Välkomna till läsåret

Transkript

1 Välkomna till läsåret Välkomna till läsåret på Cygnaeus skola. Speciellt vill jag önska våra nya förstaklassister och nya lärare välkomna till oss. Det skall bli trevligt att få träffa er och jag är säker på att ni kommer att trivas bra här på Cygnaeus. Våra utvecklingsområden detta läsår kommer att vara att fortsätta arbeta för elevernas och personalens trivsel och stärka känslan för vårt svenska språk. Att ha en bra kontakt mellan hem och skola blir alltmer viktigt så vi söker hela tiden efter nya samarbetsformer med föräldrarna. Vi kommer bl.a. tillsammans med Hem och Skola Cygnaeus sektionen att ordna diskussionskvällar på skolan där föräldrar och andra intresserade har möjlighet att diskutera ärenden gällande skolvardagen. Den första ordnas torsdagen den Nytt för detta läsår är också att vi säger adjö till våra datasalar. Våra datorer har blivit mobila då vi skaffat och byggt ett antal vagnar för datorerna. Genom detta hoppas jag att datorerna kommer att vara en daglig syn i våra klassrum och att användningen av IKT inom undervisningen skall öka. Vi på skolan strävar också till att bli bättre på att informera om vår skolvardag. Den främsta informationskanalen för oss är Wilma och vi hoppas att ni föräldrar tar del av den information som finns där. Vi önskar och hoppas att ni tar kontakt med oss på skolan då det uppstår frågor eller att ni vill informera oss om saker som vi kan ha nytta av att veta. På skolans Twittersida ( kan ni följa med dagliga uppdateringar om det som händer på skolan. På skolans hemsida ( hittar ni också mycket information om skolan som läroplaner, information om elevvården och skolans kontaktuppgifter. Ifall ni vill veta mera om oss, vår verksamhet eller funderar på något speciellt rörande ert barns skolgång, skall ni inte tveka att ta kontakt. Med samarbetshälsning, Nicke Wulff rektor

2 Välkomna till läsåret Verksamhetsidé... 4 Speciell inriktning... 4 Aktuellt detta läsår... 4 Timfördelning... 5 Finska/engelska... 5 Språkundervisningen... 5 Stödundervisning... 5 Stödundervisning för invandrare... 6 Hemspråksundervisning... 6 Svenska Specialundervisningen... 6 Religion - livsåskådningskunskap... 7 Textilslöjd/Teknisk slöjd... 7 Utvärdering och betyg... 7 Lägerskola klassresor... 7 Idrottstävlingar... 8 Verksamhet utanför skolan... 8 Klubbverksamhet... 8 Fadderverksamhet... 9 Medfostrare... 9 Elevtransporter... 9 Trafiken kring skolan Wilma

3 Frånvaro från skolan Adressförändringar Frukost Klädsel etc Ersättning av elevers i skolan försvunna eller förstörda personliga egendom Mobiltelefoner Elevvården Ersättning i fall av olycka Ordningsregler Mobbningsförebyggande arbete Vid oro för barnets välbefinnande. Gör så här! Samarbete hem skola Kontaktuppgifter Cygnaeus skolas lärare läsåret Övrig personal Skolans arbetsdagar läsåret Lektionstider Preliminär tema- och händelsekalender Bilagor Ordningsregler för Cygnaeus skola Handlingsplan mot mobbning i Cygnaeus skola Språkstrategi för Cygnaeus skola

4 Verksamhetsidé Cygnaeus skola är en grundskola (årskurserna 1-6) i en språklig glesbygd för svensk- och tvåspråkiga elever i Åbo med omnejd. Lärarna ser som sin uppgift att fostra eleverna till goda studievanor och att medvetet satsa på språk och skapande verksamhet. Speciell inriktning Skolan har en speciell karaktär både som finlandssvensk skola och en skola där två- och flerspråkighet beaktas. I praktiken förverkligas detta genom att vi samarbetar med andra finlandssvenska kulturinstitutioner, bekantar oss systematiskt med det finlandssvenska i Åbo samt uppmärksammar finlandssvenska högtider och seder. Vi satsar specifikt på att stärka elevernas språkkänsla genom en satsning på modersmålet. Satsningen på modersmålet syns bl.a. genom arbetsmetoder som tar hänsyn till elevernas heterogena språkliga nivå. Vi betonar elevens väg till kunskap. Vårt mål är att skapa en positiv inlärningsmiljö i vilken eleven har möjligheter att utnyttja sina egna resurser för att utvecklas som lärande individ. Vi vill ge eleverna redskap och nycklar för livslångt lärande. Elevens självvärdering är en viktig del av inlärningsprocessen. Vi satsar på skapande verksamhet genom att låta skapande och kreativa arbetssätt genomsyra undervisningen. Vi har en mångsidig språkundervisning i engelska, finska, franska och tyska. Aktuellt detta läsår Centrala föremål för utveckling under läsåret: Öka känslan av samhörighet och skoltrivsel bland personal och elever Utveckla informationsgången mellan hemmen och skolan Utveckla undervisningen och elevernas intresse för modersmål och litteratur

