Se till mig som liten är

Transkript

1 Se till mig som liten är -Barn som anhörig Christina Polland

2 FLÖDE Barn som anhöriga Barn- och ungdomshälsan Psykosociala enheter Socialtjänst Familjeformulär/ annan inventering görs på avdelning/ mottagning kring behov av stöd, information, förmedling av kontakt Kurator kontaktas Stöd till patient/övriga anhöriga vid behov Social anamnes där bl.a. dialog kring barnets nätverk sker Stöd till barn Familjecentral Vårsol BUP Skolpersonal Ungdomsmottagning Viktiga nyckelpersoner i det privata nätverket Christina Polland

3 Glappet mellan lag och praktik Det finns forskning Det finns lagstiftning Christina Polland

4 Socialstyrelsen utvärderar En tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer En väl definierad samverkan Handlingsplaner och rutiner hos alla berörda aktörer Inventering var det finns adekvat kompetens Vem som kan ge stöd i ett längre perspektiv Utbildning till aktuella aktörer Christina Polland

5 forts Socialstyrelsen utvärderar Förbättringsåtgärder Fråga, finns minderåriga barn? Rutiner för hur man tar hand om och informerar berörda barn i det akuta skedet Stöd till föräldrar och barn på kort och lång sikt Christina Polland

6 Projekt Barn som anhörig Christina Polland

7 Delprojekt Barn som anhörig Christina Polland

8 Randiga Huset Kursprogram Att ge stöd till barn i sorg Familj i sorg Starta stödgrupper för barn och unga i sorg Rollen som ledare för stödgrupp Teman för gruppträffarna Kris, trauma och suicid Övningar Christina Polland

9 Utvärderingar Kurator hälso- och sjukvården: Jag har fått ökad kunskap om vad sorg är och vad som är sorgens uppgifter. Även fått senaste kunskapen när det gäller kris, trauma och suicid. Utbildningen har hållit hög klass med exempelvis Göran Gyllensvärd som föreläsare. Mina a-ha upplevelser är bl.a. att barnen även förlorar den överlevande föräldern då denne är helt uppslukad av sin egen sorg. Barn väntar in förälderns reaktion ofta cirka 6 månader och sedan påbörjas barnets sorgebearbetning, vilket också är viktigt att uppmärksamma. Barn är ofta i den förändringsorienterade världen medan vi vuxna är mer i den förlustorienterade världen, även om vi alla pendlar där emellan. Även kunskap om Randiga Husets erfarenhet att inte erbjuda grupp förrän tidigast 6 månader efter dödsfall. Sorgen är väldigt individuell och har olika uttryck. Gyllensvärd pratade om vikten av thinking & feeling vilket innebär bearbetning. forts... Christina Polland

10 forts Jag har, genom utbildningen, fått ökad medvetenhet och uppmärksamhet kring sorg och hur barn och vuxna påverkas i livet utifrån sorgen. Lars Björklund skriver bl.a. detta: Sorgen omvandlas, men den går aldrig över. Det är något annat som går över. Men aldrig sorgen. Smärtan klingar av men sorgen, tomheten och saknaden finns alltid kvar I samtalet med patienten och anhöriga så ställer jag nu mer frågor om barnets situation och behov. Detta medför att jag kan informera och vägleda föräldrarna hur de kan prata med sina barn och vilket stöd som finns i samhället. forts Christina Polland

11 forts Det var mycket bra och intressant att gruppen bestod av olika yrkesroller, vilket gjorde att jag fick en inblick i deras arbete och att vi lärde känna varandra. Hela gruppen visade stort engagemang och medverkan i utbildningen och vi hade mycket roligt ihop även om det många gånger var känslomässigt jobbigt. En utmaning är att försöka använda våra kompetenser så bra och lämpligt samt om möjligt samverka med varandra. Utgångspunkten i Jönköping är god då det finns många verksamheter som kan ge stöd men också uppmärksamma och fånga upp barnen. T.ex. Familjecentralerna (0-6 år), Barn- och ungdomshälsan (6-18 år), Elevhälsan, Ungdomsmottagning, Sjukvården (somatiska, psykiatri och primärvård), Kommunens olika sektioner, Vårsol Familjecenter, Svenska kyrkan etc. Vi finns inom olika stöd- och hjälpnivåer och att kunna mötas och lyssna och samtala med varandra möjliggör att denna process fortsätter framåt. Det gäller att våra resurser används så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för barnens och familjernas bästa. Christina Polland

