anställningen börjat resp. år OMSÄTTNING PÅ AVGÅENDE¹ Totalt % av personalen* 6,2 % 6,4 % 6,5 % 8,5 % 9,1 % 4,8 % Avgångsorsak Egen begäran Ålderspension Tidigarelagd ålderspension Uppsägning/upplösning Invalidpension Individuell förtidspension Dödsfall Annan orsak ¹) sista anställningsdag *) Procenten för omsättningen på nyrekryterade (% av personalen) har uträknats i förhållande till antalet årsverken av fast anställda under det aktuella kalenderåret. Intern rörlighet* (Fast anställda) 2005 Antal personer av vilka överflyttas permanent för viss tid 68 *) avser överföring till annat kostnadsställe.

17 Teoretisk och betald arbetstid år 2005 (Anställda med månadslön) 17 Årsverken Timmar I proportion till I proportion till den teoretiska den betalda arbetstiden arbetstiden TEORETISK ARBETSTID 3 955, BETALD ARBETSTID 3 824, ,7 % Arbetad ordinarie arbetstid 3 114, ,7 % 81,4 % Mertids- och övertidsarbete 44, ,1 % 1,2 % Arbetad tid totalt 3 158, ,9 % 82,6 % AVLÖNAD FRÅNVARO OCH STUDIER 666, ,8 % 17,4 % Utbildningsledighet 19, ,5 % 0,5 % Fackutbildning 5, ,1 % 0,1 % Semestrar och ersättningar i ledighet 515, ,0 % 13,5 % Avlönad frånvaro i anknytning till föräldrarskap 14, ,4 % 0,4 % Sjukfrånvaro och olycksfall 104, ,6 % 2,7 % Övrig avlönad frånvaro 7, ,2 % 0,2 % OAVLÖNAD FRÅNVARO OCH STUDIER 174, ,4 % 4,6 % Studieledighet 6, ,2 % 0,2 % Oavlönad frånvaro i anknytning till föräldrarskap 94, ,4 % 2,5 % Sjukfrånvaro och olycksfall 16, ,4 % 0,4 % Övrig oavlönad frånvaro 57, ,4 % 1,5 % - strejk 0, ,0 % 0,0 % Teoretisk arbetstid är den sammanlagda disponibla teoretiska arbetstiden för de månadsavlönade anställda under Arbetstiden för deltidsanställda har beaktats i den proportion som deltidsgraden utvisar. Den i kalkylen använda genomsnittliga arbetstiden är 7,25 timmar / arbetsdag. Den arbetade regelbundna tiden är den teoretiska arbetstiden minskad med den arbetstid som har gått till frånvaro. Den betalda arbetstiden är den teoretiska arbetstiden minskad med den arbetstid som har använts till oavlönad studieledighet och oavlönad frånvaro och ökad med den tid som utnyttjats för mertids- och övertidsarbete.

18 RUNDRADION AB Rundradion Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Internet: och svenska.yle.fi E-post: YLE Informationen Informationschef Hilkka Hyrkkö PB 90, Rundradion YLEs personalberättelse 2005 Produktion: YLE Personalförvaltningen och YLE Informationen / Marja Niemi Svensk text: Scandix Ab Layout: Tähtikuviot Oy Mars 2006