5 Timfördelning Årskurs I II III IV V VI Modersmål A1-språk Finska/engelska Frivilligt A2-språk Finska/engelska/tyska/franska Matematik Miljö- och naturkunskap Biologi och geografi 2 1 Fysik och kemi 1 1 Religion/Livsåskådningskunskap Historia 1 2 Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Valfria ämnen 1 1) 1 1) TOTALT I totalantalet timmar per årskurs finns frivilliga språket medräknat i årskurserna ) Tillvalsämnen läsåret är matematik, teckning eller musik Språkundervisningen Språkprogrammet börjar med A1-språk i åk 3. Valbara A1-språk är finska eller engelska. A2-språk (finska, engelska, tyska och franska) läses frivilligt i åk 4-6. De är främst de tvåspråkiga eleverna som väljer franska eller tyska. Finska som A2-språk är modersmålsinriktad, dvs. lämpad för elever från tvåspråkiga hem. Stödundervisning Stödundervisning kan ges åt elever som p.g.a. frånvaro, inlärningssvårigheter eller av andra orsaker behöver extra hjälp i något läroämne. 5

6 Stödundervisning för invandrare För elever som flyttat till Finland från utlandet, kan ordnas extra stödundervisning för att underlätta anpassningen till vår skolas lärokurs. Kontakta barnets lärare för mera information. Hemspråksundervisning För elever med annat modersmål än svenska eller finska kan ordnas hemspråksundervisning för att språkkunskaperna skall upprätthållas. Hemspråksundervisningen ordnas utanför skoltid på olika skolor i staden. Anhållan sker med skild blankett som fås från skolans kansli. Skolsekreteraren ger närmare information. Svenska 2 För elever med annat modersmål än finska och svenska kan ordnas undervisning i svenska där eleven får stöd i sin språkutveckling utgående från sina egna språkliga färdigheter. Kontakta barnets lärare för mera information. Specialundervisningen Elever som har tal-, läs-, skriv- eller matematiksvårigheter eller andra särskilda behov kan få specialundervisning av skolans speciallärare. Undervisningen sker individuellt eller i smågrupp och företrädesvis i perioder då det visar sig ändamålsenligt. Det är viktigt att elever med specialbehov uppdagas så tidigt som möjligt för att stöda skolgången. Skolsvårigheter kan i de flesta fall övervinnas. Speciallärarna undervisar en stor del av eleverna i årskurs 1 och 2 för att förebygga inlärningssvårigheter. I de högre årskurserna är det främst elever med specifika läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och talsvårigheter som får periodiserad specialundervisning. 6

7 Religion - livsåskådningskunskap Skolans religionsundervisning utgår från den evangelisk-lutherska trosuppfattningen. Skolan erbjuder även elever som hör till den romersk-katolska och ortodoxa kyrkan egen religionsundervisning. Elever som inte tillhör ett trossamfund undervisas i livsåskådningskunskap. Textilslöjd/Teknisk slöjd Alla elever har småslöjd i årskurs 1-2. Från och med årskurs 3 periodiseras textil- och tekniska slöjden. Under vårterminen i årskurs 4 väljer eleverna antingen textil- eller teknisk slöjd för den resterande delen av grundskolan. Undervisningen i textilslöjd ordnas i skolans egen textilsal och handhas av Riina Tarvis- Gräsbeck. Den tekniska slöjden är utlokaliserad i Puolala skola och handhas av följande lärare: Nicke Wulff, Kenneth Zweigberg, Johan Pelo och Mikael Nylund. Utvärdering och betyg I skolan bedöms inlärningsresultaten, inlärningsprocessen och uppförandet. Genom kontinuerliga utvärderingar och direkt respons stödjer vi eleven i att forma en realistisk bild av sig själv. Efter den första terminen hålls utvecklingssamtal, andra och tredje terminen avlutas med ett betyg. Det första sifferbetyget får eleven i åk 5 efter vinterterminen. Vi använder både självvärdering och lärarbedömning jämsides. Eleven skall själv kunna vara med och ställa upp målen för sitt arbete och kunna bedöma sina egna framsteg. Självvärderingen används som grund för elevens vidare arbete och utveckling och till att sporra eleven i studierna. I bedömningen försöker vi så långt som möjligt ta hänsyn till elevens egna förutsättningar. Lägerskola klassresor Varje årskurs har minst ett utflyktsmål/studiebesök som finns omnämnt i vår läroplan. I åk 5 åker man på lägerskola till Högsåra och lever skärgårdsliv. Staden finansierar en tredagars lägerskola, ifall föräldrarna önskar förlänga lägerskolan till 5 dagar görs detta med insamlade medel. Beträffande eventuella övriga kostnader som vårdnadshavarna skall stå för bör detta diskuteras i god tid på föräldramöten och meddelas senast två veckor före lägerskolan. 7

8 Det är endast åk 6 som åker på en traditionell klassresa inom landets gränser ifall föräldrarna så beslutar. Eleverna och föräldrarna har då samlat in pengar under åk 5-6 för att kunna åka iväg. Eleverna i en klass deltar i sådana klassresor och exkursioner som medför kostnader endast ifall vårdnadshavarna i klassen så besluter. Klassresornas förverkligande kräver också ett tillräckligt antal föräldrar som förbinder sig att åka med på resan. Idrottstävlingar Under läsåret deltar Cygnaeus skola i idrottstävlingar ordnade av Åbo stads skolverk och Svenska Finlands Skolidrottsförbund. Elever kommer att delta i friidrottstävlingar, fotbollsturneringar och stafettävlingar för Åbo skolor. Höjdpunkt för många elever är Stafettkarnevalen i maj. Mera information skickas hem med eleven då tävlingar närmar sig. Verksamhet utanför skolan Skolans elever och lärare har gemensamma evenemang utanför skolan. Skolan ordnar en vinteridrottsdag där eleverna får välja mellan olika aktiviteter. Därutöver ordnas en naturstig på våren. Enligt läroplan och arbetsplan ordnas även exkursioner, lägerskola och klassresa. Skolans ordningsregler gäller vid all verksamhet utanför skolan. Klubbverksamhet Vår klubbverksamhet sker i samarbete med många utomstående aktörer. Ett rikligt klubbutbud garanteras bl.a. genom stadens egna finansiering men också genom samarbete med HoS/Cygnaeussektionen. Följ med klubbutbudet på Wilma. 8

