Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Transkript

1 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling, service och rådgivning för att stödja sina medlemmar SKL värnar lokalt och regionalt självstyre

2 Aktuellt inom miljöområdet Stadsbyggnadsdagarna den 5-6 februari 2014 i Västerås Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel:

3 Aktuellt inom miljöområdet Bullersamordningsutredningen SOU 2013:57 och SOU 2013:67 Förslag till nytt EU-direktiv för luft Klimatkrav vid byggande Dricksvattenutredningen Strategi för en God bebyggd miljö

4 Bullersamordningsutredningen Öka samordningen mellan PBL och MB Underlätta bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer Belysa konsekvenserna av nuvarande lagstiftning Det finns osäkerheter om hur buller ska hanteras när nya bostäder ska planeras Ett av hindren i bostadsbyggandet

5 Sammanfattning Samma bullerregler i både PBL och MB ändringar i plan- och byggförordningen och ny förordning om flyg- och industribuller vid bostäder I byggprocessen ställs tydliga krav på bostäderna Om kraven uppfylls ska ytterligare krav inte ställas i efterhand med stöd av miljöbalken Möjlighet att göra generösa undantag från riktvärdena för trafikbuller Ny möjlighet att göra undantag från riktvärdena vid industrier, t ex hamnar Regler om hur flygbuller ska hanteras vid bostadsbyggande och miljöprövning av flygplatser samordnas

6 Innehållet i stort Förslag till ändring i PBL Förslag till ändring i MB Förslag till ändring i planoch byggförordningen, inklusive undantag från riktvärde Förslag till ny förordning enligt MB om flyg- och industribuller vid bostäder, inklusive undantag från riktvärde

7 Remissinstansers synpunkter Samordning mellan MB-PBL positivt Riktvärden i förordning positivt Informations insatser positivt Bullerutredningar bra! Oro verksamhetsutövare Alltför generösa undantag/hälsokonsekvenser Omprövning av villkor Avvakta Boverkets och Naturvårdsverkets industribulleruppdrag Lågfrekvent buller Definitioner och förtydliganden

8 Fortsatt process Lagrådsremiss den 6 eller 13 februari Proposition den 18 mars Endast ändringar i PBL och MB Förordningstexter förhoppningsvis innan sommaren, tas av regeringen Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket Boverket om vägledning klart 30/4 - eller?

9 Vad har SKL gjort? Prioriterat frågan Klimatsmart planering Expert i Bullersamordningsutredningen Seminarium i Almedalen i juli samt en skrift Bygg bort bullret Uppvaktat regeringskansliet Seminarier hösten 2013 Att bygga i bullerutsatta miljöer, Stockholm och Göteborg både plan & miljö Följer det fortsatta arbetet Seminarier till hösten med Naturvårdsverket och Boverket när ändringar skett i lagstiftningen och förordningarna tagits

10 Ny strategi för renare luft i Europa Se till att gällande regler följs senast 2020 Ytterligare minskningar till Program för renare luft i Europa - Nationella utsläppstak för de sex huvudsakliga föroreningarna - Nytt direktiv för att minska utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar Förhindra att människor dör i förtid Hälsovinst miljarder euro fram till år 2030

11 Vad har SKL gjort? Sverige klarar inte EU:s miljökvalitetsnormer för luft Sverige har blivit fällda i EU domstolen Några böter/viten har inte dömts ut Vi verkar för att fokus att alla länder ska klara nuvarande regelverk Arbetar i en fokusgrupp i Europeiska kommunförbundet CEMR Är med i den strategiska grupp som hålls samman av Naturvårdsverket vilka frågor som Sverige ska driva Inga ytterligare kostnader på kommunerna

12 Kommunala energikrav vid markförsäljning Socialdepartementet förbereder förbud mot kommunala särkrav, efter förslag i Byggkravsutredningen och departements-pm Prop. väntas 18 mars. -Vad händer i Riksdagen/Civilutskottet? SKL:s rekommendation energikrav för flerbostadshus: 70 kwh/m 2 och teknikneutralt, utveckla uppföljning Vid ev. förbud gäller ändå arrende och tomträtt Se Skarpare och mer teknikneutral BBR först Begränsad översyn 2014, större till halvår Sjöliljan, Foto: Björn Wellhagen Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se

13 Dricksvattenutredningen (Dir 2013:75) En trygg dricksvattenförsörjning Gunnar Holmgren, särskild utredare Direktivets syfte Identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning på kort och på lång sikt Föreslå lämpliga åtgärder Delbetänkande 1 juli 2014 Vattentäkternas skydd Ansvaret för material i kontakt med dricksvatten Slutbetänkande 30 juni 2015

14 SKL lyfter vattenskyddet SKL identifierar de viktigaste åtgärderna för kommunledningens arbete med att säkra medborgarnas dricksvatten SKL lyfter fram fyra kommuners erfarenheter av strategiskt vattenskydds-arbete SKL visar hur statens stöd till kommunernas arbete behöver utvecklas för ett säkrare och effektivare vattenskydd Kontakt: tel

