företagsamma förvaltningen

Transkript

1

2 INNEHÅLL Företagsamma Målsättning och syfte Målgrupp Definition av entreprenörskap Pedagogik/metodik Utbildningens upplägg Genomförare Investering Utvärdering Plats Bilaga 1 Fyra grundprinciper Bilaga 2 Erfarenhetsbaserad inlärningsmodell Bilaga 3 Utbildningsschema Bilaga 4 Arbetsbeskrivning projektkoordinator 2

3 Företagsamma Entreprenörskap blir allt viktigare. Nya företag är en förutsättning för morgondagens välfärdssamhälle och affärsdrivande innovationer ska garantera framtidens konkurrenskraft. Runt om i världen söks intensivt efter de lösningar och den miljö som bäst gagnar entreprenöriell utveckling. Många regioner ser ett samband mellan sin egen överlevnad och ett mer entreprenöriellt samhälle. Hur kan vi inspirera invånare i vårt län och våra kommuner att stanna kvar? Hur kan vi intressera nya företag att starta och etablera sig i vår region? Hur kan vi bli mer i vårt arbete? Ur den förstudie som Västra Götaland har gjort vid namn Den, har entreprenörskapets villkor i förhållande till offentlig förvaltning synats. Den handlar om insatser som görs inom kommunala/regionala förvaltningar vad gäller entreprenörskap. Utifrån förstudien Den, forskningsresultat genom FSF, forum för småföretagsforskning och erfarenhet från tidigare genomförd utbildning vid namn Företagsamma finns ett behov att fylla inom olika förvaltningar som en av flera modeller för att dessa ska bli mer effektiva gentemot entreprenörer och företagare. Genom att låta förvaltningar i olika kommuner genomföra entreprenörskapsutbildningen Företagsamma i en tre-stegs-utbildning så är vi övertygade om att det sker en förändrig både vad det gäller attityder till entreprenörskap samt arbetsinsatser inom förvaltningarna för att effektivisera bemötandet till dessa. Mål och Syfte Den syfte är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat inom och bidra till att förbättra s relationer med entreprenörer och företagare. Målet är en konkret handlingsplan för varje kommun att förverkliga och redovisa i steg tre av utbildningen Företagsamma Målgrupp Målgruppen för utbildningen Företagsamma är kommunala och regionala förvaltningar. Definition av entreprenörskap Det finns många definitioner av entreprenörskap. Vi har i detta koncept använt oss av Nuteks definition. De har i sitt Nationella Entreprenörskapsprogram tagit fram följande definition: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. 3

4 Pedagogik/Metod Vår pedagogik och filosofi bygger på fyra grundprinciper som i sin samverkan skapar en helhetssyn av entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning. De fyra grundprinciperna är även verktyg och kvalitetssäkring när det gäller utformande av aktiviteter och utbildningsprogram. (Se bilaga 1) Vår metodik bygger på Learning by doing och ovanstående grundprinciper. Vi tror att bästa inlärningen sker genom att aktivt göra saker och sedan reflektera i grupp - vad man lärde sig och hur kunskapen kan appliceras. Metodiken kallas Erfarenhetsbaserad Inlärningsmodell. (Se bilaga 2) Utbildningens upplägg (Se bilaga 3) Föreberedelsefasen som är den inledande delen av utbildningen Företagsamma vänder sig till en person i den aktuella regionen där utbildningen skall gå av stapeln. Denna person skall vara en kontaktperson under hela projekttiden och kallas koordinator. Koordinatorn utbildas under två dagar och sätts in i den förstudie som västra Götalands region gjort samt får de verktyg som behövs för att kunna strukturera, planera och verkställa möten, bokningar av konferensanläggning mm. Vi ser att koordinatorn själv har ett brinnande intresse för utbildningens syfte och mål. (Se bilaga 4) Första steget (utbildningsdel ett) i tre-stegs-utbildningen vänder sig Företagsamma till de personerna med chefsbefattning eller liknande med beslutanderätt från de olika förvaltningarna. Dessa genomför utbildningen läns eller regionvis med förslagsvis 6-7 kommuner deltagande samt med 4-5 deltagare per kommun. Andra steget (utbildningsdel två) vänder sig Företagsamma till anställda inom som arbetar med frågor som gäller entreprenörer/företagare eller bemötande av dessa. Här kan deltagare från utbildningsdel ett vara med att påverka vilka de anser är lämpliga. Tredje steget (utbildningsdel tre) väljer respektive förvaltning/kommun vilka fem deltagare som skall delta i återträff, redovisning och reflektion. Utbildningen Företagsamma är som ovan nämnd i tre delar. Första och andra utbildningsdelen i den Företagsamma är sammanhängande fyra dagar. Dag 1 Introduktion, presentation, bakgrundbeskrivning, mål/syfte förväntningar samt grupp diskussioner. Föreläsning med forskning kring entreprenörskap/företagande från FSF, forum för småföretagarforskning. STARTcentrum introducerar en tvådagars entreprenörskapsövning Dag 2 Fortsättning på dag ett. Kvällen avslutas med reflektion på den övning deltagarna genomfört under en och en halv dag. Dag 3 Föreläsningar från företagare som ger sin bild och berättar om sin erfarenhet av olika bemötanden från förvaltningar, följt av frågestund och diskussioner i smågrupper. Kreativitetsövningar följt av grupparbeten och samkväm. 4

5 Dag 4 Metaplanteknik för konkret idégenerering. Handlingsplan i grupper följt av redovisning i storgrupp för de uppgifter var och en tar med hem att arbeta med. Efter ovan nämnda genomförda utbildningsdel är det dags för samtliga deltagare att förankra den handlingsplan som nu finns i sina egna förvaltningar på hemmaplan. Femton medarbetare i skall väljas ut från respektive kommun/förvaltning för att delta i steg två av Företagsamma. Detta görs vid tre olika tillfällen med fem deltagare från samma förvaltning åt gången så att det även vid detta utbildningstillfälle blandar grupperna. Steg två genomförs efter en tvåmånaders period från steg ett och är identisk med steg ett bortsett från att deltagarna nu har en handlingsplan att arbeta aktivt med och vidareutveckla. När samtliga del två utbildningar är genomförda och inom loppet av ett år är det dags för steg tre utbildningen i Företagsamma. Här väljer kommunerna/förvaltningarna själva vilka fem personer de vill skicka att delta i den sista delen där respektive kommun/förvaltning skall redovisa och reflektera över vad som genomförts respektive inte genomförts i handlingsplanerna under ett år. Genomförare STARTcentrum STARTcentrum arbetar med entreprenörskap och utbildning. Verksamheten syftar till att stärka människors självkänsla, kreativitet och företagsamhet. STARTcentrum möter både individ och organisationer som vill utveckla sitt entreprenörskap och få användbara redskap för hållbart lärande. STARTcentrum är huvudansvariga för utbildningen och konceptet den Företagsamma Förvaltningen. Västra Götaland Den Företagsamma Förvaltningen skapades och genomfördes av Västra Götalandsregionen. I form av bollplank, inspiration och utbildning kommer Västra Götalandsregionen att vara en del av utbildningen den Företagsamma Förvaltningen. FSF Forum för småföretagsforskning (FSF) är en stiftelse som verkar inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Viktiga uppgifter är att inom området bl a initiera och sprida policyrelevant forskning, genomföra långsiktiga forskningsprogram, bygga nationella och internationella nätverk av forskare samt verka som brobyggare mellan forskning och de aktörer som finns inom området. Investering Investeringen för en region att genomföra konceptet Den Förvaltningen beräknas till ca 1 milj. Boende, resor samt mat tillkommer 5

6 Utvärdering För att undersöka resultaten av utbildningen genomförs en processutvärdering under ett års tid av FSF. Den ansats som används bygger i grunden på den s.k. ACSI-modellen beskriven bl a i Journal of Marketing i oktober 1996 av Fornell m fl. Modellen innebär att mätningar genomförs vid olika tidpunkter, en mätning genomförs innan varje utbildningsstart, en andra mätning genomförs i samband med genomförandet och en sista mätning genomförs ett år efteråt. Mätningarna ger: En beskrivning av deltagarnas förväntningar och utgångsläget innan starten av utbildning. En beskrivning av erfarenheterna efter utbildningen och vad som planeras att genomföras. En beskrivning av vad som genomförts ett år efter att utbildningen avslutats och deltagarnas erfarenheter från processen. I utvärderingen ingår även kundperspektivet, dvs. om källor finns, att undersöka vad företagarna i en kommun tycker i utgångsläget respektive efter sista mätningen. Plats Utbildningen utförs i internatform på lämplig plats/kursgård för utbildningens innehåll samt ej i någon av deltagarnas hemstad. Kontakt & information För mer information om den Företagsamma Förvaltningen kontakta; Janis Eriksson VD, STARTcentrum Tel janis.eriksson@startcentrum.se 6

7 Pyramiden Pyramidens bas täcker in de personliga kvaliteter, egenskaper och attityder som är relaterade till den enskilda människan. På detta vilar sedan mellanlagret, som är en uppsättning generella (anpassningsbara) egenskaper som exempelvis kommunikation, problemlösning och strategisk planering. Mellanlagret visar på kunskaper som underlättar för den enskilda människan att anpassa sig till nya situationer som harmoniserar med basen. Slutgiltigt utnyttjar människan de specifika kunskaper, pyramidens topp, som behövs i varje enskild verksamhet. Viktigt med denna modell är att samtliga lager måste utvecklas hand i hand. I vårt arbete med utbildningens deltagare strävar vi efter att bringa dem en djupare insikt i sina respektive lager. Stegen Stegen bygger på hur man på ett strukturellt sätt arbetar för att ta en människa från start till mål. Från att personen i fråga är omedveten om vad hon skall göra med sin framtid till att steg för steg ta henne fram till det uppsatta målet. De olika stadierna i stegen är omedveten, medveten, idésökning, planering och slutligen start. Om en individ får möjlighet att utveckla dessa olika steg i sin egen takt samtidigt som hon successivt får uppleva att hon lyckas stärks självförtroendet och viljan att gå vidare utvecklas. Tyngdpunkten i denna filosofi ligger i att individen förflyttar sig stegvis mot en ökad ta-sig-församhet och kreativitet för att slutligen ta sig till sitt mål. De 5 lärovägarna Enligt STARTcentrum utvecklas det lärande som stödjer individen efter fem åtskilda, och av varandra beroende vägar. Varje väg har sin metodik som möjliggör lärande inom olika områden. Dessa fem lärovägar är samtidigt inbördes beroende och stärker varandra, särskilt om de utvecklas parallellt. De fem lärovägarna är; mentorskap, planering, nätverk, särskild kunskap och erfarenhet. Alla dessa fem kommer vi på ett eller annat sätt att nyttja under kursen för att deltagarna skall nå sitt mål. Just do it Gemensamt för alla delar i konceptet är att vi utgår från principen "learning by doing. Denna grundprincip handlar om att lära entreprenörskap genom att testa entreprenörskap. Ett inte planera idén för mycket, utan att testa sig fram och ta små steg för att sedan reflektera över resultatet och se vilka lärdomar man erhållit som går att applicera i sitt nästa steg av handlande. Handling ger reflektion, lärande och nya mål. 7

8 Erfarenhetsbaserad Inlärningsmodell Inom STARTcentrum är det viktigt att ha fokus på att leverera och genomföra aktiviteter som hos deltagarna skapar ägandeskap, delaktighet och provokation. Med provokation menas att det ska reta/kittla deltagarna att söka förståelse i vad de gjort. Genom att ge deltagarna delaktighet och ägandeskap i lärandet, samtidigt som deltagarna reflekterar över vad de lärt sig i gruppform så möts de tre mest effektiva sätten att skapa hållbart lärande. Själva modellen kallas på engelska för Adult Learning Model. På svenska kallar vi den för Erfarenhetsbaserad Inlärningsmodell. Modellen bygger på det faktum att individer lär sig bättre om de själva gör, än om någon talar om. Modellen bygger även på att lärande kan komma från deltagarna genom återkoppling genomförd av en handledare. Dessa processer av lärande följer en speciell stig, som beskrivs nedan. Processen påverkar upplägget, genomförandet och utvärderingen av varje enskild aktivitet. Med ett klart syfte och nedanstående process skapas ett tydligt och effektivt arbetssätt att både planera och genomföra erfarenhetsbaserad inlärning. Orienteringsfasen Denna fas av aktiviteten beskriver ämnet och förklarar samtidigt hur ämnet är kopplat till det gruppen lärt sig tidigare (om så är fallet). Orienteringsfasen bör vara så upplagd att den motiverar deltagarna att fokusera på ämnet. De ska vilja mer, genom att förstå att inlärningen är relevant och användbar. Förklarandefasen Denna fas ska klargöra och slå fast de objekt som vi ska lära med övningen. Fasen är också till för att skapa fullständig och korrekt förståelse för vad som förväntas av erfarenheten. Det är viktigt att deltagarna vet om hur själva mätningen går till, vad som gäller för att nå övningens mål. Erfarenhetsfasen Den fas av lärandet ska innehålla en erfarenhet som ska kittla deltagarens nyfikenhet att simulera/spela den riktiga världens problem eller ämnen. Ett rollspel eller en aktivitet/scenario ger deltagaren en direkt erfarenhet. En föreläsning kan vara rätt för vissa ämnen. Reflektionsfasen Vad gjorde vi? När deltagarna fått erfarenheten så diskuterar och reflekterar man över denna nya erfarenhet. Genom rätt frågor som kommer den fas ge bra svar från deltagarna som på detta sätt kommer att få en ökad kunskap om sig själva och aktivitetens tema. Frågorna ska rikta sig direkt till de som deltagarna gjort och upplevt. Mindre gruppdiskussioner används ofta. G e n e r a l i s e r i n g s f a s Vad kan vi lära oss utifrån det vi gjort? Nästa fas handlar om att deltagarna drar slutsatser och gör generella påståenden utifrån sin erfarenhet. Det handlar om vad vi lärt oss, nya färdigheter, kunskaper och attityder. Applikationsfas Hur kan vi använda det vi lärt oss och i vilka situationer? I denna fas kommer deltagarna fram till hur man kan använda sin nya kunskap/erfarenhet och i vilka situationer. Frågorna riktar sig till att applicera sin erfarenhet/kunskap som de fått direkt till deras egna yrkesmässiga eller privata liv. Handledaren genomför nya aktiviteter där deltagaren får använda sin nyfunna kunskap/färdighet/attityd. Utvärderingsfas Man utvärderar själva övningen genom att se huruvida man nått de uppsatta målen. 8

9 Företagsamma Förvaltningen Steg 1 Steg 2 Steg 3 Deltagare i steg 1: Personal i chefsposition inom 6-7 kommuner. 4-5 deltagare per kommun Deltagare i steg 2: Personal anställda inom 2 månader 6-7 kommuner Ca:15 deltagare per månader kommun Deltagare i steg 3: Personal som genomgått steg 1 eller steg kommuner. 5 deltagare per kommun Koordinator Rekrytering Utbildning Förberedelser Steg 1 Förberedelser Steg 2 Förberedelser steg 1 steg 2 steg 3 Steg 3 FSF ( Utvärderings- och kvalitetssäkringsprocess )

10 Projektkoordinator Arbetsuppgifter: Vara verkställande åt beslutande organisation. Lägga upp en tidsplan för genomförande. Boka tider, talare, lokaler, deltagare. Samordna mängder av detaljer. Vara samlande kontaktperson och pådrivare gentemot deltagarorganisationer. Hålla ekonomisk kontroll gentemot projektbudget. Hålla en tät och regelbunden kontakt med projektledning. Tidsplan för projektkoordinator Månad 0-1: Utbildning av koordinator. Månad 2-3: Bilda ett kontaktnät bestående av 1 representant från varje deltagande kommun. Dessa representanter kommer koordinatorn att samla regelbundet under projektets gång, för att hålla kommunerna uppdaterade med varandra och projektet. Från dessa representanter inhämtar koordinatorn deltagarlistor för steg 1. Månad 3-4: Vid kontaktnätsträff bokas datum för kursdagar. Boka även upp introduktionsträffar 1-2 timmar hos respektive deltagarorganisation. Vid kontaktnätsträffen förankras utbildningens målsättningar och kraven som ställs på deltagande organisationer. Inhämtande av deltagarnas synpunkter och egna förslag. Månad 4-5: Boka lokaler m.m. Förhandling om priser och villkor. Avstämning mot budget. Månad 6: Koordinatorn administrerar och håller i en ev. introduktionsträff för deltagare i steg 1. Månad 7: Koordinatorn skickar ut inbjudan och information om det första kurstillfället. Håller kontakt med föreläsare och informera/göra upp tider m.m. Lokaler bör vara preliminär bokade för steg 2. Månad 8: Genomförande av steg 1. Administration av kursdagarna och information och handledning för deltagare och föreläsare. Håller i tidsschema m.m. Månad 8-9: Koordinatorn gör en ekonomisk uppföljning och en uppföljning gentemot föreläsare. Hålla kontakt med kommande föreläsare o.s.v. Koordinatorn anordnar en kontaktnätsträff med synpunkter på steg 1. Koordinatorn inhämtar deltagarlistor för steg 2, skickar ut inbjudan och information till deltagare i steg 2. Anordna en ev. introduktion för deltagare i steg 2. Lokaler bokade inför steg 2. Månad 10: Genomförande av steg 2. Administration av kursdagarna och information och handledning för deltagare och föreläsare. Håller i tidsschema m.m. Månad 10-11: Koordinatorn gör en ekonomisk uppföljning och en uppföljning gentemot föreläsare. Hålla kontakt med kommande föreläsare o.s.v. Koordinatorn anordnar en kontaktnätsträff med synpunkter på steg 2, gör ev. korrigering av kursupplägg. Månad 11-20: Koordinator håller sig informerad och uppdaterad på vad som händer inom det aktuella området i de deltagande kommunerna. Månad 15-17: Bokning av lokaler för steg 3. Inhämta deltagarlistor för steg 3. Administrera steg 3. Månad 20: Genomförande av steg 3. Administration av kursdagen och information och handledning för deltagare. Håller i tidsschema m.m. Månad 21: Uppföljning och utvärdering. Kontaktnätsträffar. Avstämning av utfall gentemot budget 10