9 Fadderverksamhet I Cygnaeus skola inleds fadderverksamheten i åk 1 och åk 4 och fortgår i tre år. Målen för fadderverksamheten är att skapa en trygg och trivsam skolmiljö. En trygg och trivsam skolmiljö innebär bl.a. att alla elever vid behov har någon att vända sig till. Eleverna skall alltså redan i ett tidigt skede lära sig att ta personligt ansvar för varandra och samtidigt fungera som förebilder. Därmed kan man säga att de sociala målen för fadderverksamheten är att förebygga mobbning, att lära sig att respektera varandra, att lära sig att umgås och samarbeta över årskursgränserna. De kognitiva målen i sin tur innefattar bl.a. att lära sig att instruera och att förmedla fakta. Medfostrare En medfostrare (eller klassmorfar) är ingen lärare, utan ett stöd för barnen, en person som har tid att lyssna på barnen. Vid Cygnaeus skola verkar detta läsår 5 medfostrare: Rainer Lindgren, Roger Nylund, Juhani Löflund, Kaj Dunderfelt och Gustav Wickström. Medfostrarna finns på plats i vår skola några dagar i veckan. Då läser de ofta med elever ur de yngre årskurserna, samt lyssnar till elevernas läsning. Medfostrarna arrangerar även olika temaveckor och kampanjer samt tar aktivt del i skolans antimobbningsarbete. Elevtransporter Elever i åk 1-2 får resebidrag, dvs. gratis aktivkort till reguljära bussar, om skolvägen är över 3 km. Elever i åk 3-6 får skolskjuts, dvs. gratis aktivkort till reguljära bussar, om skolvägen är längre än 5 km. Om skolresan i åk 1-2 är under 3 km och i åk 3-6 under 5 km kan eleverna köpa busskort i servicebyrån för lokaltrafik, Auragatan 5. Tappar man bort busskortet skall ni ta kontakt med skolans kansli. Angående eventuella taxiskjutsar kan upplysningar begäras från skolan eller ämbetsverket för fostran och undervisning, skjutavdelningen eller Eleverna i åk 5-6 får cykla på egen hand till skolan. Vi förutsätter att cykelhjälm används. Elever i lägre klass får även cykla till skolan om de följs av en vuxen både till skolan och från skolan. 9

10 Trafiken kring skolan Reservera tillräckligt med tid på morgonen för att barnen inte skall behöva rusa till skolan och därigenom glömma ett tryggt trafikbeteende. Du som transporterar ditt barn med bil till skolan bör alltid lämna av dina passagerare på Auragatans sida. Av säkerhetsskäl är det förbjudet att stanna utanför skolporten på Mariegatan och att köra in på skolgården. Wilma I Wilma matar lärarna in vitsord och frånvaro, uppdatera personuppgifter och kommunicera med studerande och vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan via Wilma följa upp och reda ut studerandens frånvaron, kommunicera med lärare via intern post och läsa skolans notiser. Wilma används också av läroanstaltens personal och ledning. Kontakta skolan om du inte kommer ihåg ditt användarnamn och/eller lösenord. Ett nytt användarlösen kan man personligen avhämta från kansliet Frånvaro från skolan Meddela alltid skolan om ditt barn är frånvarande p.g.a. sjukdom. Vid behov ordnas stödundervisning efter tillfrisknandet. Vi kan också bevilja rätt till frånvaro av andra skäl. Klassläraren beviljar ledighet för 1-3 dagar. Rektor beviljar längre ledighet. Blanketter fås från skolan eller från skolans hemsida. Ansök om rätt till frånvaro i god tid. Observera att eleven skall inhämta det klassen lärt sig under frånvarotiden. Eleven befrias från skolgång, inte från läroplikten. 10

11 Adressförändringar Det är ytterst viktigt att vi så snabbt som möjligt får uppgifter om adressförändringar, nya telefonnummer, också mobiltelefonnummer. Glöm inte att meddela eventuellt nytt telefonnummer till din arbetsplats. Frukost Frukosten serveras kl Inbetalning (10 ) sker via nätet till Åbo stad Katerinki, kontonummer OP Som betalare skriver man elevens namn och skola. För att få kortet till frukosten visas kvitto på inbetald summa i köket vid första tillfället. Kortet är personligt. Köket drar av från kortet efter varje måltid. Klädsel etc. Kläder och skor skall vara märkta. Vi använder inneskor inomhus. Kvarglömda kläder förvaras i garderoben på första våningen. Det ordnas utställning med kvarglömda kläder 2-3 gånger per år i aulan. Påminn ditt barn att fråga efter eller att leta reda på kvarglömda kläder. Vid regnväder skall barnen ha regnkläder; paraplyer rekommenderas inte p.g.a. risk för olycksfall. För gymnastiklektionerna bör alla ha lämpliga byteskläder, t.ex. shorts, t-skjorta och gymnastikskor för innebruk, träningsoverall eller andra oömma kläder och skor för utebruk samt alltid badhandduk. Ersättning av elevers i skolan försvunna eller förstörda personliga egendom Elevers personliga egendom kan ersättas endast om den förstörts under lektionstid. Om eleven handlat mot givna regler ersätts inte den förstörda egendomen. Staden ersätter inte heller egendom som lämnats i garderoben, förstörts/försvunnit under rasten eller skolvägen. Egendom som eleven tagit med till skolan frivilligt t.ex. mobiltelefoner eller cd-spelare ersätts inte. Stölder som hänt i skolan är brott, varvid elevens vårdnadshavare bör göra en brottsanmälan till polisen. Även skolan utreder det inträffade. 11

