: Flik: Ers: VÅRDPROGRAM. 10:2 Vårdprogram Diabetes Mellitus. 10:3 Lokalt vårdprogram - Demenssjukdomar

Transkript

1 HSL rutiner Datum: Flik: Ers: : VÅRDPROGRAM 10:2 Vårdprogram Diabetes Mellitus 10:3 Lokalt vårdprogram - Demenssjukdomar Bilagor Bilaga 1 10:3 Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete Bilaga 2 10:3 Omvårdnadens nyckel Bilaga 3 10:3 Livskvalitet i demensvården Bilaga 4 10:3 Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov Bilaga 5 10:3 Sömn- och orosprofil (blankett) Bilaga 6 10:3 Blodtryckslista (blankett) Bilaga 7 10:3 Aggressionsrapportblad (blankett) Bilaga 8 10:3 Läkemedelsbehandling, förstahandsval Bilaga 9 10:3 Läkemedel som kan ge konfusion Bilaga 10 10:3 God man och förvaltare Bilaga 11 10:3 Checklista biståndshandläggare Bilaga 12 10:3 Glädje- och välbefinnandeskala (blankett) Bilaga 13 10:3 Handlingsplan för vårdtagare som går vilse (blankett) Bilaga 14 10:3 Handlingsplan för hot och våld Bilaga 15 10:3 Aktivitetsschema (blankett)

2 HSL rutiner Datum: Flik: Ers: : HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK

3 Vårdprogram Diabetes Mellitus INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte Målsättning...2 Sammanfattning...2 Definition av Diabetes Mellitus...3 Olika typer av Diabetes...3 Typ Typ LADA...4 MODY...4 Graviditetsdiabetes...5 Diagnostiska kriterier...5 DiabetesSkåne...5 Komplikationer...6 Akuta komplikationer...6 Diabetescoma...6 Insulincoma...6 Kroniska komplikationer...6 Vinster med behandling/kontroll...7 Övergripande...7 Delmoment...7 Behandlingsmöjligheter...8 Kost...8 Motion... 8 Läkemedel... 8 Region Skånes lista Hälsoekonomi Förebyggande arbete Vad och hur kan det göras? Levnadsvanor kan påverkas Kommunens roll Hur hittar vi varandra Källförteckning

4 Vårdprogram Diabetes Mellitus SYFTE Syftet är att ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal i den kommunala hemsjukvården ökad kunskap om diabetessjukdomen. Genom regelbunden utbildning/fortbildning med handlingsprogram för diabetes som utgångspunkt uppnå en jämnare kvalitet i diabetesvården. MÅLSÄTTNING Att ökade kunskaper om diabetes och högre kvalitet på omvårdnaden skall få vårdtagarna att känna sig tryggare och därmed klara egenvården bättre. Diabetesvården bygger till stor del på att utifrån individuella behov få patienten delaktig och ansvarig för sin sjukdom. För att motverka uppkomsten av diabeteskomplikationer och bibehålla en god livskvalitet är det viktigt att kunna ge adekvat information och stöd. Samverkan mellan olika vårdgivare såsom kommunal hemsjukvård, primärvård och specialistvård bör utvecklas. SAMMANFATTNING Diabetes är en snabbt växande folksjukdom med ökade samhällskostnader som följd. För att minska det mänskliga lidandet och kostnaderna är det viktigt att prioritera det förebyggande arbetet. En god kontroll av sjukdomen och behandlingsrutiner gör att en diabetiker idag kan leva ett längre och friskare liv än tidigare generationer av diabetiker. Typ 1 diabetes kan inte förebyggas men däremot kan uppkomsten av Typ 2 diabetes hindras med hjälp av livsstilsförändringar. Studier har visat att med ökad fysisk aktivitet och viktnedgång kan Typ 2 diabetes förebyggas. Personer med diabetes blir med tiden experter på sin sjukdom. Denna förmåga avtar eller upphör helt med stigande ålder. Många av de äldre med diabetes inom den kommunala hemsjukvården behöver hjälp med allt som rör deras sjukdom. En hög kunskapsnivå hos personalen är därför önkvärd. 3

5 Vårdprogram Diabetes Mellitus DEFINITION AV DIABETES MELLITUS Sjukdomen innebär att kroppens oförmåga att reglera blodsockernivån leder till en kroniskt förhöjd halt av glukos i blodbanan. Detta kan vara orsakat av absolut eller relativ brist på insulin. OLIKA TYPER AV DIABETES Typ 1 Typ 1 drabbar vanligen personer under 40 års ålder men undantag finns. I Sverige utgör den cirka % av hela diabetespopulationen. Män och kvinnor drabbas i lika hög grad men kvinnor insjuknar i något lägre ålder än män. Typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar som angriper de insulinproducerande cellerna (betacellerna) i bukspottskörteln. Vad som orsakar denna antikroppsbildning är ännu inte helt klarlagt men den orsakar en inflammation i de insulinproducerande cellerna. Kapaciteten att bilda och frisätta insulin minskar succesivt för att så småningom helt avta. Då uppkommer en absolut insulinbrist och insulin måste tillföras för att personen ska kunna överleva. De antikroppar som startar processen kan man numera mäta via ett blodprov och detta används i diagnostiken. Av nydebuterade Typ1 diabetiker har 80 % positiva antikroppar. Ett annat prov av vikt är C-peptider vilket är en slaggprodukt vid bildandet av insulin och visar därför hur mycket insulin kroppen producerar. Hos barn- och ungdomar kan insjuknandeprocessen vid Typ1 vara mycket kort. Det handlar om någon till några veckor. Utan behandling med insulintillförsel kan tillståndet snabbt bli livshotande. Sjukhistorien hos vuxna brukar vara mera utdragen men symtom och förlopp är likartade. Även här leder utebliven behandling till ett livshotande tillstånd. Vanliga symtom: ökad törst stora urinmängder trötthet viktminskning synrubbningar buksmärtor 4