12 Skolkurator: Vad gäller nyttan av utbildningen så har de praktiska övningarna vi fått med oss varit till stor nytta. Jag har kunnat ändra övningarna väldigt lätt till att passa olika slags elever och teman. För att ge ett exempel kan jag ta upp övningen med min hjälpande hand. Detta är en övning som kan göras utifrån olika slags situationer där man vill att barnet ska räkna upp på varje finger någon som de kan vända sig till för att få stöd. På det sättet kan man också upptäcka de barn som känner att de har ingen vuxen att prata med (trots att det kanske finns flera vuxna i barnets omgivning). Ett annat exempel är känslokorten där barnen får fortsätta på en mening som kan börja med: Jag var lycklig när Jag blir ledsen när Jag bli rädd I arbetet med barn är det viktigt att kunna vara uppfinningsrik kring just de här praktiska bitarna eftersom orden ibland inte alltid finns. Att göra en övning med olika slags kort, att få rita och måla skapar förtroende för ett djupare samtal. forts Christina Polland

13 forts Särskilt viktigt har det varit att få under längre period ägna sig åt detta ämne, att få tillräckligt med aktuell kunskap och kunna sprida denna vidare i skolorna. I Bankeryd har jag och högstadiekuratorn kunnat hålla en presentation för all intresserad personal kring ämnet barn i sorg. För vår del som skolkuratorer är det oftast pedagogerna som först får reda på om en elev har sjuk anhörig eller någon nära som har dött. Vad gäller fortsatt samarbete skulle jag gärna önska om att träffa alla som gått utbildningen kanske en gång per år. Jag ser att vi skulle kunna utbyta tankar med varandra och samtala kring vilka behov vi har på våra arbetsplatser vad gäller barn som anhöriga. Vi pratade i början av utbildningen kring möjligheten att gå ihop för att vara ledare för en grupp tillsammans, men detta kan nog rent praktiskt bli svårt att ordna. forts Christina Polland

14 Jag tänker att vi behöver förmedla ut i samhället informationen om att kuratorerna i Jönköping har gått utbildningen och hitta kanaler att göra detta på. Vi har exempelvis många föreningar i kommunen/länet som kommer i kontakt med anhöriga och skulle kunna på ett enkelt sätt förmedla kontakten till oss som gått utbildningen. Christina Polland

15 Skolsköterska: Först vill jag å min och mina skolsköterskekollegors vägnar tacka dej för att du gav oss möjlighet att få ta del av denna utbildning som har varit mycket lärorik! Varje tillfälle har varit tänkvärd och givit många goda tankar och även en hel del funderingar - jag känner att jag fått en bättre rustning att möta elever med denna problematik. Utbildningen har bevisat hur viktigt det är att man vågar prata om psykisk hälsa i vårt land; här dör fler i självmord än i trafikolyckor! Jag skulle önska att det vore lika naturligt att i mitt yrke tala om psykisk hälsa som om kost och motion! Kanske kan dessa tre dagar leda till en större öppenhet för oss att i våra hälsosamtal lättare våga beröra sorg och saknad, vilket många gånger skulle leda till en större förståelse för vissa av våra elever i hur deras vardag kan se ut! Monica Nanni har lett oss genom utbildningen på ett mycket professionellt och ödmjukt sätt och har genom sitt sätt verkligen entusiasmerat oss i vår vardag; ett stort tack till henne! forts Christina Polland