12 Mobiltelefoner Eleverna är personligen ansvariga för sina mobiltelefoner i skolan. Under lektionstid eller i övriga undervisningssituationer ska telefonen vara ljudlös. Eleverna får använda sina telefoner under raster, ifall inte klassläraren tillsammans med föräldrarna har begränsat rättigheten att använda mobiltelefon under raster för respektive klass. Då vi rör oss inomhus håller vi också våra telefoner i fickan eller i väskan. Elevens telefon beslagtas av läraren för resten av dagen ifall den används på fel sätt. Vi informerar hemmet om eleven inte följt skolans regler gällande mobiltelefoner. Elevvården Elevvården hör till alla inom skolsamfundet och sker i samarbete med föräldrarna. För att trygga elevens hälsa och välmående krävs samarbete på många olika nivåer inom skolan och med utomstående sakkunniga. En del av skolans elevvård sker i samarbete med hela elevvårdsgruppen som består av rektor som ordförande, speciallärare, läkare, hälsovårdare, psykolog, kurator och berörda lärare. Elevvårdsgruppen behandlar olika elevfrågor och gör bl.a. handlingsplaner för elever med särskilda svårigheter. Som förälder informeras du och har möjlighet att närvara vid behandlingen av ditt barns ärende i elevvårdsgruppen. Inom elevvården ordnas månatliga uppföljningsmöten tillsammans med Kiva-teamets koordinatorer, kurator, hälsovårdare och rektor där mobbningsärenden följs upp och avslutas. Vid behov deltar skolpsykologen. Skolpsykolog Rita Slotte är på plats onsdagar ca , samt övriga tider vid behov. Tfn Skolkurator Lilian Rönnqvist är anträffbar måndagar och tisdagar på skolan. Tfn Hälsovårdaren Monica Zetter är i skolan måndagar - torsdagar. Tfn I skolan finns konkreta planer för arbete med krishantering, mobbning och drogproblem. 12

13 Ersättning i fall av olycka Skador som skett i skolan eller på skolvägen betraktas som skololycksfall. Vid skololycksfall kan eleven kontakta skolans hälsovårdare, lärare eller hälsovårdscentralens jourmottagning vid Kommunalasjukhusvägen 20, tfn Skolcentralen ersätter kostnaderna som förorsakats av olycksfallet då man anlitare den offentliga sjukvården. Kostnader vid besök på privata läkarstationer ersätts till en del som de motsvarar den offentliga sjukvårdens kostnader. Ordningsregler På Cygnaeus skola är vi vänliga mot varandra, vi visar hänsyn till varandra och respekterar varandra. Se bilaga 1 för mer noggranna ordningsregler för Cygnaeus skola. Mobbningsförebyggande arbete I skolan strävar vi efter att alla skall kunna känna sig trygga under skoldagen. För att uppnå detta jobbar vi i alla klasser regelbundet med aktiviteter vars syfte är att förbättra och upprätthålla en god gemenskap och sammanhållning. Det råder nolltolerans i skolan vad gäller bråk, trakasserier och otrevliga ord och uttryck riktade mot andra. Det går inte helt att undvika att barn ibland blir osams. De flesta bråk går att reda upp med detsamma och så är saken över. Det är viktigt att komma ihåg skillnaden mellan tillfälliga bråk och mobbning. Det senare är det frågan om då trakasserierna riktas mot en bestämd person systematiskt och oftast av vissa speciella personer. I mobbningsfall kan man så gott som alltid hitta en ledare som har stöd av s.k. medlöpare. Om det hemma framkommer att ert barn mår dåligt av t.ex. trakasserier och bråk i skolan skall ni i första hand kontakta barnets klasslärare. Klassläraren kommer då att tala först med den utsatta eleven och därefter med de som utpekats som bråkiga. Klassläraren förväntar sig att trakasserierna genast upphör. Ifall så inte sker kontaktas allas föräldrar så att man tillsammans skall kunna försöka finna en lösning på problemen. Lyckas det ändå inte kan klassläraren be KiVa-gruppen ta över. Skolans KiVa-grupp (antimobbningsgrupp) består av fem lärare. Lärarna som ingår i gruppen läsåret är: Johan Pelo (åk4-6). Minna Muallim, Lena Lehvonen, Kenneth 13