6 Typ 2 Vårdprogram Diabetes Mellitus Av hela gruppen diabetiker utgör Typ 2 cirka %. Den drabbar främst personer över års ålder. Sjukdomen ökar med stigande ålder. Bland personer över 80 år räknar man med en förekomst av cirka 20 %. Denna variant av diabetes utmärks främst av att den även består av andra rubbningar än enbart förhöjd blodsockernivå. Den är en del av det metabola syndromet vilket innefattar: högt blodsocker högt blodtryck höga blodfetter övervikt (bukfetma) Det metabola syndromet medför hög risk för hjärt/kärlsjukdom. Vid Typ 2 diabetes producerar bukspottkörteln insulin men i otillräcklig mängd för att kompensera det ökade insulinbehovet som övervikten medför. Dessutom har insulinet inte samma effektiva verkan som tidigare. Samverkan mellan bristande insulinproduktion och nedsatt känslighet för insulinets verkan (insulinresistens) gör att sjukdomen uppkommer. Orsaken till Typ 2 diabetes är mångfacetterad men till de viktigaste riskfaktorerna hör ålder, ärftlighet, fetma, fysisk inaktivitet, geografi/ras samt tidigare graviditetsdiabetes. Behandlingen består av livsstilsförändringar såsom ändrade kostvanor, motion och ev.rökstopp (ickefarmakologisk behandling) och livsstilsförändringar i kombination med orala farmaka/insulin. LADA LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en speciell variant av Typ 1-diabetes med ett mycket långsamt förlopp och en senare debut. Dessa personer kan i många fall under betydligt längre tid klara sig på tablettbehandling innan insulinbehandling måste etableras. MODY MODY (Matuity-Onset Diabetes of the Young) är en form av diabetes som karakteriseras av genmutationer med dominant ärftlighet och en debut vanligen före 25 års ålder. Hittills har fem olika former hittats. Behandlingen kan vara perorala antidiabetika eller insulin beroende på vilken form av MODY som föreligger. 5

7 Vårdprogram Diabetes Mellitus Graviditetsdiabetes Kännetecknas av högt blodsocker som upptäcks under graviditet. Orsakas av att graviditeten ger en nedsatt glukostolerans som vissa kvinnor inte kan kompensera genom ökad insulinproduktion. Efter förlossningen normaliseras oftast glukostoleransen. Kost- eller insulinbehandlas. I Region Skåne screenas alla gravida med peroral glukosbelastning (OGTT) i vecka 28. Personer som får graviditetsdiabetes har anlag för Typ 2. DIAGNOSTISKA KRITERIER Venöst Fasteplasmaglukos (FPG) < 6,1mmol/l = frisk 6,1 6,9 mmol/l = förhöjt fasteglukos (IFG) 7,0 mmol/l = diabetes Slumpmässigt PG > 11,1 mmol/l = diabetes Peroral Glukosbelastning < 7,8 mmol/l = frisk 7,8 11,0 mmol/l = nedsatt glukosintolerans (IGT) 11,1 mmol/l = diabetes Kapillärt Fasteplasmaglukos (FPG) < 6,1 mmol/l = frisk 6,1 6,9 mmol/l = förhöjt fasteglukos (IFG) 7,0 mmol/l = diabetes Slumpmässigt PG Peroral Glukosbelastning 12,2 mmol/l = diabetes < 8,9 mmol/l = frisk 8,9 12,1 mmol/l = nedsatt glukostolerans 12,2 mmol/l = diabetes DIABETES I SKÅNE Prevalensen (förekomsten) av diabetes i hela landet beräknas vara 5 % vilket skulle motsvara personer. I Skåne blir antalet personer med diabetes (beräknat utifrån tillgänglig statistik): Barn med diabetes: 720 Vuxna med Typ 1: Vuxna med typ 2: Det årliga tillskottet av nydiagnosticerade Typ 2 diabetiker i Skåne uppskattas till cirka personer (incidens). Studier har visat att siffran successivt ökar i Sverige och förekomsten ökar med stigande 6

8 Vårdprogram Diabetes Mellitus ålder. Hos personer äldre än 80 år räknar man att cirka 20 % har diabetes. I ett globalt perspektiv har man kunnat notera ökande frekvenssiffror i industrialiserade länder. Detta kommer att ställa stora krav på sjukvårdsapparaten och samhället. Enligt beräkningar finns det idag miljoner människor med diabetes i hela världen och år 2010 beräknas antalet ha fördubblats. KOMPLIKATIONER Akuta komplikationer Diabetescoma Drabbar främst insulinbehandlade diabetiker som av olika skäl inte fått sitt insulin eller dosen varit för liten. Som en följd av insulinbristen utvecklas en kraftig stegring av blodsockret och förändringar i kroppens salt- och vattenbalans kan utvecklas. Detta kan vara livshotande och kan kräva intensivvård på sjukhus. Diabetescoma förekommer ggr årligen i Region Skåne Insulincoma Drabbar diabetiker där insulindosen eller tablettdosen varit för hög, kolhydrattillförseln för liten eller motionen varit för kraftig. Hjärnan kräver konstant glukostillförsel och när nivån sjunker under cirka 2 mmol/l uppkommer ofta medvetslöshet och komplikationen kan bli livshotande. Behandlingen sker på sjukhus och syftar till att höja höja blodsockernivån. Om comat är utlöst av tabletter krävs ofta flera dagars vård och observation på sjukhus. Kroniska komplikationer Diabetessjukdomen har visat sig leda till ökad sjuklighet och risk för en förtidig död. För en person med Typ1 diabetes räknar man med en förkortning av förväntad livslängd med cirka 10 år jämfört med en person utan diabetes. Hos en nydiagnosticerad Typ 2 diabetiker ligger 5-års dödligheten på cirka 40 %. Sjukdomen drabbar kroppens stora blodkärl (makroangiopati) med ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand i benen vilket kan leda till amputation. Kroppens små blodkärl drabbas av skador i ögon, nerver och njurar (mikroangiopati). Skador på njurarna kan så småningom leda till behov av dialys och njurtransplantation. Vid skador i nerver kan detta medföra nedsatt känsel (neuropati), försämrad hjärt- och magtarmfunktion samt störd sexualfunktion hos såväl män som kvinnor. Totalt räknar man med följande risker för en diabetiker jämfört med jämnåriga icke diabetiker: 2-3 ggr ökad total dödlighet 7