15 Strategi för en God bebyggd miljö Regeringsuppdrag till Boverket Miljökvalitetsmålet och delar av generationsmålet Skapa hållbara bostadsmiljöer Ökade vägtransporter, buller, dålig luft, minskade grönområden, inomhusmiljö, avfallsmänger, otillräckligt skydd för kulturvärden i byggnader Analysera hur grön teknik, miljöinnovationer och livscykelanalyser kan utvecklas Befintliga styrmedel och identifiera områden där nya styrmedel behövs Redovisas senast den 1 december 2014

16 Aktuellt på SKL inom plan- och byggområdet Stadsbyggnadsdagarna 2014 Kristina Isacsson,

17 Lågt bostadsbyggande och en PBL i förändring

18 Lågt bostadsbyggande - många statliga initiativ Byggkravutredningen (SOU 2012:86) Plangenomförandeutredningen (SOU 2012:91) Plangenomförandeutredningens tilläggsutredning (SOU 2013:34) Bullersamordningsutredningen (SOU 2013:57, SOU 2013:67) PM Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar PM En enklare detaljplaneprocess Rapport Ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov friggebodar m m Rapport Regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter

19 Tendenser? Fokus på kommunerna Fokus på bostadsbyggandet Fokus på PBL

20 Vad tycker SKL? Positivt med intresse för frågorna! Positivt med genomlysning av processerna Övertro på effekten av administrativa förändringar Bristande övergripande analys av problemen bakom det låga bostadsbyggandet För lite fokus på andra aktörer än kommunerna

21 Vad tycker SKL? Det är bra att ge bostadsförsörjningen en större tyngd Civilrättsliga avtal ska inte regleras av PBL Det finns många möjligheter i dagens PBL Lokala ambitioner tex avseende energihushållning ska inte förhindras Kommunerna bygger inga bostäder!

22 Vad händer nu? Propositioner på väg En enklare planprocess Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Justeringar i strandskyddet Utredningar på väg Utredning om riksintressen Parlamentarisk kommitté om regional planering och bostadsbyggande

23 SKL har en beredning för ökat bostadsbyggande Uppdraget är att politiskt bedöma Hur samverkan kan utvecklas mellan kommunsektorn och staten för att kunna ta det delade ansvaret för bostadsförsörjningen Vad som behövs för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande Avslutas under våren 2014 Bengt Westman,

24 Vad kan kommunerna göra? Markpolitik Planberedskap Boendeplanering Allmännyttiga bostadsföretag Vad kan staten göra? Planeringsprocessen länsstyrelsen Lagar och regler Buller, strandskydd, riksintressen, målstruktur, överklagandemöjligheter Markinnehav Infrastruktur Bristen på konkurrens!

25 Vad kan byggbranschen och näringslivet göra? Kostnadsutvecklingen - Kostnadsjakt - Effektivare processer - Billigare insatsvaror Finansieringen - Finansieringskällor - Bokföring och värdering

26 Områden av riksintresse Eva Hägglund,

27 Kommunernas kritik av systemet med riksintressen 1. Områdena är för stora och otydligt avgränsade 2. Områdena är dåligt värderade 3. Områden eller stråk är inte aktualiserade 4. Ibland är det svårt att hitta planeringsunderlaget för områden av riksintresse 5. Den tänkta dialogen mellan länsstyrelse och kommun fungerar dåligt 6. Myndigheterna arbetar olika och prioriterar olika 7. Länsstyrelsen tar inte ställning 8. Riksintressena följer samhällsutvecklingen dåligt

28 Vad tycker SKL? Insatser behövs från både stat och myndigheter, länsstyrelser och kommuner!

29 Utredning om riksintressen Regeringen tillsatte i december 2013 en utredning som ska göra en översyn av 3 kap och relevanta delar av 4 kap i MB, ändra systemet så att det blir ändamålsenligt, anpassat i tiden och fokuserat på väsentliga och aktuella behov, systemet ska bli rättsäkert, enkelt, överskådligt, begripligt och underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet, bostadsförsörjningen i relation till riksintressen ska behandlas med förtur.

30 Gör er själva till initiativtagare i dialogen med länsstyrelsen och se till att ha en jättebra översiktplan. För riksintressen är inget heligt, utan ett förslag från staten att ha dialog kring.

