PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Transkript

1 Datum: RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning Romane Droma (Romska Vägar) Rapportering avser Delrapport För deltagarna Projektets förutsättningar/bakgrund Den romska gruppen har funnits i Sverige i över 500 år. Genom tiden har denna grupp blivit förföljd och diskriminerad av majoritetsbefolkningen och svenska myndigheter. År 2000 fick romerna nationell minoritetsstatus i Sverige. Gruppen fick särskilda rättigheter att kunna upprätthålla och stärka sitt språk, sin kultur och sin identitet. Trots att romer i över tio år haft nationell minoritetsstatus och trots att romska organisationer har arbetat i flera decennier i Sverige för att förbättra romernas situation i landet, lever majoriteten av den romska gruppen i stort utanförskap än idag. Då den romska gruppen inte är en homogen grupp, delades den romska minoritetsgruppen upp i fem undergrupper: Svenska romer, Svensk- Finska Kaale gruppen, Resande romer (resande folket), utomnordiska romer samt Nyanlända romer. De två sistnämnda grupperna är en sammanknytning av olika grupper därmed är de indelade i undergrupper. Samtliga fem romska grupper har befunnit sig i landet i olika lång tid och har en historia som skiljer sig och därmed har de olika förutsättningar för att komma in och integreras i det svenska samhället. År 2007 tillsatte regeringen Delegationen för romska frågor, som under tre år i samarbetade med romska företrädare från det romska civila samhället och med en expertgrupp från olika myndigheter, att tillsammans utreda romernas situation i Sverige. Utredningen resulterade i ett slutbetänkande (SOU2010:55) som beskriver romernas situation i Sverige med förslag till insatser som behövs för att kunna förbättra romernas situation i Sverige. I betänkandet framgår det att romer i Sverige lever i utanförskap, med 70 % - 90 % arbetslöshet i vissa delar av landet (SOU2010:55). Detta på grund av att romerna har inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden har inte tagit emot dem (DS 1997:49). Det finns ett flertal orsakar till detta fenomen: 1. De arbetsmarknadsåtgärder som redan bedrivs når inte den romska gruppen. Detta på grund av att de aktörer som idag bedriver dessa åtgärder saknar ett förtroendekapital hos den romska gruppen och det är en av anledningarna att man inte når gruppen (SOU2010:55). Dessa aktörer ses inte av den romska gruppen som en tillgång i den processen som leder till att komma in på arbetsmarknaden. 2. Att romska arbetssökande saknar det personliga kontaktnätverket som många arbetssökande från majoritetssamhället har och som ofta är en ingång till olika arbetsplatser. Romer har ett bra nätverk, men enbart inom den romska gruppen. (SOU2010:55) 3. Att romska arbetssökande saknar humankapitalackumulering i form av utbildning och arbetslivserfarenhet, som krävs för att komma in i den reguljära arbetsmarknaden (SOU2010:55).

2 4. Att det finns en ren diskrimineringsfaktor som gör att romer har 23,7% (ERG:2010) mindre chans att bli kallade till en arbetsintervju enbart för att de är av romskt ursprung. 5. På grund av den höga arbetslösheten saknar romer incitament att söka sig till utbildningar som i framtiden kan leda till en anställning. Romska studenter ser inte vinsten med att investera i en utbildning då det inte ser hur detta skulle leda till inträde på arbetsmarknaden, på grund av arbetsgivarnas attityd gentemot den romska gruppen (Ungdomsstyrelsen 2009:10). Det saknas förebilder som kan bevisa att det är möjligt att komma in i den svenska arbetsmarknaden utan att göra avkall på sitt etniska ursprung (SOU2010:55). Problemanalysen för projektet grundar sig på ovanstående, den förstudie om romers situation i Västerås som genomfördes våren 2009 med medel från Delegationen för romska frågor och det arbete som bedrivits mot målgruppen sedan dess där ytterligare kunskap genererats, samt samverkan med Romska rådet i Västerås stad. Vi har sedan förstudien kommit i kontakt med ytterligar en grupp romer, Svenska romer, som nu också är representerade i romska rådet. Förstudie om romers situation i Västerås, slutrapport Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västmanland Västerås stads stadsledningskontor Sammanfattning: Syftet med förstudien är att synliggöra romers situation i Västerås och med utgångspunkt i minoritetslagstiftningen identifiera behov av insatser för att stärka romers förankring i samhället. Intervjuer har genomförts med 15 hushåll inom den finska gruppen, 11 hushåll inom den ex. jugoslaviska gruppen och med en representant för den polska gruppen. Resterande uppgifter om antal romer boende i Västerås har hämtats från möten med respektive grupper där vi fått hjälp att inventera hushåll vi inte träffat. Frågor om antal kända romer i verksamheten, speciella svårigheter/ goda exempel i arbetet med romer, kulturkompetens gällande romer och ev. behov verksamheten tycker sig ha för att kunna möta den romska gruppen utifrån sitt uppdrag har ställts till Västerås stads samtliga socialkontor, kvinnocentrum och jobbcentrum, samtliga familjecentrum i staden, samtliga familjeläkarmottagningar i Västerås inkl. ungdomsmottagningen, IDA-projektet och Centrum för tvåspråkighet. 110 finska romer beräknas vara bosatta i Västerås. Under 20 år Över 20 år Totalt ex. jugoslaviska romer beräknas vara bosatta i Västerås. Under 20 år Över 20 år Totalt polska romer (Svenska romer ej inkluderade) beräknas vara bosatta i Västerås. Under 20 år Över 20 år Totalt I förstudien har vi kännedom om två personer som är öppet bostadslösa. Det stora flertalet uppger att boendet fungerar mycket bra när de väl fått en bostad och bott ett tag. 2