9 Vårdprogram Diabetes Mellitus 2-3 ggr förhöjd risk för att insjukna i stroke och hjärtinfarkt 10 ggr högre risk för blindhet 20 ggr högre risk för amputation i nedre extremiteterna Minst 70 % av de cirka 1400 amputationerna som årligen utförs i Sverige föregås av ett fotsår. Under 2001 blev 115 personer med diabetes amputerade i fot eller ben i Region Skåne. Medelåldern hos dessa var 71 år och 63 % var män. Diabetisk njursjukdom är idag den vanligaste orsaken till dialyskrävande njursvikt (uremi). I Region Skåne befinner sig för närvarande drygt 270 personer i aktiv uremivård. Av dessa är cirka 180 personer i dialys och tillskottet beräknas till 45 nya patienter årligen varav ungefär 15 är diabetiker. För att minska det årliga tillskottet till aktiv uremivård krävs regelbunden kontroll av njurfunktionen hos våra patienter. Optimal blodtrycks- och glukosreglering minskar risken för njurskada. För att minska risken för synnedsättning krävs likaså regelbunden kontroll av syn och ögonbottnar (med foto) och för detta har i regionen byggts en välfungerande rutin med regelbundet återkommande kallelser till ögonkliniken. Barn med diabetes börjar fotografera ögonbottnarna redan vid 10 års ålder. VINSTER MED REGELBUNDEN BEHANDLING/KONTROLL Övergripande Bra diabetesvård förlänger livet Minskar risken för komplikationer på kort och lång sikt Förbättrar livskvaliteten Är kostnadseffektiv Delmoment Förbättrad blodsockerkontroll minskar risken för att utveckla skador i ögon, njurar och nerver hos såväl Typ1 som Typ2 diabetiker. Förbättrad blodsockerkontroll synes även minska risken för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand. Flertalet patienter, särskilt de med Typ 2 diabetes, har ofta även förhöjt blodtryck och reglering av detta har visat sig medföra minskad risk för njur- och nervskador men även minskat insjuknande i hjärtinfarkt, stroke och kallbrand. Flertalet Typ 2 diabetiker har dessutom förhöjda blodfetter och om detta regleras minskar också risken för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand. Regelbundna ögonkontroller ger möjlighet att tidigt åtgärda begynnande ögonbottenförändringar vilka annars kunnat leda till grav synnedsättning, eller blindhet. Regelbunden fotvård och tidigt insatta åtgärder vid fotsår kan dramatiskt minska risken för kallbrand och behov av amputation. Rökstopp är särskilt värdefullt för diabetiker. Rökstoppet i sig minskar risken för skador i 8

10 Vårdprogram Diabetes Mellitus ögon och njurar. Det minskar även risken för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand. Regelbundna kontroller hos vårdgivare i så kallade Diabetesteam och adekvat patientutbildning i egenvård förbättrar vårdkvaliteten, livskvaliteten och det fortsatta sjukdomsförloppet hos personer med diabetes. Diabetessköterskan har här en nyckelroll. BEHANDLINGSMÖJLIGHETER Kost Motion Läkemedel Undervisning Kost Kalorianpassad, fettsnål samt fiberrik Hjälpmedel Tallriksmodellen Frukost, lunch, middag och 1-2 mellanmål Motion 30 minuter dagligen promenader räcker LÄKEMEDEL Tabletter Stimulerar insulinfrisättningen SU-preparat: Daonil, Mindiab och Starlix Snabba frisättare: Novonorm och Actos 9

11 Vårdprogram Diabetes Mellitus Ökar insulinkänsligheten Biguanider: Metformin och Glucophage Glitazoner: Avandia och Actos Förlångsammar glukosupptaget Alfa-glukosidashämmare: Glucobay Insulin Snabbverkande: Actrapid, Novorapid, Humulin Regular och Humalog Medellångverkande: Insulatard, Humulin NPH, Monotard m fl Långverkande: Lantus och Ultratard samt blandinsuliner såsom Mixtard 30, Novomix 30, Humalog Mix 25 m fl REGION SKÅNES LISTA 2004 Typ 1 diabetes Måltidsinsulin: Novorapid Basinsulin: Lantus Typ 2 diabetes Måltidsinsulin: Novorapid Basinsulin: Insulatard Mixinsulin: NovoMix 30 10

12 Vårdprogram Diabetes Mellitus Tabletter SU: Daonil och Mindiab Biguanid: Metformin Glucobay Övrigt Avandia HÄLSOEKONOMI I Sverige är cirka 8 % av de totala sjukvårdskostnaderna kopplade till vård av diabetiker. Dessa beräknades 1994 till miljoner kronor miljoner kronor är direkta kostnader såsom sluten sjukhusvård, kommunal vård, öppen vård, mediciner och förbrukningsmaterial miljoner kronor är indirekta kostnader såsom sjukfrånvaro, förtidspensioner och förtida dödsfall Detta motsvarar cirka kronor/år och patient Av dessa är 43 % sjukvårdskostnader (15 % är läkemedel) 23 % omvårdnad och anhörigvård 34 % produktionsbortfall En studie 1993 i dåvarande Malmöhus Läns Landsting visade att årskostnaden för diabetes var 500 miljoner kronor. Vårdmässigt motsvarar detta: 6,3 % av alla öppenvårdsbesök 9,5 % av alla vårdtillfällen 10,4 % av vårddagarna på sjukhus Det saknas motsvarande uppgifter nedbrutna på kommunnivå. 11

13 Vårdprogram Diabetes Mellitus Landstingens kostnader Är en diger och stadigt ökande utgift för förbrukningsartiklar vid diabetes. Teststickor cirka 600 miljoner/år Sprutor, pennor och kanyler 100 miljoner/år Blodprovstagare 35 miljoner/år FÖREBYGGANDE ARBETE Ett flertal studier har kunnat påvisa att det ofta går att förebygga utveckling av Typ 2 diabetes. Däremot saknas hittills metoder för att förebygga Typ 1 diabetes (autoimmun process) En stor studie utförd i Malmö har kunnat visa att genom aktiv intervention vid förstadium till Typ 2 diabetes kunde utvecklingen till diabetes bromsas. Redskapen i detta arbete var: 1. livsstilsförändringar 2. viktminskning 3. regelbunden motion. Som extra bonus sågs i denna grupp minskad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom. Tillgänglig kunskap har till och med kunnat fastslå att livsstilsförändringar kan var mera effektiva än läkemedel för att förhindra insjuknande! Vad och hur kan det göras? Individuell rådgivning personliga kontakter Gruppinformation till risk- och utsatta åldersgrupper Befolkningsinriktade insatser på kommun- och stadsdelsnivå Samhällsinriktade åtgärder lagar och regler Levnadsvanor kan påverkas För att lyckas med förebyggande åtgärder måste det lokala arbetet lyftas fram. Här gäller det också att finna nyckelpersoner som kan delta i planerandet och hjälpa till att ta fram program för det fortsatta arbetet. Målgruppernas behov ska vara utgångspunkten och metoderna i arbetet, budskapets utformning och val av medarbetare utformas härefter. Vissa befolkningsgrupper kan vara 12