14 Zweigberg (åk 1-3) och Eivor Hellström. Vid behov samarbetar gruppen med rektor, skolpsykolog och skolkurator. Om ni hemifrån vill ta kontakt med KiVa-gruppen sker det enklast via e-post. Kontaktpersonerna är Kenneth Zweigberg åk1-3 och Minna Muallim åk4-6. Telefon eller e- post I skolan skall alla kunna känna sig trygga och må bra! Skolans mobbningsplan finns som bilaga 2 i slutet av informationshäftet. Vid oro för barnets välbefinnande. Gör så här! 1. Kontakta klassläraren 2. Kontakta KiVa -gruppens medlemmar: kenneth.zweigberb@turku.fi eller minna.muallim@turku.fi 3. Kontakta rektor 4. Kontakta rektor igen (för kontakter till socialmyndigheter, hälsovården, polisen) Samarbete hem skola I vår skola fungerar också föreningen Hem och skola i Åbo. Hem och skola i Åbo rf/cygnaeussektionen hjälper skolan ekonomiskt med en del inventarie- och andra anskaffningar. Hem och skola i Åbo rf/cygnaeussektionen stöder elevklubbsverksamheten i skolan på ett betydande sätt. Föräldrarna väljer 2-4 klassombud i varje klass. Klassombuden sammankallar föräldrar och elever till möten och aktiviteter och deltar i Hem och skola i Åbo rf/cygnaeussektionens möten. Cygnaeussektionen träffas 3-4 ggr/termin. Möteskallelsen går ut 1 vecka i förväg. Mötena är öppna för alla intresserade föräldrar. Hem och skola i Åbo rf/cygnaeussektionens ordförande är Anette Palanen. 14

15 Kontaktuppgifter Rektor eller Fax E-post Hemsida Twitter Kansli Lärarrum Hälsovårdare Köket Vaktmästare Cygnaeus skolas lärare läsåret Ahlgren-Ashtiani Erika småklasslärare i åk 2-3 Grandell Mari-Susann klasslärare 2b Gustavsson Martina timlärare i franska Hacklin Viveca klasslärare i 2c Hellström Eivor klasslärare i 3b Hyvönen Nina klasslärare i 6a Häggblom Charlotta klasslärare i 6b Hägglund Ann-Louise klasslärare i 2a Karjalainen Elmo musiklärare Lasén- Back Maria klasslärare i 1a Lehvonen Lena klasslärare i 5a Lujan Rebecca klasslärare i 4b Malmström Henrik resurslärare åk 5 Missi-Sandelin Ami klasslärare i 3c Muallim Minna klasslärare i 5b Nylund Mikael klasslärare i 3a Pelo Johan klasslärare i 6c Roman Robert timlärare i gymnastik Sandberg Monika klasslärare i 1b Selin Ann-Sofie speciallärare Sundén Anton klasslärare 1c Svenskberg-Linko Elise klasslärare 4c 15

16 Särs-Lundin Camilla speciallärare Tarvis-Gräsbeck Riina lektor i textilslöjd Westerstråhle Ann lektor i EN, TY Wirsjö Per-Olov småklasslärare i åk 4 och 6 Wulff Nicke rektor Zweigberg Kenneth klasslärare i 4a Övrig personal Grönholm Pia Gustavsson Martina Malmström Henrik Paulig Ira Roman Robert Aali Tuula Lindström Kjell Zetter Monica Juhannusvuori Niina Dunderfeldt Kaj Lindgren Rainer Löflund Juhani Nylund Roger Wickström Gustav Broman Monika Dahlström Kerstin Fleege Hannele Heinonen Jesse Högnäs Gunilla Korpela Pia Lundberg Hannele Lönnqvist Johanna Nyholm Anna-Lena skolgångsbiträde skolgångsbiträde skolgångsbiträde skolgångsbiträde skolgångsbiträde skolsekreterare fastighetsskötare hälsovårdare ansvarig för kökspersonalen medfostrare medfostrare medfostrare medfostrare medfostrare förskolelärare förskolelärare barnskötare barnskötare förskolelärare barnskötare barnskötare barnskötare barnskötare 16

17 Skolans arbetsdagar läsåret Höstterminen Vårterminen Öppet hus Lov Höstlov Jullov Vinterlov Påsklov Ledig dag (för öppet hus) Kristi himmelsfärdsdag Lektionstider Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion /

18 Preliminär tema- och händelsekalender Augusti September Oktober November Skolan börjar Åk 5 på lägerskola på Högsåra Diskussionskväll om ordningsregler på skolan 5.9. klockan skolfotografering Höstlov Diskussionskväll på skolan 7.11 (tema öppet) December Självständighetsdagen 6.12 Lucia Julgudstjänst i Mikaels kyrka, Jullov Januari Februari Mars April Maj Skolan börjar tisdagen den enligt schemat Artighetskampanj Språkval och föräldramöte för åk 2 och åk 3 Vinteridrottsdag Utvärdering Vinterlov Öppet hus lördagen den 15.3, Påsklov Läsveckor/matteveckor Fredagen den 2.5 ledigt pga. öppet hus Stafettkarnevalen i Helsingfors Stafettävlingar för Åbo Friluftsdag i Runsala Kristihimmelfärdsdag 29.5 Skolgudstjänst i Mikaels kyrka, 30.5 Skolavslutning lördagen den