3 Till en början upplever många att de möts av misstänksamhet från grannar och hyresvärdar men att det är övergående. Många beskriver också en rädsla för att det ska flytta in fler romer i bostadsområdet. Då finns en tendens att misstänksamheten ökar. Ca 100 hushåll beräknas ha försörjningsstöd. Av dessa har flera hushåll utfyllnad i form av försörjningsstöd då deras ersättningsnivå i socialförsäkringssystemet ligger under skälig levnadsnivå. Inom den ex. jugoslaviska gruppen finns långa sjukskrivningar, år rapporteras, medan den finska gruppen har flera som antingen har tillfällig eller definitiv sjukpension, långa sjukskrivningar är ovanliga. De äldre har ålderspension, några får sin pension från Finland. Barn/unga drabbas hårt av den ekonomiska situationen. Många föräldrar beskriver att de inte kan låta barnen delta i fritidsaktiviteter som svenska barn normalt gör. De ungdomar som kommit till tals i intervjuerna beskriver också ett utanförskap p.g.a. ekonomin. De söker då gemenskap med andra i samma situation, ofta inom den egna gruppen, och beskriver att flera rör sig i riskzonen för kriminalitet och droger. Utbildningsnivån bland de vuxna romerna ligger generellt på en mycket låg nivå. De flesta har bristfällig eller obefintlig skolgång. Inom alla grupper rapporteras läs och skrivsvårigheter, analfabeter finns inom alla grupperna, störst förekomst rapporteras bland den ex. jugoslaviska gruppen. Den ex. jugoslaviska gruppen är också den grupp som har störst problem med att tala och förstå det svenska språket. Många vittnar om stora svårigheter med studier i SFI och anger grundläggande läs och skrivsvårigheter/inlärningssvårigheter i kombination med fysisk och psykisk ohälsa som ett hinder att tillgodogöra sig undervisningen. Få romer har arbete. De flesta arbeten idag kräver både utbildning och erfarenhet vilket gör att romernas situation på arbetsmarknaden generellt är mycket svår. Andra försvårande omständigheten är den romska kulturen som i många fall hindrar, framför allt kvinnor, att utöva vissa yrken. Till det kommer de fördomar som de flesta romer beskriver sig möta när de söker arbete och inte minst den stora ohälsan inom gruppen. Samtliga barn i den finska gruppen rapporteras delta i förskoleverksamhet, föräldrarna är allt från nöjda till mycket nöjda med förskolan. Samtliga barn inom den ex. jugoslaviska gruppen rapporteras delta i förskoleverksamhet. För några barn fungerar det mycket bra medan flertalet har en mycket sporadisk och varierande närvaro. Från den polska gruppen uppskattas samtliga barn delta i förskoleverksamhet. Samtliga barn rapporteras vara inskrivna i grundskolan. Redan tidigt i skolan förefaller det bli problem med närvaron. De flesta barnfamiljer har ett eller flera barn som avbrutit grundskolan i förtid eller gått ut årskurs nio med ofullständiga betyg. Några barn klarar skolan bra, övervägande del av dem verkar vara barn i familjer där föräldrarna arbetar och inte lever öppet som romer. Föräldrarna uttrycker att barnen i många fall har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Flera föräldrar beskriver att deras barn ofta blir utsatta av kamrater på grund av sitt ursprung. Ett fåtal ungdomar går vidare till gymnasiala studier. I förstudien har vi kännedom om fyra elever, antalet är troligtvis större inom den grupp som inte lever öppet som romer. Skolans rapportering bekräftar den oro som många föräldrar uttrycker kring hög frånvaro och ofullständig skolgång. Ingen rom har hemspråksundervisning i romani och Västerås saknar pedagog för undervisning. Flera familjer uppger i förstudien att de skulle vilja romani som hemspråksundervisning men har inte frågat då de trott att det inte är möjligt att genomföra. Pingstkyrkan fyller en viktig funktion för de finska romer som är troende. Det finns en romsk förening i Västerås men den saknar lokal och få är medlemmar. I övrigt deltar både barn/ungdomar eller vuxna sporadiskt i fritidsaktiviteter, många inte alls. Ohälsan inom den romska gruppen är stor. Många har fysiska besvär som härrör sig från tunga och svåra levnadsförhållanden. 3

4 Med få undantag beskriver familjer att en eller flera familjemedlemmar lider av psykosociala problem, depression och/ eller psykisk sjukdom. De beskriver en ständig oro över sin livssituation och framtidsmöjligheter som tar sig uttryck i bristande självkänsla, uppgivenhet, maktlöshet, isolering och utanförskap. Inom den finska gruppen uppskattas ca ungdomar/unga vuxna befinna sig i riskzon eller redan ha befäst drogmissbruk eller kriminellt beteende. Inom den ex, jugoslaviska gruppen har vi ingen uppskattad siffra med ungdomskullen är större och många ex. jugoslaviska familjer har en mycket besvärlig livssituation och ungdomarna uppvisar hög frånvaro i skolan varför gruppen uppskattas till minst lika stor som den finska gruppen. Den polska gruppen uppger att 5-6 ungdomar har dött i drogmissbruk i Västerås under de senaste 10 åren. Den romska kulturen har ett hedersbegrepp. Få vill tala om det i förstudien men några berättar öppet om skillnader i kvinnors och mäns levnadsvillkor och frihet, arrangerade äktenskap vid tidig ålder, unga flickor som kidnappas av män som valt ut dem mm. Uppgifterna bekräftas av myndigheternas iakttagelser. De romska ungdomarna bildar ofta familj och blir föräldrar i unga år. Kvinnorna tar ett stort ansvar när det gäller familjens omvårdnad och hushållsarbete. I förstudien har det framkommit otaliga beskrivningar om diskriminering. Den finska gruppen uppger sig vara speciellt utsatt då de så tydligt med klädseln markerar att de är romer. Många beskriver att klimatet hårdnat i Västerås de senaste åren främst från stora butikskedjor och polisen. Romerna överlag uppger att de är allra mest oroar sig för barnen och deras framtid. I stort sätt alla uttrycker att de behöver hjälp med myndighetskontakter och vart de ska vända när de behöver stöd i ekonomiska och sociala frågor. De flesta uppger att de vet vart de vänder sig med hälsofrågor men tycker inte alltid att de får hjälp. Ett stort problem är språket och att inte själv kunna boka tolk och göra sig förstådd. Ingen av de familjeläkarmottagningar som svarat upplever några specifika svårigheter i kontakter med romer och uppger liksom skolan att de i många fall inte känner till det romska ursprunget. Med undantag av två personer fanns ingen kunskap om minoritetslagstiftningen bland den romska gruppen när förstudien inleddes. När några romer ombads fundera vad minoritetslagstiftningen kunde innebära gissade de att det var de krav samhället hade rätt att ställa på romerna. Under förstudien har ett stormöte arrangerats där det gavs information om minoritetslagstiftningen. Sammantaget är situationen för romer allvarlig. De lever i ett utanförskap och isolering som gör att många lider av psykisk ohälsa. Kvinnor är dessutom mer isolerade även inom den egna gruppen och bär ett tungt ansvar för hemmet och barnen. Barnens situation är utsatt både ekonomiskt och socialt. Romer uttrycker stark stolthet över sin kultur trots att de fått och får betala ett så högt pris. Vi har mött en stark vilja och längtan till förändring, att få delta på lika villkor utan att behöva förneka sitt ursprung. Drömmen om utbildning, arbete, egna inkomster och möjlighet att själv kunna påverka sin situation genomsyrar de samtal som förts i förstudien. Utifrån intervjuer, samtal och skriftligt inhämtade svar och en analys av materialet, har förstudien kommit fram till ett antal utvecklingsområden som presenteras i slutet av denna rapport. Utvecklingsområden (bilaga till förstudie om romers situation, slutrapport daterad ) För att förbättra romers situation måste fördomar och diskriminering mötas med kunskap och utbildning i samhället och inom de myndigheter som har att stötta redan utsatta personer. 4