14 Vårdprogram Diabetes Mellitus svårare att nå och andra kan ta längre tid att förmås till beteendeförändringar. Det lönar sig att arbeta förebyggande för att minska sjukdom, lidande och för tidig död. I det dagliga patientarbetet ska hälso- och sjukvårdspersonal ge råd och information om kostens, motionens och tobakens betydelse för hälsan.utbildning är ett viktigt moment i arbetet med att öka kunskapen om samband mellan levnadsvanor och sjuklighet ( HS Diabetes 2002 ) KOMMUNENS ROLL Skall vara den centrala arenan för utformning och genomförande av lokalt folkhälsoarbete. En frisk befolkning innebär högre produktivitet och lägre sociala kostnader. Som exempel har kommunerna tillsammans med Region Skåne valt ut förskola/skola som prioriterat område och därför startat ett projekt Hälsofrämjande skolor. I detta projekt har man valt att betona och förstärka det positiva och se till friskfaktorer istället för riskfaktorer. Man verkar för ett ökat samarbete mellan olika lokala organisationer såsom exempelvis sjukvården och kommunens organ. Inom kommunens hemsjukvård bör det finnas diabetessjuksköterskor eftersom alla patienter enligt Nationella riktlinjerna har rätt att få kontinuerlig kontakt med diabetessjuksköterska. Samma kontroller som görs hos diabetesteamen kan göras i den kommunala hemsjukvården. Brister i diabetesvården har noterats speciellt i särskilda boenden då kontakten med primärvårdens diabetessköterska tenderar att utebli. Diabetessjuksköterskor inom kommunen har också till uppgift att ge utbildning och fortbildning till sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal samt fungera som en länk mellan region och kommun i fråga om överföring av information. Hur hittar vi varandra? Nordvästra Skånes Sjukvårdsdistrikt (Helsingborg) Invärtesmedicinska kliniken, Helsingborgs lasarett Verksamhetschef Diabetesansvarig läkare Övriga diabetesläkare Diabetessköterskor Dietister Fotvårdsterapeuter Kurator 13

15 Vårdprogram Diabetes Mellitus Familjeläkarmottagningar Privata Mottagningar Offentligt drivna Vårdcentraler Vid varje enhet ska finnas: Diabetesutbildad sjuksköterska (10 högskolepoäng) Diabetesansvarig läkare ( DAL ) Fotvårdsterapeut Dietist Kurator Privata fotvårdare med avtal I Höganäs finns en fotvårdsterapeut med diabeteskompetens som har avtal med Region Skåne. Avtalet innebär att Regionen kan remittera diabetiker för medicinsk fotvårdsbehandling. Ulla Irell Har mottagning på Ljunghaga vårdboende samt gör hembesök Telefon Mobil Riskgruppering av fötter: Grad 0 Utan extra riskfaktor Grad 1 Nedsatt känsel eller fotdeformitet Grad 2 Nedsatt cirkulation eller tidigare fotsår Grad 3 Pågående sår 14

16 Vårdprogram Diabetes Mellitus KÄLLFÖRTECKNING Agardh, Carl-David, Diabetes, 2002 Fors, Peter, Diabeteshandboken Hälso- och sjukvårdsprogram, Diabetes Mellitus, Kommunförbundet och Region Skåne 2002 Magnander Sven, Distr.läkare,Vårdprogram Diabetes Helsingborg 2004 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och behandling vid Diabetes mellitus 15

17 HSL rutiner Datum: Flik: Ers: : LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR Höganäs kommun, primärvård och specialistvård i nordvästra Skåne 2007

18 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Innehållsförteckning Lokalt vårdprogram - inledning... 3 Demenssjukdomar... 4 Diagnosguide symtom och fynd som stödjer respektive diagnos... 4 Basal utredning i primärvården... 6 Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD)... 7 Körkort vi demenssjukdom och kognitiv störning... 8 God man och förvaltare... 9 Kommunens ansvar Palliativ omvårdnad Bilagor Bilaga 1. Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete Bilaga 2. Omvårdnadens nyckel Bilaga 3. Livskvalitet i demensvården Bilaga 4. Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov Bilaga 5. Sömn- och orosprofil Bilaga 6. Blodtryckslista Bilaga 7. Aggressionsrapportblad Bilaga 8. Läkemedelsbehandling, förstahandsval Bilaga 9. Läkemedel som kan ge konfusion Bilaga 10. God man och förvaltare Bilaga 11. Checklista biståndshandläggare Bilaga 12. Glädje- och välbefinnandeskala Bilaga 13. Handlingsplan för vårdtagare som går vilse Bilaga 14. Handlingsplan för hot och våld Bilaga 15. Aktivitetsschema

19 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Lokalt vårdprogram inledning Demensteam Programmet är framtaget i samarbete mellan Höganäs kommun, Höganäs primärvård samt specialistvården i nordväst Skåne. Från Primärvården har följande representanter deltagit: Charlotte Wallin primärvårdsläkare Sjöcrona vårdcentral. Björn Sandberg primärvårdsläkare Delfinens vårdcentral. Från Äldrepsykiatriska sektionen i Helsingborg har följande representanter deltagit: Överläkare Nils Reimer Jensen. Sjuksköterska Annika Roslund. Från Minnesmottagningen i Ängelholm har följande representanter deltagit: Överläkare Anne Börjesson Hanson. Sjuksköterska Ingrid Brobeck. Sjuksköterska Lisbeth Carlsson Tengelin. Sjuksköterska Maj-Britt Seres. Från Apoteket Puman i Höganäs har följande representanter deltagit: Apotekare Eva Magnusson. Apotekare Pia Brokhöj. Från Höganäs kommun har följande representanter deltagit: Demenssjuksköterska Annica Karlsson. Sjuksköterska Anette Berggren Bengtsson. Programmet kommer att revideras regelbundet vid behov. Demensteamet sammanträder två gånger per år. Användbara länkar och föreningar i sammanhanget Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsprogram för Demenssjukdomar för Region Skåne Lokala Alzheimerföreningen Helsingborg/Höganäs. Ordförande Anita Asplund tel Dokumentansvarig Annica Karlsson tel Reviderat

20 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Demenssjukdom Begreppet demens innebär en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnans funktioner. Diagnostiska kriterier enligt WHO ICD-10 Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Medvetandet ska inte vara grumlat. Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymtomen påverkar personens arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Symtomduration ska vara minst 6 månader. Svårighetsgrader Mild - patienten har demens men klarar att leva på egen hand. Medelsvår - behöver stöd i det dagliga livet, kan oftast vistas hemma. Svår demens - patienten är så handikappad att ständig tillsyn är nödvändig och någon form av vårdboende vanligen krävs. Differentialdiagnoser Depression, långvarig sömnstörning, psykos, hörsel och synnedsättning, begåvningshandikapp, missbruk, bristtillstånd, läkemedelutlöst, konfusion, tumör, blödning, hydrocefalus, inflammation eller infektion inom CNS. Diagnosguide - symtom och fynd som stödjer respektive diagnos Alzheimers sjukdom Smygande debut och progredierande försämring. Påverkan på rumsorientering, uppmärksamhet, kroppsuppfattning, praktisk förmåga, språk, skriv och räkneförmåga. CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma. Vaskulär demens Stroke-anamnes. Ibland plötslig debut. Trappstegsvisa förändringar. Minnet kan vara relativt bevarat i tidigt skede. Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och genomföra en uppgift. Emotionell labilitet såsom blödighet, bristande impulskontroll. Trötthet, förlångsamning både i tanke, tal och rörelser. Nattlig konfusion. Gångmönster med korta, stapplande steg, fastnar gärna i stegen. Balansstörning. Sväljningssvårigheter. CT-hjärna visar infarkter eller mycket utbredda vitsubstansförändringar. Obs! enbart kardiovaskulära riskfaktorer räcker inte för diagnosen vaskulär demens. 4