19 Bilagor Bilaga 1 Ordningsregler för Cygnaeus skola Alla har rätt till en trygg studiemiljö. (29 GrUtbl) Allmänt Jag mobbar inte eller använder våld i skolan. Alla former av mobbning, våld och kränkande beteende är förbjudna. Jag stöder inte den som retas eller mobbar. Jag berättar för en vuxen om jag själv eller någon annan blir retad eller mobbad. Jag ber en vuxen om hjälp då jag känner mig hotad eller om jag råkar i en konfliktsituation. Jag följer alltid lärarnas, assistenternas och den övriga personalens instruktioner. Jag går inte utanför skolområdet under skoldagen. Jag tar inte med mig leksaker eller föremål som kan vara farliga eller skada andra personer. Jag får inte skada annans eller skolans egendom. Jag är ärlig och talar sanning. Jag är hjälpsam, artig och talar ett vårdat språk. Jag respekterar alla i vår skola. Jag utsätter inte mig själv eller någon annan för farliga situationer. Jag ansvarar själv för pengar och andra värdesaker som jag har tagit med mig till skolan. Jag äter inte godis eller tuggar tuggummi under skoltid. Inomhus Jag rör mig lugnt och tyst utan att knuffas. Jag hänger upp mina ytterkläder. Jag ställer uteskorna snyggt på anvisad plats och och tar på mig mina inneskor. Jag använder inte mössa inomhus. Jag går direkt ut på rast när lektionen är slut. Jag förvarar klubbor och racketar på den plats som min klasslärare har visat mig. Jag vistas inte i klassrum, korridorer eller omklädningsrum på raster eller efter skolan. Under lektionerna Jag kommer i tid till lektionen. Jag har gjort mina läxor och har mina böcker och häften med mig. Jag koncentrerar mig och gör mitt bästa. Jag ger mina kamrater arbetsro. Jag håller reda på mina egna saker och låter mina kamraters saker vara i fred. Jag är aktsam om skolans materiel och hjälper till att hålla klassrummet snyggt. 19

20 Jag håller min mobiltelefon avstängd eller ljudlös under lektionstid. Jag har med med mig lämpliga gymnastikkläder och lämplig utrustning. I matsalen Jag ger andra matro. Jag uppträder trevligt och hjälpsamt vid matbordet. Jag äter min mat endast i matsalen. På skolgården Jag leker endast på det rastområde som tillhör Cygnaeus skola. Jag följer anvisningarna för klättring på klätterplank och klätterställningar. Jag ställer mig lugnt och utan att knuffas vid ytterdörren då det ringer. Jag leker inte mellan bilarna. Jag leker inte i trapporna. Jag leker inte på utetoan. Jag leker inte i blomrabatterna eller bland buskarna. Jag klättrar inte i träd eller på staketet. Jag spelar fotboll endast mellan fotbollsmålen. Jag spelar bara när det är min tur att spela. Jag sparkar inte boll mot andra. Jag sparkar inte höga bollar. Jag sparkar inte mot amfiteatern. Jag sparkar inte bollen över staketet mot granngården. Jag spelar basketboll endast vid bollställningen. Jag kastar inte snöbollar. Jag tar inte med mig kort eller spel där man byter till sig eller köper saker av varandra. Skoltid Till skoltid räknas lektioner, raster och klubbar, fester och verksamhet utanför skolan som nämns i skolans arbetsplan. Skoldagen avslutas alltid på skolområdet eller på annan, i arbetsplanen nämnd plats, som läraren anvisar. Frånvaro Jag får inte vara borta från skolan utan lov. Vårdnadshavare skall meddela skolan när jag är frånvarande. Skolområdet Skolområdet utgörs av skolbyggnaden och skolgården. Skolgården avgränsas av porten mot Mariegatan, porten mot Köpmansgatan och amfiteatern. Rastområdet Det asfalterade området utanför skolbyggnaden används endast av elever från Cygnaeus skola. Området slutar vid bommen mot parkeringen. 20

21 Sandplanen används av elever från både Cygnaeus skola och Puolala skola. Det asfalterade området utanför Puolala skola används endast av elever från Puolala skola. Följder ifall jag bryter mot ordningsreglerna Skolans personal övervakar att ordningsreglerna följs. Beslut om tillrättavisningssätt och disciplinära straff sker i enlighet med 36 GrUtbl. Tillrättavisningssätt enligt lagen: Utförande av hemuppgifter efter skoldagens slut Kvarsittning Avlägsnande av elev från klassrummet för återstående lektionstid Förvägran av rätten att delta i undervisningen för den återstående arbetsdagen Disciplinära straff: Skriftlig varning Avstängning för viss tid Vid stölder eller våld kontaktar rektor skolpolisen. Direktiv för skolvägen För min egen trygghets skull går jag den kortaste trygga vägen till och från skolan. Det är en av förutsättningarna för att Åbo stad skall kunna ersätta mig om det händer en olycka på skolvägen. Jag följer taxichaufförens instruktioner om jag får skolskjuts. Av säkerhetsskäl är det förbjudet att stanna utanför skolporten på Mariegatan och att köra in på skolgården. Jag följer trafikreglerna då jag går, cyklar eller åker buss till skolan. När jag cyklar till skolan använder jag alltid cykelhjälm (Vägtrafiklag 90/ ) I åk 14 får jag cykla till och från skolan endast om jag följs av en vuxen. 21

22 Bilaga 2 Handlingsplan mot mobbning i Cygnaeus skola MÅLSÄTTNINGAR Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. Det innebär att utbildningsanordnaren är skyldig att förhindra förekomst av våld och mobbning i skolan och verksamheter ordnade inom ramen för skolan. DEFINITION AV MOBBNING Vem som helst kan bli mobbad. Det är fråga om mobbning när en och samma elev utsätts för avsiktliga och återkommande negativa handlingar som gör att han eller hon börjar må dåligt. Den mobbade har svårt att försvara sig mot den eller de som mobbar. Mobbning förekommer i olika former: psykisk mobbning (utfrysning, miner osv. ), verbal mobbning (glåpord, rykten osv.), fysisk mobbning (sparkar, knuffar, osv. ) samt elektronisk mobbning via elektroniska kanaler som sms, mail osv. Mobbning är inte detsamma som konflikter, strider, bråk eller slagsmål. MOBBNING BERÖR ALLA Tala positivt inför barnen om skolan, andra elever och deras familjer samt skolans personal. Ta kontakt med klassläraren ifall du upplever att ditt barn är delaktig i mobbning på något sätt. UTSÄTTS DITT BARN FÖR MOBBNING? Elever, lärare, skolledning och elevvårdspersonal kan göra mycket, men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Det är viktigt att du som förälder tydligt visar att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skolan och hemmet tar avstånd från mobbning får det en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. 22

