Bjö rkskataskölans elevha lsöplan

Transkript

1 Bjö rkskataskölans elevha lsöplan 2016/2017

2 Innehållsförteckning Björkskataskolans vision... 3 Bakgrund och syfte... 3 Styrdokument... 4 Elevhälsans uppdrag... 4 Elevhälsoarbetets inriktning... 5 Elevhälsans ansvar och organisering på skolan... 5 Alla vuxna på skolan... 5 Lärare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mentors ansvar... 5 Arbetslaget... 5 Centrala Elevhälsan... 5 Den lokala Elevhälsan... 6 Rektor... 6 Skolsköterska - elevhälsans medicinska insats... 6 Arbetsuppgifter kan till exempel vara att:... 6 Skolkurator - elevhälsans psykosociala insats... 7 Arbetsuppgifter kan till exempel vara att:... 7 Specialpedagog - elevhälsans specialpedagogiska insats Arbetsuppgifter kan till exempel vara att:... 7 Studie- och yrkesvägledare... 8 Arbetsuppgifter kan till exempel vara att:... 8 Mötesordning... 8 Arbetsgång... 8 Om ärendet behöver lyftas vidare... 9 Mål för elevhälsoarbetet 2016/ Utvärdering av elevhälsoarbete Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverket 2014) Bilaga 1. Diskussionsunderlag för elevhälsofrågor i arbetslaget

3 Bilaga 2. Frågor i arbetslag om extra anpassningar Bilaga 3. Checklista extra anpassningar Bilaga 4. Frågor till eleven om sin skolsituation Mötesordning för det lokala elevhälsoteamet Mötesordning för arbetslag - Förslag Dokumentation extra anpassningar Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram..27 Beslut om att avsluta åtgärdsprogram.28 2

4 Björkskataskolans vision Björkskataskolan är möjligheternas skola där goda relationer, bra arbetsmiljö och kunskap leder oss framåt. Verksamhetsidé: Björkskataskolans personal stödjer elevers lärande som sker både i skolan och på fritiden. Vi tycker det är viktigt att alla elever får goda och hållbara kunskaper och att eleverna kan verka under arbetsformer anpassade efter olika behov och förutsättningar. Alla elever och all personal mår bra, trivs och känner trygghet i en lugn och kreativ miljö. Vi möter alla på skolan med respekt och förväntan, och hjälper varandra när det behövs. Det är roligt att gå på Björkskataskolan och vi är stolta över vår skola. Bakgrund Eleverna ska enligt skollagen ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas (2 kap, 25, Skollagen) Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. (Vägledning för elevhälsan, 2014) Syfte Syftet med denna plan är att skapa strukturer för det lokala elevhälsoarbetet på Björkskataskolan. Planen utgår från Luleå kommuns Strategisk plan för en samlad elevhälsa, skolans styrdokument, socialstyrelsens Vägledning för elevhälsan och inspiration är hämtad från boken Att utveckla elevhälsa (Petri Partanen) samt andra skolors elevhälsoplaner (bl.a. Residensskolan i Luleå). 3

5 Styrdokument Skollagen (2010:800), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), läroplanerna samt föreskrifter och allmänna råd (AR) från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen. Elevhälsans uppdrag Från Strategisk plan för en samlad elevhälsa (2013): Enligt skollagen ska Elevhälsans roll främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har Elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Varje elev ska även under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök. Främjande arbete Det främjande arbetet pågår alltid, bedrivs långsiktigt, gäller alla och sker kontinuerligt både på och utanför skoltid och det är målinriktat. Skolans värdegrundsarbete är ett exempel på ett viktigt främjande arbete. Vi ska aktivt arbeta med att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Exempel på pågående främjande insatser på Björkskataskolan Vuxennärvaro - fler vuxna ute på raster Skolans och klassens ordnings- och trivselregler Uppstartsdagar med värdegrundsarbete i samband med läsårsstart MR-dagarna, årligen återkommande dagar med temat Mänskliga rättigheter Elevrådsarbete för ökad delaktighet och inflytande Elevskyddsombud, psykosocial och fysisk arbetsmiljö Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling samt fysisk och psykisk ohälsa. Grunden för det förebyggande arbetet är olika typer kartläggningar på skolan till exempel enkät gällande trygghet och 4