21 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Frontallobsdemens Tidig och progredierande personlighetsförändring. Försämrat omdöme och uppfattas ofta som hänsynslös. Ibland språksvårigheter tidigt i sjukdomsförloppet. Minnet är oftast intakt i tidigt skede. Emotionell labilitet såsom bristande impulskontroll, aggressivitet. Distanslöshet, hämningslöshet. Försämrat bordsskick, ökad aptit. Känslomässig avflackning t.ex. tappat gnistan, bryr sig inte, passiv. Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och utföra en uppgift. Debuterar oftast före 65 års ålder. CT-hjärna visar ibland kortikal atrofi frontalt och ev. temporalt, men kan vara normal. (Frontala symtom kan förekomma även vid andra demenstillstånd framförallt i senare skede.) Lewybody demens Tidigt i förloppet ofta synhallucinationer. Fluktationer- bättre vissa stunder. Påtaglig överkänslighet för neuroleptika. Parkinsonsymtom- stelhet i gång och mimik. Orolig sömn fäktar med armarna. Falltendens (ortostatisk hypotension) Frånvaro - eller svimningsattacker förekommer ibland. CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma. Parkinsondemens Patienter som har haft Parkinsons sjukdom under minst ett år före debut av minnesproblem. Flertalet Parkinsonpatienter utvecklar med tiden demenssymtom. Den kliniska bilden liknar Alzheimers sjukdom och Lewybody-demens. Blanddemens Oftast blandtillstånd med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Väldigt vanligt hos äldre. (>80 år) Medicinsk behandling mot Alzheimers sjukdom enl SBU 2006 Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare av patienter med lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge en viss förbättring av globala och kognitiva funktioner. Vanliga men ofta övergående biverkningar är illamående, diarréer och kräkningar samt vadkramper och rinnande näsa. Läkemedelsbehandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers sjukdom kan ge en viss effekt på kognitiva funktioner. Biverkningar som har setts är yrsel, huvudvärk och trötthet hos ett fåtal patienter. Uppföljning Utvärdering av effekten rekommenderas ske inom 3 månader och därefter efter 6 månader och sedan minst en gång per år. Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt. Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 2-4 veckor efter utsättning bör preparatet återinsättas. Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades tillvaro, såsom flyttning till annat boende. 5

22 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Basal utredning i primärvåden Checklista ANAMNES (från både patient och närstående) JA NEJ Minnesstörning: Svårare än tidigare att komma ihåg tidpunkter, personliga förhållanden, händelser eller personer. Spatial oförmåga: Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller välkända omgivningar. Språkstörning: Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i ord och skrift. Praktisk oförmåga: Svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter eller att utföra vardagliga handlingar. t.ex. telefonera, knyta skor, klä sig. Förändring av personligheten: t.ex. omdömessvikt, blödighet, känslomässig avflackning, aggressivitet, förändrat ätbeteende. Vid positiva symtom ovan - gå vidare med nedanstående som stöd. Typ av insjuknande, sjukdomsförlopp. Hereditet. Social situation. Bilkörning. Alkohol. Vapen. Tidigare somatiska och psykiatriska sjukdomar. Fästingbett? Aktuell medicin. Somatiskt status. Neurologstatus. Psykiskt status: Depression? Vanföreställningar? Hallucinationer? Lab: Bör även omfatta S-Ca-jon, P-Albumin, P-Homocystein, S-TSH, T4-fritt. MMT, klocktest, ev. 5- saksprov, AQT. CT-skalle. Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS. Minnesmottagningen. Ängelholm tel Komplicerade diagnostiska och farmakologiska problem vid misstänkta demenstillstånd. Demens hos yngre personer. Komplettera remissen med testresultat, CT-skalle, somatisk undersökning, lab, medicinlista. 6

23 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD) Checklista 1: OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska i kommunen Kontrolleras och fylls i före kontakt med PAL. Namn:.. P.nr:..Datum. Basala behov tillfredställda gällande: Mat och dryck... Sömn, ev sömnschema.. Urin och tarm Fysisk rörlighet. Syn och hörsel... Kontrollera ev sjukdomstecken såsom: Feber. Urinsticka: Bakt Glucos Förstoppning.. Blodtryck: Puls:. Andning: Underbensödem... Smärta:. Tandstatus:... Checklista 2: PAL, patientansvarig läkare inom primärvården Åtgärda eventuella problem enligt checklista 1 samt genomgång av checklista 2 Somatisk undersökning, inkl. provtagning:.. Olämplig medicinering. Polyfarmaci? Rätt indikation och dosering? Kommentar:..... Rätt indikation för: NSAID, Opioder, Neuroleptika, Protonpumpshämmare, Digoxin, Loopdiuretika, SSRI. Komplettera remissen med ifylld checklista, ev sömnschema, problembeskrivning, resultat av somatisk undersökning, läkemedelslista samt aktuella lab.svar. Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS. Minnesmottagningen, Ängelholm tel Svåra beteendestörningar och/eller psykiatriska problem. 7

24 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Körkort vid demenssjukdom och kognitiv störning En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil. Redan vid en lätt kognitiv störning kan finnas en mätbar försämring. Vid framskriden demens skall personen inte köra bil. I tidiga skeden kan förmågan vara så bibehållen att fortsatt bilkörning accepteras. En bedömning måste prövas individuellt. Följande är speciellt viktigt att bedöma: Bibehållen visuospatial förmåga och uppmärksamhet. Hittar personen? Kört fel? Kontrollera om 5-hörningarna i MMT kan kopieras klanderfritt. Klocktest. God simultankapacitet, även vid stress. Svårigheter när flera olika händelser inträffar? Stresskänslighet? Psykologtest vid tveksamhet. Gott omdöme och insikt i förmåga/oförmåga Anamnes. Bedöms av läkare. En bedömning av körförmåga är dock en helhetsbedömning av personens eventuella oförmågor. Diskutera alltid med anhörig i enrum. Anhörigas uppfattning om lämplighet respektive incidenter i trafiken väger tungt. Frågan kan vara mycket känsloladdad och anhöriga kan komma i en mellanställning som kan vara svår. Om du som läkare är tveksam, diskutera/bedöm situationerna vänstersväng, hög hastighet och barn på vägen. Om du bedömer att patienten, trots en kognitiv reduktion, har tillräcklig körförmåga, så bör du ha tillräckligt tät fortsatt kontakt för att kunna avgöra när förmågan inte längre räcker för att på ett säkert sätt köra bil. En person kan själv skicka in sitt körkort till Länsstyrelsen med begäran att indragning ska ske, så kan göras vid olika slags sjukdom. Om du är tveksam och behöver råd, remitera personen till specialistbedömning. Förvissa dig om att den person som fått körkortet indraget, trots det inte kör bil. Den som lider av demenssjukdom kan givetvis glömma att han inte har körkort längre. Diskutera risken med anhöriga, så att bilen inte är tillgänglig. 8