5 Romers misstänksamhet mot myndigheter måste överbryggas. Romers kunskap om socialförsäkringssystemets rättigheter och skyldigheter måste öka. P.g.a. okunskap lever flera med ansträngd ekonomi och otrygghet i vardagen. Myndigheter som möter romer måste göra det utifrån kulturkompetens, kunskap om den generellt låga utbildningsnivån och förekomst av analfabeter, utanförskap i samhällsfrågor och språkförvecklingar. Det kräver tid, kontinuitet och ömsesidig nyfikenhet och respekt i mötet. Individ och familj har väl utbyggda förebyggande och råd och stöd verksamhet. Få romer finns i dessa verksamheter idag. Många, både vuxna och barn/unga har behov av enskilda insatser och skulle utifrån de förutsättningar som angivits ovan kunna få många behov tillgodosedda i redan befintlig verksamhet. Romer måste, utifrån den stora ohälsa som framkommit, få stöd i att långsiktigt planera, reflektera över, och kunna påverka sin livssituation i en positiv riktning. Metoder för samverkan mellan myndigheter behöver komma till stånd. Hinder för helhetslösningar måste undanröjas. Resurser måste satsas på stöd till föräldrar både för att förbättra deras eget mående och förmåga till självförsörjning och stöd i föräldrarollen. Uppsökande och tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen måste prioriteras. Skolan måste försäkra sig om att de lever upp till skollagen och de rättigheter som minoritetslagen ger romska elever. För barn och unga i riskzonen måste det kraftsamlas. Alla berörda myndigheter måste tidigt ta sitt ansvar och samverka både mellan myndigheter och med föräldrar. Förankring av kartläggningen Kartläggningen presenterades för målgruppen vid stormöten och har antagits av romska rådet som grund för deras arbete. Kartläggningen har tagits upp på kommunfullmäktige i Västerås och föredragits på samtliga berörda politiska nämnder i Västerås stad och för berörda verksamheter i staden. Insatser i Västerås stad efter kartläggning Rådgivning i romska frågor/orienteringskurs(otr-kurs)för romer: I samband med förstudien uppvaktade en grupp unga vuxna romer ett kommunalråd i Västerås med en skrivelse där de uttryckte sin önskan att få möjlighet att studera och beredas möjlighet till ett självständigt liv för sig och sina barn. Deras önskan var att kunna studera vid Sundbybergs folkhögskola som har specialiserat sig på utbildning av romer. Som ett första led att möta romernas behov beslutades om start av en orienteringskurs på 10 veckor riktat till romer med 12 platser. Trots romers önskan om utbildningsmöjligheter startade inte kursen då platserna inte kunde fyllas startades inom Västerås stad projektet Rådgivning i romska frågor som ett led i att möta de utvecklingsområden som framkommit i förstudien Projektet finansierades med extra medel från kommunstyrelsen i samverkan mellan individ och familjenämnden, arbetsmarknadsnämnden och pedagogiska nämnderna. Projektet erbjöd stöd till romer bosatta i Västerås och till Västerås stads skolor och individ och familjeverksamheter. Projektets bemannades med samma personer som genomfört förstudien och därmed var kända och hade ett förtroende bland romerna. Projektets mål: att fler romska barn fullföljer skolan och går ut med godkända betyg att romska barn erbjuds modersmålsundervisning att fler vuxna romer kommer ut i studier och arbete 5

6 att sprida kulturkunskap Rådgivningen fick i uppdrag att motivera romer till orienteringskursen som då skjutits upp vid två tillfällen. September 2010 startade kursen med 10 elever. Rådgivningen har samverkat med kursens handledare och bidragit med kulturkompetens och också stöttat enskilda elever i social problematik. Orienteringskurs för romer, 10 veckor heltid, kursinnehåll: Självanalys Jobbsökarkunskap Information om utbildningar och olika utbildningsformer Kommunikation Argumentation Självförtroendeträning Positivt tänkande och att våga Att arbeta i grupp Samhällskunskap Vid en uppföljning framkom följande erfarenheter av kursen: Deltagarna uttryckte att de har fått ett socialt sammanhang, möjlighet och stöd i att formulera önskemål om studier och framtida arbete, samhälls- och arbetsmarknadsinformation. Samtliga uttryckte att kursen är varit för kort och en oro för att bli lämnade och falla tillbaka i passivitet. Utförarna av kursen beskrev svårigheter med att många romer har studerat på olika orter och även i olika länder. De har inte samlade betygsdokument och det har också visat sig vara svårt att spåra dem i efterhand. Ohälsa, social problematik, patriarkaliska system, boendefrågor, skulder, begränsningar i ersättningssystem för att finansiera studier var andra hinder som framkom. Socialkontoret och andra viktiga aktörer som försäkringskassa och arbetsförmedling var inte inkopplade eller aktivt deltagande på individnivå. Den samlade erfarenheterna från OTR-kursen visade på behov av motiverande och hållande struktur byggt på förtroende under hela processen från orientering till slutfasen arbetsinriktade åtgärder, studier och arbete. Romer behöver kontinuerligt stöd i att finna vägar förbi de hinder som det stora och långvariga utanförskapet fört med sig. Myndigheter behöver öka sin kulturkompetens och samverka kring enskilda individer för att nå hållbara resultat. Sedan starten har tre Orienteringskurser för romer genomförts, den sista under våren Samtliga deltagare fullföljde kursen och hade hög närvaro. De var mycket nöjda med innehållet och uttryckte att de fått ökat självförtroende samt kunskap och verktyg för att närma sig arbetsmarknaden. Handledaren för kursen uppger att gruppen i sin helhet varit mycket motiverade och ambitiösa. Företrädare för Vuxenutbildningscentrum uppger att de i sina nätverk möter stora svårigheter att få romer studiemotiverade och att satsningen på OTR-kurserna får ses som mycket lyckade och närmast unika. RiAS Utifrån kunskaperna av den första Orienteringskursen och i avsikt att erbjuda romer fortsatt stöd efter OTR-kursen ansökte verksamhetsområde Fritid/förebyggande i Västerås stad om medel från Samordningsförbundet i Västerås för att driva arbetsmarknadsprojektet RiAS (Romer i studier och arbete) och beviljades medel till lokaler och en tjänst under