6 trivsel samt skolsköterkans hälsosamtal. Analys av kartläggningarnas resultat och de insatser som därav bestäms utgör det förebyggande arbetet på skolan. Åtgärdande arbete Med åtgärdande arbete avses att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation i en grupp eller hos en individ. Det kan vara arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram samt orosanmälningar till socialtjänsten. Vidare kan det handla om stödjande samtal med elever, motivations- och krissamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal. Insatser kan även behövas vid akut konflikt- och krishantering. Elevhälsoarbetets inriktning Elevhälsoarbetet på Björkskataskolan utgår från ett salutogent perspektiv. Det innebär att vi fokuserar på det hälsofrämjande, det vill säga de faktorer som bidrar till hälsa, lärande och utveckling. Elevhälsans ansvar och organisering på skolan Alla vuxna på skolan I elevhälsoarbetet har all personal på skolan ett gemensamt ansvar, oavsett profession. All personal har ett ansvar att se alla elever och skapa goda relationer samt tidigt uppmärksamma problem och behov. Mentorns ansvar Mentor skapar sig en helhetsbild av elevens skolsituation, och har huvudkontakten med eleven och vårdnadshavare. Mentor tar emot och ger relevant information angående eleven till berörda parter. I sitt arbete har mentor hjälp av arbetslaget och elevhälsoteamet. Arbetslaget Arbetslaget fungerar som ett kollegialt bollplank där den enskilda läraren använder arbetslaget som stöd för elever/klasser. Med stöd av arbetslaget kan läraren utveckla sina kunskaper och kompetens, ta del av erfarenheter och kunna få idéer om hur man kan bemöta eleven och anpassa det pedagogiska arbetet. Centrala elevhälsan Den centrala elevhälsan fungerar som stöd till rektor och det lokala elevhälsoteamet. De bidrar med spetskompetens i form av fördjupad kunskap till skolenheterna. I centrala elevhälsan ingår specialpedagoger, talpedagog, psykologer, skolsköterskor, skolläkare, mottagandeteam och pedagoger som arbetar mot elever med språklig sårbarhet. Skolpsykologen besöker skolans lokala elevhälsoteam två gånger per termin och erbjuder handledning till lärare och arbetslag samt kan bidra med generella utbildningsinsatser för all personal. 5

7 Den lokala elevhälsan Björkskataskolans elevhälsoteam består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och några gånger per termin medverkar även skolpsykolog från centrala elevhälsan. Elevhälsoteamet kartlägger och identifierar behovet av främjande och förebyggande insatser. Lärarna och elevhälsoteamet arbetar tillsammans för att skapa en god lärandemiljö för eleverna och tillsammans uppmärksammar vi förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa. Elevhälsoteamet ansvarar för en kontinuerlig uppdaterad elevhälsoplan tillhörande arbetsplanering för kommande läsår. Elevhälsoteamet ansvarar även för skolans krisplan, plan för stadieövergångar, samt rutiner för skolpliktsbevakning. Tillsammans med Likavärdegruppen (livgruppen) ansvarar elevhälsoteamet för årlig uppdatering av skolans likabehandlingsplan Utöver det övergripande elevhälsoarbetet ska elevhälsoteamet bidra med att undanröja hinder för enskilda elever i sitt lärande. Elevhälsoteamet erbjuder stöd för elever, klasser och personal. Detta genom att tillsammans med olika kompetenser och perspektiv försöka hitta relevanta åtgärder, samverka med personal och hem samt övriga nätverk såsom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Socialtjänst. Elevhälsoteamet har även stöd av centrala elevhälsan och dess spetskompetenser. Rektor För varje skolenhet ska det finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan. Rektorn beslutar och ansvarar för sin enhets inre organisation och även för elevhälsoarbetet. Enligt läroplanen för grundskolan har rektorn bland annat ansvar för att: utforma undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver upprätta kontakter mellan skola och hem om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan anpassa resursfördelningen och stödåtgärderna till lärarnas värdering av elevernas utveckling integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis jämställdhet, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Skolsköterska - elevhälsans medicinska insats Arbetsuppgifter kan till exempel vara att: tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser 6

8 i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa ge handledning och konsultation till skolans övriga personal bevaka elevernas vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas om det finns behov samt fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning ta till vara kunskapen från hälsoenkäterna om elevernas hälsa så att det kan användas i skolans arbete Skolkurator - elevhälsans psykosociala insats Arbetsuppgifter kan till exempel vara att: tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen på rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i särskolan. ge handledning och konsultation till skolans övriga personal bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling bidra med kunskaper om samhällets stödsystem delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. ta till vara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete social bedömning inför ansökan om grundsärskola Specialpedagog - elevhälsans specialpedagogiska insats. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att: bidra till skolutveckling och följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. 7

9 arbeta med generella pedagogiska/praktiska anpassningar i lärmiljön kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön och elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram ge handledning och konsultation till pedagogisk personal följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. utforma pedagogiska strategier. delta i/ge stöd till lärare då pedagogiska kartläggningar genomförs. genomföra pedagogiska utredningar och bedömningar när åtgärdsprogram utarbetas leda arbetet med upprättande, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram (ÅP) Studie- och yrkesvägledare Arbetsuppgifter kan till exempel vara att: bidrar till skolutveckling genom att vara delaktig vid planeringen av elevhälsans arbete Informera elever, föräldrar samt skolpersonal angående gymnasieskolan och antagningsprocessen dit informera om konsekvenserna vid olika studieanpassningar Bidra till ökad kunskap om yrken och utbildningar genom enskilda och gruppvägledning genom vägledningssamtal öka elevernas självkännedom genom vägledningssamtalen hjälpa eleverna att göra val och stärka dem att i stor utsträckning göra personliga val Mötesordning Det lokala elevhälsoteamet träffas varje tisdag kl med dagordning, uppföljning och protokoll. Vid behov deltar mentor för att berätta om elevhälsoärenden och tillsammans diskuterar man fortsatta insatser. Det finns ett diskussionsunderlag som arbetslaget kan använda om elevhälsofrågor (bilaga 1). Blanketten kan användas som förberedelse inför mentors möte med det lokala elevhälsoteamet. Dokumentation? Utöver detta har elevhälsoteamet möten två gånger per läsår för att arbeta med de övergripande elevhälsofrågorna. Utvärdering av läsårets elevhälsoarbete görs i slutet på vårterminen. (Se årshjul) Arbetsgång När en lärare känner oro för en elev, klass eller situation lyfts det i arbetslaget. Arbetslaget kan ofta hitta lösningar genom att tillsammans analysera situationen, utbyta erfarenheter och få stöd av varandra i arbetet kring den enskilda eleven eller klassen. Arbetslaget kan i denna kartläggning/diskussion använda sig av Diskussionsunderlag för elevhälsofrågor i arbetslaget (bilaga 1). När det gäller extra anpassningar finns frågeställningar att utgå ifrån, se bilaga 2, 3. Exempel på frågor som kan ställas till eleven om elevens egen syn på sin skolsituation se bilaga 4. 8

10 Delar av elevhälsoteamet medverkar kontinuerligt på arbetslagsmöten. Syftet är att lärare och elevhälsa i ett tidigt skede diskuterar lämpliga insatser för eleven eller klassen. Ansvarig mentor dokumenterar om insatser, ansvarsfördelning, samt eventuella extra anpassningar som bestäms. Om ärendet behöver lyftas vidare Ibland behöver ärendet lyftas vidare av mentor från arbetslagets diskussion till skolans lokala elevhälsoteam. Vem? Meddela rektor eller någon från elevhälsoteamet om behov finns för möte. Syftet är att tillsammans med hela elevhälsoteamet bestämma och planera fortsatta insatser för eleven eller klassen. Mentor kan med fördel ta med sig anteckningar från de diskussioner som har förts i arbetslaget kring elev eller klass (bilaga 1). Mötet inleds med att läraren ger en kort beskrivning av nuläget, vad som redan gjorts och vad man önskar sig av mötet. Tillsammans diskuterar vi situationen utifrån de olika kompetenser och perspektiv som finns i elevhälsoteamet och bestämmer fortsatta insatser och åtgärder. Det klargörs vem som har ansvar för de olika insatserna och när ärendet ska utvärderas. Vid behov kontaktas även utomstående stödinstanser (t.ex. socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin). Utredning om behov av särskilt stöd och eventuellt åtgärdsprogram genomförs vid behov (se rutiner för åtgärdsprogram s. 9). Modell för arbetsgång Uppstår oro eller fundering kring elev/situation. Arbetslag Kollegialt stöd Kartläggning/analys Dialog med elev/vårdnadshavare Extra anpassningar Elevhälsoteam Vidga perspektiv Insatser/åtgärder Ansvarsfördelning Uppföljning/ Utvärdering 9

11 Rutiner för åtgårdsprogram. Om lärare befarar att en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålens kravnivå eller om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen ska elevens mentor informeras. Mentor ansvarar för att samråd sker med specialpedagogen. Om analysen av de genomförda extra anpassningarna visar att dessa inte har gett förväntat resultat eller om det i övrigt bedöms behövligt, kan utredning om behov av särskilt stöd bli aktuell. Rektor beslutar om utredning för ett åtgärdsprogram ska påbörjas. Mentor samråder med specialpedagogen för lämpliga insatser. Utifrån resultat från utredningen beslutar rektor om åtgärdsprogram ska upprättas. Specialpedagogen är huvudansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagogen kommunicerar och fördelar arbetet vid utredning och upprättande av åtgärdsprogram i samråd med ansvariga lärare. Elev och vårdnadshavare görs delaktiga under arbetets gång. (Se modell över arbetsgången med stödinsatser s. 11) Mål för elevhälsoarbetet 2016/17 Förankra Elevhälsoplanen i personalgruppen. Se över planer (Krisplan, Överlämningar, Skolpliktsbevakning, Likabehandlingsplan) Implementera frånvaroplanen hos lärare, elever och föräldrar. Organisering av verksamheten så att elevhälsoteamet och livgruppen kan ha ett nära samarbete. Upprätta ett årshjul för elevhälsoarbete och likabehandlingsarbete. Utvärdering av elevhälsoarbete Skolans elevhälsoarbete utvärderas i april/maj, och elevhälsoplanen revideras årligen i samband med skolans systematiska kvalitetsarbete. I utvärderingen används sammanställning av åtgärdsprogram, hälsosamtal, skolans trivselenkät (LIV-enkät), kuratorernas elevsamtal, sammanställning av vilka uppdrag som skickats till Centrala elevhälsan, frånvarostatistik och incidenter/händelser på skolan som skett under året (OSIS). Mål för kommande läsårets elevhälsoarbete fastställs. 10

12 Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverket 2014) 11

13 Diskussionsunderlag för elevhälsofrågor i arbetslaget Bilaga 1 Oro Vad skapar oro eller upplevs som ett bekymmer? För vem blir det ett bekymmer och i vilka sammanhang? Elevens/klassens egen beskrivning? Vad fungerar? När fungerar det? (specifika situationer) Var fungerar det? (olika lärmiljöer) Med vem/vilka fungerar det? (Både elevkonstellationer och vuxna) Vilka ämnen? Vilka platser? Hur samarbetar vi? Finns det motbilder? Vilka skillnader ser vi i arbetslaget? Vad kan bli bättre? Vad kan vi vuxna utveckla för att förbättra för elevens/klassen? De saker som fungerar kan vara ledtrådar. Vilka anpassningar görs redan? (Var befinner sig eleven i arbetsgången med stödinsatser? ) 12

14 Frågor att fundera över i arbetslaget Bilaga 2 Vad kan vi göra för eleven så att eleven lyckas? Kan vi göra omgrupperingar? Hur fungerar samarbetet med hemmet? Kan vi omfördela resurserna? Kan vi samarbeta på annat sätt? Vem har bra kontakt med eleven? Vem har fungerande arbete med gruppen? Lyssnar elever och vuxna på varandra? Konflikter? Lyssnar eleverna på varandra? Naturlig plats för raster/aktiviteter? Accepteras eleverna som de är? Kamrater? Fungerar gruppens aktiviteter? Ensamhet? Accepteras känsloyttringar? Favoritsysselsättning? Finns det arbetsro? Vilka metoder passar eleven? Motorik? Klarar eleverna uppgifterna? Omklädning och hygien? Vilka instruktioner har eleven lätt/svårt att följa? Framgångar? Svårigheter? Favoritövningar? Datorbehov? Enskilt och/eller i grupp? Koncentrationsförmåga hur ser det ut vid olika uppgifter? Närvaro? Delaktighet i undervisningen? Placering i klassrummet? Ljud? 13

15 Checklista för anpassningar i undervisningen Bilaga 3 Svårigheter med t.ex. uppmärksamhet och koncentrationssvårigheter Förförståelse om vad nästa avsnitt ska handla om Extra instruktion till elev Skriven lektionsinstruktion på whiteboard eller individuellt Förenklad instruktion Extra push för att elev ska komma igång Extra tillfällen som läraren ger feedback på elevens arbete under lektionens gång Upprättande av belöningssystem för elev/grupp Extra genomtänkt placering av elev i klassrummet möblering, akustik Genomtänkt placering av läraren i klassrummet för elevs skull Strategier som används i hela klassen och som särskilt gynnar viss elev Att alltid möta en viss elev i dörren för att lotsa den rätt i klassrummet Tydliggörande av schema för elever med t.ex. olika färger för olika vuxna Egen planering att följa vid arbete i klassrummet Omfördelning av resurser inom arbetslaget Variation, ny typ av utmaning Höga förväntningar på eleven Utnyttja positiva kamrateffekter Övrigt 14

16 Inlärningssvårigheter Användning av lättläst faktatext, annat läromedel etc. Anpassade arbetsuppgifter förenklade uppgifter, färre uppgifter etc. Att stödja elev att välja rätt böcker i biblioteket Att ha visst stödmaterial på bänk eller på väggen, t.ex. multiplikationstabell Digitalt stöd i större utsträckning Konkreta, kortsiktiga, tydligt formulerade mål Formativ bedömning för att se framsteg, relevant satta kunskapsmål Sociala svårigheter Påminna elev före rast vad den ska tänka på, följa upp efter rasten vad som hänt Att finnas med i korridoren vid behov Att stödja elev till klokt val av rastaktiviteter Bildande av mindre arbetsgrupper inom klassens ram Upprättande av en kontaktbok med hemmet under en period Nära samarbete t.ex. täta möten/samtal med vårdnadshavare Nära samarbete med fritidspersonal eller andra undervisande lärare Extra samarbete med alla rastvärdar, speciellt i arbetslaget runt en elev 15

17 Frågor till eleven om sin skolsituation (t.ex. inför elevhälsomöte) Bilaga 4 Hur har du det i skolan? Vad är roligast i skolan? Vad är jobbigast i skolan? Finns det något du vill ha hjälp med? Hur går det att koncentrera sig i klassrummet? Hur är det på rasterna? Hur är dina lärare? Hur har du det med kamrater? Är det något du skulle vilja ändra på i skolan? Är det något särskilt vi vuxna bör tänka på när vi har mötet? Något vi bör bestämma? 16

18 Mötesordning för det lokala elevhälsoteamet (EHT) Operativa frågor: Aktuellt -Uppföljning från föregående möte (Utifrån anteckningarna) Nya ärenden (Inkomna anmälningar) Aktuellt/Nytt övriga ärenden (Laget runt bland EHT-medlemmarna) In- och utflyttade elever Strategiska frågor: Organisation (nyheter) Uppdatering av planer (Krisplan, Övergångar, Skolpliktbevakning) Behov av generella hälsofrämjande eller förebyggande insatser Utvecklingsområden Övriga frågor Frågor att ta upp nästa möte 17

19 Mötesordning för arbetslag - Förslag Ordförande, rullande ansvar Sekreterare, rullande ansvar Aktuella frågor Följa upp föregående möte/utvärdera vid behov Elevhälsofrågor, använd bilaga 1. Ansvarig mentor dokumenterar om insatser, ansvarsfördelning, samt eventuella extra anpassningar som bestäms. -Frånvarande elever (se särskild rutin, skolpliktsbevakning) -Situationer i klasser utifrån studiero, trygghet och trivsel, ev utsatthet? Arbetsmiljö 18

20 Anpassning inom klassens ram för vidare utredning Elevens namn: Elevens personnummer: Skolenhet: Skolform, årskurs och klass: Datum: Klasslärare: Eleven riskerar att ej nå kunskapskraven Ämne: Eleven uppvisar andra svårigheter i skolan Beskriv det lärande/de förmågor som eleven behöver stöd i: Hög frånvaro Bristande fokus/koncentration under lektionerna Uppvisar ej tillräckliga kunskaper vid examinationer (prov, redovisningar etc.) Viktigt att veta om eleven (styrkor/hinder): Följande anpassningar görs inom ramen för ordinarie undervisning: 19

21 Ämne/område: Bemötande: Eleven får tillräckligt med tid att formulera sina tankar till ord utan att någon avbryter eller fyller i ord. Eleven bemöts på ett positivt och uppmuntrande sätt där pedagoger fokuserar på elevens styrkor. Eleven blir bemött med respekt av andra elever och har kamrater under skoltid. Arbetssätt/Pedagogik: Eleven arbetar under lektionstid med individuellt anpassade texter/uppgifter. Eleven läser texter högt tillsammans med en pedagog. Elevens bänkplacering är anpassad så att eleven ges bästa möjliga studiero. Elevens bänkplacering är anpassad så att eleven har lätt att se/höra lärarens instruktioner. Eleven använder hörselkåpor/hörlurar för att öka sin studiero/koncentration. Läraren anger strukturen för lektionen/dagen i bild/text. Eleven ges möjlighet att ta en kortare paus vid behov under lektionen. Eleven arbetar i en mindre grupp tillsammans med en pedagog när det finns möjlighet. Eleven äter skollunch dagligen. 20

22 Hemmets/Vårdnadshavarens delaktighet (information från utvecklingssamtal eller annan kontakt): Hemmet/Vårdnadshavare är informerade kring elevens svårigheter. Eleven får med sig individuellt anpassade texter/uppgifter för att träna på hemma. Eleven arbetar regelbundet hemma tillsammans med vuxna för att förbättra kunskaperna inom de områden svårigheter föreligger. Eleven har goda sömnvanor. Eleven äter frukost dagligen. Eleven har kamrater utanför skoltid. Eleven har med sig material (skolböcker/idrottskläder) till skolan. Hemmet/Vårdnadshavare upplever att eleven trivs med att gå till och vara i skolan. Resultat av anpassningarna: Vidare utredning önskas av Ja Elevhälsoteamet Nej 21

23 Eventuellt diarienummer eller motsvarande: Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Elevens namn: Elevens personnummer: Skolenhet: Skolform, årskurs och klass: Eventuella tidigare gjorda utredningar om elevens behov av särskilt stöd: Eleven har medverkat i utredningen: Ja (se bilaga) Gjord av: Ja Nej Befattning: Nej Datum: Elevens vårdnadshavare har medverkat i utredningen: Eventuella tidigare åtgärdsprogram: Ja Nej Ja (se bilaga) Gjord av: Elevhälsan har deltagit i utredningen: Befattning: Datum: Nej Ja Nej Andra gjorda utredningar Ange om det har gjorts psykologiska, sociala eller medicinska utredningar i ärendet. Ange i så fall vem eller vilka som har gjort utredningarna, vilken befattning den eller de personerna har samt vilket datum utredningarna gjordes. 22

24 Kartläggning Beskriv elevens skolsituation i olika lärmiljöer inom verksamheten, utifrån den kartläggning som har gjorts. Pedagogisk bedömning Beskriv elevens behov av särskilt stöd i olika lärmiljöer inom verksamheten. Om eleven inte bedöms vara i behov av särskilt stöd anges att behovet kan tillgodoses genom förändringar i organisationen eller genom extra anpassningar. Ja, eleven är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas. Nej, eleven är inte i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas inte. Datum: Namn och befattning på den som har ansvarat för utredningen: Underskrift av den som har ansvarat för utredningen: Eventuellt diarienummer eller motsvarande: 23

25 Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Elevens namn: Elevens personnummer: Skolenhet: Skolform, årskurs och klass: Eleven har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet: Ja Nej Elevens vårdnadshavare har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet: Ja Nej Beslutet om att utarbeta ett åtgärdsprogram grundar sig på 3 kap. 8 9 skollagen. Behov av särskilt stöd Beskriv vilket behov av särskilt stöd som eleven har i olika lärmiljöer inom verksamheten (denna del kan hämtas från den pedagogiska bedömningen i den aktuella utredningen): Åtgärder Beskriv vilka åtgärder som skolenheten bedömer är nödvändiga för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd i olika lärmiljöer inom verksamheten. Åtgärd: 24

26 Ansvarig för åtgärden, samt befattning: Datum då åtgärdsprogrammet kommer att följas upp och utvärderas: Namn och befattning på den som ansvarar för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet: Datum då åtgärdsprogrammet har beslutats: Namn och befattning på den som har beslutat om åtgärdsprogrammet: Beslutsfattarens underskrift: Datum då eleven har fått ta del av beslutet: Datum då elevens vårdnadshavare har fått ta del av beslutet: Detta beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt av elever som fyllt 16 år. 25

27 Vill ni överklaga beslutet ska ni skicka överklagandet till skolan inom tre veckor från den dag då ni fick ta del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i beslutet som ni begär. Mer information finns på webbplatsen Resultatet av utvärderingen (fylls i vid utvärderingstillfället): Namn och befattning på den som ansvarat för uppföljningen och utvärderingen: 26

28 Eventuellt diarienummer eller motsvarande: Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram Elevens namn: Elevens personnummer: Skolenhet: Skolform, årskurs och klass: Eleven bedöms inte ha behov av särskilt stöd. Beslutet grundar sig på 3 kap. 8 9 skollagen. Som underlag för detta beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ligger utredningen av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bifogas till det här beslutet: Ja Datum: Namn och befattning på den som har fattat beslutet: Beslutsfattarens underskrift: Datum då eleven har fått ta del av beslutet: Datum då elevens vårdnadshavare har fått ta del av beslutet: Detta beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt av elever som fyllt 16 år. Vill ni överklaga beslutet ska ni skicka överklagandet till skolan inom tre veckor från den dag då ni fick ta del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i beslutet som ni begär. Mer information finns på webbplatsen 27

29 Eventuellt diarienummer eller motsvarande: Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är härmed avslutat. Beslutet grundar sig på 3 kap. 9 skollagen. Elevens namn: Elevens personnummer: Skolenhet: Skolform, årskurs och klass: Eleven har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet: Ja Nej Elevens vårdnadshavare har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet: Ja Nej Åtgärdsprogram daterat den följande datum: avslutas Namn och befattning på den som fattat beslutet: Beslutsfattarens underskrift: Datum då eleven har fått ta del av beslutet: Datum då elevens vårdnadshavare har fått ta del av beslutet: Detta beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt av elever som fyllt 16 år. Vill ni överklaga beslutet ska ni skicka överklagandet till skolan inom tre veckor från den dag då ni fick ta del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i beslutet som ni begär. Mer information finns på webbplatsen 28