23 Vi har samlat en lista på möjliga tecken på mobbning som kan vara föräldrarna till hjälp. Eleven verkar ledsen sover dåligt, har ofta ont i magen eller har ont i huvudet går motvilligt till skolan eller till eftis träffar sällan eller aldrig klasskamrater kommer ofta hem med förstörda saker ( t.ex. böcker, teckningar ) och har undvikande förklaringar MOBBAR DITT BARN? Förr trodde man att mobbaren innerst inne är en osäker person som genom sin handling mot en svagare person får utlopp för sina egna rädslor. Idag kan man plocka fram en del kännetecknande drag hos barn som mobbar: (Källa: D. Olweus, 1996, C. Salmivalli, 2003) mobbaren är ofta selektivt aggressiv mot kamrater och även mot vuxna (lärare och föräldrar) mobbaren präglas av impulsivitet och har starka behov att dominera andra mobbaren har ofta stark självkänsla och är ofta fysiskt starkare än sina kamrater mobbaren är ofta populär och relativt omtyckt ÄR DITT BARN EN MEDLÖPARE ELLER FÖRSTÄRKARE? Mobbaren har ofta ett antal kamrater, medlöpare, vilka ger dem stöd, men som inte själva tar initiativet till mobbning. Dessa medlöpare är dock lika skyldiga till mobbningen. ÄR DITT BARN EN TYST GODKÄNNARE? En elev eller vuxen som ser att någon är utsatt för mobbning måste berätta om det antingen för klassläraren eller för en medlem i Kiva-teamet. TILLSAMMANS KAN VI MOTVERKA MOBBNING Alla vuxna i skolan samt föräldrar och medfostrare arbetar för att motverka mobbning. Skolans verksamhet genomsyras av gruppdynamiska aktiviteter i klassen och samarbete över klassgränserna (elevråd, fadderverksamhet, temadagar, kampanjer osv.). 23

24 ÅTGÄRDER I HELA SKOLAN Skolan accepterar inte mobbning eller kränkande språkbruk. Information om elevernas välbefinnande fås från trivselundersökningen och självvärderingen på hösten och Kiva-kartläggningen på våren. Vi har övervakning på hela skolgården under rasterna. Flera vuxna är ute under varje rast. Skoltrivsel tas upp på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Klassläraren informerar föräldrarna ifall ofta upprepade konflikter förekommer, oro eller tendens till mobbning i klassen. ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ Vi följer Kiva Skola modellen enligt vilken ett barn, vars skola infört Kiva Skola-programmet, deltar i Kiva lektioner under årskurs 1 och på nytt under årskurs 4. Cygnaeus skolas förebyggande arbete genomförs enligt följande modell: åk 1 Kiva Skolans program enligt anvisningarna åk 2 Repetition samt komplettering åk 3 Övningar enligt klassens behov Kiva Skola, Folkhälsan, MLL, Lion s Quest, StegVis osv. åk 4 Kiva Skolans program enligt anvisningarna åk 5 Repetition samt komplettering åk 6 Övningar enligt klassens behov Kiva Skola, Folkhälsan, MLL, Lion s Quest, osv. ÅTGÄRDER DÅ MOBBNING FÖREKOMMER Klassläraren utreder och följer upp med berörda elever. Om det visar sig att det upprepas och är systematiskt lämnas ärendet över till skolans Kivateam. Klassläraren överför ärendet till Kivateamet och föräldrarna meddelas. SKOLANS KIVA-TEAM KIVA-teamet är en del av skolans elevvård. Representanter ur KIVA-teamet träffas regelbundet med skolans rektor, kurator och hälsovårdare, som även ingår i skolans elevvårdsgrupp. Denna grupp för vid behov vidare ärenden till elevvårdsgruppen. Kiva-teamet arbetar enligt Kiva-skola programmets principer. Se www. kivaskola.fi 24

25 DICIPLINÄRA ÅTGÄRDER Disciplinära åtgärder och straff enl. 36 GrUtbL vidtas av skolan ifall eleven inte förbättrar sitt beteende och mobbningen upphör. Ärendet förs vid behov vidare till annan instans utanför skolan t.ex. polis/socialmyndighet. DELGIVANDE AV INFORMATION När ärendet väl tagits över av Kiva-teamet informerar gruppen vårdnadshavarna till de berörda eleverna. Vid behov ges information om ärendet till kollegiet för att skydda den mobbade eleven på bästa möjliga sätt. Skolans personal har tystnadsplikt och informationen om de vidtagna åtgärderna i enskilda mobbningsfall ges inte till utomstående. 25

