GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING GRANSKNINGSUTLÅTANDE efter granskning av detaljplan för Industriområde Blötberget del av fastigheterna Ludvika Gård 8:2 och Skeppmora 4:31 Ludvika kommun, Dalarnas län Utlåtandet upprättat i september 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNINGENS BEDRIVANDE INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED PLANERINGSENHETENS KOMMENTARER EJ TILLGODOSEDDA SYNPUNKTER TIDPLAN SLUTSATS MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN GRANSKNINGENS BEDRIVANDE Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden till Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. 19 yttranden har inkommit, varav två efter granskningstidens slut. 2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna 19 yttranden var 13 med synpunkter och 6 utan erinran. Räddningstjänsten påtalar behovet av en riskanalys som tar upp transporter av farligt gods, ökade trafikmängder till följd av gruv- 2(29)

3 verksamheten samt gasolhanteringen. Trafikverket önskar att trafikmängderna både på järnväg och på anslutande vägar ska belysas och påpekar att Bergslagsbanan är av riksintresse. Lantmäteriet tar upp vissa formaliafrågor där planhandlingarna måste förtydligas. Kultur- och fritidsnämnden tar upp ett antal generella aspekter vid planering som bara i viss mån berör det aktuella planförslaget. Sammanlagt tio yttranden från närboende sakägare/privatpersoner tar upp övergripande frågor om hur planförslaget är kopplat till miljötillståndet för gruvverksamheten och ifrågasätter strakt hur processen vid detaljplanering och miljötillstånd har gått till. Konsekvenserna anförs som oacceptabla för de närboende vad gäller buller, otillräckligt störningsskydd, vibrationer, damm från verksamheten och påverkan på naturen samt föreslår en annan placering och anför brister i myndighetsutövningen och lokaliseringsprövningen. Ingen erinran Länsstyrelsen U4 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Yttrande m synpunkter Kommunstyrelsens arbetsskott U13 X Myndighetsnämnden miljö och bygg U5 X Kultur- och fritidsnämnden U15 X Räddningstjänsten Västerbergslagen U19 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet Kent Johansson U7 X Bengt-Olof och Karin Karlsson U8 X Ari Palosaari och Lena Andersson U9 X Torsten Berg och Birgitta Johnsson U10 X Torsten Berg och Birgitta Johnsson U11 X Rosalie Johansson och Magnus Leth U12 X Kerstin och Sven-Åke Christersson U14 X Rolf och Anneli Jansson U16 X Kjell Eng U17 X Stig och Marie Alcén U18 X 3(29)

4 Intresseföreningar och sammanslutningar Övriga privatpersoner Övriga Polisen U1 X Skanova U2 X Lantmäteriet U3 X Trafikverket U6 X 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED PLANERINGSENHETENS KOMMENTARER U1 Polisen Inkommet yttrande Yttrande ang granskning av ny detaljplan för industriområde Blötberget Polismyndigheten har inga synpunkter att tillföra ärendet. Synpunkterna från Polismyndigheten noteras. U2 Skanova Inkommet yttrande Granskning av detaljplan for industriområde Blötberget, del av fastigheterna Gonäs 8:2 och Skeppmora 4:31 Bakgrund TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av samråd för detaljplan enligt ovan, och låter framföra följande: Yttrande Skanova önskar behålla befintligt nät som passerar i området enligt bifogad karta. Om undanflyttningsåtgärder krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. For övrigt har vi inget att erinra mot detaljplanen. 4(29)

5 Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format for att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta edninqskol en.se Synpunkterna från Skanova noteras. U3 Lantmäteriet Inkommet yttrande Detaljplan för Industriområde Blötberget i Ludvika kommun Vid genomgång av planernas samrådshandlingar (daterade ) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete; Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planerna har vunnit laga kraft, är att med stod av detaljplanen avstycka och fastighetsreglera föreslagna tomtplatser etc. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras I detaljplanen "Industriområde Iviken redovisas ett "z"-område på kvartersmarken och enligt planbestämmelserna ska detta område "vara tillgänglig for allmännyttig körtrafik. Syftet med z - bestämmelsen är att utgöra en möjlighet för enstaka fastigheter att bilda servitut för ex. utfart på kvartersmark som behövs för dessa fastigheter. Ska vägområdet ifråga i stället vara till för "allmännyttig körtrafik är detta något som bör skötas av kommun eller Trafikverket och i planen bör detta tillgodoses genom att allmän platsmark läggs ut i planen på detta område. Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Om strandskyddet ska upphävas inom detaljplanens område ät detta en bestämmelse som ska finnas med bland planbestämmelserna. Planbeskrivning Genomförandetider kortare än den gängse (15 år) bör motiveras i planbeskrivningen. Gällande industriområdena i Iviken och Håksberg nämns det i genomförandebeskrivningarna att dessa inte ska fastighetsbildas men att avtal ska skrivas med fastighetsägarna. Lantmäteriet påpekar att nyttjanderättsavtal normalt inte kan gälla längre än 25 år inom detaljplanelagt område. Andra planhandlingar Lantmäteriet lämnar inga synpunkter på MKB, geoteknisk utredning 5(29)

6 o. dyl. Övriga frågor Gällande detaljplanen för industriområde i Blötberget är ett traktnamn fel i rubriken. (Det står Gonäs 8:2 ska vara Ludvika Gård 8:2.) (På sid 11 i planbeskrivningen till detaljplanen till industriområde i Blötberget bör "omredning ändras till omledning.) Information I de frågor där planen enligt Lantmäteriets mening måste förbättras. Är Lantmäteriet berett att som ett särskilt uppdrag vara en diskussionspartner i detta arbete. Synpunkterna från Lantmäteriet beaktas och noteras. U4 Länsstyrelsen i Dalarnas län Inkommet yttrande Granskning av detaljplan f6r del av fastigheterna Gonäs 8:2 och Skeppmora 4:31 B 6tbergets industriområde i Ludvika kommun Rubricerad detaljplan, daterad i maj 2014 är för närvarande föremål för granskning. Utifrån de intressen som Länsstyrelsen särskilt har att bevaka finns inget att erinra. Synpunkterna från Länsstyrelsen noteras. U5 Myndighetsnämnden Miljö och Bygg Inkommet yttrande Granskningsyttrande till samhällsbyggnadsnämnden över ny detaljplan för gruvverksamhet i Blötberget och Skeppmora Beslut Myndighetsnämnden miljö och bygg tillstyrker detaljplaneförslaget. Ärendebeskrivning Ett detaljplaneförslag har tagits fram för att möjliggöra gruvindustri i Blötberget och Skeppmora. Planen har tagits fram av Nordic Iron Ore och kommunen hanterar den juridiska processen. Företaget har erhållit miljötillstånd för verksamheten. Detta tillstånd innehåller villkor för driften och utredningsvillkor för vibrationer. 6(29)