7 Målgruppen var personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden och hade ett behov av samordnade resurser för att kunna uppnå självförsörjning. 14 personer deltog under året helt eller delvis i projektet. Vid avslut 31/ befanns sig 10 personer i hel eller deltidsstudier, 3 personer i subventionerat arbete och en i icke subventionerat arbete Ansökan om medel att driva arbetsmarknadsprojekt via ESF Under 2011 sökte och beviljades Västerås stad medel att driva ett arbetsmarknadsprojekt för romer i samverkan med tre andra kommuner och med Sensus i Stockholm som projektägare. Mobiliseringsfasen startade 1/ och var beräknad att pågå under 4 månader med start för genomförande av projektet 1/ Mobiliseringsfasen har, p.g.a. oklarheter och svårigheter att lösa gemensamma frågor, förlängts vid två tillfällen och slutligen uppgått till 7 månader. Under den tiden har Västerås aktivt arbetat för att rigga projektet enligt tidsplan med bl.a. anskaffning av lokal, rekrytering av personal mm. I samband med den första förlängningen av mobiliseringsfasen beviljades Västerås att arbeta aktivt med en begränsad grupp individer som ett pilotprojekt fram till genomförandefasens start. Västerås har utifrån de svårigheter som präglat projektet beslutat att inte gå vidare i genomförandefasen och lämnar projektet i samband med mobiliseringsfasens upphörande den 31/ Västerås stad har ett långt gånget arbete med att starta ett arbetsmarknadsprojekt för romer och en stor grupp engagerade romer. För närvarande finns ca 20 aktivt köande till verksamheten och flera som uttalat intresse för att medverka. Inför ESF ansökan anslog individ och familjenämnden kr för 2012 med en viljeinriktning att även prioritera målgruppen fram tills projektets slut i juni Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden bidrar, i första hand under 2012, med subventionerad anställning för en romsk brobyggare i projektet samt med Orienteringskurser och avsatt tid för studie och yrkesvägledning särskilt riktat mot målgruppen. Västerås stad har en ambition att fortsätta det påbörjade arbetet i egen regi och mindre omfattning. De satsningar staden tillförde till ESF projektet kvarstår. Ett samarbete har inletts med Länsmuseet för att uppmärksamma romsk kultur och 500 års jubileumet som inträffar Kontakt har också tagits med landstingets hälsocenter för ett samarbete. För att uppnå resultat behövs dock samverkan med centrala myndigheter i arbetsprocessen för att inkludera romer på arbetsmarknaden och ytterligare finansiella medel för att driva projektet. Strategi för romsk inkludering Regeringen fattade den 16 februari beslut om en strategi för romsk inkludering åren 2012 till Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas tillvara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjugoåringarna i den övriga befolkningen. Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategin omfattar sex samhällsområden: Utbildning Arbete Bostad Hälsa, social omsorg och trygghet Kultur och språk Civilsamhällets organisering. Fem pilotkommuner har utsetts för att under ta fram goda exempel som sedan ska spridas över landet. 7

8 Uppdraget är bl.a. att bedriva metodutveckling i centrala verksamheter såsom utbildning, arbete, hälsa och socialtjänst i samråd med relevanta myndigheter och vad gäller hälsa även med landstingen. I anslutning till detta har regeringen också beslutat att uppdra till Arbetsförmedlingen att utifrån lokala förutsättningar sprida information och kunskap bland romer om den service och det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Man ska också se till att enskilda arbetssökande hos förmedlingen ges den hjälp som de behöver. Likaså ska Skolverket medverka i pilotverksamheten. Verkets uppgift blir bland annat att bättre beskriva romska barns och elevers situation i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i pilotkommunerna. Vidare ska Skolverket se till att lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda cirka 20 brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola i dessa kommuner. Förslag till romskt arbetsmarknadsprojekt i Västerås Romane Droma Syfte Syftet med projektet är att genom riktade insatser och samordnade resurser stärka romers möjligheter till inkludering på den svenska arbetsmarknaden Sammanfattande problemanalys Utifrån kartläggningen och de erfarenheter som genererats genom arbetet med målgruppen sedan dess har vi tillsammans med målgruppen identifierat områden som försvårar romers möjlighet att komma in på ar betsmarknaden. Dessa kan delas in i tre huvudgrupper: En otrygg social situation: Den sociala situationen präglas av marginalisering, diskriminering och misstro mot majoritetssamhället. På det kommer olika kulturella sedvänjor inom den egna gruppen och en stark social kontroll utifrån det. En stor del av den dagliga energin går till att hitta kortsiktiga lösningar för överlevnad. Romer känner i många fall inte till vilket stöd samhället kan ge och de rättigheter och skyldigheter som stödet omfattar. De beskriver svårigheter i att komma i kontakt med de stödjande instanserna och saknar förtroende för myndigeters vilja och förmåga att hjälpa. Stor ohälsa: I kartläggningen framträder ohälsan inom den romska gruppen som ett stort hinder för att orka ta itu med sin vardag och möjligheter för att komma in på arbetsmarknaden. Av de beskrivningar som ligger till grund för kartläggningen har vi dragit slutsatsen att mycket av den beskrivna ohälsan kan sammanfattas i begreppet KASAM-känsla av sammanhang- som innefattar tre grundpelare begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Den slutsatsen har ytterligare förstärkts under arbetets gång. Bristande utbildning/arbetslivserfarenhet: Många vuxna romer saknar utbildning på den nivå som idag krävs för inträde på arbetsmarknaden. Få romer har arbetslivserfarenhet. I många fall saknar också den enskilda individen själv kunskap om sina meriter, saknar samlade betygsdokument mm vilket ytterligare försvårar situationen. Romska barn och ungdomar lämnar skolan i förtid eller med ofullständiga betyg och har en bristande framtidstro i mycket unga år. Utifrån arbetet med målgruppen vet vi att grunden för projektet och för projektets resultat handlar om att bygga förtroende och att visa på att det förtroendet kan leda till en ömsesidig förståelse som leder till förbättringar av romers situation i majoritetssamhället. Tillsammans med romska gruppen ser vi det som avgörande att romer bereds tillträde till arbetsmarknaden. Att ha ett arbete innebär möjlighet till förändring inom alla de huvudgrupper vi identifierat. För att nå dit behöver romer i nuläget stöd av projektet inom samtliga dessa huvudgrupper för att komma framåt mot målet. 8