25 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar God man och Förvaltare Enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Socialnämnden är skyldig att anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att en god man eller en förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre behövs. Det är överförmyndaren som avgör om det föreligger behov av en god man eller förvaltare och i så fall ger in en ansökan till tingsrätten. Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis efter ansökan från överförmyndarnämnden. Tingsrätten beslutar också om anordnande av förvaltarskap och förordnar en förvaltare. Eftersom förvaltarskapet innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan restriktivt. För sin bedömning behöver överförmyndaren information, dvs en social utredning och ett personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att en god man förordnas. Är dennes tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges skall i stället behovet av en god man styrkas genom ett läkarintyg. Anmälan om behov av förvaltare skall styrkas med ett läkarintyg som utvisar att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den enskildes samtycke eller läkarintyg. Utifrån anmälan ansvarar då överförmyndaren för den fortsatta utredningen. Den enskilde själv eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god man eller till förvaltare. Socialnämnden kan delegera anmälan till överförmyndaren om behovet av god man eller förvaltare till olika tjänstemän såsom biståndshandläggare eller arbetsledare. Det är viktigt att anmälningsskyldigheten blir känd bland personalen i de olika verksamheterna liksom vem som skall göra en sådan anmälan. Se bilaga 10 9

26 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Kommunens ansvar Demenssjuksköterska tel Uppsökande verksamhet Konsult Samordnare Utbildning, handledning till personal och anhöriga Hemvård Matdistribution, städning, personlig omvårdnad, tillsyn, läkemedelshjälp mm. Dagverksamhet Ekgatan, mån-fre tel För personer med demens och behov av särskilt stöd. Korttidsboende/växelvård Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov. Vårdboende Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov. Vårdbehovsbedömning: Höga poäng på psykiska funktioner och beteende (se bilaga 4). Vårdboendesamordnare tel Planeringsteam vid svåra omvårdnadsproblem Samordnare är enhetschef för biståndsenheten tel Kan gälla t.ex. störande beteenden för medboende/grannar. Sexuella trakasserier mot medboende och/eller personal. Sanitär olägenhet i hemmet. Mängder med husdjur, möss eller liknande. Missbruk. Orimliga krav från närstående på för lite aktiviteter och t.ex. gångträning. Aggressivitet mot medboende. Aggressivitet mot personal. Enhetschef eller OAS kontaktar enhetschefen för biståndsenheten och redovisar problemen. Man kommer gemensamt fram till vilka som ska kallas till vårdplanering. Det kan t.ex. vara PAL, specialistläkare, enhetschef, sjuksköterska, kontaktman och anhöriga. Övriga kan vara psykiatrisjuksköterska, demenssjuksköterska, kurator, psykolog, arbetsterapeut och MAS. Vem som ska kallas beror på ärendets art. Enhetschefen avidentifierar personen i dokumentationen som sparas på biståndsenheten. Lärande organisation. 10

27 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Palliativ omvårdnad Demenssjukdomar är kroniska, ännu så länge, obotliga sjukdomar. Med palliativ omvårdnad menas en individuell, lindrande och värdig helhetsvård för vårdtagare och deras närstående. Den fysiska, psykiska, sociala och existentiella delen ingår. Omvårdnaden ska vara som en mantel av omsorger, som man sveper in vårdtagaren i. Målsättningen är att skapa högsta möjliga livskvalitet. Som hjälp i omvårdnaden använder man sig av de fyra hörnstenarna: Symtomkontroll Teamarbete Bemötande - Kommunikation Närståendestöd. Symtomkontroll För att kunna tolka ett förändrat beteende är det en förutsättning att känna till vårdtagarens vanliga tillstånd. Smärta, oro och sömnstörning kan ge upphov till förändrat beteende. Det är viktigt att tolka och ibland utesluta andra tillstånd för att rätt kunna behandla och/eller förbättra välbefinnandet hos vårdtagaren. Exempel på hjälpmedel: Levnadsberättelse i kontaktpärmen. Blankett för vård- och omsorgsbehov (se bilaga 4). Skala för mätning av glädje och välbefinnande (se bilaga 12). Analysera åtgärda - utvärdera Smärta Ta reda på tidigare sjukdomshistoria via dokumentation och närståendes berättelse. Undersök alltid hela kroppen. Ordna eventuell läkarundersökning. Åtgärda. Utvärdera eventuella åtgärder. VAS-skala användes om möjligt. Omvårdnadsåtgärder kan t.ex. vara taktil massage. Sömnstörningar Anpassa miljön för natt och sömn, släck ner, lugn och ro. Beröring, massage gärna med lavendelolja. Magen tom? Kanske behövs något att äta eller dricka. Individuella rutiner, fråga närstående, tex nattlampa, klädsel osv. Tidigare sömnvanor, lagt sig sent, aldrig sovit många timmar. Uteslut medicinsk orsak. Uteslut läkemedelspåverkan. Upprätta sömnprofil (se bilaga 5). Vi behov av läkemedel vg. se rekommendationer för äldre (se bilaga 8). 11

