Innehållsförteckning. Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2016.

Transkript

1 14 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Övergripande kring regionvårdens kvalitet Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården Regionvårdsstatistik Regionvård vid Hjärtcentrum Regionvård vid Cancercentrum Regionvård vid Neuro- huvud- halscentrum Regionvård vid Barn- och ungdomscentrum Regionvård vid Kirurgcentrum Regionvård vid Ortopedkliniken Regionvård vid Arbets- och miljömedicin Regionvård vid Ögonkliniken Regionvård vid Hand- och Plastikkirurgiska kliniken Regionvård vid Medicincentrum Regionvård vid Kvinnokliniken Regionverksamhet vid Laboratoriemedicin Regionverksamhet vid Bild- och funktionsmedicin Avslutande kommentarer Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus Rapporten är utarbetad av Ann-Christin Sundberg, Jan Eriksson, Susanne Waldau, Lena Grundberg, Henrik Olofsson samt berörda verksamhetschefer. Västerbottens läns landsting, augusti

3 Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus Inledning Denna rapport är den sjätte i ordningen för uppföljning av regionvården vid Nus. Den redogör för hur Västerbottens läns landsting arbetar för att uppnå målen i God Vård, d.v.s. en effektiv, jämlik, kunskapsbaserad, tillgänglig, säker och personcentrerad vård. Vidare presenteras uppgifter om patientvolymer och kostnader för 2016 samt kvalitetsuppföljning inom de kliniker som har störst omfattning av regionvård. Regionvården utgör en del av en vårdkedja där varje länk bidrar till resultatet för patienten. Det innebär att kvaliteten inom regionvården inte bara uttrycker hur regionvården i sig fungerar, utan även indikerar kvaliteten i vården både före och efter denna. Medicinsk utveckling Den medicinska och medicintekniska utvecklingen fortsätter i ett högt tempo, särskilt i den högspecialiserade vården. Universitetssjukvården har ett särskilt uppdrag att bedriva forskning, ta fram och införa nya metoder, införa och sprida ny kunskap och ny teknik, utmönstra ineffektiva metoder och vara en viktig bas för den verksamhetsförlagda utbildningen. Som exempel på utveckling i vården under den senaste tioårsperioden har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, överlevnaden vid cancer ökat kraftigt och nya läkemedel har inneburit bot, starkt förbättrad hälsa och förbättrad livskvalitet trots sjukdom för patienter med exempelvis lever-, led-, nerv-, hud-, tumör-, ögon- och tarmsjukdomar. Utvecklingen att färre patienter behöver läggas in i samband med vård fortsatte 2016 samtidigt som medelvårdtiden för dem som behövde läggas in blev kortare. Utvecklingen går mot fortsatt poliklinisering vilket leder till ökat behov av vård i öppna vårdformer. Därigenom kommer de patienter som behöver läggas in vara genomsnittligt sjukare samtidigt som medelåldern ökar till följd av ett ökat antal äldre invånare. Det innebär att komplexiteten och vårdtyngden i den slutna vården ökar. Den medicinska utvecklingen påverkar vårdens arbete och förutsättningar på flera olika sätt. Dels minskar kostnaderna per patient genom införande av skonsammare metoder som förkortar vårdtider och underlättar rehabilitering. Dels ökar kostnaderna som ett resultat av nya behandlingsmetoder och att allt fler kan behandlas långt upp i åldrarna. Den medicinska utvecklingen leder således till att behandlingsmöjligheterna ökar och att de medicinska resultaten förbättras. Tillsammans med ett ökat antal äldre innebär utvecklingen sammantaget att kostnaderna för vården ökar. Den medicinska utvecklingen, införandet och spridningen av ny kunskap m.m. förändrar löpande arbetsfördelningen i vården. Det gäller även vilken vård som ska utföras på universitetssjukhuset respektive vid länssjukhusen i regionen. Denna diskussion ska hållas ständigt levande inom de regionala chefssamråden. Vid principiellt viktiga frågor eller när nya metoder eller ändrad arbetsfördelning som innebär större volymförändringar förs frågan upp till Norrlandstingens regionförbunds direktion för ställningstagande. Det finns starka önskemål från norra sjukvårdsregionen att kontroller efter utförd vård vid Nus så långt som möjligt ska göras i hemlandstinget. 3

4 Det finns ett antal viktiga avtal och överenskommelser om forskning och utbildning i norra sjukvårdsregionen. Det gäller t.ex. det nationella ALF-avtalet, det regionala samverkansavtalet mellan VLL och Umeå universitet och samt avtalet mellan samtliga norrlandsting som ska garantera en fortsatt regionaliserad läkarutbildning i norra sjukvårdsregionen. En fortsatt god samverkan mellan statliga företrädare och landstingsföreträdare i hela norra regionen ger möjlighet att stärka läkarutbildningen ytterligare, som en bas för framtida kompetensförsörjning. Arbetet med införande och tillämpning av de nya avtalen fortsatte under Som en följd av det nya nationella ALF-avtalet har nya begrepp som universitetssjukvårdsenheter respektive akademiska sjukvårdsenheter och motsvarande för tandvården tillkommit. Akademiska sjukvårdsenheter är upplåtna för medicinsk utbildning och forskning, medan en universitetssjukvårdsenhet dessutom uppfyller vissa ytterligare kriterier. Kort kännetecknas dessa av en hälso- och sjukvård eller tandvård av hög kvalitet, ett uttalat uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling, kunskapstillämpning och kunskapsspridning. För universitetssjukvården/tandvården ställs även särskilda krav på organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering. Samarbete överlag Chefssamråden är en viktig funktion och basen i regionen för professionella diskussioner kring arbetsfördelning, medicinsk utveckling, kompetensutveckling samt forskning och utbildning. Uppdraget från Norrlandstingens Regionförbund (NRF) utvecklas löpande. Under 2016 påbörjades en översyn av chefssamrådens arbete som fortsätter under Även arbetet i den regionala ledningssamverkan, i beredningsgruppen till NRF-direktionen samt i FoI-rådet borgar för att gemensamma strategier och handlingsplaner kan tas utarbetas och genomföras och för ett gott samarbetsklimat. Genom införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF) har vårdkedjorna i cancervården inom den norra regionen utvecklats vidare. Diagnos ställs och behandling genomförs på ett väl strukturerat och överenskommet sätt i hela norra regionen. Regionala patientflöden och verksamhetsspecifika samarbeten har i och med detta utvecklats ytterligare. 2. Övergripande kring regionvårdens kvalitet Systemet för kunskapsstyrning i VLL utgör ramen för arbetet med att uppnå god och hälsofrämjande vård. Kunskapsbasen utgörs av fakta om verksamhetens innehåll, kvalitet och resultat och arbetet omfattar analys, beslutsfattande, implementering, uppföljning och förbättringsarbete. För att belysa kvaliteten används de sex dimensionerna i Socialstyrelsens tolkning av God vård-begreppet, nämligen ändamålsenlig och kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, person-(individ-)centrerad, säker samt tillgänglig vård. Socialstyrelsens nationella riktlinjer utgör det kanske tydligaste exemplet på myndigheternas kunskapsstyrning riktad till hälso- och sjukvården. De är avsedda som stöd till huvudmännen för ordnat införande och utmönstring och för att säkra alla aspekterna av God vård. Via NRF organiseras regionala beredningsprocesser när nationella riktlinjer har utarbetats eller reviderats. Dessa resulterar i gapanalyser för vården i de fyra norrlandstingen och i förekommande fall regionvården. I beredningen medverkar verksamhetsrepresentanter från hela vårdkedjan och regionen, ofta det regionala läkemedelsrådet samt ekonomisk expertis. Beredningarna medför professionellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring stora vårdområden. 4