16 forts Jag upplever att jag lärt mej mer om hur barn tänker och ser på sorg och att det alltid är viktigt att lyssna och se sorgen hos de individer vi möter; den går ej att trösta bort. Jag har blivit stärkt i att våga visa att jag som skolsköterska faktiskt vet om en elev jag träffar i ett samtal, mist en när och kär person. Jag förstår ännu tydligare nu hur viktigt det är att ställa frågor och att frågor ej är farliga. Man kan självklart inte tvinga ett barn eller ungdom att tala om sorgen men man kan vara lyhörd och fånga dem vid rätt tillfälle. *Man skall vara rak och tydlig och ej göra omskrivningar när man talar om döden; aldrig använda ord som "gått bort" eller "lämnat oss". Utbildningen har som jag känner det öppnat mina ögon kanske lite mera och gett mej en del redskap att använda i mina samtal med eleverna. Man får ej aldrig glömma att man ej kan eller ska jämföra sorg - varje persons upplevelse är unik. forts Christina Polland

17 forts Jag skulle gärna vilja lära mej mer i detta ämne och kanske även arbeta som terapeut i framtiden. Det som jag upplever varit mest tydligt i utbildningen och som jag lärt mej är att det är oerhört viktigt att skilja på sorg och depression. En sorg kan man EJ medicinera bort utan den skall levas igenom med stöd och hjälp - självklart kan viss medicin ibland vara till hjälp men skall aldrig generellt skrivas ut till sörjande! Jag har också insett vikten av att göra en berättelse om ex.mamma - man tar då med sig mamma in i sin framtid och kan lättare gå vidare i sitt sorgearbete. Man skapar ett sammanhang och en mening. Om man ej försöker göra denna berättelse så är det svårt att komma vidare för man kommer bara tillbaks till just dödstillfället och då känner man ju bara en stor smärta; som man ej vill ha! Jag har även förstått hur viktigt det är att man fångar upp syskonen då ett barn blir sjukt och kanske dör - viktigt att man inom barnomsorg och skola hjälps åt att fånga upp och vara skyddsnät runt familj; att stötta och se de drabbade som finns runt omkring! Christina Polland

18 Samverkan externt Christina Polland

19 Att vara professionell att kunna den egna verksamheten och känna till närliggande verksamheter Christina Polland

20 Samverkan internt Christina Polland

21 Christina Polland

22 Från ett Individperspektiv till ett Familjeperspektiv Christina Polland

23 Skolkuratorer i Jönköping Samverkan i tidigt skede

24 Den nya skollagen från 2011 säger att eleverna ska förutom skolsköterska, läkare, specialpedagog eller psykolog ha tillgång till kurator Kraven gäller förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskolan Hälsofrämjande och förebyggande arbete som mål Stöd utifrån egna förutsättningar, i skolan/hemma

25 Jönköpings kommun anställde 8 skolkuratorer på låg-och mellanstadiet Ansvar för 3-6 skolor Individuella stödsamtal med vårdnadshavarnas samtycke Grupper Handledning till skolpersonal t.ex. krisarbete vid sjukdom eller dödsfall Kontakt med vårdnadshavarna information, råd och stöd

26 Tillgång till kurator från förskoleklass = tidiga möjligheter att upptäcka barn i behov Samverkan Vårdnadshavare Skolpersonal Utbildningsförvaltningens personal Landstinget, socialtjänsten, barn-och ungdomshälsan, Vårsol osv.

27 Ex på samverkan Vårsols personal föreläser för all skolpersonal Föreläsare på föräldramöten Samordning av stöd: vårdnadshavare, skola, socialtjänsten, BUP, habiliteringen helhetsperspektiv Tydlighet uppföljning

28 Kunskap om varandras verksamheter och uppdrag Utbildning barn som anhöriga Enskilt stöd i skolan Nätverksträffar för utbyte av aktuell information t.ex. nätverket barn som anhöriga i samverkan mellan landsting, skola, vårsol Nätverk mellan skola, BVC, familjecentralen Socialtjänsten, BUP, osv

29 Positiva utvecklingsmöjligheter där skolor anställer egna låg-och mellanstadiekuratorer Välfungerande skola = skyddsfaktor tidigt stöd i förebyggande syfte se helheten!