28 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar BPSD - konfusion, oro, aggressivitet Uteslut medicinska orsaker, använd checklista BPSD (sid 7). Läkemedelspåverkan (se bilaga 9) Upprätta oro/sömnprofil (se bilaga 5). Gör en omvårdnadsplanering. För mycket stimuli? Behöver t.ex. äta på sitt rum, ingen radio eller TV igång. Handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och därmed skadas (se bilaga 13). Vid svår aggressivitet använd aggressionsrapportbladet (se bilaga 7). Handlingsplan för hot och våld (se bilaga 14). Bemötande som kan minska BPSD Som vårdgivare ska man undvika: Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och miljö. Maktkamp med vårdtagaren. Krav som överstiger vårdtagarens förmåga. Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid. Påminnelser eller upprepat frågande för att få vårdtagaren att minnas. Ilska eller aggressivitet mot vårdtagaren. Att visa irritation. Behövs utökade personalresurser? Kontakta enhetschef. Kontakta eventuellt neuropsykiatriska kliniken i Ängelholm. Teamarbete Alla har ansvar för att skapa en god vård. Använd den kompetens som finns i kommunen, primärvården eller på specialistklinikerna. Respektera varandras kompetens och yrkeserfarenhet. Utnyttja olikheterna hos personalen. Uppmuntra till nya lösningar. Skapa en tillåtande atmosfär. Vårdtagarnas behov går före rutinerna. Det ska vara klart för alla vad som ingår i kontaktmannaskapet, vem som är ordinarie och vem som är vice samt hur dokumentationen ska ske. Kontaktmannen ska kunna planera egentid för sin vårdtagare. Förslag till aktiveringsschema (se bilaga 15). I köksturen ingår att ge vårdtagarna dryck, frukt och andra mellanmål. Vid regelbundna omvårdnadsplaneringar håller teamet den palliativa omvårdnadsfilosofin levande. Dialog i teamet kring vilken information som ska lämnas till närstående. Viktigt med klara krav och realistiska förväntningar. Ibland uppstår konflikter mellan vårdgivare och närstående som tror att den sjukes försämring och apati beror på bristande stimulans och träning och inte den förväntade sjukdomsutvecklingen. Personer med en långt gången svår demenssjukdom mår inte bra av för mycket intryck och stimulans. Det leder i stället till stress och ökad förvirring eftersom den sjuke inte längre kan tolka sina sinnesintryck korrekt. De behöver i stället en lugn och trygg miljö med lite intryck. Demensvård innebär också ibland att möta människor med så svåra symtom att det inte är möjligt att hjälpa dem på ett tillräckligt sätt. 12

29 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Bemötande - Kommunikation Värdigt med eftertanke och reflektion. Undvik konfrontation. Tänk på kroppsspråket. Alla arbetar mot samma mål. Analysera-Åtgärda-Utvärdera. Skapa ögonkontakt, närma sig lugnt och förtroendeingivande. Flera på en gång blir skrämmande. Använd ett mjukt och vänligt tonfall. Var tydlig, en sak i sänder, Ge dem tid. Ställ rätt krav. Tala inte över huvudet på den demensdrabbade. Lyssna uppmärksamt. Tillrättavisa inte. Övervaka inte i tid och otid. Argumentera inte. Möt individen med respekt och som hon är. Inte som vi vill att hon ska vara. Humor underlättar. Vandrare Hjälp personen att: Finna ställen att vila, rastplatser. Göra vandrandet njutningsfullt. Finna vägar som leder hem igen. Bli bekräftad då han/hon upplever sig vara på väg. Plockare Avbryt inte påbörjad aktivitet, om den inte är till skada för någon. Förenkla. Se till att möjligheten att utföra en handling finns där impulsen till handling finns. Letare Lyssa på berättelsen om det som en gång förlorades. Trösta och njut av det de/ni ändå finner, sinnesstimulering, köksredskap, kryddor, händelser av olika slag. Förenkla tillvaron. Ropare Erbjud personen att vara i centrum. Uppmärksamma kommunikation. Erbjud individuell stimulering. Validation Genom validation bekräftas vårdtagarens känslor och den verklighet han/hon befinner sig i. Syftet är att stärka självkänslan och att skapa lugn och trygghet. Genom att aktivt lyssna, ta in och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen som han/hon bär på. Om vårdtagaren t.ex. vill gå hem till mor så argumenterar man inte om ifall hon lever eller inte. Man kan i stället fråga olika saker. Saknar du mor? Är du orolig för henne? Vad heter din mor? Tror du något hänt henne? 13

30 Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar Reminiscens Ordet betyder erinran eller svagt minne av något. Genom samtal, bilder, musik eller föremål som anknyter till olika händelser fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla och trygghet. Hörnstenarna i begreppet är att: Uppmuntra till kommunikation. Skapa känsla av samhörighet. Ge intellektuell och social stimulans. Stödja den kapacitet som fortfarande finns kvar. Hjälpa till att behålla identitet och självkänsla. Närståendestöd Höganäs Hembesök. Enskilda samtal och telefonrådgivning. Anhörigträff/utbildning en gång per månad. Informera om anhörigföreningar. Broschyrer, böcker, tidningar och skrifter. Video. DVD. Ljunghaga Ta god tid för information vid första besöket och under den första tiden. Ring närstående efter första natten och rapportera. Genomförandeplan och regelbunden uppföljning. Enskilda stödsamtal. Anhörigträffar regelbundet samt vid behov. Kontakt efter dödsfall och erbjud samtal vid behov. 14

31 Bilaga 1 10:3 Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete 1. Äldre människor har samma människovärde som yngre. Det gäller också dementa äldre. 2. Äldre människor har samma lagliga rättigheter som yngre. Det gäller också dementa. 3. Äldre människor skall inte behandlas för andras skull. 4. Behandling eller inläggning ska endast ske om det finns rimliga möjligheter för att ett positivt resultat överväger behandlingens negativa sidor.

32 Bilaga 2 10:3 Omvårdnadens nyckel Skapa ett behagligt klimat i nuet. Visa den demente värme och vänlighet. Tempo tala långsamt, arbeta långsamt, rör dig långsamt. Beröm alla bra saker den demente gör. Samtala om tidigare färdigheter. Arbeta med kroppsspråket: - Vänlig hållning - Vänliga gester och tonfall - Leenden Korrigera aldrig den demente. Detta kan upplevas som en kränkning. Tvista aldrig med den demenshandikappade. Låtsas aldrig om irriterande beteende och förolämpningar. Bli inte irriterad när den demente ställer samma frågor om och om igen. Låt inte den demente vara tillsammans med någon som är upprörd. Den demente vårdas bäst av personer som känner dem över tiden. Det viktigaste i vårdarbetet är hur bra vårdaren lyckas förstå och tolka den dementes beteende. Den demente minns bättre det som är förenat med en känsla av välbehag. Behåll din humor. Personer med demenssjukdom har en annorlunda upplevelse av tiden, rummet eller personerna och kan inte tänka abstrakt.