7 En bullerkartläggning visar på att gränsvärdena för industribuller nattetid men även dagtid riskerar att överskridas. I Skeppmora är järnvägsbuller en orsak till överskridandet. Exploatören har för avsikt art genomföra bullerreducerande åtgärder. Synpunkterna från Myndighetsnämnden noteras. U6 Trafikverket Inkommet yttrande Yttrande över detaljplan för del av fastigheten Gonäs 8:2 och Skeppmora 4:31 Industriområde Blötberget Trafikverket har fått detaljplanen för yttrande, och vi har några synpunkter. Generellt angående transporter Det pågår diskussioner mellan Nordic Iron Ore, Trafikverket och Ludvika kommun vad gäller transporterna på järnväg, och dessutom planeras en Åtgärdsvalsstudie för att utreda lämpliga transportvägar för malm från gruvor i Bergslagen. Mycket av det som rör transporter på järnväg i detaljplanen diskuteras och utreds alltså i andra forum än i detaljplanen. Det ar viktigt att detaljplanen är utformad så att hänsyn kan tas till de resultat som kommer ut av dessa utredningar. I Trafikverkets Nationella plan för transportsystemet finns bärighetsåtgärder och kapacitetsåtgärder finansierade för Bergslagsbanan, sträckan Ludvika -Frövi, som ska möjliggöra malmtransporter. Byggstarten är beräknad till I detta ingår bland annat att bygga ny driftsplats i Skeppmora. Konsekvenser med avseende på trafik En konsekvens som är viktig att belysa är hur många tågtransporter som gruvdriften genererar, samt hur mycket övrig trafik som kommer att skapas i form av transporter av personal, material och annat. Planen tar upp att korsningen mot väg 608 ska anpassas till den nya trafikmängden. Detta ska regleras i ett avtal mellan Trafikverket och kommunen. Det bör framgå av planen hur stora trafikmängder det rör sig om på respektive väg, dels den som ansluter till väg 611 och den som ansluter till väg 608. Väg 611/612 ska förstärkas i den mån det behövs för att klara de tillkommande transporterna av massor, och detta ska finansieras av exploatören och regleras i avtal mellan kommunen och Trafikverket. Säkerhetsavstånd För de byggnader som uppförs på platsen gäller att ett säkerhetsavstånd måste beaktas. Generellt bör ny bebyggelse inte tillkomma inom 30 meter från närmaste spårmitt. Avstånd från spårmitt till oskyddade uppställningsplatser för fordon ska 7(29)

8 vara minst 15 meter, och avstånd från spårmitt till körytor ska generellt vara minst 9 meter. Av elsäkerhetsskäl får inte upplag, byggnader och liknande förekomma 5 meter från delar av järnvägsanläggningen som kan föra högspänning. Farligt gods transporteras även på järnvägen, inte bara på rv 50. Riksintresse Järnvägen är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8, och detta bör framgå av planen. Exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av järnvägsanläggningen. Övrigt Trafikverket förutsätter att exploatören säkerställer att vägtrummorna klarar det ökade vattenflöde som kommer bli när de vattenfyllda gruvgångarna töms. Likaså förutsätter vi att tillräckliga beräkningar är genomförda och åtgärder planerade för att säkerställa att inte markdeformation påverkar riksintresset Bergslagsbanan. Kommunen kan se över dokumentet och ändra vägnummer från 245/247 till väg nr 66/245, som är den korrekta numreringen. Planbeskrivningen kompletteras beträffande riksintresset för Bergslagsbanan. Beträffande eventuella förstärkningsåtgärder i vägtrafiksystemet ligger detta utanför planområdet och löses i särskilt avtal där exploatören ska medverka i finansieringen. Felaktiga vägnummer rättas till i planhandlingarna. Kapacitet och bärighet för järnvägsnätet liksom det allmänna vägnätet kan inte regleras i detaljplan utan är en fråga för trafikhuvudmannen. Säkerhetsavstånd från järnvägen till bebyggelse är reglerat med prickad mark i detaljplanen. U7 Kent Johansson, Skeppmora 3:10 Inkommet yttrande Granskningshandling avseende detaljplan för Blötberget, Ludvika kommun Såsom fastighetsägare till fastigheten Skeppmora 3:10 Torsbovallen i Ludvika kommun far vi härmed avge följande synpunkter och yttrande över granskningshandlingen för detaljplan Blötberget avseende industriområden for bl a anrikningsverk och järnvägsterminal. Vi är i allra högsta grad berörda av denna plan eftersom den innebär ett anläggande ett anrikningsverk och en järnvägsterminal samt tillhörande sand- och klarningsmagasin i direkt anslutning till vår boendemiljö. 8(29)