26 Bilaga 3 Språkstrategi för Cygnaeus skola Målsättningar Målet är att förbättra elevernas kunskap i svenska och att stärka elevernas finlandssvenska identitet. Cygnaeus skola verkar för svensk- och tvåspråkiga elever i en språklig glesbygd. Därför är det viktigt att vi satsar på modersmålet och den kulturella identiteten. En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Värdegrund Den svenska skolan är avsedd för svensk- och tvåspråkiga barn. I samband med inskrivningen bedömer skolledaren om elevernas kunskaper i svenska är tillräckliga för skolgång på svenska. För att förstärka elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödande i fråga om arbetsmetoder och material. (Den kommunala läroplanen i Åbo) Målen: Eleverna skall lära sig att värdesätta det egna kulturarvet och att betrakta den finlandssvenska kulturidentiteten som en del av finländsk, nordisk och europeisk kultur. Eleverna ska få ett språk som är användbart och ändamålsenligt i vardagen, i arbetet och i mötet med t ex myndigheter. Eleverna ska känna sig trygga med sin språkliga identitet. Eleverna ska uppmuntras till att utveckla sitt språk. Eleverna ska våga använda sig av och våga kräva att bli bemötta på sitt eget språk. Eleverna ska bli stärkta i sin språkliga identitet och samtidigt öka sin tolerans för andra kulturer och språkgrupper. Eleverna ska upptäcka, förstå och stärka det egna språkets värde bland världens språk. Eleverna ska bli medvetna om och förankra det svenska språket i kulturarvet. Hur ska vi nå våra språkliga mål? Vi når våra mål genom att: 26 reflektera över vad vi är bra på i relation till målet; ett starkt skolspråk på modersmålsnivå. De styrkor vi finner ska vi bli medvetna om och befästa. Då en god grund är lagd, en grund som genomsyrar vårt arbete, kan vi bygga vidare. skapa arbetsmiljöer som stöder språket i fråga om arbetsmetoder och materiel.

27 presentera de viktigaste kulturella institutionerna, massmedierna och föreningarna i Svenskfinland. se varje elev som en individ med en egen, språklig utvecklingshistoria. stödja elevernas svenska skolspråk. samarbeta med hemmen för att på bästa sätt tillsammans kunna stödja elevernas språkutveckling. kontinuerligt utveckla våra arbetsmetoder och vårt undervisningsmateriel. samarbeta med stadsbiblioteket och utveckla skolans eget bibliotek. regelbundet utnyttja kulturutbudet i Åbo och samarbeta med de instanser som erbjuder oss service på svenska. vid skolstarten informera varje hem om det språkliga stöd eleverna behöver för sin skolgång. skapa en öppen och positiv kontakt mellan skolan och hemmet. Läraren som språkligt föredöme Läraren är medveten om hur attityderna påverkar språkutvecklingen. arbetar för en positiv skolmiljö där språket hela tiden är närvarande i talad eller skriven form. har ett gott språkbruk inför elever och föräldrar. stimulerar eleverna genom att använda ett språk som ligger något över elevernas språkliga nivå. skapar en positiv språklig atmosfär som uppmuntrar och stöder språkutveckling och skolarbetet. talar och skriver mångsidigt. ser varje elev som en individ med en egen språklig utvecklingshistoria. Den övriga personalens språk köks-, städpersonal och vaktmästare uppmuntras till att tala svenska med eleverna. Arbetsmetoder i klassen under lektionstid talar vi svenska. eleverna uppmuntras till att utveckla sitt svenska språk under skoldagen och vi undviker att kritisera elevens val av språk utanför lektionstid eller i känsliga situationer. Vi ger positiv respons och använder uppmuntrande metoder. Vårt syfte är att utveckla den enskilda elevens språkbruk. Anslag och skriftlig information vi utgår ifrån att alla anslag som hängs upp skall vara på svenska, språkgranskade och korrekt skrivna. av särskilda orsaker kan anslagen vara på annat språk. all skriftlig information ska språkgranskas. 27

28 språket för skolans tekniska utrustning ska vara svenska. Attitydfostran Vi uppmuntrar eleverna till ett svenskspråkigt kulturintag genom t ex läsning, tvtittande, film, radiolyssnande och teater. Svenskan i kommunikationen med myndigheter och övriga samarbetspartner Vi har som princip att få all information till skolan på svenska. Svenska används konsekvent i kontakter med myndigheter och andra samarbetspartner. Lärarna företräder sina elevers språkliga rättighet. Samarbetet mellan skolan och hemmet Allmänna föräldramöten sker på svenska och enskilda föräldrakontakter enligt vad situationen kräver. Ifall föräldrarna önskar ett möte på annat språk än svenska bör information delges i god tid på förhand. Vi vill skapa en öppen och positiv kontakt mellan skolan och hemmet. För att nå alla föräldrar välkomnar vi dem att delta i föräldramöten oberoende av modersmålet. På föräldramöten informerar läraren om skolans språkstrategi och ger råd om hur föräldrarna kan hjälpa sina barn med språkutvecklingen. Under utvecklingssamtal talar vi konsekvent svenska med eleven. Föräldern har rätt att välja sitt språk. Språket är svenska men om situationen kräver kan ett annat språk användas. Under elevvårdssamtal gäller samma regler. Handlingsplan Vi har en konkret handlingsplan för alla årskurser: Åk 1: Åk 2: Åk 3 Åk 6: Fokusering på det talade språket; tala lyssna Eleven ska uppmuntras till att använda svenska. Fortsatt uppmuntran till att använda det svenska språket, men nu utökas språkutvecklingen genom att eleverna även läser och skapar egna texter. Upptäcka, förstå och stärka det egna språkets värde bland världens språk. Att bli medveten om och förankra språket till kulturarvet. 28