30 Vårsols Familjecenter

31 Vårsol Förskola Målgrupp: 1-5år SARA Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar 16-21år Familjecenter Målgrupp: barn & ungdomar från 4 år Anhöriga Familjecenter

32 Målgrupper Barn som har förälder eller syskon med psykisk eller fysisk ohälsa Barn som upplevt våld i hemmet Barn till skilda föräldrar Barn i väntan/barn i start, för barn som är nyanlända till Sverige Barn som har mist en förälder eller ett syskon genom dödsfall Föräldra- och parsamtal Familjecenter

33 Vi erbjuder Stödgrupper för barn och ungdomar - från 6 år parallella föräldra-/barn grupper - familj i sorg - familj i start Individuella samtal - från 4 år Föräldra- och anhörigstöd Familjecenter

34 Vem tar kontakt med oss? Egen kontakt Socialtjänsten Landstinget Elevhälsan Familjecenter

35 Vad innebär det att vara med i en grupp? Träffas 1 gång/vecka i 1,5 h. Träffas ca. 12 ggr. Åldersindelade grupper med ca 4-6 barn. Tydlig och trygg struktur. Manualbaserad metod Familjecenter

36 Gruppinnehåll Inledning Tema Fika Övningar Lek Familjecenter

37 Varför samtal? KASAM Ny kunskap, ny insikt Avlasta skuld och ansvar En hjälp för barnet att tolka och bedöma det som skett på ett tydligare sätt Barnet får hjälp med att hantera och styra sina känslomässiga reaktioner Nya handlingsstrategier Träffa andra i samma situation Inge hopp Familjecenter

38 Barn i Sorg Varje dag förlorar 14 barn under 21 år en förälder genom dödsfall och minst 2 barn förlorar ett syskon. Barns sorg är randig Barn som förlorat en förälder har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet Familjecenter

39 Barn i sorg är barnets eget forum för att få uttrycka sina tankar och känslor kring hur det är att förlora en förälder eller ett syskon. Familjecenter

40 Sorgens uppgifter Att förstå och reda ut vad det är som hänt Att möta de tankar och känslor som sorgen aktualiserar Att bevara och hedra minnet av det liv som levs Att lära sig leva i den nya verkligheten, att fortsätta leva och älska Familjecenter

41 Hur barn och ungdomar sörjer och hur de reagerar på en svår förlust bestäms av en rad olika faktorer Ålder Personlighet Intellektuell mognad Psykisk mognad Utvecklingsfas Omständigheter kring dödsfallet Tidigare starka upplevelser av förluster Barnets behov av och tidigare relation till den som dött Relationen till den efterlevade föräldern Den efterlevande förälderns sorg Omgivningens stöd Stabilitet och kontinuitet i vardagen Familjecenter

42 Hur blir det i familjen? Varje familjemedlem har sin unika upplevelse av sorgen och uttrycker den på olika sätt Rollerna inom familjen ändras Rutiner och mönster bryts Föräldraförmågan påverkas Relationen till omgivningen förändras Familjecenter

43 Hur blir det för barn? Sorg/Saknad Ilska/besvikelse Ensamhet Skuld/ansvar Ångest/rädsla, separationsångest Påträngande minnesbilder Sömnrubbningar Kroppsliga symtom Skolsvårigheter & svårigheter med kamratrelationer Familjecenter

44 Hur stimuleras känslomässig Ritualer bearbetning i familjen? Öppen kommunikation i familjen Förståelse och kunskap från omgivningen Möta dem som funnits med vid dödsfallet Barn behöver en försäkran om att de kommer tas omhand Behålla rutiner och vara som vanligt Familjecenter

45 Exempel på teman i våra Sorggrupper Min familj, vem har dött? Sjukdomstid & begravning Vad har blivit annorlunda? Känslor Minnen Vad lindrar vad hjälper? Mitt nätverk Avslutning Familjecenter

46 Exempel på övningar Måla teckningar Skriva brev Göra collage Arbetsblad Arbeta med lera Min minnesbok Familjecenter

47 Känslor Känslor Familjecenter

48

49 h

50 Samverkan en förutsättning för att kunna ge enskilda personer ett fullgott stöd