9 1. Förenklat planförfarande Ludvika kommun har valt att genomföra denna plan enligt reglerna om förenklat planförfarande och därmed avstått att hålla samråd i aktuellt detaljplaneärende. Anledningen till detta är enligt kommunen att något samråd inte är nödvändigt eftersom samråd avseende milj6konsekvensbeskrivningen (MKB) har skett i samband med miljötillståndsprövningen i mark- och miljödomstolen. Detta är inte korrekt. Den MKB som slutligen godkändes av mark-och miljödomstolen kompletterades i mycket stor omfattning under målets prövning och den slutliga MKB:n presenterades inte förrän inför den slutliga huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen den 5-6 februari. Den tidigare MKB har således kompletterats och justerats i sådan omfattning att den inte kan anses ha varit föremål för samråd överhuvudtaget. Det är således inte lämpligt eller lagligt att ha ett förenklat planförfarande i detta ärende redan av detta skäl. Se t.ex mark- och miljödomstolens dom avseende bussterminalen i Katarinaberget, Stockholms kommun, mål nr P Enligt 5 kap 11 PBL ska samråd hållas med bla kända sakägare i syfte att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och samtidigt ge alla berörda möjlighet till insyn och påverkan. Enkelt förfarande kan endast användas om detaljplanen enbart gäller verksamheter som tillståndsprövas enligt miljöbalken och tillståndsprövningen inte är avslutad. För det fall tillståndsprövningen är avslutad och utredningen som finns i tillståndsärendet inte är tillräcklig ska samråd hållas. Tillståndsprövningen är avslutad och ett samråd ska hållas då utredningen inte är tillräcklig. 1.1 MKB:n i tillståndsärendet enligt miljöbalken Den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivning som Nordic Iron Ore redovisade i tillståndsärendet var såsom redogjorts för ovan mycket bristfällig. Den saknade tydliga uppgifter om hur stora konsekvenserna kommer bli för enskilda utifrån störningar från verksamheten samt skador på fastigheter. Det har inte heller gjorts sannolikt att Nordic Iron Ore kommer att kunna hålla riktvärdena för buller, vibrationer och damning och förslagen på hur man ska hantera störningarna har varit bristfälliga. Det enda som Nordic Iron Ore klargjorde med sin miljökonsekvensbeskrivning var att visa att gruvarbeten i området är förenade med stora risker och att det föreligger stor oklarhet om gruvverksamhet och boende kan samexistera i området. På flera punkter i miljökonsekvensbeskrivningen uppgav bolaget att det krävdes vidare undersökningar för att man skulle kunna konstatera vilka konsekvenser verksamheten skulle kunna komma att medföra. Detta innebar att markoch miljödomstolen i mycket stor omfattning förelade Nordic Iron Ore att komplettera, förtydliga och förändra miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsärendet. Det är denna numera kompletterade miljökonsekvensbeskrivning som också måste ligga till grund för detaljplanen och den har inte varit föremål för något som helst samråd enligt PBL. 9(29)

10 Det är således inte möjligt att tillämpa reglerna om förenklat planförfarande i detta ärende. Att mark- och miljödomstolen givit tillstånd till verksamheten läker inte bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljötillståndet är förenat med villkor som ska skydda enskilda och naturen från de konsekvenser som verksamheten kan komma att ha. For att Nordic Iron Ore överhuvudtaget ska kunna bedriva gruvverksamhet i området måste villkoren uppfyllas och för att kommunen ska kunna planlägga för att gruvverksamhet ska bedrivas i området måste kommunen således vara säker på att det är möjligt att uppfylla aktuella villkor. En korrekt miljökonsekvensbeskrivning och samråd är således ett krav for att planläggning av området ska vara möjlig. Detaljplaneprocessen är en angelägenhet för hela kommunen och inte endast vissa utpekade grupper. Gruvverksamheten påverkar hela Ludvika och inte endast de som varit sakägare i tillståndsärendet. Det innebar att samrådsförfarandet inte kan begränsas till de samråd som ägt rum i samband med tillståndsärendet. Ett exempel på detta är den avfallshantering som krävs avseende gruvavfall och som i Sverige utgör den största delen av våra avfall som ska processas och tas hand om Detta är en miljökonsekvens som påverkar hela kommunen och inte bara sakägarna. Det bör även påpekas att domstolen i tillståndsärendet varit kritisk till de brister som funnits i ansökan och att domstolen aven öppnat for ett överklagande till högre instans i syfte att reda ut de oklarheter som uppkommit i målet. Att så inte gjordes berodde på att ekonomiska förutsättningar för ett överklagande inte funnits. Det är därför inte möjligt att luta sig mot mark- och miljödomstolens dom. Omständigheterna kring gruvverksamheten är inte tillräckligt utredda. 2. Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenserna av återöppnandet av Ludvika gruvor har mer långtgående konsekvenser än de som berörs av föreliggande detaljplan. Konsekvenserna beskrivs i sin helhet i den MKB som upprättats till bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken med de gjorda kompletteringarna. De huvudsakliga konsekvenserna av aktuellt planförslag omfattar främst påverkan för boende i Jansbo/Torsbovallen. Vi kan konstatera att det finns betydligt fler som kommer att bli påverkade i stor utsträckning exempelvis Hammarby, Konstdammen, Mossen, Skeppmora by, Blötberget och Gonäs. Hur kan man göra en detaljplan utan att veta vad konsekvenserna blir i slutändan? 10(29)

11 2.1 Fel ordningsföljd Processen är gjord i fel ordning. Det skulle ha tagits fram en detaljplan for området innan prövningen i mark- och miljödomstolen. Förutsättningarna nu är ändrade och konsekvenserna kan då se annorlunda ut. Hur kan kommunen i sin detaljplan erkänna att det kommer att bli mer långtgående konsekvenser än de som anges i MKB:n? Vad menar kommunen att det innebär för detaljplanens utformning? Varför yttrade sig inte kommunen vid huvudförhandlingarna om man anser att konsekvenserna är mer långtgående än vad som anges i Nordic Iron Ores MKB? Är jobben viktigare än miljön och folks hälsa och boendemiljö i Ludvika? 3. Direkta miljökonsekvenser för fastighetsägarna i Torsbovallen/Jansbo 3. 1 Buller Kommunen uppger att riktvärden for buller kommer att överskridas under Kvälls- och nattetid för de hus som Ligger närmast järnvägen och för vissa hus i området kommer riktvärdena överskridas även under dagtid. Detta ska enligt kommunen avhjälpas genom att Nordic Iron Ore uppför bullerdämpande skärmar eller vallar där terminalspåren närmast anrikningsverket slutar. Utbredningen och höjden på bullerskärmarna måste utredas vidare och tycks inte kunna anges i detaljplanen. Utan aktuella skärmar står det således klart att bullernivåerna från verksamheten kommer att överskrida tillåtna riktvärden. Mot bakgrund av detta kan det starkt ifrågasättas varför skärmarnas utformning inte utretts på så sätt att det kan fastställas i detaljplanen. Det är således inte klargjort om aktuella skärmar kan minska bullernivåerna i den utsträckning som krävs för att klara fastställda riktvärden och det kan konstateras att utan skärmarna kan detaljplanen inte genomföras eftersom bullernivåerna är för höga. Skyddsåtgärder kommer att vidtas av exploatören for att klara riktvärdena. Bullerdämpande skärmar eller vallar kommer att anläggas i riktning mot sydväst där terminalspåren närmast anrikningsverket slutar. Utbredningen och höjden på bullerskarmarna måste utredas vidare och tycks inte kunna anges i detaljplanen. Mot bakgrund av att det är konstaterat att bullernivåerna kommer att överskrida riktvärden för ljudnivåer kan det starkt ifrågasattas varför skärmarnas utformning inte utretts på så sätt att det kan fastställas i detaljplanen. Det är således inte klargjort om aktuella skärmar kan minska bullernivåerna i den utsträckning som krävs för att klara fastställda riktvärden. Det kan påpekas att det inte heller är fysiskt möjligt att uppföra skärmar i det aktuella området på sa satt att bullernivåerna hålls nere. För att lyckas med detta krävs i så fall att man inhägnar våra fastigheter genom uppförandet av skärmar och detta utgör begränsningar i användningen av fastigheterna. Är det for övrigt rimligt att vi närboende ska vara beroende av att gruvbolaget anser sig kunna hålla bullernivåerna? 11(29)