9 Könsmässiga skillnader Den romska kulturen utgör i vissa fall hinder för individen att utöva vissa yrken. För kvinnor kan situationen bli dubbelt belastande då kvinnor inom den romska gruppen generellt har större ansvar för hem, barn och nätverk men har mindre frihet. Strukturen inom den romska kulturen kan beskrivas som ett Patriarkalt samhälle där kvinnor underordnas män. Ytterst på skalan finns hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnor har ofta inte samma frihet som männen. De kvinnor som vill studera har oftast ingen tid till det då de har ett stort ansvar för hemmet och barnen. De romska ungdomarna bildar ofta familj och blir föräldrar i unga år. I förstudien nämns år som förekommande men vanligast nu för tiden uppges till runt år. Kvinnors klädsel är ett hinder när de söker jobb. Om kvinnan bär traditionell dräkt och ska byta den mot de kläder som gäller på arbetsplatsen måste familj och släkt först tillfrågas. Kvinnan måste vara stark för att ta upp frågan. Om kvinnan tar av sig dräkten vill hon praktisera/jobba på ett område där inte hennes släkt bor men behöver ändå fråga dem hur de skulle reagera om de såg henne. Om kvinnan inte vill ta av sig dräkten diskvalificeras hon från olika jobbchanser. Den romska kulturen har ett hedersbegrepp. Få vill tala om det i förstudien men några berättar öppet om skillnader i kvinnor och mäns levnadsvillkor och frihet, arrangerade äktenskap vid tidig ålder, unga flickor som kidnappas av män som valt ut dem mm. Från ungdomsmottagningen rapporteras att man varje år har ett fåtal kontakter med romska familjer. Problematiken är då mycket komplex och handlar ofta om rekonstruktion av den s.k. mödomshinnan. Några ungdomar söker varje år med anledning av hot om tvångsgifte. Individuell förmåga att delta i projektet Romer är ingen homogen grupp. Romer tillhör olika ursprungsgrupper, kommer från skiftande miljöer, talar olika språk, har olika kulturella sedvänjor och olika religioner mm. Varje släkt, familj och individ måste ses och mötas utifrån sin egen unika historia och situation. Skillnader mellan graden av marginalisering, kön, kulturella sedvänjor, avsaknad av studievana, otrygg social situation, ohälsa mm kan för olika individer utgöra hinder för deras förmåga att delta i projektet utifrån den generella grunden för heltid och måste vägas in i vad som kan anses vara heltid utifrån individens förmåga och totala situation. För vissa individer blir deltagandet i projektet en träning i att ha en struktur i vardagen som är jämförbar med att ha ett dagligt arbete och en förmåga som genom deltagandet i projektet ska ökas för att möjliggöra för individen att på längre sikt kunna ha ett regelbundet arbete eller studera. Målgrupp: Vuxna romer bosatta i Västerås, kvinnor och män i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och är i behov av samordnande resurser. För deltagarna Genomförande och process Projektet startade 1/ med 18 deltagare. Vi har sedan kontinuerligt tagit in nya deltagare. Fram tills 30/ har totalt 30 personer varit inskrivna i projektet. Under perioden 1/1- -30/ har 8 deltagare skrivits in i projektet varav en som tidigare varit aktuell. Deltagande i projektet bygger på individens egen uttalade vilja att delta och arbeta mot målet att komma närmare arbete och självförsörjning. I samband med inskrivning i projektet görs en individuell kartläggning utifrån områdena social situation, hälsa och utbildning/arbete som sedan ligger till grund för en individuell handlingsplan. 9

10 Aktiviteter: Kartläggning, handlingsplan och uppföljning enskilt för alla deltagare Enskilt stöd och samarbetskontakter kring deltagare Förutom det enskilda stödet till individen genomförs en rad aktiviteter i grupp med inriktning mot samhällsinformation, ökat självförtroende, ökad delaktighet, ökade påverkansmöjligheter. Två eftermiddagar i veckan arbetar två jobbcoacher från AMA med deltagarna i projektet. Arbetet genomförs i projektets lokaler. Perioden 1/1- -30/ Efter juluppehållet startade vi åter den 8 januari. Vi fick då börja om med att motivera flertalet av deltagarna till att komma regelbundet. I stort sätt alla kontaktade oss men det var svårt att samla gruppen. Många beskrev ett dåligt mående, att julen på olika sätt varit tuff och att antingen personen själv eller familjemedlemmar mådde dåligt. Parallellt med att jobbcoacherna jobbade med gruppen var vår planering att följa upp och ompröva de individuella handlingsplanerna under februari och mars. Det arbetet drog ut ända tills månadsskiftet april/maj pga sjukfrånvaro i gruppen, återfall i missbruk mm. Vi hade många samtal om mående både utifrån ett hälsoperspektiv men också hur man kan tänka utifrån arbete och inkomst, när är man för sjuk för att arbeta, vad behöver jag göra då, hur gör man när man har sjuka barn mm. Under våren genomfördes stödsamtal med flera deltagare för att vända den negativa spiralen. Flera uttryckte att det hjälpte dem att tänka framåt och hitta tillbaka till sin motivation och tron att förändring är möjligt. Vissa stödsamtal skedde i väntan på kurator/psykolog inom landstinget och vi förmedlade också olika kontakter inom missbruksvården och arbetade i nära samverkan med myndigheter och stödorganisationer kring hedersvåld. Under våren skrevs några ut från projektet då de inte var motiverade att ta emot hjälp för sitt mående och sin sociala situation och därmed inte kunde fullfölja de arbetsinriktade aktiviteterna i projektet. De flesta hittade dock tillbaka till en relativt frekvent närvaro och engagemang och efter ett möte i brukarrådet där deltagarna ställdes inför valet att vara närvarande eller att avsäga sig sin plats i projektet, att respektera regler för hur man meddelar sig, vad som är acceptabel anledning att vara frånvarande mm ökade närvaron och strukturen markant. Vi har genomgående under våren arbetat med temat empowerment och det har präglat våra diskussioner både i grupp och i enskilda samtal. Hos några av deltagarna har vi sett en förändring, ett uppvaknande i att de är de själva som äger processen och att de är de som måste göra jobbet. Vi i personalen kan ge dem olika verktyg och bistå dem på vägen. För det krävs att de är närvarande och tar aktiv del i lärandet och eget ansvar för att nå sina mål. Jagstärkande aktiviteter: Enskilda stödsamtal Vara bryggan över till andra stödjande/behandlande kontakter Förmedla kunskap om hur samhället fungerar och ibland fungera som ombud Tema Empowerment Vi har också bjudit in olika aktörer för att belysa aktuella områden som inom samhället som är av betydelse för deltagarna. Aktiviteter samhällsinformation: Droginformation från drogsamordnare inom staden. 10