5 Under 2016 inleddes ett arbete för organisering på alla nivåer i syfte att åstadkomma ett för hela nationen sammanhållet system för kunskapsstyrning. Det kommer även att starkt beröra den högspecialiserade vården, och därmed regionvården. Systemet inkluderar departement, myndigheter, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regioner/landsting, kommunerna såsom hälso- och sjukvårdshuvudmän, och även kvalitetsregisterorganisationen. Den senaste tiden har präglats av intensivt samarbete mellan norrlandstingen, främst på administrativ nivå, kring kunskapsstyrning i allmänhet och denna organisering i synnerhet. Det norrländska samarbetet har också påverkat det nationella utvecklingsarbetets inriktning. En viktig grund för det kunskapsbaserade arbetet och arbetet med kunskapsstyrning är de nationella kvalitetsregistren. Registerdata är en värdefull kunskapskälla vid olika förbättringsarbeten i vården. Regionvårdsklinikerna vid Nus deltar i relevanta kvalitetsregister och arbetar löpande med att öka täckningsgraden i dessa. Tidigare år har det i Öppna Jämförelser gjorts omfattande nationella sammanställningar av olika uppgifter om kvalitet, tillgänglighet, kostnader m.m. i hälso- och sjukvården. Sedan 2016 har huvuddelen av dessa siffror överförts till Vården i siffror, en omfattande databas på nätet som finansieras gemensamt av landstingen/regionerna och förvaltas av SKL. Till Vården i siffror redovisar över enheter från bl.a. över 100 sjukhus och där finns uppgifter från 50 olika register och över 500 indikatorer. Tidningen Dagens Medicin utser varje år bästa sjukhusen i Sverige i tre klasser; Bästa mindre sjukhus, Bästa mellanstora sjukhus och Bästa universitetssjukhus. Jämförelserna baseras på nära olika uppgifter från Vården i siffror, Öppna jämförelser, nationella kvalitetsregister, nationella patientenkäter, mätningar av väntetider, överbeläggningar, vårdrelaterade infektioner och följsamhet till hygienregler utsågs Nus för andra gången till Bästa universitetssjukhus. Tidigare har Nus även rankats som det näst bästa sjukhuset vid två tillfällen. Det mest utslagsgivande för rankingen är kategorin medicinsk kvalitet som består av elva medicinska delkategorier. Här utmärkte sig Nus som etta i den samlade bedömningen samt i kategorierna cancer- och hjärtsjukvård och ljumskbråck. I kategorierna strokevård och gynekologi kom Nus på andra plats. Nus rankades också högst i kategorin resultat i patientenkäter. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete där fakta och evidensbaserade uppgifter tas tillvara. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. VLL följer årligen upp den patientnära kliniska forskning som bedrivs i samverkan med framför allt Umeå universitet (UmU), bland annat inom ramen för Alf- och Tua-avtalen. Med sådan forskning menas forskning som förutsätter tillgång till vårdens resurser och som har tydlig patientnytta och relevans för hälso- och sjukvården. Under 2016 pågick 348 projekt delfinansierade av Alf-, Tua- och landstingets forskningsmedel. För att ytterligare stärka den akademiska kompetensförsörjningen inom vården i norra sjukvårdsregionen infördes under 2016 nya tjänstekonstruktioner i samverkan mellan VLL och UmU och fortsatta rekryteringar genomfördes: En ny satsning genomfördes med forskningsförordnanden till vissa legitimationsyrken som tilldelades fyra universitetsfysioterapeuter. De avsåg tre universitets-st-läkare varav en tillsattes vid 5

6 Sunderby sjukhus inom specialiteten infektion, två vid Nus inom specialiteterna ögon respektive onkologi samt tio forskare-at-läkare inom VLL. Under 2016 utannonserades också s.k. docentmeriteringstjänster där drygt 20 ansökningar inkom. Ett flertal av dessa avsåg personer som tidigare erhållit ovanstående akademiska rekryteringstjänster, vilket visar att denna satsning är mycket framgångsrik. Wallenberg centrum för molekylär medicin är ett samarbetsprojekt mellan Västerbottens läns landsting, Umeå universitet, Wallenbergstiftelserna, Hjärt- lungfonden, Cancerfonden samt Kempestiftelserna. Inom centret genomfördes fortsatta rekryteringar under 2016 vilket ytterligare stärker den vetenskapliga produktionen inom klinisk forskning. Under 2016 utnämndes 23 universitetssjukvårdsenheter efter både intern och extern granskning. Dessa uppfyller de krav som fastställts på nationell nivå för att garantera en god vetenskaplig verksamhet och undervisning inom de berörda verksamheterna, och som beskrivits i korthet ovan. Vidare fortsatte arbetet att förbereda den granskning av den kliniskt vetenskapliga forskningen som ska genomföras i hela Sverige av Vetenskapsrådet under 2017 som en del av uppföljningen av det nationella ALF-avtalet. Kliniska Studier Sverige är ett nationellt samarbete mellan Vetenskapsrådet och de sex sjukvårdsregionerna. Huvuduppgiften är att samordna landets olika resurser för kliniska studier så att de kan nyttjas mer effektivt och ge fler patienter möjlighet att delta i studier. Systemet består av sex regionala noder som är kontaktpunkter för alla som vill bedriva kliniska studier i respektive region. Forum Norr är norra sjukvårdsregionens nod för kliniska studier och leds från FoU-staben, VLL, gemensamt med regionlandstingen. Den regionala samverkan var redan tidigare väl etablerad inom Forum Norr, med lokala forskningscentra runt om i regionen. Etableringen som regional nod med nationellt stöd från Vetenskapsrådet har varit betydelsefull för att utveckla verksamheterna och har möjliggjort flera nya rekryteringar under året. Målsättningen att nya studier i största möjliga mån ska bedrivas på flera håll i regionen har nu nåtts. Forum Norr fokuserade under året även på att etablera kontaktvägar och samarbetsformer med övriga regionala infrastrukturer för klinisk forskning. Det nationella samarbetet med de andra noderna har varit värdefullt, både i arbetet med nationella utvecklingsprojekt och kontakter i olika nätverk. Kliniskt forskningscentrum är en gemensam mottagning vid Nus för patientnära klinisk forskning utförd med såväl landstinget som universitetet som huvudmän. Där bedrivs en mängd studier, bland annat SCAPIS. SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioimage Study) är en nationell, forskarinitierad studie i samverkan mellan sex universitetssjukhus och korresponderande universitet. Studien får omfattande resursstöd från Hjärt- och lungfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet. Vidare är alla medverkande universitet och landsting medfinansiärer. Studiens syfte är att bygga upp en stor kunskapsbank med fokus på hjärt- och lungsjukdom och användandet av ny, avancerad bildteknik. I studien screenas svenskar med bland annat datortomografi hjärta, lungfunktionsundersökning, blodprover och enkätsvar. Deltagarna följs därefter via register och andra uppföljningssystem och målsättningen är att SCAPIS i framtiden ska bidra till att personer med ökad risk i god tid kan identifieras så att sjukdom kan förebyggas och förtidig död undvikas. 6

7 Nus och Umeå universitet driver SCAPIS Umeå tillsammans. Universitetet är huvudman för projektet och sjukhuset ansvarar för studiens praktiska genomförande. Under ska slumpvis utvalda åringar vid tre tillfällen komma till sjukhuset och genomföra en stor mängd undersökningar. Utöver det nationella protokollet genomförs tilläggsundersökningar där lokala forskare kompletterat studien med ytterligare blodprover, undersökningar och enkätfrågor. SCAPIS Umeå är unikt för landet då försökspersoner även utanför stadsbefolkningen bjuds in att delta och då det för en stor del av deltagarna sedan tidigare finns sparade blodprover i biobank. Planeringen för SCAPIS Umeå började för många år sedan och redan 2014 fattade landsting och universitet det gemensamma beslutet att delta i projektet. Projektplaneringen har varit omfattande och berört många olika verksamheter inom landsting och universitet. Bland annat har en modern SCAPIS-datortomograf donerats och installerats. Umeå var sista ort att starta i maj 2016 och officiell invigning gick av stapeln 31 augusti med närvaro av hjärtlungfondens generalsekreterare, landstingsdirektör och dekan. Under 2016 hann närmare 500 personer att screenas och insamlingen beräknas vara klar senhösten Säker hälso- och sjukvård Arbetet för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården bedrivs löpande och utgår från en nollvision avseende antalet undvikbara skador i vården. Patientsäkerhetsarbetet är inriktat på att lära av misstag och att förebygga nya. Systematiken i att planera och genomföra förbättringsarbeten, följa upp samt förbättra/korrigera är basen för arbetet. Patientsäkerhetsplaner finns för alla enheter och de fokuserar på både generella och specifika risker inom varje medicinsk specialitet. Genomförandet följs upp i en årlig patientsäkerhetsberättelse för kliniken och egenkontroll sker via mätningar och patientsäkerhetsdialoger. Landstingets patientsäkerhetsarbete ska kännetecknas av att patienten står i fokus och för medarbetarna ska det vara lätt att göra rätt. Varje medarbetare har både ansvar och skyldighet att bidra i patientsäkerhetsarbetet och ansvaret för resultatet vilar på varje medarbetare och chef. Alla basenheter har en lokal patientsäkerhetssamordnare samt avvikelsehandläggare som arbetar i ett patientsäkerhetsteam. Vid behov får verksamheterna hjälp av den centrala patientsäkerhetssamordnaren eller de centrala händelseanalysledarna. Dessa följer samtliga inrapporterade risker och avvikelser för att identifiera förbättringsbehov- och möjligheter samt utreder de allvarligaste händelserna enligt Socialstyrelsens metod för händelseanalys. Alla enheter för in samtliga avvikelser, risker och klagomål i det centrala avvikelsehanteringssystemet. Varje verksamhet ska sammanställa och analysera sina risker och avvikelser för att följa trender och identifiera säkerhetsbrister. Utvecklingen av antalet avvikelser och anmälningar redovisas i tabell 1 nedan. 7

8 Tabell 1. Västerbottens läns landstings patientsäkerhetsmål 2016 Landstingsgemensamma mål Mål 2016 Utfall 2016 Andel utlokaliserade patienter Minska jfr med 2015 Ökning Andel patienter med en vårdrelaterad infektion ska Samtliga berörda rapporteras per verksamhet via infektionsverktyget Ej genomfört enheter (gäller alla inneliggande patienter) rapporterar Minskning jfr Minskning av andel vårdrelaterade infektioner med 2015, 9,3 % 8,3 % hygienregler 100 % 76 % klädregler 100 % 94 % Andel patienter med korrekt läkemedelslista vid 100 % 90 % utskrivning/efter besök Andel trycksår grad 3 4 uppkomna på sjukhus (av total andel trycksår) Andel verksamheter som arbetar proaktivt med utfallet av patientsäkerhetskulturmätningen (t.ex. Gröna korset) 3 % 1,4 % 50 % 51 % VLL och Nus hade 2016 samma typ av problem med stängda vårdplatser p.g.a. sjuksköterskebrist som de flesta andra vårdgivare. På grund av detta minskade inte andelen utlokaliserade patienter. En vårdplatsöversyn pågår bland annat innefattande analys hur utlokaliseringarna sker. Andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskade med en procentenhet jämfört med förra året. Vissa tekniska problem med Infektionsverktyget gjorde att verksamheterna inte kunde nyttja verktyget i planerad utsträckning. Målet 100 % tillämpning av fastställda hygien- och klädrutiner uppnåddes inte. En viss försämring noterades gällande hygienrutinerna, vilket lett till ytterligare fokus på frågan under Andelen patienter i den slutna vården med trycksår av grad 3-4 minskade med två procentenheter i den nationella punktprevalensmätningen. Målet med ökat proaktivt arbete med exempelvis Gröna Korset uppnåddes. Metoden har fått stort genomslag och används vid drygt hälften av sjukhusklinikerna. Metoden ger en snabb och lättöverskådlig bild via en mall som inträffade händelserna och hur man planerar att gå vidare med åtgärder med anledning av dessa. Tabell 2. Valda internkontrollområden inom sjukhusklinikerna Kontrollmoment Att instruktion följs för uppföljning av att läkemedelslistan är korrekt vid utskrivning. Mål: 100 % 87 % 91 % Att instruktion följs för uppföljning av dokumentation av förändringar i läkemedelsbehandling under vårdtiden. Mål: 100 % 93 % 92 % Andel vårdrelaterade infektioner 9,3 % 8,3 % Att landstingets interna kläd- och hygienregler efterlevs. Mål: 100 % 76 % 75 % 8

9 Resultaten är ungefär som föregående år. Tydligast syns förbättringar i att läkemedelslistan var korrekt vid utskrivning och att de vårdrelaterade infektionerna minskade. Att följsamheten till kläd- och hygienrutiner minskade är ett observandum i det fortsatta arbetet. Gröna korset är en enkel visuell metod som underlättar för medarbetare i vården att dagligen (eller med annan frekvens) synliggöra vårdskador, risker och strul. Metoden har fått stort genomslag och används på drygt hälften av sjukhusklinikerna. Syftet är att förbättra säkerheten för patienterna, och att fånga problem och strul som kan inverka negativt på arbetsmiljön. Metoden ger en snabb och lättöverskådlig bild via en mall som visar händelserna och hur man planerar att gå vidare med dessa. VLL har högt ställda mål för patientsäkerhet. För att uppnå dem genomfördes ett omfattande arbete under året med att ta fram en handlingsplan inom områdena akut förvirring, vårdrelaterade infektioner, fall, trycksår samt mat och näring, med tillhörande riskbedömning för journaldokumentation. Implementering av detta sker under VLL lever ännu inte upp till målen fullt ut, och förbättringsarbetet pågår löpande. Jämlik hälso- och sjukvård Antalet regionvårdspatienter presenteras för var och en av de aktuella klinikerna. Djupare analyser av skillnader genomförs inom de regionala chefssamråden. Uppgifter om patienternas socioekonomiska förhållanden registreras inte på ett systematiskt sätt i vården, men däremot i befolkningsenkäter. Det innebär att analyser med avseende socioekonomi är mycket svåra att göra. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgängligheten vid Nus för regionvården var under 2016 generellt god med varierade mellan specialiteterna. 85 procent av patienterna från norra regionen fick under 2016 första besök inom vårdgarantins gräns 90 dagar. Bäst tillgänglighet hade mottagningarna för plastikkirurgi, gynekologi, medicin, kirurgi och neurokirurgi. Vid några andra mottagningar var tillgängligheten inte tillfredsställande. 9

10 Diagram 1. Andel patienter från norra sjukvårdsregionen (exkl. Västerbotten) som fick första läkarbesök inom 90 dagar, 2015 och Drygt 80 procent patienterna från norra regionen opererades eller genomgick annan åtgärd inom 90 dagar. Inom thoraxkirurgi och gynekologisk fick i stort sett alla patienter vård inom 90 dagar. Tillgängligheten var sämre inom framför allt ortopedi, neurokirurgi och ablationer inom hjärtsjukvården. Diagram 2. Andel patienter från norra sjukvårdsregionen (exkl. Västerbotten) som opererades eller genomgick annan åtgärd inom 90 dagar, 2015 och

11 För patienter från norra sjukvårdsregionen med cancerdiagnos var tillgängligheten högre, 91 procent opererades inom 90 dagar. Det var en förbättring med tre procentenheter jämfört med Tabell 3. Andel patienter från norra sjukvårdsregionen (exkl. Västerbotten) som opererades för cancer inom 90 dagar respektive efter 90 dagar och senare, 2015 och Genomförda inom 90 dagar Genomförda efter 90 dagar och senare Patientfokuserad hälso- och sjukvård Den patientupplevda kvaliteten har under 2016 mätts i sluten och öppen somatisk vård inom ramen för Nationell patientenkät. Den redovisar utfallet i Västerbotten och per sjukhus. Utfallet kan varken specificeras på patienternas hemvist eller för regionsjukvården. Generellt var patienterna på Nus minst lika nöjda med vården som i landet i övrigt. Inom flera av de verksamheter som har den största andelen regionsjukvård fanns även den största andelen nöjda patienter. En ytterligare patientenkät genomförs löpande fr.o.m riktad till patienter inom patienter inom standardiserade vårdförlopp i cancervården. Denna enkät avser patientupplevda mått (PREM, Patient Reported Experience Measures). Även i detta fall avser redovisningen av utfallet hela patientgruppen och resultaten kan inte brytas ner på patienternas hemvist. I figur 1 redovisas andel mest nöjda patienter 2016 inom norra sjukvårdsregionen, d.v.s. andel patienter som besvarat frågor per område/indikator med 4 eller 5 på en 5-gradig skala där 1 är minst och 5 är mest nöjd. Sammantaget var cancerpatienterna inom de standardiserade vårdförloppen, oavsett var i norra regionen de vårdades, lika nöjda med vården som patienter från landet i övrigt. Bäst var resultatet vad avser respekt och bemötande medan den största förbättringspotentialen fanns inom området delaktighet och involvering. 11

12 Figur 1: Nationell patientenkät till patienter inom standardiserade vårdförlopp. Resultat avseende patienter från norra sjukvårdsregionen samt riket Andel patienter som var nöjda eller mycket nöjda Effektiv hälso- och sjukvård Landstingets ansats att ständigt förbättra verksamheten fortsätter i syfte att tillgodose patienternas behov inom ramen för tillgängliga resurser. Ett antal vägledande principer, baserade på erfarenheter och kunskap om Lean och värdebaserad vård, bildar utgångspunkt för arbetet. Att fokusera på det som är värdeskapande, att få flyt i flöden och processer, reducera avvikelser, utveckla produktionsplaner för att eftersträva balans mellan behov och kapacitet och utveckla standards är bärande principer. Flödesarbeten pågår på alla kliniker för att minska ledtiderna och identifiera vårdövergångar som kan snabba upp vårdprocesserna. Standardiserade vårdförlopp införs på bred front i cancervården, vilket bland annat framgår av klinikernas redogörelse nedan. Inom VLL startade under 2016 planeringen för ett övergripande arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Handlingsplaner för genomförande kommer att arbetas fram under VLL ligger nationellt långt fram när det gäller tillämpningar av vård på distans. Inför och under 2016 utarbetades och fastställdes en särskild strategi, en handlingsplan och en styrmodell för e-hälsa, vilka bl.a. omfattar fortsatt införande av nya lösningar för vård på distans. I regi av NRF planerades under 2016 för ett särskilt projekt rörande vård på distans i norra sjukvårdsregionen, Struktur för utveckling och förvaltning av lösningar för vård på distans. Projektet startade under våren 2017 och syftar till att skapa förutsättningar för breddinförande och ökad användning av vård på distans genom tydliga och regiongemensamma riktlinjer och strukturer. 12

13 3. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården Vårdvolymer och intäkter Totalt sett tillhandahölls vid Nus under 2016 drygt vårdtillfällen och cirka vårddagar för patienter från Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten. Det var cirka 9 procent färre vårdtillfällen och vårddagar än Antalet öppenvårdsbesök av olika slag var under 2016 drygt , vilket var en ökning med 4 procent i jämförelse med föregående år, se tabell 3 nedan. Tabell 4. Vårdvolymer vid Nus från norra sjukvårdsregionen (exkl. Västerbotten) Vårdtillfälledagar Vård- År Besök 1) ) Den stora ökningen av antalet besök förklaras av övergången till DRG-registrering per behandlingstillfälle inom strålbehandlingsverksamheten och återspeglar inte reella förändringar i verksamhetsvolymer. Den minskade slutenvården förklaras bl.a. av färre patienter till Cancercentrum avseende kemoterapi från Norrbotten och Region Jämtland-Härjedalen. Vidare förklaras minskningen av färre patienter till strålbehandling i sluten vård från Jämtland-Härjedalen och Västernorrland. Ökningen av antalet besök avsåg främst strålbehandling i öppen vård. Under 2016 fick totalt ca patienter (unika individer) från Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten vård vid Nus, se tabell 4 nedan. Det var en minskning med eller 14 procent. Inom öppenvården genomfördes totalt ca läkarbesök varav knappt inom dagsjukvården, i båda fallen en minskning med 11 procent. Vidare gjordes under året ca sjukvårdande behandlingar. Antalet telefonkontakter med läkare var 5 600, vilket var ca 700 (11 procent) färre än Antalet multidisciplinära konferenser var drygt 4 400, en ökning med eller 120 procent i jämförelse med föregående år. Tabell 5. Specifikation vissa vårdvolymer vid Nus från norra sjukvårdsregionen (exkl. Västerbotten), avrundade värden, 2015 och 2016 Vårdtyp Förändring Antal % Antal patienter Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Läkarbesök, varav dagsjukvård Sjukvårdande behandlingar Sjukvårdande behandlingar varav dagsjukvård Telefonkontakter läkare Multidisciplinära konferenser

14 Västerbottens läns landstings intäkter för vård av patienter från Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Region Norrbotten framgår av tabell 5 nedan och kommenteras närmare i avsnitt för respektive klinik nedan. Tabell 6. Intäkter regionsjukvård vid Nus per klinik, miljontals kronor Klinik Hjärtcentrum Cancercentrum Neurocentrum Barn- och ungdomscentrum Kirurgcentrum Laboratoriemedicin Ortopedisk klinik Öron- näs- hals- och käkkirurgi Ögonklinik Hand- och plastikkirurgisk klinik Bild- och funktionsmedicin Medicincentrum Kvinnoklinik Arbets- och beteendemed. centrum Övrigt Nus Summa Regionvårdsstatistik 2016 I årets rapport redovisas de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna per klinik i tabeller uppdelat för öppenvård och slutenvård. Antal individer som fått regionvård redovisas också i tabellerna i årets rapport. Notera dock att denna total inte stämmer med summa individer per diagnos/åtgärdsområde, eftersom en och samma individ kan ha fått vård för flera diagnoser. 14

15 5. Regionvård vid Hjärtcentrum 2016 fick 1698 regionpatienter vård vid Hjärtcentrum, vilket är 92 färre än Tabellerna nedan visar de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna i Hjärtcentrums slutna och öppna vård för regionpatienter. Tabell 7. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom Hjärtcentrums slutna regionvård 2016, antal vårdtillfällen och antal individer fördelat på kön. Tabell 8. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom Hjärtcentrums öppna regionvård 2016, antal öppenvårdskontakter och antalet individer fördelat på kön. Noterbart är att PCI fallit bort från listan vilket beror på att Östersund påbörjade PCIbehandling med dygnetruntkapacitet under Detta har inneburit att numera mycket få PCI utförs på regionpatienter vid Hjärtcentrum. 15

16 Allmänt om Hjärtcentrums kvalitetsarbete 2016 tilldelades Hjärtcentrum utmärkelsen Sveriges bästa hjärtsjukvård i Dagens Medicins årliga ranking i hård konkurrens med Linköping. En mängd aktiviteter bidrar till kvalitet och patientsäkerhet på Hjärtcentrum. Hjärtcentrum har egen intern kvalitetsmonitorering, som kompletterar den som är gemensam för landstinget. Totalt följs åtskilliga tiotals parametrar. Med hjälp av dem kan kliniken se om det uppstår drift i något avseende vad gäller processvariabler, resultatvariabler och komplikationer för att i tid börja åtgärda detta. Ett stort antal register speglar hjärt-kärlsjukvården i Sverige och där Hjärtcentrum deltar. Endast en mindre andel avser regionvård och högspecialiserad vård. Registerdata för detta inskränker sig i huvudsak till hjärtkirurgi, TAVI (aortaklaffingrepp via kateter), sviktpacemaker och kateterburen behandling av hjärtrytmrubbningar, framför allt ablationer. Det finns också register för vården av medfödda hjärtfel samt för pulmonell arteriell hypertension (förträngningar i lungans små kärl). Forskningen på Hjärtcentrum redovisas i detalj i ett separat forskningsbokslut. Kvalitetsredovisning av regionsjukvården Hjärtkirurgi Kvalitetsparametrar följs varje månad på thorax. Operation inom 3 månader ligger på 93 procent vilket är mycket bra nationellt sett då endast två andra sjukhus (Örebro och Karlskrona) ligger på nivåer över 90 procent. 30-dagarsmortalitet för all hjärtkirurgi ligger på 2,5 2,8 procent i Umeå, vilket är väsentligen samma som medelvärdet i riket enligt Swedeheart-rapporten Det senaste året har Hjärtcentrum haft en något högre frekvens reoperation för blödning, men efter kvalitetsarbeten har kliniken kommit ned till 6,5 procent. Hjärtcentrum ligger dock fortfarande något högre än för genomsnittet i Sverige (4,8). Enligt Swedeheart-rapporten 2016 så ligger Hjärtcentrum bäst i Sverige om man adderar alla så kallade major complications d.v.s. mortalitet, reoperationer, stroke, dialys samt mekaniskt cirkulationsstöd. Där ligger Umeå på 6,8 procent att jämföras med medelvärdet i Sverige som ligger på 9,2 procent. För isolerad kirurgi av hjärtats kranskärl hade Hjärtcentrum under 2016 en 30-dagars mortalitet på 2,0 procent. Variationerna i mortalitet mellan klinikerna i Sverige varierar från år till år och variationerna är där mycket små. Medelvärdet i landet för 2016 låg på 1,6 procent. Vad beträffar så kallad MACE, det vill säga nya händelser hos patienten i form av ny operation, ny PCI, hjärtinfarkt eller död efter 5 år efter operation, ligger Umeå bäst till i landet även om skillnaderna där också är små. Mediastinit, komplikationer i bröstbenet, är en av de allvarligaste komplikationerna inom thoraxkirurgin. Stora ansträngningar har ägnats åt att minimera denna livshotande komplikation som kan ge svårt lidande. Andelen reopererade för djup sternuminfektion har mellan 2010 och 2016 legat på 1,0 till 1,5 procent med små variationer. TAVI TAVI-behandling är numera en etablerad metod för behandling av aortastenos (förträngning av klaffen mellan vänster hjärtkammare och aorta). Sedan metoden infördes har volymerna ökat i riket för varje år men i norra regionen utfördes under 2016 färre ingrepp än De medicinska resultaten för patienter behandlade på Hjärtcentrum är utmärkta. Totalt gjordes implantationer varav 4 patienter kom från Jämtland/Härjedalen, 14 från Norrbotten, 16

17 10 från Västernorrland och 13 från Västerbotten. Av patienterna var 15 män (37 procent) och 26 kvinnor (63 procent). Medelåldern var 80,8 år. Antalet komplikationer var mycket litet med en vaskulär komplikation och två andra allvarliga komplikationer. Ettårsmortaliteten för TAVI utförd 2015 var på Nus 8 procent (riket 9,1). 30-dagarsmortaliteten var på Nus 0 (för riket 4,1 procent) på ingrepp utförda Ingen allvarlig komplikation som stroke, dialys eller perikardtamponad inträffade. Att allt fler TAVI-ingrepp numera görs via kärlen i ljumsken torde bidra till detta utmärkta resultat. Arytmienheten Under 2016 gjordes i Umeå 487 ablationer, varav 209 flimmerablationer. Ablationsdiagnoserna framgår av nedanstående tabell: Tabell 9. Diagnos Antal ingrepp AVNRT 88 Fladder 46 Förmaksflimmer 209 Förmakstakykardi 33 His-ablation 32 Kammartakykardi 5 VES 12 WPW 62 Av speciellt intresse är de 17 ablationerna mot kammararytmi (12 VES, 5 kammartakykardi). Dessa två ingreppstyper är förhållandevis nya metoder på Hjärtcentrum och är tekniskt likartade, tämligen resurskrävande och volymen av dessa ingrepp kan förväntas öka i takt med att kompetensen och erfarenheten på Hjärtcentrum ökar. Komplikationer Under 2016 redovisade Nus preliminärt två händelser med större konsekvens, att sätta i relation till 487 ingrepp (4 promille). Det kan jämföras med 13 händelser på 347 ingrepp under 2013 (3 procent). Kliniken bedömer att detta uttrycker underrapportering snarare än att antalet komplikationer skulle ha minskat. I riket redovisas preliminärt 2,5 procent avvikande händelser för flimmerablation och 1,8 procent avvikande händelser för samtliga ingrepp. CRT - Sviktpacemaker Sviktpacemaker (CRT) vid svår hjärtsvikt har hög prioritet i nationella riktlinjer. VLL och Nus har utmärkt sig genom att följa riktlinjerna och har Sveriges högsta aktivitet med många implantationer av sviktpacemaker per capita jämfört med riket. Ingenting i pacemakerregistret tyder på större antal komplikationer än vid andra centra i landet. Andelen CRT-P jämfört med CRT-D är hög i Umeå, vilket är helt i linje med färska vetenskapliga data. 17

18 Ablationer Frekvensen komplikationer vid ablationer enligt register och i Hjärtcentrums egen interna registrering och monitorering är vad man förväntar vid denna mycket komplexa kateterburna behandling. Personalen och operatörerna har stor erfarenhet och arbetar med stora volymer. De tidigare långa väntetiderna minskade under 2015 och 2016 tack vare fullt genomslag av den kapacitetsökning som det nya kateteriseringslaboratoriet medfört. Hjärtcentrum ligger dock efter med rapporteringen varför mer exakta data för 2016 saknas. Pågående arbete med att optimera nyttjandet av klinikens fyra laboratorier kommer förhoppningsvis att öka kapaciteten för ablationer ytterligare. Väntelista Ablationsregistret undersöker på våren via en enkät till Sveriges ablationscentra antalet patienter som står på väntelistan (eller är kallade) till ingrepp. Kvoten av varje centrums väntelista/föregående års produktion ger en grov årlig bild av väntelistan på respektive centrum samt i Sverige. Tabell 10. Förväntad väntetid för flimmerablation i Umeå År Antal månader 5,7 5,7 7,4 7 7,1 10,3 4,9 6,1 Data saknas för Profilområde Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) CKG utreder och tar emot patienter och familjer med monogent (en gen, en mutation) nedärvda kardiovaskulära sjukdomar. CKG har mötts av ett betydande intresse även utanför regionen och prover för genetiska analyser skickas från flera universitetskliniker. Remisser till CKG kommer från regionen men även via egen vårdbegäran. De sjukdomsgrupper som CKG koncentrerar sig sjukvårdsmässigt på är familjära hjärtmuskelsjukdomar, familjär hyperkolesterolemi, långt QT-syndrom och familjär aortasjukdom. Även familjär amyloidos ingår i verksamheten, då i samarbete med Medicincentrum. 247 vårdkontakter sågs för 2016 varav 40 från Västernorrland, 107 från Norrbotten och 100 från Jämtland/Härjedalen. Av dessa var 141 läkarbesök. ECMO Under 2016 vårdades 6 patienter med ECMO på THIVA. Av dessa var 2 kvinnor och 4 män. Indikationen var i 5 fall lungsvikt och i ett fall hjärtsvikt. ECMO-behandlingen pågick i medeltal 8,4 dygn, med en spridning från 1,0 till 23,1 dygn. Medelvårdtiden på THIVA var 12,6 dygn, med en spridning från 1,0 till 33,6 dygn. Medelåldern var 50 år. Den äldsta patienten var född 1957 och den yngsta Vid årsskiftet var samtliga behandlade i livet. Ur ett kvalitetsperspektiv är detta ett mycket gott resultat. 4 av patienterna var regionpatienter, tre från Västernorrland och en från Norrbotten. De övriga två kom från andra län på grund av att ECMO-centra i Stockholm tillfälligt saknade resurser. 18

19 Dialog med remittenter och chefssamråd Hjärtcentrums läkare och väntelistesköterskor står i daglig kontakt med remittenter och patienter och får då signaler om vad som fungerar och inte fungerar. Dialogen är informell men definitivt kvalitets- och förtroendeskapande. Regionalt chefsamråd hålls regelbundet där regionfrågor och frågor runt thoraxkirurgi och högspecialiserad arytmivård återkommande diskuteras. Under 2016 har den till synes ojämlika fördelningen av CABG-operationer varit uppe på agendan. Arbete med jämställd och jämlik vård Jämställd vård är en viktig aspekt när det gäller kvalitet. Ischemisk hjärtsjukdom är dock betydligt vanligare bland män som också är signifikant yngre när de insjuknar vilket medför att en överväldigande majoritet av de som kranskärlsopereras är män. För 2016 var andelen kvinnor som CABG-opererades 18 procent. Hur ser då en jämställd vård ut vad gäller diagnostik och utnyttjande av olika behandlingsmetoder? Jämställd vård är vård efter behov, eller olika vård på lika villkor. Det innebär att rätt behandling ges till rätt patient oavsett kön. Det sammanfaller med avsikterna om patientcentrerad vård. För detta krävs kunskap och en god dialog mellan Hjärtcentrums olika specialister och remittenterna i primärvården och på läns- och länsdelssjukhusen. Tillgänglighet och korta köer är kvalitetsparametrar i sig då risk för försämring eller permanenta hjärtskador minskar om handläggningstiderna är korta. För den elektiva hjärtkirurgin föreligger inga betydande skillnader geografiskt avseende väntetider till operation. Se fig. 1 och 2. Figur 2. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2016 per Norrlandsting och totalt. Elektiva operationer utan patientvald eller medicinsk väntetid. 19

20 Figur 3. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2015, män och kvinnor, per landsting och totalt. Elektiva operationer utan patientvald eller medicinsk väntetid. Tidigare rapporter har gett intryck av att kvinnor har längre väntetider än män till hjärtkirurgi, vilket delvis förklarats av att män har en betydligt högre förekomst av kranskärlssjukdom som kräver snabb eller akut kranskärlskirurgi och vid dessa tillstånd skall det av medicinska skäl vara kortare väntetider och oftare akut operation jämfört med klaffkirurgi där fördelningen mellan kvinnor och män är jämnare. För 2016 ses inga stora skillnader i väntetid till hjärtkirurgi mellan könen. Inga fakta i register för Hjärtcentrums del talar för att kvaliteten är sämre eller patientsäkerheten lägre för någotdera könet. Ojämlikhet för högspecialiserad vård för patienter i de olika landstingen Under en följd av år har noterats att remitterandet för mycket angelägna ingrepp som klaffoperationer, lungcanceroperationer, kirurgi för aortaaneurysm (åderbråck på stora kroppspulsådern) liksom kranskärlskirurgin inte är jämnt fördelade utifrån befolkningarnas storlek i de olika landstingen. De här sjukdomarna är också starkt relaterade till ålder. Skillnaden mellan andelen kranskärlsopererade i Västernorrland (minst) och Västerbotten (flest) är så pass stor att det finns skäl att undra om alla patienter i Västernorrland får en multidisciplinär adekvat bedömning. Nedan följer bilder på olika operationer per invånare för de olika landstingen för Invånarna i Västerbotten och Jämtland har haft en högre andel opererade per invånare under en rad av år, men en markant minskning har noterats för Jämtland sedan 2015 då man började med PCI. Inget tyder å andra sidan på att det finns överbehandling avseende klaffkirurgi, aortakirurgi eller lungkirurgi i Västerbotten. 20

21 60,0 50,0 40,0 30, ,0 10,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 4. Kranskärlskirurgi per invånare. 12,0 10,0 8,0 6, ,0 2,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 5. Kranskärl + klaff per invånare. 21

22 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20, ,0 10,0 5,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 6. Klaffoperationer + TAVI per invånare. 35,0 30,0 25,0 20,0 15, ,0 5,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 7. Övrig thoraxkirurgi inklusive lungkirurgi per invånare. 22

23 12,0 10,0 8,0 6, ,0 2,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 8. Aortakirurgi per invånare. Multidisciplinära konferenser Under hela 2016 har det varje vecka hållits multidisciplinära videokonferenserna. Det innebär att Sunderbyn, Östersund och Sundsvall har möjlighet att bedöma och värdera olika patienttillstånd på samma sätt som Nus haft under många år. Denna rond får nu sägas vara välfungerande och etablerad och ger invånarna i norra regionen möjlighet till jämlika bedömningar som bas för jämlik hjärtkirurgi. 23

24 6. Regionvård vid Cancercentrum Vid Cancercentrum fick under år patienter från Norra regionen regionvård. Av dem vårdades 412 individer inneliggande. De kostnadsmässigt största diagnos- /åtgärdsgrupperna redovisas i tabellerna nedan. Tabell 11. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna (slutenvård) inom regionvården vid Cancercentrum 2016, antal vårdtillfällen samt könsfördelning Strålbehandling Akut leukemi utan stor op Kemoterapi Lymfom & leukemi Mjältextirpation Mal/oklar tum öra näs mun hals Patol frakt mal musk/ben/bindväv Tumörer i nervsystemet Maligna sjd genitalia kvinna Delsumma Andel av total slutenvård 86% 76% 76% 77% Tabell 12. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna (öppenvård) inom regionvården vid Cancercentrum 2016, antal vårdtillfällen samt könsfördelning Sluten vård Vårdtillfällen Kvinnor Män Individer Kvinnor Män Varav Varav Kostnad Annan stamcellstranspl ÖV- Varav Varav Öppen vård kontak- ter Kvinnor Män Individer Kvinnor Män Kostnad Strålbehandling mindre Strålbehandlingsförberedelse Kontroll av behandling Kemoterapi ej akut leukemi Tumörer i nervsyst Malign sjd genitalia man Tumörer i andningsorganen Teambesök sjd genitalia man Maligna bröstsjukdomar Lymfom & leukemi Delsumma Andel av total öppen vård 81% 86% 83% 88%

25 Kvalitetsredovisning av regionvården Kvalitetsarbete vid Cancercentrum utvärderas löpande, via något av alla Nationella kvalitetsregister, Öppna jämförelser eller Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Fortfarande sker registrering manuellt, men målet är att kunna registrera patientdata på ett ställe och i det som då utgör journal, både finna kvalitetsjämförelser och stöd för beslut. Vissa diagnosgrupper har hunnit en bit på det arbetet, till exempel Nationella prostatacancerregistret och Njurcancerregistret och fler register följer. Det regionala samarbetet sker inom ramen för det regionala chefssamrådet för cancervården inom Regionalt cancercentrum, RCC, via bland annat videomöten eller direkta kontakter. Systematisk uppföljning av avvikelser är också en del av Cancercentrums kvalitetsarbete. Cancercentrum har en grupp som månatligen träffas för att diskutera händelser, se eventuella mönster, återkoppla till verksamheten och initiera förbättringsarbete. Journalgranskning enligt en nationell metod används också för att hitta eventuella vårdskador som inte rapporterats. Kliniken deltar även i de nationella mätningar som regelbundet görs gällande fall, vårdrelaterade infektioner och vårdhygien. Standardiserade vårdförlopp Under 2016 startades ytterligare fler standardiserade vårdförlopp (SVF). Vid utgången av 2016 var akut myeloisk leukemi (AML), prostatacancer, matstrups- och magsäckscancer, huvud-halscancer, urinvägs- och urinblåsecancer, allvarliga ospecifika symptom, bröstcancer, bukspottkörtelcancer, gallblåsecancer, hjärntumörer, levercancer, lungcancer, melanom, myelom, okänd primärtumör, tjock- och ämdtarmscancer samt äggstockscancer initierade. Arbetet med SVF sker i samarbete mellan professioner, mellan kliniker och i regionen mellan alla våra län. Grunden är ett multidisciplinärt arbetssätt. Beslut för enskilda patienter fattas vid gemensamma multidisciplinära konferenser (MDK), som av de flesta upplevs vara av stort värde för att hålla kortare vårdtider. I figur 9 nedan redovisas 20 målindikatorer för patienter från norra regionen som under diagnostiserades med tre av vanligaste cancerformerna, bröstcancer, prostatacancer samt tjocktarmscancer. Av dessa 20 uppnåddes målet för 7 indikatorer. 25

26 Figur 9: Målindikatorer för patienter i norra regionen diagnostiserade för de tre vanligaste cancerformerna åren Målet är uppnått om stapeln överstiger det ljusröda fältet. Inom parentes anges antalet diagnoser som utgör underlag för beräkning av indikatorn. För cancersjukvården totalt följs på motsvarande sätt 88 indikatorer upp för 21 diagnosgrupper. För patienter som diagnostiserades under uppnåddes målet för 24 (27 %) och uppnåddes målen inte för 59 (67 %) av dessa indikatorer. För 5 (6 %) av indikatorer saknades uppsatt mål. Högspecialiserad vård och behandling Cancercentrum är en högspecialiserad regionklinik. Viss vård och behandling utförs endast på plats, t.ex. stamcellstransplantationer och avancerad strålbehandling. Kliniken bedriver kunskapsmässigt högspecialiserad vård som baseras på metoder som inte finns på andra platser i regionen. Nya behandlingar och metoder introduceras och testas i mindre skala för att därefter föras ut i regionen. Nyttjande av ny teknik med vård och kontakter på distans gör att resandet kan minska. Även introduktion och systematisk uppföljning av nya, oftast dyra, läkemedel sker med Cancercentrum som bas, men i nära samarbete med regionklinikerna. Verksamheten består av allt mer avancerad behandling av svårt sjuka patienter samt hantering av cancer som en kronisk sjukdom och de speciella behov som följer med detta. Även där är kontakt på distans med hjälp av ny teknik en bra möjlighet. 26

27 Profilområde Strålbehandlingen i Umeå har en lång tradition av forskning och är ett profilområde. Där ges cirka behandlingar per dag och avdelningen tar emot cirka 2000 nya patienter per år. Forskning pågår för att ytterligare utveckla metoder för att kombinera avancerade tekniker för behandling och diagnostik. Den PET-MR som finns vid kliniken nyttjar kombinationen av de båda metoderna för forskning och utveckling mot en allt mer individanpassad behandling. Tidig behandlingsutvärdering med funktionella undersökningsmetoder som just PET-MR, är ett av klinikens utvecklings- och fokusområden. Ett antal patienter med tumörsjukdom som har en fördel av protonbehandling har fått behandling vid den nationella gemensamma protonstrålbehandlingen i Uppsala, Skandion. Det sker inom ramen för den nationella samarbetsmodellen som kallas distribuerad kompetens och vidareremittering sker från strålbehandlingen vid Nus. Hematologi Den hematologiska sektionen finns sedan mitten av 2016 lokalmässigt i nära anslutning till onkologen. Sektionen har där 16 moderna enkelsalar som fungerar även för transplanterade gravt immunsupprimerade patienter med behov av isolering. Hematologjour finns tillgänglig dygnet runt. Vid Cancercentrums hematologiska sektion bedrivs högspecialiserad vård av patienter med blodsjukdomar, där majoriteten består av olika former av blodcancer. Patienter med blodcancer vårdas i hela regionen med några undantag. Intensivbehandling av akuta leukemier görs inte i Jämtland utan patienterna skickas till Nus. Genomförande av stamcelltransplantationer (SCT), donatorlymfocytinfusioner (DLI), extracorporeal fotoferesbehandling (ECP, görs på blodcentralen, en liten del av patientens vita blodkroppar belyses med ultra-violett ljus och ges åter till patienten) sker alla endast vid Nus. Vården av leukemi- och transplantationspatienter ställer speciella krav då det rör sig om människor med mycket grav immunbrist. Stamcellstransplantationer med stamceller från egen benmärg (autolog-sct) och från donatorer (allogen-sct) genomförs framförallt på patienter med olika typer av blodcancer men kan också vara aktuellt för patienter med neurologisk sjukdom, såsom multipel skleros. Verksamheten består av klinisk vård, stamcellsskörd samt laboratorieprocess, som alla är ackrediterade. Hela förloppet kräver koordination och samordning av såväl förberedelser för patienten som samarbete med nationella och internationella donatorregister. Vid donation med obesläktad givare innebär transplantationsförloppet att sektionens koordinatorer hämtar stamceller, ofta utanför Sverige. Laboratoriemedicin är involverad i utredning av besläktade donatorer samt i skörde- och laboratorieprocesserna. Ackrediteringen utgör en viktig kvalitetssäkring och innebär bland annat kontinuerlig översyn och självkontroller (s.k. audit) av verksamhetens alla delar samt årliga uppföljningar med möjlighet till jämförelse över tid. Transplantationsverksamheten Stamcellstransplantationer Figur 10 nedan visar ett ökat antal autolog-sct medan övrigt ligger på en relativt oförändrad nivå. Vid den regionala veckovisa telemedicinska konferensen diskuteras alla patienter i regionen som kan bli aktuella för stamcellstransplantation. Att tidigt identifiera eventuella transplantationskandidater i regionen är en viktig del i att utjämna regionala skillnader. Alla dokument som styr transplantationsprocessen finns på Västerbottens läns landstings hemsida och är därmed tillgängliga för hela regionen. 27

28 Figur 10. Antal akut leukemi, autolog-sct och allogen-sct Metoden att använda så kallade haploidentiska donatorer infördes i januari 2015 och innebär möjlighet att finna en donator även i de fall där varken registergivare eller sedvanlig syskondonation är möjlig. Det är en resurskrävande metod, såväl för donatorn som organisatoriskt, då donationen måste ske via benmärgsskörd. Det är ett ingrepp som kräver cirka 5 timmars sövning samt operationsteam bestående av minst 2 hematologer och 2 biomedicinska analytiker från stamcellslaboratoriet. Även eftervården för patienten är ofta mer komplex jämfört med vanlig allogen stamcellstransplantation på grund av större risk för komplikationer. Under 2016 genomfördes 2 haploidentiska transplantationer. Under året har hematologen behandlat 26 akuta leukemier, samt utfört 82 transplantationer, varav 58 autologa och 24 allogena (1 med relaterad donator, 21 med registergivare och 2 med haploidentisk givare). Enheten har genomfört 65 perifera stamcellsskördar på 49 patienter och 3 benmärgsskördar. Donatorlymfocytinfusionerna som kan ges vid återfall efter allogen-stc, har givits vid 13 tillfällen till 5 patienter. Behandling av GVHD (transplantation-mot-värd-sjukdom) med extra corporeal fotoferes (ECP) har utförts vid 189 tillfällen, på 9 patienter. Behandlingen ges på blodcentralen och tar cirka 3 timmar i anspråk. En behandlingsomgång innebär två på varandra följande dagars ECP. Initialt ges behandlingen varje vecka men glesas ut när god effekt uppnåtts. Vid kronisk GVHD kan ECP ges cirka en gång per månad. För polikliniska patienter innebär terapin behov av övernattning på patienthotellet. Sedan metodens införande har samma antal patienter per år nyttjat behandlingen medan andelen givna behandlingar ökat drastiskt. För flera patienter är behandlingen långvarig och kan behöva pågå i flera år. 28