12 Vi kommer i detta läge att hamna mellan stolarna då gruvbolaget kommer att hänvisa ansvarsfrågan till Trafikverket medan Trafikverket kommer hänvisa till bolaget. Vem värnar då om oss boende? Ett annat problem som det inte talas om är att ljudet från denna anläggning som ständigt kommer att höras ända in i centrala Ludvika. 3.2 Planbestämmelsen om störningsskydd Den föreslagna planbestämmelsen om skydd mot störningar är intetsägande och för luddigt uttryckt. Vi närboende kräver att bestämmelsen formuleras, såsom i manga andra kommuner på följande sätt. Störningsskydd ska uppföras och utformas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder underskrider 50 db(a) under dagtid, 40 db (A) nattetid samt 45 db (A) övrig tid. Störningsskydden ska också uppföras och utformas så att den momentana ljudnivån nattetid underskrider 55 db (A). Ovanstående bestämmelse, som överensstämmer med miljötillståndet, bör skrivas in i planen mot bakgrund av att det är mycket osäkert om störningsskydd överhuvudtaget kan uppföras som tillgodoser dessa krav. 3.3 Vibrationer Kommunen uppger att sprängningar kommer att orsaka vibrationer som påverkar omgivningen men att vibrationerna begränsas genom tillståndsprövningen i markoch miljödomstolen. Planförslaget anger inte hur vibrationerna ska kunna begränsas varför man kan konstatera att vibrationsnivåerna från verksamheten kommer att utgöra en olägenhet för människors hälsa. 3.4 Luft Kommunen uppger att damning kan uppkomma från vägar, tillfälliga gråbergs upplag samt från krossanläggningar. Nordic Iron Ore kommer att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att motverka störande damning, främst genom vattenbegjutning. I planförslaget har kommunen inte beaktat att de tillfälliga malmhögarna nere på industriområdet kommer att damma även om de bevattnas. Kommunen har inte heller beaktat och redogjort för hur lakvattnet från vattenbegjutningen ska tas hand om. Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Huvuddelen av krossningen kommer visserligen att ske i gruvorna, i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget vilket återigen visar osäkerheten kring de störningar som enskilda kommer att påverkas av. Kommunen har inte i tillräcklig utsträckning utrett konsekvenserna avseende luften på grund av verksamheten. Kommunen måste utreda detta och noga beakta 12(29)

13 vilka åtgärder som kan vidtas för att damningen från verksamheten inte ska överskrida tillåtna villkor for damning. Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Malningen kommer dock att ske i slutna utrymmen med möjlighet att rena utsläppen i filteranläggningar eller andra avskiljare. Huvuddelen av krossningen kommer att ske i gruvorna i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen ovan kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget utan måste följas upp och åtgärdas i driftskedet. Vem löser problemet med vara luftvärmepumpar som inte kommer att klara av den förväntade damningen? Hur tänker kommunen avseende hur mycket vi närboende ska "tåla" av damm och stoft innan det anses som otjänligt att bo här? Om vi relaterar till Dannemora så har de närboende där stora problem idag med allt damm och stoft. Där kan en bil inte stå ute i mer an 30 minuter innan framrutan ar helt full av damm. Är det en boendemiljö som kommunen önskar sina invånare? Ludvika kommun utger sig ju för att vara väldigt miljömedvetna och då hoppas vi att ni även i denna fråga tanker till ordentligt. En annan sak som kommunen inte bedömt eller belyst är den stora mängd järnmalm som finns under Väsman. Den mängden anses likställd med malmfyndigheten i Kiruna/Malmberget varför kommunen borde analysera och bedöma hur miljön ser ut där uppe i Kiruna och hur stort område som är förstört där och dess konsekvenser. Detta for att kunna bedöma konsekvenserna för en motsvarande gruvdrift i Ludvika. Risken är stor att det kommer att anläggas sligdammar i nära anslutning till anrikningsverket. En gruva mitt i centrala Ludvika måste i rimlighetens namn få stora konsekvenser miljömässigt, vilket samtliga medborgare och invånare i Ludvika borde få möjlighet att ta en samlad ställning till. Genom de uppdelningar som nu sker i separata detaljplaner sätts den demokratiska processen helt ur spel. Ett sådant förfarande ar inte förenligt med unionsrätten. Prövningen ska ske av hela det samlade projektet vid ett och samma tillfälle. 4. Avvägning mellan det enskilda och allmänna intresset I en detaljplaneprocess måste kommunen beakta såväl enskilda intressen som allmänna intressen. Vid den samhällsekonomiska helhetsbedömningen som kommunen ska utföra i ärendet ska beaktas ekonomiska verkningar av verksamheten och de direkta och indirekta skador som kan drabba sakägare i närområdet. Ludvika kommun borde ha tagit fram denna bedömning redan vid tillståndsärendet genom att upprätta detaljplanen innan tillståndsprövningen avgjorts i markoch miljödomstolen. Den demokratiska intresseavvägningen ska ske genom plan- 13(29)