11 Besök från barnomsorgen. En person från intagningsenheten informerade om olika former av barnomsorg, rättigheter och skyldigheter och varför vi har barnomsorg. Besök från Budget och skuld som informerade om hur skuldsanering går till och erbjöd möjlighet att boka tider på plats. Vi har också fortsatt arbetet med hälsa och mer tydligt börjat koppla samman hälsa och arbete. Hälsofrämjande aktiviteter: Hälsa kopplat till målet arbete i handlingsplanen, hur påverkar min hälsa min förmåga till arbete och vilket stöd kan jag komma att behöva. Ev. arbetsförmågebedömning, olika former av anställningsstöd, kontakt med Af/ Fk. Enskilda aktiviteter kring hälsa i handlingsplanen, stöd att fullfölja sina mål. Enskilda kontakter med Hälsocenter. Mans och kvinnogrupp AMA:s gym, 1 ggr/vecka Jobbcoachande aktiviteter: Lösningsfokuserad coachning i för klienter i grupp (CLUES). Där har vi använt oss av copingfrågor i grupp, framtidsperspektiv och anspråk på förändring, samt mirakelfrågan i grupp. Tittat på filmer i grupp och diskuterat - JAG AB (en inspirerande föreläsning om motivation, vad man vill och hur man tänker) - Hotellpraktikanterna (en serie om 6 ungdomar som praktiserar på ett hotell och hur de agerar på arbetet, hur personalen ser på deras förmågor/brister och till slut vem som vinner och får en anställning på hotellet) - (utifrån deltagarnas önskemål och intressen har vi tittat på olika arbetsrelaterade filmer.) Besök av AMA:s projekt Socialt företag - en väg till förändring som informerat om socialt företagande och vilka möjligheter det finns i Västerås. Besök av Almi företagspartner som informerat om att starta eget och vilket stöd de kan erbjuda. Besök av Gate 25 som informerat om egenanställning. Besök från AMA och företrädare från Handels fackförbund som föreläst om Att ha ett arbete Besök från Arbetsförmedlingen som informerat om sitt uppdrag och de olika typer av anställningsstöd som de förfogar över. Kontakt med deltagarnas handläggare på Arbetsförmedlingen har påbörjats för att initiera samarbete kring varje enskild deltagare. Några trepartsmöten har genomförts under våren, resterande planeras till hösten. Studie och yrkesvägledning med projektets kontaktperson inom VUC. Studiebesök på ICA MAXI, andra studiebesök har planerats med ställt in p.g.a. dålig närvaro. Gruppen har deltagit vid rekryteringsmässan. Några deltagare hade jobbat klart sina CV:n som de lämnade till olika företag vid mässan. Träningsintervjuer via AMA för intresserade deltagare Deltagare har själva kontaktakt arbetsgivare för att visa intresse för arbete och/eller praktik. Deltagare som har arbetat färdigt sina CV:n har sökt olika jobb. Två deltagare har fått timanställning, de som ännu inte fått anställning upplever ändå ett bra bemötande med svarsbrev. Studiebesök inom AMA:s interna praktikplatser och gemensam lunch i verksamheten. Efter ett beslut från projektledningen, att alla som inte har egen praktikplats på gång anmäler intresse till praktik inom AMA, har intresse anmälningar samlats in och deltagarna ställts på kö inom det område de valt. Tre deltagare har påbörjat praktik under senvåren, resterande börjar så fort plats finns till hösten. 11

12 Aktiviteter för att synliggöra projektet, sprida kunskap om romers situation och öka deltagarnas påverkansmöjligheter och samhällengagemang: Studiebesök från Individ och familjenämnden. Guidad tur i Västerås stadshus och information från kommunalrådet Anders Teljebäck om kommunalpolitik. Besök vid Kommunfullmäktiges sammanträde. På dagordningen den aktuella kvällen stod frågan om hur arbetet med Romsk inkludering fortskrider i Västerås. Projektets brukarråd Romano Café 1 ggr/vecka. Samverkan med Romska rådet i Västerås stad, rådet håller sina möten i projektets lokaler Brobyggarna har haft två inbokade tillfällen med Socialkontor ekonomi för att sprida kulturinformation, sammanlagt 5 personer kom. Vi har vid ett senare tillfälle informerat om projektet och regeringens strategi för romsk inkludering vid ett APT på socialkontoret, dock utan brobyggarna. Brobyggarna har haft tre inbokade tillfällen med IDA-verksamheten för att sprida kulturinformation, samtliga tillfällen ställdes i av IDA med hänvisning till arbetsbelastningen. 8 april firades romernas nationaldag med tårta i projektet med inbjudna gäster. Under dagen genomfördes ett officiellt firande på Växhuset i samverkan mellan projektet och Romska rådet i Västerås. Den romska situationen i världen belystes kort, samt det arbete som pågår inom Västerås stad i form av Romska rådet och projektet Romane Droma. Några av våra deltagare tillsammans med vänner och familj bjöd på sång och musik. Den romska Nationalsången Gelem, gelem (jag har vandrat) framfördes av en stor grupp romer på scenen och Västerås stad flaggade med den romska flaggan under dagen. Såväl VLT som SVT uppmärksammade dagen i reportage och ett inslag från firandet på Växhuset sändes i Rapport under kvällen. Samverkansträffar med Länsmuseet, Culturen och Romska rådet ang. att under hösten arrangera utställningen Vagnen, en autentisk och restaurerad romsk vagn, tillika bostad som turnerar runt i landet med romsk personal från Malmö som guidar besökare i den romska kulturen. I samband med det planeras också en föreläsningsdag riktat till politiker och tjänstemän för att sprida kulturkunskap. En deltagare i projektet kommer i samband med arrangemangen att donera släktklenoder till museet som en del i att bevara och berätta om kulturen. Kvalitetsbedömning: Inför sommaravslutet bad vi deltagarna att hjälpa oss att se vad som fungerade bra i projektet och vad de såg som kunde fungera annorlunda. Vi gav dem ett antal frågor för att hjälp dem på traven. Vi ställde frågan om vi tänkt rätt när vi valde att jobba med både den sociala situationen och hälsan för att nå målet arbete. Deltagarna svarade att det var en absolut förutsättning för att lyckas, att det sociala stödet var ovärderligt och att det skulle kunna vara ännu mer av det. Några sade att utan det vore jag ingenting - hur skulle jag ha klarat mig. Att det är en trygghet att veta att det finns stöd när det behövs men att de flesta nu tycker att det fungerar bra med kontakten med handläggare inom socialtjänsten mm. Ibland uppstår det bekymmer när de byts handläggare men oftast klaras det ut ganska enkelt. Att säga att man deltar i projektet underlättar i många myndighetskontakter. Hälsan är jätteviktig, att få möjlighet att träna och lära sig om kost är intressant men det är svårt att följa det. De som har enskilda kontakter med hälsocenter är mycket nöjda. Flera säger att de gjort små förändringar som gett resultat. Vill gärna lära sig mer. Det finns också ett stort intresse för hälsocenters utbildning i hushållsekonomi- Grön kvist. För att komma närmare målet arbete önskar de fler studiebesök och att det också kan ske i mindre grupper utifrån intresse, alla behöver inte delta i allt. 12

13 De önskar också mer individuellt stöd att komma framåt med CV och jobba utifrån sina individuella önskemål och förutsättningar. Gruppövningarna är roliga och intressanta och leder till många diskussioner. Några utrycker att det är viktigt att få förbereda sig och att få ett jobb kan kännas skrämmande, kommer jag att klara det, medan andra uttrycker en frustration över att inte ha fått något jobb ännu. Tycker att vi borde ha jobbtillfällen inom projektet på samma sätt som Romano Buca i Eskilstuna där deltagarna får 6 månaders anställning under projekttiden. Några ifrågasätter värdet av praktik medan andra ser det som en möjlighet att få prova under trygga former och med stöd. Att få samhällsinformation är intressant och betyder mycket för självförtroendet. Samtliga uttrycker att de fått mer självförtroende under projektet och att det är viktigt att ha något att gå till och uppskattar gemenskapen i projektet. Några utrycker att de blir bemötta på ett mer respektfullt sätt när de säger att de deltar i ett arbetsmarknadsprojekt. Att de känner sig säkrare i kontakter med andra. Det är också viktigt att få vara med och sprida kunskap om den romska kulturen och att se att frågan uppmärksammas som t e x firandet av nationaldagen. Att ha en mötesplats och en möjlighet att samtala om romska frågan och gå samman är viktigt och frågan kommer upp hur det ska bli när projektet tar slut. Någon väcker frågan om att starta en förening men intresset är svagt, ingen verkar tro att det skulle komma folk dit. Alla vill dock ha en fortsatt möjlighet att träffas och diskutera romers situation och framtid. Frågan ställs också om vi i personalen tror att de kommer att ha jobb när projektet är slut och vad som händer med dem som inte kommit så långt när projektet upphör. Sammantaget uttrycker deltagarna att de är nöjda med innehållet i projektet det är bara jobben som fattas. Som personal ser vi periodvis en stor frustration hos deltagarna över att det tar så lång tid, drömmen om ett jobb är fortfarande för många bara en dröm. Förväntningen att man i projektet skulle ges ett jobb har blivit mer verklighetsanpassad, kunskapen om arbetsmarknadens villkor har ökat och innebörden av att ha ett arbete har vidgats från att vara en efterlängtad inkomstkälla till att också omfatta stora krav på förändringar i sättet att organisera sitt familje- och privatliv. Våra deltagare befinner sig i olika faser. Några är väl rustade för det och har också fått arbete. Andra, som aldrig eller någon enstaka gång för länge sedan arbetat eller praktiserat, saknar utbildning och/eller har en sviktande hälsa, kan uppleva det som oövervinnerligt att leva upp till kraven på arbetsmarknaden. Det kan göra att personen upplever en ökad hopplöshet. Att andra lyckas kan också det upplevas som ett eget misslyckande. För några är att delta i projektet en stor förändring och en framgång i sig. Andra upplever sig fortfarande kämpa i motvind - det spelar ingen roll vad jag gör, det händer ändå inget. De som kommit till insikten att de själva äger sin process och äger tron på att förändring är möjligt har börjat göra aktiva val utifrån sin situation. Någon har under våren valt mellan två olika arbeten och löneförhandlat, några har valt att studera vidare för att bli bättre rustade, andra ser möjligheter att med olika former av anställningsstöd få ett arbete mer anpassat utifrån deras förutsättningar. För deltagarna Resultat och effekter Effektmål: Projektet ska under projekttiden komma i kontakt med minst 60 personer tillhörande målgruppen i en rådgivande/motiverande fas. Totalt under projekttiden har 58 personer inom målgruppen fått information om projektet varav 10 personer under perioden Av dessa har totalt 11 personer fått råd och stöd vid ett eller flera tillfällen varav 5 personer under perioden

14 1 person som fått råd och stöd under 2013 tillhör inte målgruppen arbetssökande. Kontakten ledde dock till att flera myndighetskontakter aktiverades runt familjemedlemmar tillhörande målgruppen. Dessa individer är inte medräknade i statistiken. 2 av de personer som sökt råd och stöd under 2013 är tidigare avslutade deltagare från Av dessa ska minst 40 personer skrivas in i projektet. Totalt under projekttiden har 30 personer skrivits in i projektet. 7 personer har på egen begäran registrerats som anonyma deltagare i projektet. 8 personer har skrivits in under perioden varav en person som tidigare varit inskriven och avslutats Två av de nyinskrivna personerna har tidigare, under 2012, fått råd och stöd insatser från projektet. 90 % av de inskrivna ska erhålla en individuellt utarbetad handlingsplan som grund för aktiviteter i projektet. Totalt 26 av 30 inskrivna har erhållit individuellt utarbetade arbetsplaner. Samtliga aktiva deltagare har individuella handlingsplaner. Vid utskrivning ska 70 % påtagligt ha förbättrat sin arbetsförmåga genom att ha påbörjat/fullföljt studier eller annan arbetsförberedande åtgärd, påbörjat/fullföljt en anställning eller befinna sig i behandling/annan rehabiliterande åtgärd. Vid utskrivning ska 90 % uppleva ökad social trygghet Vid utskrivning ska 90 % uppleva ökad delaktighet Vid utskrivning ska 70 % uppleva sig ha förbättrad hälsa Totalt har 10 personer skrivits av från projektet, varav 3 personer under perioden Orsaker till utskrivning: - Missbruk, ej gått att motivera till stöd för missbruket - Hot och våld, hederskultur - Flytt till annan kommun med stöd av myndigheter - Uteblivit, går inte att nå 1 person befinner sig i annan behandlande åtgärd som resultat av deltagande i projektet. 9 personer har avskrivits utan mätbara resultat. Av dessa har 2 personer kontaktat oss för råd och stöd och ev nyinskrivning - en har åter skrivits in i projektet efter att en kort period varit bosatt i annan kommun. Vid nyinskrivning är den sammantagna livssituationen för deltagaren påtagligt försämrad. - en är enligt vår bedömning i stort behov av hjälpinsatser men har inte gått att motivera till fortsatt kontakt med vare sig projektet eller andra stödinsatser. Jobbförberedande aktiviteter/aktiva deltagare: Praktik 3 deltagare, AMA:s interna verksamheter Studier, 6 deltagare, Svenska och Mattematik grund,sfi, Starta Eget, Administration, USKutbildning på distans i kombination med timanställning Anställningar/aktiva deltagare: Timanställning/vikariat äldreomsorg, 3 deltagare, sysselsättningsgrad mellan % 14

15 Romska grupper inom projektet: Finska romer: 11 personer Polska romer: 9 personer Balkan romer: 3 personer Svenska romer: 7 personer Antal Kvinnor: 16 Antal män: 14 Åldersfördelning: mellan år Antal deltagare/månad: 2012 nyinskrivna utskrivna antal deltagare/ månadsskifte Sept Okt Nov Dec Totalt 2012: Jan Feb Mars April Maj 1* 1 21 Juni Totalt under projektet: varav: 1* återinskriven För personalen Projektets förutsättningar Projektets uppbyggnad, funktion och kompetens enligt projektansökan Projektet leds av projektledare på 100 %, med flerårig erfarenhet av arbete mot den romska gruppen och med ett upparbetat kontaktnät både i den romska gruppen, inom Västerås stad och med flera viktiga samverkanspartner. 15

16 Utifrån de tre huvudområdena - otrygg social situation, bristande utbildning/arbetslivserfarenhet och stor ohälsa bemannas/stärks projektet med: Coach med inriktning mot sociala frågor, 100 % med anställning i projektet. Coach med inriktning mot arbetsmarknadsfrågor, %, tas från befintliga resurser inom AMA och knyts till projektet. Kostnad ca /år. Romska brobyggare. I projektet kommer minst 2 x 0,5 årsarbetare Romska brobyggare att anställas. Det kommer att ske genom subventionerada anställningar under projekttiden via AMA och/eller samordnade insatser via arbetsförmedling och försäkringskassa. Kostnad två personer på 50 %, /år. Bekostas med befintliga medel. Studie- och yrkesvägledare, 5 % tas från befintliga resurser inom VUC och knyts till projektet. Behovet av hälsofrämjande arbete och stöd i livsstilsförändring tillgodoses genom samverkan med Hälsocenter i Västerås och andra befintliga resurser inom landstinget. Inskrivna i projektet ges tillgång till AMA:s gym och med möjlighet till fysiska aktiviteter, enskilt och i grupp. Vi strävar efter att uppnå en tvåkönad arbetsgrupp då vi utifrån erfarenhet vet att det har betydelse för målgruppen utifrån kulturella sedvänjor. Projektlokalerna kommer att utgöra basen för aktiviteter till målgruppen och anpassas utifrån det. Lokalerna förfogas helt av projektet. Tillsammans utgör det ovan beskrivna projektets bas och flertalet av aktiviteterna för att stärka målgruppen i riktning mot arbete kommer att utföras av coacherna i projektlokalerna. Till projektet knyts Orienteringskursen. Orienteringskurserna (OTR-kurser) tillskapades efter kartläggningen utifrån romernas önskan om möjlighet till studier. OTR-kurserna finansieras av Västerås stads arbetsmarknads och utbildningsnämnd. För många romer har det visat sig vara en bra start som motiverar till att vilja fortsätta processen mot arbetet. Projektledarens uppgift är att i nära samverkan med VUC och Romska rådet utforma kommande OTR-kurser utifrån erfarenhet av genomförda kurser och därmed medverka till att kurserna blir mer tillgängliga för målgruppen. Projektledaren och Romska rådet bistår utförare av OTR- kursen med kulturkunskap och de individer som behöver socialt stöd för att kunna delta i kursen och planera framåt får det genom projektets coacher. Deltagare i OTR-kurserna garanteras plats i projektet utifrån egen vilja att fortsätta processen mot arbete. Utöver det kommer projektet att så långt det är möjligt använda sig av redan befintliga resurser för kompletterande studier, subventionerade arbeten mm och verka för att målgruppen och projektets deltagare erbjuds plats och får projektets stöd att fullfölja åtgärden. Detta arbete påbörjades med goda resultat under 2011 års arbetsmarknadsprojekt RiAS. Coachernas uppdrag Coacherna ska arbeta i team och bidra med sina olika kompetenser för att stärka upp helheten kring deltagarna. Arbete i projektet ska utgå från ett salutogent perspektiv. Coacherna ska arbeta utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt och har som uppgift att ge individuellt stöd och stöd i grupp utifrån projektets aktiviteter. Coachernas uppgift är också att i nära samverkan med försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänsten, landstinget och andra viktiga samverkansparter få till stånd samverkansteam runt berörda individer så att de utifrån ett helhetsperspektiv får en individuell plan där målet är ökad KASAM och ökad anställningsbarhet genom studier, praktik och subventionerade arbeten. 16