33 Bilaga 3 10:3 Livskvalitet i demensvården Målsättningen för demensvården är att den skall ha ett högt kvalitativt innehåll och ge patienten en god livskvalitet. En person med demenssjukdom bör ha möjlighet till någon positiv upplevelse varje dag. Livskvalitet i omvårdnaden kan vara: Att känna gemenskap och glädje Att bli vårdad av omtänksamma personer Att känna sig ren och fräsch Att vara nyrakad och fin i håret Att ha rena kläder Att få maten trevligt serverad Att få välbekant mat Att känna doften av nybakat och smaka av kakan Att bo i en trivsam miljö Att höra levande musik ibland Att få besök av anhöriga och vänner Att få komma ut i naturen ibland Att få kontakt med djur ibland Att ha kvar känslan att något positivt hänt under dagen som gått

34 Bedömning av vård- och omsorgsbehov Namn Pers.nr.. Datum Bedömt av... Bilaga 4 10:3 Resultat Fysiska funktioner.. Psykiska symtom. Beteende 1. Förflyttning Går helt självständigt 0 Använder hjälpmedel 1 Måste ha levande stöd 2 Rullstol och lift 3 2. Rörelse Inga förlamningar 0 Nedsatt kraft i arm eller ben 1 Halvsidig förlamning, delvis bibehållen kraft 2 Halvsidig förlamning 3 3. Språk Normalt tal 0 Lättare talrubbning 1 Svåra talrubbningar 2 Kan inte tala, använder läten 3 4. Språkförståelse Förstår vad som sägs 0 Lättare rubbning 1 Förstår endast korta instruktioner 2 Ingen förståelse 3 5. Syn God syn 0 Måttligt nedsatt syn 1 Kraftigt nedsatt syn, behöver ledsagare 2 Blind 3 6. Hörsel God hörsel 0 Måttligt nedsatt 1 Kraftigt nedsatt 2 Döv 3 7. Urin Kan gå och kissa själv, på eget initiativ 0 Måste passas, vanligen torr 1 Måste passas, vanligen blöt 2 KAD 3 Summa (0-36 poäng) Fysiska funktioner (ett kryss/bedömning) 8. Avföring Sköter magen själv, på eget initiativ 0 Sköter magen med hjälp, påminnelse 1 Blöja, vanligen ren 2 9. ADL Kan ej kontrollera avföringen, inkontinent 3 Klär sig helt själv på eget initiativ 0 Klär sig delvis själv, instruktion, viss hjälp 1 Kläs helt av personal, medverkar aktivt 2 Kläs helt av personal, är passiv eller motsträvig Hygien Klarar övre och nedre toalett själv på eget initiativ 0 Klarar övre och nedre toalett själv med uppmaning och viss hjälp 1 Fullständig hjälp, medverkar aktivt 2 Fullständig hjälp, är passiv eller motsträvig Måltider Äter och dricker självständigt 0 Äter och dricker med viss assistens, delvis matning 1 Matas helt, medverkar aktivt 2 Matas helt, är passiv eller motsträvig 3 Vid omvårdnad behöver vårdtagaren hjälp av 1 person 1 2 personer 3 Annica Karlsson Ingegerd Olgård Iréne Bengtsson Demenssjuksköterska MAS IFO-chef Höganäs Kommun Örkelljunga Kommun Klippans Kommun

35 Psykiska symtom ( ett kryss/bedömning) Vårdtagaren är/visar 1. Ledsen 2. Gråter 3. Orolig, rastlös 4. Ängslig och rädd 5. Klagande 6. Hjälpsökande 7. Lättretlig 8. Aggressiv 9. Misstänksam 10. Samarbetssvårigheter 11. Initiativlös 12. Synhallucinationer 13. Hörselhallucinationer 14. Överaktiv Sällan/Aldrig 0 Någon gång/vecka 1 Dagligen 2 Flera gånger dagligen poäng Summa Beteende (ett kryss/bedömning) Vårdtagaren gör 1. Går in i andras rum 2. Plockar ur medboendes skåp och lådor 3. Söker ständigt uppmärksamhet 4. Står ofta vid dörren och vill ut 5. Tar sig ut 6. Packar sina saker 7. Äter av andras mat 8. Äter blomjord, fimpar o dyl. 9. Spottar ut sin medicin 10. Klär av sig offentligt 11. Staplar stolar, vänder möbler etc. 12. Uppe nattetid och vandrar 13. Urinerar i papperskorg, krukor eller golv 14. Kladdar med avföring på kläder,möbler etc 15. Slår medboende 16. Slår personal 17. Aggressiva utbrott, tal, gester mot medboende 18. Aggressiva utbrott, tal, gester mot personal 19. River sönder tidningar, servetter, blöjor 20. Gömmer saker 21. Skriker eller ropar ihållande Sällan/Aldrig 0 Någon gång/v 1 Dagligen 2 Fl. ggr/dagl Poäng Summa Annica Karlsson Ingegerd Olgård Iréne Bengtsson Demenssjuksköterska MAS IFO-chef Höganäs Kommun Örkelljunga Kommun Klippans Kommun

36 Bilaga 5 10:3 Sömnprofil Orosprofil Namn: DAG Datum X = sömn --- = vaken * = medicin NATT Datum Mätning av oro med hjälp av VAS-skalan Ingen oro måttlig oro värsta tänkbara oro

37 Bilaga 6 10:3 Blodtryckslista Namn: Datum Liggande efter 20 minuters vila BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS Omedelbart efter uppresning Efter 1 minut Efter 3 minuter Efter 5 minuter Efter 10 minuter

38 Bilaga 7 10:3 Aggressionsrapportblad Vid varje aggressionstillfälle från vårdtagaren görs en markering för tidpunkt samt markeringar i alla lämpliga rutor, minst ett kryss i varje kolumn. Rapporteringen avser alla tillbud, även mindre allvarliga. Rapportbladet lämnas till enhetschefen. HUR BÖRJADE AGGRESSIONEN? [ ] Ej provocerad VAD ANVÄNDE VÅRDTAGAREN? [ ] Ord, EJ hot VÅRDENHET VART RIKTADES AGRESSIONEN? [ ] Ingen/inget VAD HÄNDE? VAD SKADADES? [ ] Inget/ingen skada DATUM FÖR AGGRES- SIONEN: KLOCKAN: HUR LUGNADES VÅRDTAGAREN? [ ] Av sig själv PROVOCERAD AV [ ] Ord, fysiskt hot [ ] Annat föremål FÖREMÅL [ ] Samtal [ ] Annan vårdtagare [ ] Hand [ ] Vårdpersonal [ ] skadat, användbart [ ] Fördes bort [ ] ADL-hjälp [ ] Fot [ ] Annan vårdtagare [ ] Skadat, kasseras [ ] Fick läkemedel [ ] Krav från personal [ ] Vas [ ] Annan person PERSONER [ ] Fick injektion [ ] Tillrättavisad av personal [ ] Annat (ange vad): [ ] Askfat [ ] Stol [ ] Strypgrepp [ ] Tänder [ ] Kniv [ ] Sax [ ] Annat (ange vad): [ ] Kände sin säkerhet hotad [ ] fick ont < 10 min [ ] fick ont > 10 min [ ] fick huvudskada, rivsår eller dylikt [ ] Behövde behandling, t.ex. vila, värktablett, bandage [ ] Behövde läkarvård [ ] Måste fasthållas [ ] Annat (ange vad): SIGNATUR: DATUM FÖR RAPPORT: