Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2013

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus Inledning Systemet för kunskapsstyrning i VLL Övergripande kring regionvårdens kvalitet Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården.... Regionvård vid Hjärtcentrum Regionvård vid Cancercentrum Regionvård vid Neurocentrum Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum Regionvård vid Kirurgcentrum Regionvård vid Ortopedkliniken Regionvård vid Öron-, näs-, hals- och käkkirurgiska kliniken Regionvård vid Ögonkliniken Regionvård vid Hand- och Plastikkirurgiska kliniken Regionvård vid Medicincentrum Regionvård vid Kvinnokliniken Regionverksamhet vid Laboratoriemedicin Västerbotten Regionverksamhet vid Bild- och funktionsmedicin Västerbotten Avslutande kommentarer... 6 Bilaga 1 Öppna jämförelser avseende vård på universitetssjukhus

3 Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2013 Inledning Denna rapport är den tredje i ordningen för uppföljning av regionvården vid Nus. Den redogör för hur VLL arbetar för att uppnå målen i God Vård, dvs. en effektiv, jämlik, kunskapsbaserad, tillgänglig, säker och patientcentrerad vård. Vidare presenteras uppgifter om patientvolymer och kostnader för 2013 samt kvalitetsmått inom de flesta kliniker som bedriver regionvård. Regionvården utgör en del av en vårdkedja, vars samlade kvalitet formar resultatet. Det innebär att kvalitetsmått för regionvården inte bara uttrycker hur regionvården fungerar, utan även indikerar kvaliteten i vården som föregått denna. Medicinsk utveckling Den medicinska och medicintekniska utvecklingen har varit omfattande under det senaste decenniet och kommer att fortsätta i en ökande takt, särskilt för den högspecialiserade vården. Universitetssjukvården har ett särskilt uppdrag att bedriva forskning, sprida och implementera nya rön och ny teknik, utmönstra ineffektiva metoder och utgöra arena för den kliniska utbildningen. Detta uppdrag blir tydliggjort i den nya ALF avtalet. Den senaste tioårsperioden har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, överlevnaden vid cancer har ökat kraftigt och nya läkemedel har inneburit starkt förbättrad hälsa och bättre levnadsvillkor trots sjukdom för patienter med exempelvis led-, nerv-, hud-, tumör-, ögon- och tarmsjukdomar. Allt färre patienter kommer på sikt att vårdas på sjukhus men de som läggs in är sjukare och äldre. Samtidigt ökar trycket på de öppna vårdformerna. Den medicinska utvecklingen minskar även kostnaderna per patient genom skonsammare metoder som förkortar vårdtider och rehabilitering. Samtidigt ökar kostnaderna på grund av att antalet äldre ökar och att allt fler kan behandlas genom nya och skonsammare behandlingsmetoder. Det finns starka önskemål från regionen att återremittering från Nus ska ske utan efterkontroller och att dessa istället ska ske i hemmalandstinget. Diskussion om centralisering och decentralisering kommer att vara fortsatt angelägen i regionen och handla om nivåstrukturering av vården men också till viss del vara beroende av hur bemannings- och kompetensläget utvecklas. Det nya Alf-avtalet om läkarutbildning och forskning innebär till en början väsentligen oförändrade ekonomiska villkor för den ALF-relaterade forskningen, men kommer att medföra ökade krav på uppföljning inte bara ur vetenskapligt perspektiv, utan även utifrån universitetssjukvårdens viktiga funktion för att utveckla hälso- och sjukvården och dess förmåga att implementera och sprida sina förbättringar. I det nya avtalet förutsätts också en tätare ledningsinteraktion mellan landstingen och universiteten. I ett reviderat regionalt ALFavtal ska detta utvecklingsarbete, liksom nya mål och strategier för klinisk forskning och för samverkan mellan sjukvård och akademi tydliggöras. Utmärkelse och donationer Glädjande nog utsåg tidningen Dagens Medicin i januari 201 Nus till bästa universitetssjukhus utifrån resultat i Öppna Jämförelser (ÖJ) 2013 med sammanvägning av medicinska resultat, kostnadseffektivitet, tillgänglighet och bemötande. Även hjärt- och strokesjukvården samt bråckkirurgi rankades etta bland universitetssjukhusen. 3

4 En annan glädjande nyhet under 2013 som påverkar regionvården totalt var den donation på 50 miljoner kronor som lokala cancerfonden gav landstinget/cancercentrum för inköp av den första PET/MR i Sverige för forskningsändamål. Till detta kom också en privat donation på 15 miljoner kronor för rekrytering av spetskompetenser inom denna forskning. Samarbete överlag Chefssamråden utgör en viktig funktion i regionen för professionella diskussioner kring arbetsfördelning, medicinsk utveckling, kompetensutveckling samt forskning och utbildning. Uppdraget från NRF har utvecklats över tid och återrapporteringen från arbetet utgör ett viktigt underlag för den fortsatta regionala samsynen i strategiska gemensamma utvecklingsfrågor. Nyligen startade träffar på tjänstemannaledningsnivå kommer också att förbättra information och diskussion i viktiga gemensamma frågor. 1. Systemet för kunskapsstyrning i VLL Systemet för kunskapsstyrning i VLL utgör ramen för arbetet med att uppnå god och hälsofrämjande vård. I den processen ingår fakta om verksamhetens innehåll och kvalitet, analys, beslutsfattande, implementering, uppföljning och resultat. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är avsedda som stöd till huvudmännen för ordnat införande och utmönstring och för att säkra alla aspekterna av God Vård. Via Norrlandstingens regionförbund organiseras regionala beredningsprocesser där så är motiverat. Då medverkar verksamhetsrepresentanter från hela vårdkedjan och regionen, det regionala läkemedelsrådet samt ekonomisk expertis. I VLL ska verksamhetschefer ansöka om att införa en ny metod eller läkemedel hos berörd verksamhetsområdeschef. Chefläkarna bereder ärendet åt den exekutiva ledningsgruppen (ELG). Läkemedelscentrum bidrar med expertis i sammanhanget. Beslut fattas av ELG, eller, om det rör frågor av stor ekonomisk betydelse, inom ramen för prioriteringsprocessen eller i landstingsstyrelsen/hälso- och sjukvårdsnämnden. Till detta kommer också att för nya läkemedel har Norrlandstingens regionförbund infört en gemensam regional process för kontrollerat ställningstagande, införande och uppföljning av dessa läkemedelsbehandlingar. 2. Övergripande kring regionvårdens kvalitet Öppna jämförelser (ÖJ) ger övergripande bilder av vårdkvaliteten i nationell jämförelse, men i allmänhet saknas indikatorer som specifikt gäller högspecialiserad vård. En sammanställning av resultaten för alla universitetssjukhus finns i bilaga 1. Resultaten i ÖJ hanteras av kontaktpersoner som genomför analyser och identifierar förbättringsområden inom respektive sjukdomsområde som i sin tur blir en del del av klinikens verksamhetsplan och aktiviteter. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete där fakta och evidensbaserade uppgifter tas tillvara. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

5 Landstingets ansats att ständigt förbättra verksamheten fortsätter i syfte att tillgodose patienternas behov inom ramen för tillgängliga resurser. Ett antal vägledande principer, baserade på erfarenheter och kunskap om Lean, bildar utgångspunkt för arbetet. Att fokuserad på det som är värdeskapande, att få flyt i flöden och processer, reducera avvikelser, utveckla produktionsplaner för att eftersträva balans mellan behov och kapacitet och utveckla standards är bärande principer och bildar utgångspunkt för arbetet. Flödesarbeten pågår på alla kliniker i syfte att minska ledtiderna och identifiera vårdövergångar som kan snabba upp vårdprocesserna. Enligt landstingets policy för forskning och utveckling, FoU, ska konkreta mål för forskning och utveckling anges i verksamheternas planer och målen följs sedan upp i resultatdialoger och årsberättelser. Enligt forskningsbokslutet, som görs både för landstinget totalt och för varje basenhet, fanns 2013 på Nus 320 disputerade läkare av totalt 750 samt 5 disputerade inom andra yrkeskategorier i vården samt 195 registrerade forskarstuderande i länet. Antalet vetenskapliga publikationer i landstinget ökar och var under stycken. Ytterligare lades 9 avhandlingar fram. Under året pågick 23 forskningsprojekt. Läkemedelsprövningarna har minskat från 17 till cirka 130 mellan år 2011 och Genom att tillämpa upptäckter och forskningsrön som de bidragit till under året har basenheter förbättrat sin verksamhet och använt forskningens resultat snabbt i vårdens vardag. Förbättringarna rör nya processer/riktlinjer, bättre diagnostik, bättre behandlingsresultat, mer skonsam insats eller bättre stöd till patienter/närstående. Regionvårdsklinikerna deltar i ett stort antal relevanta kvalitetsregister och arbetar med att öka täckningsgraden. Registerdata är en värdefull kunskapskälla vid olika förbättringsarbeten i vården trots den fördröjning av resultatredovisning som de flesta kvalitetsregister har. Säker hälso- och sjukvård Arbetet för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården fortsätter och utgår från en nollvision avseende antalet undvikbara skador i vården. Patientsäkerhetslagen bildar utgångspunkt för arbetet som också syftar till att öka patienters och anhörigas medbestämmande och delaktighet. Patientsäkerhetsarbetet är inriktat på att lära av misstag och att förebygga nya. Systematiken i att planera, genomföra förbättringsarbete, följa upp samt förbättra/ korrigera är en grund och ett steg närmare målet att minimera antalet vårdskador. Patientsäkerhetsplaner på alla enheter fokuserar på både generella och unika risker inom varje medicinsk specialitet. Patientsäkerhetsplanen följs upp i en årlig patientsäkerhetsberättelse för kliniken. Landstingets patientsäkerhetsarbete ska kännetecknas av att patienter och personal står i fokus och att det ska vara lätt att göra rätt. Ansvaret för arbetet och resultatet ligger på varje medarbetare och chef. Alla basenheter har lokal patientsäkerhetssamordnare samt avvikelseutredare, som arbetar i ett patientsäkerhetsteam. Centrala analysledare har utsetts som stöd i utvecklingsarbetet. De följer samtliga inrapporterade risker och avvikelser för att identifiera förbättringsbehov samt utreder de allvarligaste händelserna enligt Socialstyrelsens metod för händelseanalys. Patientsäkerhetsrådet, som består av landstingsledning, chefläkare, representanter från patientnämnd och verksamhetsföreträdare, prioriterar, organiserar och beslutar om aktiviteter samt föreslår målnivåer. Övergripande resursfrågor hanteras av landstingets exekutiva ledningsgrupp (ELG). Egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet sker bland annat genom patientsäkerhetsdialoger och strukturerad journalgranskning. Dialogerna, som leds av delar av 5

6 patientsäkerhetsrådet, innebär en uppföljning för basenheterna och ett forum där ledningen identifierar goda exempel på patientsäkerhetsarbete och/eller säkerhetsbrister. Enligt ledningssystemet ska alla enheter föra in samtliga avvikelser, risker och klagomål i avvikelsehanteringssystemet. Tabell 1 visar antalet rapporterade avvikelser och anmälningar över tid. Tabell 1. Antal avvikelser, rapporterade Lex Mariaärenden, enskilda klagomål, anmälningar till patientförsäkringen LÖF och till patientnämnden från patienter/närstående. Antal inrapporteringar/anmälningar Antal risker/avvikelser inrapporterade i Avans Antal Lex Maria-ärenden Antal enskilda klagomål, (HSAN-ärenden 2010) Antal ärenden anmälda till patientförsäkringen LÖF Antal ärenden anmälda till patientnämnden Varje verksamhet sammanställer och analyserar sina risker och avvikelser för att följa trender och identifiera säkerhetsbrister. Risker och avvikelser där medicinteknisk utrustning är inblandad följs av Medicinsk teknik och diskuteras med chefläkare månatligen. Läkemedelscentrum följer risker och avvikelser som rör läkemedelshantering och rapporterar till chefläkaren vid misstänkt vårdskada. Antalet händelseanalyser har ökat under året. Det ses som en positiv utveckling och ett resultat av verksamhetens lärande förhållningssätt. Antalet enskilda klagomål till IVO har minskat något under 2013 medan antalet anmälda ärenden till patientförsäkringen ökat. Andelen inneliggande patienter med vårdrelaterad infektion fortsätter att sjunka över tid (fig. 1). Antalet registrerade har varit konstant c:a 00 patienter vid 16 mättillfällen. I december 2013 uppnådde VLL för första gången sitt målvärde, lägre än 6,9 procent VRI bland inneliggande. Figur 1 Förändring av andel patienter med VRI i VLL

7 Överlag har regionvården högre andel vårdrelaterade infektioner än landstinget totalt, främst p.g.a. sjukdomsbilden hos många patienter. Nytt för 2013 var produktion av två e-lärandematerial för att förebygga vårdrelaterade infektioner, som började användas i slutet av året. UVid analyser inom regionvården visades på en hög användning av centrala venaccesser och detta har ett starkt samband med vårdrelaterade infektioner. Ett förbättringsarbete som syftar till att optimera användning och uppföljning av centrala venaccesser har därför inletts. Andelen patienter med trycksår i landstingets slutna vård var 12,7 procent (snitt från två mätningar). För alla sjukhuskliniker har flera kvalitetsområden valts ut som särskilt viktiga internkontrollområden. Varje basenhet har dessutom egna indikatorer som i vissa fall redovisas under respektive område. Resultatet för 2013 framgår av tabell 2 och gäller kvalitet såväl kliniskt som administrativt. Tabell 2. Utvalda internkontrollområden inom sjukhusklinikerna Målområde God vård Kontrollmoment Rapport 2013 Att landstingets interna kläd- och hygienregler efterlevs. Mål: 3 % 100% God vård Att instruktion följs för uppföljning av att läkemedelslistan är 0% korrekt vid utskrivning. Mål: 100% God vård Att instruktion följs för uppföljning av dokumentation av 6% förändringar i läkemedelsbehandling under vårdtiden. Mål: 100% God vård Att patientdatalagens krav på signerad journalanteckning 99,53%* inom 1 dagar efterlevs. Mål: 99,% God vård Att de nationella rekommendationerna för att 10,7% minska/förhindra vårdrelaterade infektioner efterlevs. Mål: Minska med 10 % från 2012 (jfr 11,%) God hushållning Att den utomlänsvård som faktureras landstinget kan 100% avstämmas mot epikriser. Mål: 100% God hushållning Att den statistik som ligger till grund för vårdgarantin 100% kvalitetssäkras. Mål: 100% rätt enligt centrala anvisningar * Anledningen till den höga precisionen är den mycket stora ackumulerade volymen journalanteckningar, 6 miljoner stycken. Jämlik hälso- och sjukvård Antalet regionvårdspatienter presenteras för var och en av de aktuella klinikerna. Djupare analyser av skillnader genomförs inom de regionala chefssamråden. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte på ett systematiskt sätt i vården, men däremot i befolkningsenkäter. Det innebär att data avseende exempelvis svaga grupper är mycket svåra att hantera och analysera. Hälso- och sjukvård i rimlig tid I december 2013 hade regionvården till 99 procent klarat vårdgarantin för läkarbesök och 92 procent för åtgärder utom ablationsbehandling inom hjärtsjukvården. Hösten 201 tas en nyanskaffad magnetstyrd ablationsutrustning i bruk som avsevärt kommer att förbättra tillgängligheten. 7

8 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Under 2013 genomfördes en nationell patientenkät i barnsjukvården (däremot ingen för övrig sjukvård). VLL låg överlag över resultatet för riket. Resultatet redovisas i avsnittet om Barnoch Ungdomscentrum längre fram. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, god tillgänglighet och hög patienttillfredställelse. Sammantaget uppfyller vården vid Nus alla dessa kriterier med undantag för tillgänglighet till ablationsbehandling. 3. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården Vårdvolymer och kostnader Totalt sett fick patienter från Jämtland, Västernorrland och Norrbotten regionvård vid Nus förra året. Av dem fick personer sluten vård. Regionintäkterna var förra året ungefär lika stora som året innan. Fördelningen mellan klinikerna framgår av tabell 3. Tabell 3. Regionintäkter vid Nus per klinik Klinik Hjärtcentrum Cancercentrum Neurocentrum Barn- och ungdomscentrum Kirurgcentrum Laboratoriemedicin Ortopedisk klinik Öron- näs- hals- och käkkirurgi Ögonklinik Hand- och plastikkirurgisk klinik Bild- och funktionsmedicin Medicincentrum Kvinnoklinik Övrigt Nus Intäkt, mkr

9 . Regionvård vid Hjärtcentrum Förra året fick 1 90 regionpatienter vård vid Hjärtcentrum. Av dem fick patienter sluten vård. Det låg på ungefär samma nivå åren Tabell visar de kostnadsmässigt största diagnoserna i Hjärtcentrums slutna vård. Tabell. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom Hjärtcentrums slutna regionvård 2013, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Op hjärtklaff Koronar bypass PCI o perkutan abl för hjärtarytmi Större thoraxoperationer Cirk sjukd m hjärtkateterisering Op thorakalt aortaanerysm Perkutan impl av hjärtklaff Insättn/byte av defibrill/pacem/nervstim Andra kardiotorakala op Op vid inf sjukdomar Delsumma Andel av totalkostnad 199 mkr resp andel av vtf Kostnad % vtf % Kvinnor Män Allmänt om Hjärtcentrums kvalitetsarbete En mängd aktiviteter bidrar till kvalitet och patientsäkerhet för regionvården på Hjärtcentrum. De flesta är gemensamma för alla kliniker. Därutöver kan särskilt nämnas några aktiviteter. Flödesanalyser görs på Hjärtcentrum a) vid allvarliga eller frekventa avvikelser, b) större förändringsarbeten, c) sparbeting och d) länge sedan sist flödesanalys gjordes. Under 2013 har exempelvis genomförts flödesanalyser av mottagningsverksamheten. Hjärtcentrum har egen intern kvalitetsmonitorering som kompletterar den landstingsgemensamma. Totalt följs ett 30-tal parametrar. Med hjälp av dem kan kliniken se om det uppstår drift i något avseende både vad gäller processvariabler, resultatvariabler och komplikationer för att i tid börja åtgärda detta. Det finns ett stort antal register som speglar hjärt-kärlsjukvården i Sverige och som Hjärtcentrum deltar i. Endast en mindre andel avser regionvård och högspecialiserad vård. Registerdata för detta inskränker sig i huvudsak till hjärtkirurgi, TAVI (aortaklaffingrepp via kateter), sviktpacemaker och kateterburen behandling av hjärtrytmrubbningar, framför allt ablationer. Det finns också register för vården av medfödda hjärtfel samt för pulmonell arteriell hypertension (förträngningar i lungans små kärl). Forskningen på Hjärtcentrum redovisas i detalj i forskningsbokslutet. I en samlad och omfattande rapport om vården på Hjärtcentrum redovisas kvalitet, patientsäkerhet, volymer, förbättringsarbeten m.m. Den rapporten görs färdig när årssiffrorna för de nationella 9

10 kvalitetsregistren blir tillgängliga i september-oktober. Rapporten distribueras i samband med det årliga regionmötet i Umeå i början av oktober. Kvalitetsredovisning av regionsjukvården Hjärtkirurgi Hjärtkirurgin i Umeå förefaller stå sig fortsatt bra. Resultaten för hjärtkirurgin i Umeå beror inte på att man opererar enklare eller mindre komplexa patienter. Svårighetsgraden är väl så stor som vid övriga thoraxkirurgiska kliniker. Figur 2. Komplikationer dialys och stroke. Ur Swedehearts årsrapport 2013 Figur 3. Sternumkomplikationer och cirkulationsunderstöd. Ur Swedehearts årsrapport 2013 Vid komplikationer med stroke eller behov av dialys är det överlag små tal vilket gör att statistiska signifikanser inte kan beräknas. Även klaffoperationer bedrivs med höga volymer i Umeå och med god kvalitet. Det finns inga data som står ut negativt. Kirurgin bedrivs av få men mycket erfarna medarbetare sedan lång tid tillbaka. I ett avseende har en kvalitetsbrist observerats, som föranlett analyser och förändringsarbete. Det gäller reoperation p.g.a. blödning efter hjärtkirurgi under det senaste året. Hjärtcentrum har inte statistiskt signifikant fler sådana reoperationer men analyser görs för att försöka minska dem. Mediastinit, komplikationer i bröstbenet, är en av de allvarligaste komplikationerna inom thoraxkirurgin. Stora ansträngningar har ägnats åt att minimera denna livshotande komplikation som kan ge svårt lidande. Det kan ta några år att se resultat. 10

11 Väntetider som kvalitetsmått har tidigare varit till Umeås nackdel men de senaste åren har väntetiderna kortats och är nu väl inom vad kömiljard och vårdgaranti kräver. TAVI (kateterburen implantation av klaffprotes vid aortastenos) Denna behandling har ett relativt nytt nationellt register med ansvar i Umeå. Kateterburen implantation av biologisk klaffprotes vid svår aortastenos är en förhållandevis ny metod men som utvecklats snabbt i volym och teknik. Hjärtcentrum har sedan 2009 gjort >130 ingrepp och gör en egen uppföljning av patienterna vad gäller livskvalitet, gångförmåga och registrering av komplikationer. Analysen pågår och resultatet ska redovisas publikt och i vetenskaplig rapport. Preliminära data visar att verksamheten fungerar mycket väl och målet för patienterna att stoppa upp en snabb utförsbacke och att förbättra och upprätthålla livskvalitet och funktion förefaller uppfyllas med för vissa patienter remarkabelt goda resultat. Sviktpace Sviktpace har en hög prioritet i nationella riktlinjer vid svår hjärtsvikt. Västerbotten och Umeå har utmärkt sig genom att följa riktlinjerna och ha Sveriges högsta aktivitet med många implantationer av sviktpacemaker per capita jämfört med riket i övrigt. Det finns inga fakta i pacemakerregister som tyder på större antal komplikationer än vid andra centra i landet. Ablationer Frekvensen komplikationer vid ablationer enligt register och i Hjärtcentrums egen interna registrering och monitorering är vad man förväntar vid denna mycket komplexa kateterburna behandling. Personalen och operatörerna har stor erfarenhet och arbetar med stora volymer. En kvalitetsbrist är de långa väntetiderna. Nu ökar kapaciteten i och med att ett nytt kateteriseringslab öppnar i höst 201. Emellertid kan det finnas ett uppdämt remitteringsbehov för framför allt förmaksflimmerablation. Profilområde Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) CKG bedriver utrednings- och mottagningsverksamhet för patienter och familjer med monogent (en gen, en mutation) nedärvda kardiovaskulära sjukdomar. Centrumbildningen är resultatet av ett nära samarbete mellan Barn- och ungdomskliniken, Hjärtcentrum, Medicincentrum och Laboratoriemedicin. Verksamheten startade 2005 och har successivt utvecklats utifrån vissa kriterier såsom att sjukdomen ska vara allvarlig, kunna diagnosticeras kliniskt och genetiskt och det ska finnas en effektiv behandling. CKG har mötts av ett betydande intresse även utanför regionen och prover för genetiska analyser skickas från flera universitetskliniker. De sjukdomsgrupper som CKG koncentrerar sig sjukvårdsmässigt på är familjära hjärtmuskelsjukdomar, familjär hyperkolesterolemi (höga blodkolesterol), lång QT-syndrom (LQTS) och familjär aortasjukdom. Även familjär amyloidos ingår i verksamheten, då i samarbete med medicincentrum. Benchmarking och Öppna jämförelser Öppna jämförelser (ÖJ) speglar endast i begränsad utsträckning regionvård och högspecialiserad vård. Det som står ut är den goda kostnadseffektiviteten för Hjärtcentrum utan att några tydliga kvalitetsbrister kan skönjas. Hjärtcentrum har också genomfört benchmarking som förstärker bilden av att kvaliteten står sig mycket bra och kostnadseffektiviteten är hög. Det illustreras också av att flera universitetssjukhus har gjort studiebesök på Hjärtcentrum för att utröna hur arbetet är upplagt. 11

12 Liksom i kvalitetsregisterdata från Swedeheart och ÖJ är alltjämt frågan om fördröjningstider vid ST-höjningsinfarkt och reperfusionsbehandling med trombolys eller primär PCI en fråga där man aldrig kan slå sig till ro. Endast en del av resultatet kan bero på geografiska faktorer. Möjligen sker en underbehandling med trombolys på patienter som idag i stället med långa fördröjningstider förs till primär PCI. Dialog med remittenter och chefssamråd Hjärtcentrums läkare och väntelistesköterskor står i daglig kontakt med remittenter och patienter och då får man regelbundet bilaterala signaler om vad som fungerar och inte fungerar. Detta är en informell dialog men som definitivt är kvalitets- och förtroendeskapande. En tydlig kvalitetsförsämring ur patientens perspektiv är de remissregler som införts. Centraliserad vidimering av remisser skrivna av kompetenta medicinöverläkare på länsdelssjukhusen förlänger väntetiderna och innebär en patientsäkerhetsrisk samtidigt som det är diskutabelt ur etisk synvinkel. Hjärtcentrum har framfört det som avvikelseärenden i skrivelser och diskussioner för att sätta patienten i stället för administrationen i centrum. Arbete med jämställd och jämlik vård Jämställd vård är också en viktig aspekt när det gäller kvalitet. Det handlar om två aspekter. Den ena är jämställd vård kvinnor män. Den andra aspekten är ojämlik vård och svaga patientgrupper. Jämställd vård Utifrån epidemiologiska data och biologiska könsfaktorer insjuknar fler män i atherosklerossjukdom som t.ex. hjärtinfarkt och detta också i genomsnitt ca åtta år tidigare jämfört med kvinnor. Hur ser då en jämställd vård ut vad gäller diagnostik och utnyttjande av olika behandlingsmetoder? Så jämställd vård som möjligt får man om rätt behandling ges till rätt patient oavsett kön. För detta krävs kunskap och en god dialog mellan Hjärtcentrums olika specialister och remittenterna i primärvården och på läns- och länsdelssjukhusen. För den elektiva hjärtkirurgin föreligger inga skillnader geografiskt och inte heller mellan kvinnor och män. 12

13 Figur. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2013 per Norrlandsting och totalt. Figur 5. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2013, män och kvinnor, per landsting och totalt. Vissa sammanställningar av väntetider ger intryck av att kvinnor har längre väntetider än män till hjärtkirurgi. Men det beror på att männen har betydligt högre förekomst av kranskärlssjukdom som kräver snabb eller akut kranskärlskirurgi och vid dessa tillstånd måste det av medicinska skäl vara kortare väntetider och oftare akut operation jämfört med klaffkirurgi där fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. 13

14 Inga fakta i register för Hjärtcentrums del talar för att kvaliteten är sämre eller patientsäkerheten lägre för någotdera könet. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte på ett systematiskt sätt i den högspecialiserade vården. Det görs däremot i olika befolkningsundersökningar som t ex Västerbottens hälsoundersökningar. Då framgår tydligt geografiska och socioekonomiska skillnader vad gäller riskfaktorer för att utveckla hjärtinfarkt och stroke. De skillnaderna framstår som större än skillnaderna mellan kvinnor och män men det är viktigt att fortsätta analysera dessa data så att orimliga könsskillnader inte döljs av de tydliga socioekonomiska sambanden kring riskfaktorer och insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Ojämlikhet för högspecialiserad vård för patienter i de olika landstingen Under en följd av år har noterats att remitterandet för mycket angelägna ingrepp som klaffoperationer, lungcanceroperationer, kirurgi för aortaaneurysm liksom kranskärlskirurgin inte är rimligt fördelade utifrån befolkningarnas storlek i de olika landstingen. De här sjukdomarna är också starkt relaterade till ålder. Trots att Västernorrland och Norrbotten har den äldsta befolkningen i regionen så remitteras minst antal patienter. Patienterna får inte angelägna effektiva evidensbaserade åtgärder för mycket allvarliga sjukdomar. Nedan följer bilder på operationer per invånare för de olika landstingen och ackumulerat sedan 2011 för att få stabila underlag. Västerbotten får i högre grad tillgång till operationer, medan det verkliga behovet av dessa angelägna operationer med hänsyn till åldersstruktur snarast borde vara det omvända, dvs. andelen bör om något vara mindre i Västerbotten och större i Västernorrland och Norrbotten. Inget tyder på att det finns överbehandling avseende klaffkirurgi, aortakirurgi eller lungkirurgi i Västerbotten. Tolkningen av dessa fakta blir då att inte alla patienter i Västernorrland och Norrbotten får tillgång till dessa angelägna och effektiva operationer. Det är inte jämlik vård. 1

15 15

16 Svaga patientgrupper Hjärtcentrum har identifierat och sedan fokuserat på två patientgrupper: dels inom psykiatrin (patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom), dels inom kärlkirurgin där kartläggning av riskfaktorer görs och förebyggande insatser genomförs för dem som behandlats med kirurgi eller kateterburet av kärlkirurgin. Särskilda dispensärer har skapats i samarbete med psykiatriska kliniken (kallad PREMIUM) respektive kärlkirurgin för denna sekundärprevention, som tidigare varit haltande och inte jämställd med vården efter hjärtinfarkt och stroke. Arbetet ska utvärderas inom några år. 5. Regionvård vid Cancercentrum Vid Cancercentrum fick förra året nästan patienter från Norra regionen regionvård. Av dem vårdades 517 inneliggande. Det är en minskning med 26 procent sedan 2010, då antalet var 700. Siffrorna speglar det aktiva arbetet med att öka kompetens och möjlighet att ge onkologisk vård och behandling i regionens alla delar, samt en poliklinisering främst inom gynonkologin. De kostnadsmässigt största diagnos-/åtgärdsgrupperna redovisas i tabell 5. Tabell 5. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Cancercentrum 2013, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Stamcellstransplantationer Strålbehandling i sl v Lymfom/leukemi Malign tumör mage/tarm/pank/lever/gallv Sjukd i RES & immunologiska sjd Kemoterapi i sl v Patol fraktur malign musk/ben/bindväv Tumörer i nervsystemet Tumörer i andningsorg Sepsis Njur- & urinvägstumörer Malign sjd kvinnl/manlgenitalia Mal/oklar tumör öra/näsa/hals/mun Delsumma Andel av totalkostnad 157 mkr resp andel av vtf Kostnad Vtf % 3% Kvinnor Män Allmänt om Cancercentrums kvalitetsarbete Nationella mätningar gällande fall, VRI och vårdhygien görs regelbundet. Resultaten redovisas för all personal och utgör även det ett underlag till bra rutiner. Ytterligare ett led i kvalitetsarbetet är klinikens arbete med avvikelser, som är teambaserat med en grupp som minst en gång i månaden gemensamt diskuterar avvikelser, sammanställer eventuella mönster i avvikelser och gör riktade uppföljningar och egna analyser. Under 2013 har gruppen med detta arbetssätt skapat arbetsrutiner i slutenvården för att förhindra fallolyckor, med ett bra resultat. 16

17 Kvalitetsredovisning av cancervården Kliniska data rapporteras till ett 30-tal kvalitetsregister som löpande sammanställs och redovisas. Dessa register har de senaste åren gått från att vara drivna av specialistföreningar och entusiaster till att vara kopplade till Regionalt cancercentrum norr, med tillgång till stödfunktioner och hög datasäkerhet som följd. I och med lanseringen av Öppna jämförelser, Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och Nationella riktlinjer har registren utvecklats till att allt mer belysa den medicinska kvaliteten och göra jämförelser av ledtider, exempelvis tid från diagnos till behandlingsbeslut. Det finns idag bättre möjlighet att hämta aktuella realtidsdata från många register och med dessa som grund arbeta med förbättringsprocesser. Fokusområden har varit att korta ledtider; att öka andelen av patienterna som bedöms på multidisciplinär konferens och att ge patienter tillgång till kontaktsköterska. Dessa data redovisas i form av definierade målvärden (fig. 6). 17

18 Uppf öljningar av målindikatorer AML / Cytogenetik utförd (ålder<0 år) Bröst / Screeningupptäckta utan körtelmetastaser Bröst / Operation-systemisk onk behandling inom 6 v Bröst / Diagnos-padinfo till patient inom 3 v Bröst / Andel ej reopererade Bröst / Besöksdatum på bröstkinik-operation inom v Bröst / Besöksdatum på bröstkinik-operation inom 3 v Bröst / Postoperativ MDT Bröst / Preoperativ MDT Esofagus/Ventrikel / Operation-padsvar inom 3 v Esofagus/Ventrikel / Beh.besbeslut-beh.start inom 3 v Esofagus/Ventrikel / Diagnos-behandlingsbeslut inom 3 v Esofagus/Ventrikel / MDT konferens genomförd Hjärntumörer / Operation-padsvar inom 10 dagar Hjärntumörer / Diagnos-operation inom 2 v Hjärntumörer / MDT konferens genomförd KLL / Diagnos-behandlingsbeslut inom 2 dagar Kolon / Operation-start av adjuvant beh inom v Kolon / Operation-PAD svar inom 2 v Kolon / Inkluderad i studie Kolon / Andel ej reopererade Kolon / >=12 undersökta körtlar Kolon / Postop MDT Kolon / Preop MDT Lever-Galla / Diagnos-behandlingsbeslut inom 3 v Lunga / PET-DT vid stadium IB-IB Lunga / MDT konferens genomförd Lunga / Remiss-behandlingsbeslut inom 2 dagar Lymfom / Remiss-behandlingsstart inom 31 dagar Lymfom / Specialist-behandlingsbeslut inom 2 v Lymfom / Remiss-specialistklinik inom 10 dagar MDS / Cytogenetik utförd Pancreas / Behandlingsbeslut-behandlinsstart inom 3v Pancreas / Diagnos-behandlingsbeslut, inom 3v Pancreas / Preoperativ MDT Prostata / MDK Prostata / Kurativ behandling (<75 år) Prostata / Skelett/MR_Högrisk Prostata / ej skelett/mr_lågrisk Rektal / Operation-start av adj cytostatikabeh inom v Rektal / Deltagande i klinisk studie Rektal / Operation-pad svar inom 2 v Rektal / Undersökta lymfkörtlar>=12 Rektal / Postop MDK Rektal / Preop MDK KML / Mediantid: diagnos-behandling Myelom / Mediantid: Remiss-datum för diagnosbesked Prostata / Mediantid: biopsi-cancerbesked Figur 6. Uppföljning av målvärden inom cancervården i Norra regionen Staplarna representerar procent eller mediandagar. Siffrorna före staplarna visar antal svar som indikatorn bygger på. Om stapeln överstiger grön linje har målet nåtts. Alla indikatorer har inte definierade målvärden. Sedan hösten 2013 redovisar RCC Norr täckningsgrader i cancervårdens kvalitetsregister i en årlig rapport; Redovisningen sker på region-, landstings- och kliniknivå. 1

19 Högspecialiserad vård och behandling Kliniken bedriver kunskapsmässigt högspecialiserad vård som baseras på metoder som inte finns på andra platser i regionen. Nya behandlingar och metoder introduceras och testas i mindre skala för att därefter föras ut i regionen. På så sätt kan hög kompetens komma norra regionens patienter till nytta. Även introduktion och systematisk uppföljning av nya, oftast dyra, läkemedel sker med Cancercentrum som bas men i nära samarbete med regionklinikerna. Verksamheten består av allt mer avancerad behandling av svårt sjuka patienter samt hantering av cancer som en kronisk sjukdom och de speciella behov som följer med detta. Profilområde Strålbehandlingen i Umeå har en lång tradition av forskning och är ett av sjukhusets profilområden. Där ges c:a behandlingar/dag och avdelningen tar emot c:a 2000 nya patienter/år. Enheten använder redan idag avancerad teknik för bildtagning och behandling och arbetar med att kombinera metoder för diagnostik och behandling. Tidig behandlingsutvärdering med funktionella undersökningsmetoder som PET-MR är ytterligare ett utvecklingsområde i och med cancerfondens donation. Enheten är nav för ett antal nationella forskningsprojekt i samarbete med andra kliniker, industri och Vinnova. Vid Cancercentrums hematologiska sektion bedrivs transplantationer med stamceller från egen benmärg (Autolog-SCT) och från donatorer (Allogen-SCT). Verksamheten består av tre delar, klinisk vård, stamcellsskörd samt en laboratorieprocess, som alla är ackrediterade. Laboratoriemedicin är involverad i skörde- och laboratorieprocesserna. Internt innebär ackrediteringen bland annat kontinuerlig översyn och självkontroller (s.k. audit) av verksamhetens alla delar samt årliga uppföljningar med möjlighet till jämförelse över tid. Täckningsgraden i blodcancerregistren var för i Norra regionen (2011 är inte färdigrapporterat) totalt 3 procent. För Västerbotten var täckningsgraden 92 procent, för Norrbotten 1, Västernorrland och Jämtland 57 procent. Av blodcancerregistrens rapporter kan man inte se att Norra regionen avviker på något sätt från landet i övrigt. Några regionala öppna jämförelser finns ännu inte. Stamcellstransplantationer Fig. 7 nedan visar att de allogena stamcellstransplantationerna ökar men i måttlig grad. De autologa stamcellstransplantationerna ligger på en relativt oförändrad nivå. Bilden visar också att de stora olikheterna mellan länen tenderar att utjämnas, vilket är positivt. 19

20 35,0 Allo Allo ,0 Auto Auto ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Figur 7. Antal transplantationer per invånare och län i Norra regionen Under 2013 har kliniken behandlat 12 akuta leukemier samt utfört 59 transplantationer, varav 5 autologa och 1 allogena (totalt sju där donatorn inte är släkt med mottagaren). Antalet leukemier och transplantationer varierar mellan åren, se fig. nedan. Akut leukemi Autolog tx Allogen tx Figur. Antal leukemier och transplantationer utförda vid Cancercentrum, Nus, Transfusionsmedicin har installerat en aferesmaskin för ECP (extra-corporal blodbestrålning) och har initierat behandlingen mot bl.a. hud-gvhd (Transplantat-mot-värdsjukdom när immunceller i det transplanterade organet angriper mottagarens egen vävnad och skadar den) till de första patienterna, 76 behandlingar. Kliniken har inspekterats av en internationell kvalitetsorganisation och behåller ackrediteringen och har även godkänts av det amerikanska National Marrow Donor Program under året. Det är en non-profitorga-nisation som hanterar ett mycket stort donatorregister i USA. Godkännandet innebär att regionens patienter får tillgång till ett mycket större antal potentiella donatorer. Inom hematologin finns ett nära samarbete mellan Nus och länssjukhusen. För att handläggningen av transplantationspatienter ska vara likartad i regionen finns alla dokument som styr processen utlagda på VLL:s hemsida och därmed tillgängliga ute i regionen. 20

21 6. Regionvård vid Neurocentrum Vid Neurocentrum fick förra året drygt patienter från de tre andra regionlandstingen regionvård. Av dessa vårdades drygt 00 inneliggande. Det visar att nedgången 2012 var tillfällig. Ökningen av slutenvård sen 2012 var för Neurologiska avdelningen,7 procent och för Neurokirurgavdelningen 13,6. Av tabell 6 framgår de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna. Tabell 6. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Neurocentrum 2013, antal vårdtillfällen samt för kvinnor och män. Produkt Intrakraniell kirurgi/kraniotomi Coiling av anerysm Neurorehabilitering Kir för kron subduralhämatom Degenerativ sjd i nervsystemet Vagusnervstim/byte av nervstim Op ryggmärg o närligg vävnad Spec kärlsjd i hjärna exkl TIA Hypofys o binjureop Andra sjukd i nervsystemet Op efter skada/traum hjärnskada Stereotaxioperationer Op vid infektionssjd Delsumma Andel av totalkostnad 19 mkr resp andel av vtf Kostnad % Vtf % Kvinnor Män Under 2013 ökade regionintäkterna något jämfört med Inga större förändringar noterades i diagnosernas fördelning. Den förväntade ökningen av mekanisk embolektomi vid hjärninfarkt uteblev vilket är anmärkningsvärt med tanke på att nu c:a en fjärdedel av hjärninfarktpatienterna vid Nus får intravenös trombolys. Allmänt om Neurocentrums kvalitetsarbete Neurocentrum arbetar systematiskt med patientsäkerhet efter landstingets riktlinjer. En patientsäkerhetsgrupp utvärderar månadsvis patientsäkerhetsparametrar för samtliga enheter. Under året genomfördes patientsäkerhetsdagar för att öka medarbetarnas delaktighet och kunskap. Kvalitetsredovisning av regionvården Medicinsk kvalitet kan indelas i olika delar som bör ges olika prioritet. Att man får rätt diagnos och behandling, att man undviker biverkningar och komplikationer och slutligen att man har en god tillgänglighet och ett bra bemötande och nöjda patienter. De sistnämnda kvalitetsmålen gäller för all sjukvård och följs via avvikelsehanteringssystem, patientnämnd och patientenkäter. Högsta kvalitet vad gäller att säkra att patienten får rätt diagnos får man i regel om patienten ingår i ett forskningsmaterial. Neurocentrum har en omfattande forskning och har gjort en epidemiologisk kartläggning av de större neurologiska sjukdomarna, först ALS och sen epilepsi, MS och senast Parkinsons sjukdom. Forskningsbokslut för Neurocentrum 2013 redovisar centrats forskning. 21

22 Vad gäller ALS finns inget kvalitetsregister, men ledaren för ALS-forskargruppen har sedan 2003 varit ordförande för den arbetsgrupp för ALS diagnostik och vård, som ger ut Europeiska riktlinjer för God ALS-vård. Samma person har även anlitats som Socialstyrelsens auktoritet vad gäller utformning av Socialstyrelsens officiella text om ALS och motorneuronsjukdomar. Neurocentrum deltar i en rad nationella register. Svenska Neuroregistret, tidigare Svenska MS-registret, är det mest användarvänliga kvalitetsregistret inom neuroområdet. För MS har kliniken hundra procents täckningsgrad. Parkinsons sjukdom skulle från 2013 inkluderas, men arbetet har blivit fördröjt och målet är att ha en täckningsgrad på 50 procent under 201. På sikt kommer sannolikt även epilepsi att ingå i registret. Registren för epilepsikirurgi, hypofystumörer och även RIKS-Stroke, Swedvasc och register för intracerebrala kärlmissbildningar levererar data relativt långsamt. WebRehab, ett register där man bl.a. registrerar ryggmärgsskadade, är under uppbyggnad och har för låg täckningsgrad nationellt och lokalt för att vara användbart för närvarande. Data från hydrocefalusregistret för åren redovisades i föregående rapport. Nya data har ännu inte levererats, men det nationella registret har numera sin bas i Umeå och den lokala täckningsgraden är över 95 %. Hjärntumörregistret har över hela Sverige så låg täckningsgrad att användbara data dröjer. En omfattande uppföljning av bl.a. behandlingsresultat hos patienter med elakartade hjärntumörer har initierats och förväntas leverera data över vårdkvaliteten under de senaste tio åren. Stereotaktisk funktionell neurokirurgi (DBS) Ökningen av antalet operationer fortsätter. Totalt utfördes under ingrepp förutom revisioner och pacemakerbyten. Detta motsvarade inte den ökande efterfrågan vilket lett till en påtaglig ökning av tiden från remiss till operation. Under 201 bedöms operationsbehovet öka till 35 nya operationer. Det ökade remissinflödet förklaras huvudsakligen av de mycket goda resultaten vid behandlingen av dystoni, och i mindre grad av nya indikationer. Pågående studier har visat på fortsatt goda resultat gällande nya indikationer avseende psykiatriska tillstånd och en studie har initierats gällande generaliserat ångestsyndrom. De patienter som inkluderas i dessa studier lider av svårt handikappande tillstånd sedan många år och har utan större effekt försök alla till buds stående behandlingsalternativ. Den genomsnittliga symtomreduktion som uppnåtts, om drygt 50 %, bedöms därför som mycket tillfredsställande. Baserat på flera års studier av målidentifiering och förbättrad precision kan dessa operationer nu utföras i sövt tillstånd. För att kunna optimera valet av mål ytterligare krävs större patientvolymer. I samarbete med Registercentrum Norr påbörjades därför under 2013 arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för DBS-verksamheten. Registret är utformat för att tillhandahålla data som kan användas för att förbättra effekten av dessa operationer. Dataanalysen kommer att utföras av en grupp som bildades 2013 på initiativ från Umeå och som omfattar samtliga universitetskliniker som utför DBS i Sverige. Ökande patientvolymer och kvalitetskrav kräver att arbetet effektiviseras. Under 2013 fattades beslut om att lokalmässigt samla den stereotaktiska funktionella neurokirurgin. Detta förvän- 22

23 tas innebära en påtaglig effektivisering och kvalitetshöjning av vården, och en förenklad tillvaro för patienterna. Därmed skapas en av mycket få sammanhållna enheter för denna verksamhet i världen vilket innebär nya möjligheter avseende nationellt och internationellt samarbete inom utbildning och forskning. Hypofyskirurgi Hypofyskirurgi är en del av skallbaskirurgiområdet som med framgång bedrivs i Umeå. Neurocentrum var tidigt ute med att införa endoskopiassisterad kirurgi. Patienterna diagnostiseras och behandlas av en multidisciplinär etablerad grupp där i första hand neurokirurg, öron-näsa-hals-specialist och endokrinolog samarbetar. Alla resultat tyder på att operationsresultaten tydligt förbättrats genom åren och är av hög internationell standard. Forskningsprojekt tillsammans med endokrinologer bedrivs för att bättre förstå hypofystumörsjukdomarna och i förlängningen ytterligare förbättra vården. Patienterna rapporteras till Hypofysregistret. Skallskadevård och neurointensivvård Detta område har under de senaste 20 åren kraftigt förbättrats och kliniken rapporterar idag de absolut bästa resultaten internationellt. Ledaren för forskargruppen för traumatiska hjärnskador vid kliniken är engagerad i flera internationella vetenskapliga arbetsgrupper. En aktiv forskningsverksamhet bedrivs och kliniken ingår i världens största skallskadestudie (CenterTBI), som är EU-finansierad. Analys av Öppna Jämförelser Neurocentrum har visionen bästa möjliga sjukvård för alla neurologiskt sjuka i Norrland. MS-sjukvården är på god väg att uppnå den, och har uppnått den för Västerbottens läns landsting. Vad gäller täckningsgrad i kvalitetsregister (100 %), andel behandlade MSpatienter i skovfas med över 15 års duration och tillgång till MS-vård (7 %) ligger Neurocentrum högt över riksgenomsnittet. Västerbottten är det enda landsting som uppfyller alla medicinska krav som formulerats av Svenska MS-sällskapet. Data från Svenska Neurologiregistret visar att betydligt färre MS-patienter under de senaste tio åren övergår i progressfas, en effekt av modern behandling. Kompetensstöd lämnas till regionen i form av regelbundna telemedicinska konferenser. Detta har inneburit att ytterst få regionpatienter med MS-diagnos remitteras för sluten vård vid Nus. Jämtlands läns landsting har hittills utnyttjat de telemedicinska konferenserna mest. Regionlandstingen erbjuds även stöd i arbetet med Svenska Neuroregistret. Parkinsons sjukdom ingår ännu inte i Öppna Jämförelser. Parkinsonförbundet utsåg dock nyligen Nus till det svenska sjukhus som har den bästa vården för svår Parkinsons sjukdom. Detta gjordes på basen av data från Socialstyrelsens patientregister och läkemedelsregister för andra halvåret Av patienterna med svår Parkinsons sjukdom hade 5 procent tillgång till avancerad behandling jämfört med 22 procent i riket. De avancerade behandlingarna består av Duodopa-pump, Apomorfin-pump och DBS. Neurocentrums Parkinsonteam erbjuder kompetensstöd fr.a. i form av videokonferenser med regionlandstingen. En fortsatt uppbyggnad av Svenska Neuroregistret vad gäller Parkinsons sjukdom kommer också att underlätta urvalet av de patienter med svår Parkinsons sjukdom som är aktuella för avancerad behandling. 23

24 7. Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum Barn- och Ungdomscentrum vårdar framför allt barn med misstänkt cancersjukdom och extremt för tidigt födda barn (under 2 graviditetsveckor). Den absoluta majoriteten av vård som ges är således av akut karaktär och kliniken har inga väntetider. Vid kliniken fick förra året drygt 70 barn från de tre andra regionlandstingen regionvård. Av dem vårdades 10 inneliggande. Antalet har legat på ungefär samma nivå De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna vid klinikens slutna regionvård framgår av tabell 7. Tabell 7. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom sluten vård samt antalet vårdtillfällen och för flickor och pojkar Produkt Neonatalvård Barnonkologi varav Lymfom & leukemi varav Kemoterapi varav Intrakraniell kir/tumörkirurgi varav Strålbehandling Anfallsregistr vid epilepsi Endokrina/metabol sjukd Delsumma Andel av totalkostnad 77 mkr resp andel av vtf Kostnad Vtf Flickor Pojkar % 65% För barn med cancer är vården centraliserad till fem barnonkologiska centra varav barnonologiska vårdavdelningen vid Nus är ett. Vid Nus ställs diagnosen och den mest avancerade behandlingen ges. Så mycket som möjligt av behandlingen ges vid hemsjukhusen och samarbetet mellan barnonkologerna vid Nus och doktorerna på de lokala sjukhusen är mycket tätt. Medelvårdtiden vid Nus för barn med cancer är åtta dagar men kan variera från en dag till flera månader. Antalet barn som insjuknade med en cancersjukdom inom Norra sjukvårdsregionen var förra året cirka 35 procent högre än ett normalår vilket gör att även kostnaden för barncancervården var cirka 35 procent högre än föregående är. Under 2013 har 0 extremt för tidigt födda barn vårdats vid neonatalavdelningen vid Nus. Regionlandstingens kostnad för neonatal intensivvård ökade med cirka 13 procent från 2012 och förklaras av att en större andel barn krävt den mest intensiva neonatalvården. Allmänt om klinikens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Kliniken fokuserar liksom hela VLL starkt på kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Inom kliniken finns en patientsäkerhetssamordnare som också gör händelseanalyser. Vårdhygien Landstingets klädregler har följts till hundra procent i tre av fyra mätningar. Vid årets fyra mätningar av vårdrelaterade infektion (VRI) har den allmänna vårdavdelningen Barn 2 inte haft någon VRI. Andelen VRI av inneliggande patienter på barncanceravdelningen har vid årets mätningar varit 3 procent. Detta är en ganska normal siffra på en avdelning med patienter som har svår immunbrist efter cytostatikabehandling och ligger på ungefär samma nivå som vid en hematologisk vårdavdelning för vuxna. Under 2013 har kliniken också haft ett extremt högt tryck på barncanceravdelningen med 50 procent fler nyinsjuknade patienter, 2