14 processen och det är därför av vikt att kommunen gör en noggrann intressebedömning och redovisar vilka allmänna intressen som ligger bakom aktuell detaljplan. En sådan redovisning saknas i det planförslag som kommunen upprättat och fokus har snarare lagts på argument för att enskilda inte kommer att påverkas av verksamheten i någon större utsträckning. Regeringen har i flera beslut klargjort vikten av att enskilda intressen tas i beaktande när planbestämmelser medför en avsevärd försämring av boendemiljön. I beslut av den 9 juni 1994, M93/3008/9 och M 93/3013/9 har regeringen upphävt kommunens planbeslut då de allmännas intresse av ett nytt köpcentra respektive industriområde inte kunde anses väga tyngre än den enskildes intresse av en ostörd boendemiljö. Kommunen måste därför noga redovisa vilka allmänintressen som ligger bakom detaljplanen och varför dessa väger tyngre än de enskildas intressen. I bedömningen ska kommunen särskilt beakta de störningar som sakägarna kommer att påverkas av. Mot bakgrund av vad som ovan redovisats avseende de konsekvenser bolagets verksamhet kommer att ha för de enskilda är det inte troligt att de allmännas intresse av en gruvverksamhet kan väga tyngre. Det kan bl a konstateras att vi som är direkt berörda av störningarna drabbas av en stor ekonomisk skada redan idag. Detta eftersom vara fastigheter idag är i princip osäljbara. Denna fråga berörs överhuvudtaget inte i granskningshandlingen. En sådan avvägning och redogörelse måste ske för att en plan ska vara korrekt framtagen. 5. Lokaliseringsprövningen Den lokaliseringsprövning som skedde i tillståndsärendet är baserat på förhållanden som nu visat sig inte längre vara aktuella. Samtliga elva alternativa lokaliseringar har prövats utifrån fel förutsättningar, nämligen tågens möjlighet att backa in på bangården till anrikningsverket. Denna möjlighet är inte aktuell utan tågen måste köras till Grängesberg och vända därifrån. Vidare anges av Bolaget att den planerade gruvdriften inte länge kommer ske i den ordning som prövades i tillståndsärendet. Den stora malmfyndigheten under Väsman är den som Bolaget numera prioriterar. Detta innebär att den valda lokaliseringen inte har prövats utifrån korrekta förutsättningar och det kan inte heller anses vara det bästa alternativet, med dessa förutsättningar. De samråd som hållits i samband med tillståndsprövningen har utgått ifrån felaktiga förhållanden och de samråden är således helt inaktuella och kan inte läggas till grund för detaljplanen. Utifrån dessa förhållanden ifrågasätts om anrikningsverket verkligen ska ligga på den planerade platsen. De samordningsvinster som förutsattes finns inte längre. Utifrån nuvarande förhållanden och den faktiska planerade verksamheten finns antagligen en lämpligare lokalisering av anrikningsverket. 14(29)

15 5.1 Naturen Det anges i detaljplanen att området präglas av den gamla gruvindustrin. Kommunen uppger felaktigt i planförslaget att området använts för gruvdrift fram till 1970-talet och att man genom anläggande av anrikningsverk samt tillhörande anläggningar kommer att förstärka den industriella karaktären som präglar området. Området har inte använts for gruvdrift sedan 1600-talet. Det stämmer att det går att se spår från gruvindustrin i området, detta är dock endast spår och naturen har helt tagit tillbaka området. Det är fråga om ett s k nytt naturtillstånd som inträtt. Det uppfattas som ett näst intill orört naturområde med höga naturvärden vilket också framgår av detaljplaneförslaget och de bilder som bifogats planförslaget, se fig 5 och 6. De lämningar som finns i området vittnar charmigt om en äldre tid och ger en historisk grund. De har inte något samband med gruvverksamhet på det satt som kommunen anför i planförslaget. Marken i området är att jämställa med jungfrulig mark och kommunen kan inte hänvisa till tidigare gruvdrift på platsen utan måste pröva lokaliseringen utifrån de förhållanden marken har idag. 5.2 Närliggande verksamheter och boende Till att börja med ska det påpekas att planförslaget när det gäller industriområde 2 inte stämmer överens med den ritning som lades fram under målet i mark- och miljödomstolen. Det området som är utmärkt för gruvverksamhet är större i planförslaget än det område som märktes ut i de ritningar som var föremål för tillståndsärendet. Det innebar att någon lokaliseringsprövning inte har gjorts avseende det området som överskrider tidigare ritning och framförallt har man inte prövat om lokaliseringen är lämplig utifrån att verksamheten kommer uppta ett större område. Detta innebär återigen att kommunen inte kan luta sig på tidigare tillståndsprövning utan detaljplanen måste vila på kommunens egna noggranna utredning. Lokaliseringen av verksamheten för anrikningsverket är geografiskt sett mycket dålig med hänsyn till att det är en mycket brant lutning i området. Utifrån den naturmiljö som råder i området hade det varit bättre att anrikningsverket placerats i Grängesberg och att transporten således skett via en järnväg från Blötberget. Denna järnväg skulle kunna placeras på nuvarande cykelbanan som en gång var järnväg. Transporterna från anrikningsverket kommer, utifrån den tänkta placeringen, att påverka övriga transporter på nuvarande järnvägsspår som går söderut. Detta spår är redan i dag mycket hår trafikerat och malmtransporterna kommer således med stor sannolikhet att ske på natt och tidig morgon. Järnvägen kommer därmed vara trafikerad dygnet runt och boendemiljön för de närboende kommer att försämras väsentligt då det aldrig kommer att vara tyst i området. Kommunen har inte tagit någon som helst hänsyn till närboende i planförslaget och utgår även från felaktiga avstånd mellan närboende och kommande verksamhet. I planförslaget uppger kommunen att närmaste bostäder ligger i Jansbo ca 400 meter från planområdet och i Torsbovallen ca 600 meter från planområdet. Avstånden är långt ifrån rätt då bostäder finns inom 25 m från den planerade tågväxeln intill bangården som ingår i planområdet. 15(29)

16 Då området inte detaljplanelagts innan tillståndsärendet avslutades har ingen korrekt prövning skett enligt PBL, det har således inte skett någon övergripande provning av områdets lämplighet i ett större perspektiv där motstående intressen har fått möjlighet att yttra sig. Att kommunen nu också låtit Bolaget utarbeta detaljplanen utan samråd stärker risken för att vissa berörda parter inte haft möjlighet att yttra sig om lokaliseringen. Utan att ha gjort närmare utredningar kan vi konstatera att till exempel ABB har fabriker utmed järnvägen. Vissa av de verksamheter som ABB utför är mycket vibrationskänsliga och dammkänsliga. Den ökning av tågtrafik samt eventuella vibrationer från sprängningar kan såvitt vi förstått påverka den verksamhet som ABB bedriver. 5.3 Alternativ placering Att bolaget valde den lokalisering som nu är ifråga för planläggning berodde på att placeringen var lämpligast utifrån att tågen med råberg från Håksberg skulle stanna och backa in på bangården efter att ha passerat bostadshusen. Detta har efter domen i tillståndsärendet visat sig vara otillåtet och tågsätten ska därför gå till Grängesberg och vända. Det innebär att grunden för den valda placeringen inte längre är aktuell. Mot bakgrund av att kommunen ska göra en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen även vid frågor om lokaliseringen i sig och inte bara lämpligheten av verksamheten i stort ska kommunen beakta att det inte längre föreligger några allmänna intressen bakom den valda lokaliseringen. Detta ska ställas mot att lokaliseringen är mycket dålig utifrån de närboendes hälsa och boendemiljö. Håksbergsgruvan är inte heller aktuell i nuläget och därmed kommer inga transporter med råberg att komma norrifrån på flera år och risken finns att det ligger så långt fram i tiden att det aldrig blir fråga om några transporter från Håksbergsgruvan. Det innebar att lokaliseringen valts utifrån förutsättningar som ligger väsentligt långt fram i tiden medan verksamheten kommer att orsaka bullernivåer och damm så snart verksamheten startar oavsett vilket håll tågtransporterna kommer ifrån. Mot bakgrund av att det är osäkert om transporterna kommer att komma till stånd är det av vikt att lokaliseringen sker utifrån det alternativ som är bäst för de närboende. Detaljplanen ska pröva lokaliseringens lämplighet bl a utifrån miljö, kultur och människors hälsa. För det fall man finner att något av dessa intressen kan komma att skadas av den aktuella lokaliseringen och det inte finns något tungt vägande allmänintresse som överväger denna skada är lokaliseringen inte lämplig. Som visats i flera beslut från regeringen väger en godtagbar boendemiljö tungt i förhållande till allmänintressen. Det har varken i tillståndsärendet eller genom det underlag som kommunen nu tagit fram visats att några enskilda intressen inte kommer att skadas. Det finns vissa förslag på hur skadorna ska kunna lindras men inte hur de ska kunna avhjälpas. 16(29)

17 Utifrån det material som kommunen har tagit fram är det inte ens klarlagt att gruvan med den lokaliseringen som avses kommer att klara de villkor som föreligger enligt tillståndet. En sådan osäkerhet måste föranleda att lokaliseringen inte är lämplig för gruvverksamhet oavsett om det finns ett tillstånd eller inte. Det bör återigen påpekas att tillståndet endast gäller om villkoren kan uppfyllas. Kommunen måste således pröva en alternativ lokalisering för att det ska vara möjligt att upprätta en detaljplan för gruvverksamheten. 5.4 Brister i myndighetsutövningen Framtagandet av en detaljplan är en demokratisk process och utgör en den del av den objektiva myndighetsutövning som kommunen utövar mot sina enskilda medborgare. Den aktuella planen får mycket långtgående konsekvenser för de boende i framförallt Torsbovallen/Jansbo. Det är således av yttersta vikt att underlaget för detaljplanen är objektivt och att samtliga berörda parter har haft möjlighet att yttra sig. Det är därför olämpligt att detaljplanen helt tagits fram av Nordic Iron Ore som på alla sätt ar beroende av att detaljplanen antas och utformas så som passar bäst för dem. Det korrekta med hänsyn till en objektiv och lämplig myndighetsutövning hade varit att detaljplanen i vart fall hade tagits fram med hjälp av en oberoende konsult. 6. Sammanfattning Vi menar sammanfattningsvis att den framtagna planen inte uppfyller de formella krav som ställs på en detaljplan av denna karaktär och omfattning, att de tidigare samråd som hållits i tillståndsärendet är inaktuella och inte kan användas såsom argument för ett förenklat planförfarande eftersom det skedde mycket omfattande kompletteringar av MKB:n under huvudförhandlingarna i mark- och miljödomstolen (dvs långt efter de samråd som hållits), att detaljplanens konsekvenser för hela samhället och andra allmänna intressen inte är tillräckligt belysta, att de enskilda intressen som berörs inte framgår och inte heller hur de påverkas av planens genomförande, det gäller såväl ekonomiska som miljömässiga konsekvenser, att genom att inte vare sig allmänna eller enskilda intressen är korrekt belysta har ingen planmässig intresseavvägning överhuvudtaget skett, att förutsättningarna för den lokaliseringsprövning som skedde i mark- och miljödomstolen väsentligen har förändrats dels genom det ändrade järnvägsnyttjandet och dels genom förändringarna av den planerade gruvdriften, 17(29)

18 att den lokaliseringsprövning som ska ske enligt plan-och bygglagen är mer omfattande än den prövning som sker enligt miljöbalken och en sådan prövning har inte skett i detta ärende samt, att detaljplanen inte har tagits fram genom en korrekt myndighetsutövning. För det fall kommun, trots vad som anges ovan, avser att gå vidare med detaljplanen vill anföra att precisering och tillägg bör göras ifråga om planbestämmelsen rörande störningsskydd i enlighet med vad som anges ovan, samt att anrikningsverket bar omplaceras till en annan placering inom planområdet, då de samordningsvinster med tågtransporter som är orsaken till aktuell placering inte längre föreligger och en annan placering kan innebära minskade störningar för enskilda. Beträffande synpunkterna från Kent Johansson är kommunens bedömning följande; Lokaliseringsprövningen Beträffande malm, dvs mineral med en sådan halt av metall att utvinning är lönsam, så finns där den finns. Den sökta verksamheten syftar till att nyttiggöra en strategisk naturresurs bestående av järnmalm som efter förädling till järn och stål tillgodoser synnerligen viktiga behov i samhället. Lokaliseringsprövning av en gruva i sig, det vill säga platsen för själva brytningen, är inte är aktuell. Lokaliseringen av den kringverksamhet i form av anrikningsverk, terminaler, sand- och klarningsmagasin, upplagsytor m.m. som ansökan om miljötillstånd omfattar har däremot prövats av mark- och miljödomstolen inom ramen för den lokaliseringsutredning som har redovisats i ansökan. Arbetet med att ta fram detaljplanen pågår och den tillståndsgivna verksamheten överensstämmer med detaljplaneförslaget. Det finns inte något krav på att det ska föreligga en färdig detaljplan innan tillstånd enligt miljöbalken meddelats. Ansvarsfördelningen mellan tillståndsmyndigheten enligt miljöbalken och planmyndigheten enligt plan- och bygglagen (PBL) är densamma oberoende av i vilken inbördes ordning prövningen enligt de båda regelverken sker. Enligt PBL 2 kap 2 ska mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Med hänvisning till lokaliseringsprövningen i miljöärendet motsvarar planområdet kraven på lämplighet ur allmän plansynpunkt. 18(29)

19 Av miljödomen framgår att samrådsförfarandet motsvarar de krav som ställts upp av lagstiftaren. Detsamma gäller miljökonsekvensbeskrivningen, som med successivt gjorda kompletteringar uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken med avseende på såväl förfarande som dokumentation. Miljökonsekvenser för fastighetsägarna i Torsbovallen/Jansbo Gruvbrytning medför typiskt sett olägenheter för människors hälsa, inte minst genom vibrationer på grund av dagliga sprängningar. I det här fallet är malmfyndigheterna belägna i närheten av samhällen och byar, bl.a. Blötberget och Torsbovallen/Jansbo. Verksamheten och de olägenheter den orsakar kommer att påverka ett stort antal människor. Det måste därför ställs särskilda krav i miljödomen. Det handlar om att minimera risken för skada eller olägenhet för människors hälsa. Det har skett bland annat genom att ange tidsmässiga begränsningar för när sprängningar får ske, föreskrivna villkor för vibrationer, bullervärden under dygnet, utsläpp till luft, dammbekämpning och transporter. Vid lämplighetsprövningen ur plansynpunkt enligt PBL har utgångspunkten varit att verksamhetsutövaren förutsätts bedriva verksamheten enligt givna tillstånd och villkor för verksamheten där verksamhetsutövaren även har straffrättsligt ansvar. Miljösamrådet enligt miljöbalken (MB) 6 kap 4 Vid samrådet redovisades en översiktskarta med vägar och ytor ovan mark för anordningar som kommer att behövas för driften av gruvan. Efter samråd med närboende i Torsbovallen ändrades industrispåret så att malmtågen istället vänder norr om Torsbovallen, i höjd med skjutbanan. Planbestämmelser om störningsskydd Planbestämmelser finns om att åtgärder ska vidtas så att omgivande bostadsfastigheter inte utsätts för bullernivåer överskridande rekommenderade riktvärden. Bullernivåerna är i detta fall föreskrivna i miljödomen som också har krav på regelbundna kontroller av att verksamheten bedrivs inom de tillåtna värdena. Planbestämmelserna är därför tillräckliga, då preciserade värden inte kan bestämmas enligt plan- och bygglagen. U8 Bengt-Olof Karlsson och Karin Karlsson, Skeppmora 5.2 och 8:1 Inkommet yttrande Likalydande yttrande som U7 Kent Johansson Se kommentarer för yttrande U7 Kent Johansson 19(29)

20 U9 Ari Palosaari och Lena Andersson Palosaari, Skeppmora 3:8 Inkommet yttrande Likalydande yttrande som U7 Kent Johansson Se kommentarer för yttrande U7 Kent Johansson U10 Torsten Berg och Birgitta Johnsson, Jansbo 2:9 Inkommet yttrande Likalydande yttrande som U7 Kent Johansson Se kommentarer för yttrande U7 Kent Johansson U11 Torsten Berg och Birgitta Johnsson, Jansbo 3:2 Inkommet yttrande Likalydande yttrande som U7 Kent Johansson Se kommentarer för yttrande U7 Kent Johansson U12 Rosalie Johansson och Magnus Leth, Jansbo 2:6 Inkommet yttrande Likalydande yttrande som U7 Kent Johansson Se kommentarer för yttrande U7 Kent Johansson U13 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande Yttrande över ny detaljplan för del av fastigheten Gonäs 8:2 och Skeppmora 4:31 Industriområdet Blötberget Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har inga erinringar mot detaljplanen. Lena Högberg deltar inte i beslutet på grund av jäv. Ärendebeskrivning Av en tjänsteskrivelse daterad 26 juni 2014 från kommunstyrelsens stab framgår att syftet med planen är att möjliggöra att åter öppna gruvor i 20(29)

21 Ludvika. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet den 19 juni 2013, 89. Av protokollet framgår att Nordic Iron Ore själva tar fram detaljp1aner för ovan nämnda områden. Användningen avser byggnader och övrigt för gruvhantering. Genom ansökan enligt miljöbalken har flera samråd och informationsmöten hållits och detaljplanen kan därför utföras med ett förenklat samråd. Planen strider inte mot översiktsplanen. Strandskyddet avses att upphävas. Planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Kommunstyrelsens stab har granskat planförslaget och har inga erinringar. Synpunkterna från Kommunstyrelsens arbetsutskott noteras U14 Kerstin och Sven-Åke Christersson, Skeppmora 3:9 Inkommet yttrande Synpunkter på planbeskrivning detaljplan Industriområde Blötberget Lokaliseringen Geografiskt sett är det dåligt läge eftersom det är en brant lutning i området. Området valdes ut med tanke på att det skulle vara nära både till Blötberget och Håksberg och att malmen skulle transporteras till Gävle. I dagsläget har bolaget bestämt att börja med återstarten av 1. Blötbergsgruvan 2. Väsmansfältet och 3. Håksbergsgruvan, som ligger nu kanske 10 år framåt i tiden. Med tanke på det kommer den tänkta transporten av råberg till anrikningsverket i Skeppmora från Håksbergsfältet inte att vara aktuell på lång tid kanske aldrig? Med tanke på miljön hade det varit bättre att anrikningsverket hade legat i Grängesberg, och transporten skett pa järnväg från Blötberget på nuvarande cykelbanan som en gång var järnväg. Ett annat av våra förslag är att lägga anrikningsverket på den raksträckan som är mellan Hammarberget och Grängesberg. Där ligger järnvägen parallellt med riksvägen, och det skulle inte störa någon, för det finns inga bostäder i det området. Dessutom skulle det inte behövas någon större mängd fyll då det är rätt plant. Transporterna från anrikningsverket kommer att påverka övriga transporter på nuvarande järnvägsspår som går söderut, ett spår som redan i dag är mycket hårt trafikerat. Pga. det kommer malmtransporterna med stor sannolikhet att ske på natt och tidig morgon. Vilket i sin tur kommer att påverka oss närboende i stor utsträckning då det aldrig kommer att vara tyst här. Enligt kommunens detaljplan tar ni ingen som helst hänsyn till oss närboende. Det står i planen att boende i Jansbo ligger 400m från planerat område samt 600m till Torsbovallen. Avstånden i de- 21(29)

22 taljplanen är långt ifrån rätt, boende finns inom 25 m från den planerade tågväxeln in till bangården. När målet processades i MMD sades det att tågen med råberg från Håksberg skulle stanna och backa in på bangården efter att ha passerat bostadshusen. Detta har sedan visat sig inte vara tillåtet och tågsätten ska därför gå till Grängesberg och vända. Alltså kommer dessa långa malmtåg passera våra bostäder flera gånger, av ett och samma tåg. Detta gör att lokaliseringen ännu en gång kan ifrågasättas. Dessa uppgifter framkom vid senaste mötet med bolaget 6:e Maj Vi kan dock konstatera att inte heller detta stämmer då Håksbergsgruvan inte är aktuell i nuläget och därmed kommer inga transporter med råberg norrifrån. Det hjälper dock inte oss boende i området då bullernivåerna och dammet fortfarande kommer att vara desamma oavsett från vilket håll tågsätten kommer. Detaljplanen när det gäller industriområde 2 stämmer inte överens med den detaljritning som MMD hade tillgång till under förhandlingen. Området i den tänkta detaljplanen är större än tidigare. Vidare står det i detaljplanen att området för planritning ligger i ett område som användes för gruvdrift fram till 1970-talet?!? Och att man genom anläggande av anrikningsverk samt tillhörande anläggningar kommer den industriella karaktären att förstärkas Området har inte varit gruvområde sen 1600-talet! Området består i dag av skog med höga naturvärden, fornlämningar samt boende. Många kommuninvånare använder skogsområdet till friluftsliv, så som cykling, ridning och promenader. Detta kommer inte att fungera längre, då det kommer att köra tunga lastbilar, och stora delar runt industriområdet kommer även att inhägnas. Den som skrivit detaljplanen verkar ha mycket dålig lokalkännedom. Den äldsta identifierade gruvan är Objekt 61, strax utanför utredningsområdet, lokaliserat på kartor från 1678 och 1685 med namnet torsbobergs järngruvor. Gruvhålen är långsmala och ligger på rad och omges av varphögar. Deras form ger ett äldre intryck men i de övre delarna är gruvorna överväxta varför brytningstekniken inte kunnat iakttas på djupet har sannolikt krut eller dynamit använts vid brytningen. Detta står att läsa i särskild arkeologisk utredning. En rapport från Arkeologkonsult 2013:2720 s.15. Precis som vi nämnt ovan så är gruvverksamheten alltså inte från 1970-ta et... Vi anser också att det är högst märkligt att planritning och detaljplan är framtagen av Nordic Iron Ore i samråd med kommunen. Det borde väl ändå ha varit kommunen som tagit fram detaljplanen med hjälp av oberoende konsult. Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenserna av återöppnandet av Ludvika gruvor har mer långtgående konsekvenser än de som berörs av föreliggande detaljplan. Konsekvenserna beskrivs i sin helhet i den MKB som upprättats till bolagets ansökan om tillstånd enligt 22(29)

23 9 och 11 kapitlet miljöbalken. De huvudsakliga konsekvenserna av föreliggande plan omfattar främst påverkan för boende i Jansbo och Torsbovallen. Vilka är de mer långtgående konsekvenserna som ni syftar på? Vi kan konstatera att det finns betydligt fler som kommer att bli påverkade i stor utsträckning exempelvis Hammarby, Konstdammen, Mossen, Skeppmora by, Blötberget och Gonas. Hur kan man göra en detaljplan utan att veta vad konsekvenserna blir i slutändan? Processen ar gjord i fel ordning. Det skulle ha tagits fram en detaljplan för området innan provningen i MMD. Förutsättningarna nu är ändrade och konsekvenserna kan då se annorlunda ut. Hur kan kommunen i sin detaljplan erkänna att det kommer att bli mer långtgående konsekvenser än de som anges i sin helhet i MKB:n? Jaha och vad innebär det? Luft Från aktuellt planområde kan damning uppkomma från vägar, tillfälliga gråbergsupplag samt från krossanläggningar. Bolaget kommer att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att motverka störande damning, främst genom vattenbegjutning. I anrikningsverket kommer utsug och stoftavskiljare att installeras i de anläggningar där så bedöms nödvändigt. Angående de tillfälliga malmhögarna nere på industriområdet, så kommer det att damma även om de bevattnas. Och vart gör man av lakvattnet från detta? Hur tar man hand om lakvattnet som kan uppstå vid vattning av tillfälliga högar, vart finns det beskrivet? Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Malningen kommer dock att ske i slutna utrymmen med möjlighet att rena utsläppen i filteranläggningar eller andra avskiljare. Huvuddelen av krossningen kommer att ske i gruvorna i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen ovan kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget utan måste följas upp och åtgärdas i driftskedet. Vem löser problemet med våra luftvärmepumpar som inte kommer att klara av den förväntade damningen? Hur tänker kommunen i denna fråga när det galler oss närboende, hur mycket ska vi närboende tåla av damm och stoft innan det anses som otjänligt att bo här? Om vi relaterar till Dannemora sa har de närboende där stora problem idag med allt damm och stoft. Är det en boendemiljö som kommunen önskar sina innevånare? Ludvika kommun utger sig ju för att vara väldigt miljömedvetna och då hoppas vi att ni även i denna fråga tänker till ordentligt. Innebär det förenklade samrådet att utförandet av detaljplanen är framtagen av Hans Thorshag, tekniskt råd for bolaget NIO? Är det så man förfar? 23(29)