31 Trafiknytt från SKL Stadsbyggnadsdagarna 2014, Västerås 5-6/2 Patrik Wirsenius, SKL

32 Dagens rubriker Aktuella SKL-projekt inom trafik. EU-paketet om rörlighet i städer

33 Aktuella SKL-projekt inom trafik TRAST 3, ny utgåva Bygg för attraktiv kollektivtrafik, ny idéskrift Nytt täthetsmått vid stadsplanering? Strategi för säkrare cykling Snabbcykelvägar, begrepp och utformning Gångbar stad, ny handbok Trafiksäkra staden, ny handbok VGU-handbok Akademisk utbildning gående och cyklister

34 EU-paketet om rörlighet i städer Patrik Wirsenius, SKL En lägesrapport

35 Vad är problemet inom EU? Mer än 70 % av EU:s befolkning bor i städer som står för cirka 85 % av EU:s BNP. I många stadsområden har ökad efterfrågan på transporter skapat en ohållbar situation med igenkorkade städer, dålig luftkvalitet, buller och höga CO2- utsläpp. Trafikstockningar i städerna äventyrar EU:s mål om ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem.

36 Kort bakgrund Regionkommitténs workshop i Bryssel 13 juni 2013 Kommissionen ville stimulera framtagande av SUMP - Sustainable Urban Mobility Plan. Fanns tankar om ett ramdirektiv för urbana transporter. Kommissionen tittade på tre principiella förslag, där nr 3 förordades; 1. Business as usual 2. Rekommendationer (tre olika varianter) 3. Ramverksdirektiv (två alternativ och tre olika storlek på städer; inv, inv och inv). SUMP som ett ex ante -krav för sammanhållnings-politikfonderna diskuterades.

37 SUMP Sustainable Urban Mobility Plan ENDURANCE är ett nystartat, treårigt IEE-finansierat EUprojekt som har som syfte att stödja implementeringen av SUMP (VTI svensk partner). VTI har påbörjat en analys. Svensk motsvarighet till SUMP är Trafikstrategier enligt TRAST. Ca 60 st kommuner har idag en trafikstrategi TRAST är i vissa avseende bättre än SUMP enligt VTI. SKL anser att Sverige redan har en bra process vid framtagande av trafikstrategier. Ett direktiv riskerar bli mycket byråkrati och kan ge felstyrning eller bli hämmande. Dessa synpunkter framfördes av SKL:s kontor i Bryssel.

38 EU:s nya paket om rörlighet i städer Den 17 december 2013 presenterade kommissionen ett nytt paket om rörlighet i städer som förstärker stödåtgärder inom följande områden: Dela erfarenheter och visa upp bästa praxis. Under 2014 kommer kommissionen att inrätta en ny europeisk plattform för en plan för hållbar rörlighet i städer (SUMP). Även befintliga plattformar ska utvecklas. Ge riktat finansiellt stöd. Genom de europeiska strukturoch investeringsfonderna kommer EU att fortsätta stödja projekt för transporter i städer, framförallt i EU:s mindre gynnade områden. Forskning och innovation. Genom initiativet Civitas 2020 inom ramen för Horisont 2020 kommer städer, företag, den akademiska världen och andra intressenter att kunna utveckla och testa nya metoder för rörlighet i städer. Civitas 2020 kompletteras av europeiska innovationspartnerskapet Smarta städer och samhällen (200 miljoner euro för 2014 och 2015) och verksamhet inom initiativet Miljövänliga fordon (159 miljoner euro för 2014 och 2015).

39 EU:s nya paket om rörlighet i städer (forts) Engagera medlemsstater. Kommissionen uppmanar medlemsstater att skapa gynnsamma villkor för kommuner och städer att utveckla och använda planer för hållbar rörlighet i städer (SUMP/TRAST). Har t ex medlemsstaterna rätt regelverk för att stödja utvecklingen? Har alla större städer en SUMP? Arbeta tillsammans. Kommissionen lägger fram konkreta rekommendationer för samordnade åtgärder mellan alla förvaltningsnivåer och mellan den offentliga och den privata sektorn på fyra områden: 1. Stadslogistik ( best practice, handböcker, SUMP, miljövänliga fordon m m) 2. Regelverk för åtkomlighet i städer (miljözoner, vägtullar) 3. Införande av intelligenta transportsystem (ITS) 4. Trafiksäkerhet i städer.

40 EU:s nya paket om rörlighet i städer (forts) SKL är positiv till förslaget. Kommissionen väljer att föreslå mjuka åtgärder istället för en bindande lagstiftning som t ex ett direktiv om SUMP:ar. Förslaget är bottom-up istället för top-down. Vilka åtgärder som vidtas beror mycket på medlemsstatens egen vilja och drivkraft. Nästa steg: Under våren 2014 kommer kommissionen att inleda medlemsstaternas expertgrupp om rörlighet i städer. En plattform för hållbar rörlighet i städer ska tas fram, för att samordna EU: s samarbete om att utveckla konceptet och verktygen längre. Det kommer att stödja nationella, regionala och lokala myndigheter i sin planering, bland annat genom finansieringsinstrument.

41 Vi avslutar nyhetssändningen med Dagens tips Cykelkonferensen i Malmö 3-4 juni SKL:s Trafik- och gatudagar i Stockholm oktober Prenumerera på SKL:s nyhetsbrev inom gator & trafik

42 Och nu över till vädret, det blir en härlig dag imorgon Frågor? Hör av er!