ÅRSRAPPORT 2015/2016

Transkript

1 1 Kommun/organisation/projekt: ÖMS Projektägare - projektkansli Datum: Uppgiftslämnare: Lars-Inge Jonsson Projektledare: Lars-Inge Jonsson Projektägare: Region Östergötland Sammanfattning av projektets utveckling September 2015 december 2016

2 2 Innehåll Bakgrund... 3 Projektidé och problemformulering... 3 Arbetssätt... 5 Under Under Möten med styrgrupp och länsprojektledare... 8 Arbete enligt de horisontella principerna... 9 Projektets resultat Uppföljning och utvärdering Kommunikation, spridning och påverkansarbete Erfarenheter, lärdomar och användning av resultat... 13

3 3 Bakgrund Inom Östra Mellansverige (ÖMS) finns en betydande andel unga kvinnor och män som lämnar gymnasiet utan erlagd examen eller som inte fullföljer sin utbildning. De unga som lämnar studierna utan avlagd examina riskerar ohälsa och får det svårt att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har fem län/regioner i Östra Mellansverige gått samman i en gemensam satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden. Satsningen ska också bidra till att unga kan återgå till studier eller praktik/arbete. Projektet ska även medverka till att unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Det samlade greppet ryms inom projektet #jagmed unga till studier och arbete. Projektets målgrupp är unga kvinnor och män i åldern år som lämnat eller riskerar att lämna gymnasieskolan utan erlagd examen och/eller står utanför arbete eller studier. Insatsen pågår 1 september december Projektägare är Region Östergötland medverkande län/regioner är förutom Region Östergötland: Regionförbundet Sörmland, Region Örebro län, Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL, fr.o.m Region Västmanland) samt Regionförbundet Uppsala län (fr.o.m Region Uppsala). Årsrapporten är en sammanfattning av arbetet i projektet ur projektägarens perspektiv under perioden september 2015 till december Projektidé och förväntade resultat och effekter Region Östergötland har åtagit sig att vara projektägare av det i Östra Mellansverige övergripande ESF-finansierade projektet #jagmed, under perioden september 2015 t o m december Projektet har sin utgångspunkt i viljan att stärka utbildningsnivån i hela Östra Mellansverige genom att öka andelen unga som lämnar gymnasieskolan efter tre år med godkänd examen. Ytterligare en ingång i projektet för oss samverkande regioner är att utveckla vår kunskap och förmåga och lära oss mer om att leda stora komplexa projekt. Region Östergötland åtog sig att bli projektägare och leda utvecklingsarbetet bland annat utifrån de erfarenheter som gjordes som regionförbund, då Östsam var länsprojektledare i SKL:s 1 projekt Plug In under perioden Rollen som projektägare innebär att vi har ett övergripande ansvar för projektet som helhet samt att samordna, stödja och följa upp deltagande län och de olika lokala delprojekten, 1 Sveriges Kommuner och Landsting

4 4 samt rapportera projektet till ESF-kontoret för Östra Mellansverige och i övrigt leva upp de krav som utlysningen och tilldelningsbeslutet förelagt oss. Det operativa utvecklingsarbetet och mötet med projektets målgrupp och deltagare sker i 30 lokala projekt (november 2016) som drivs av 32 kommuner samt två regionala huvudmän. De lokala projekten är fördelade enligt tabell nedan. Sörmland: Katrineholm respektive Nyköping/Oxelösund kommun. Uppsala län: Enköping, Håbo, Knivsta, Älvkarleby, Östhammar och Uppsala kommun. (Till och med 4 oktober 2016 deltog Heby kommun med ett lokalt projekt som avbröts bland annat på grund av svårigheter med att få deltagare till projektet). Västmanland: NVU utbildningsförbund (Fagersta, Skinnskatteberg och Norbergs kommuner), Västerås stad, Västerås Arenan, Kungsör, Sala, Surahammar, Hallstahammar, Arboga och Köpings kommun. Örebro län: Kumla, Lindesberg, Ljusnarsberg, Sydnärkes utbildningsförbund (Hallsberg, Askersund och Laxå/Lekeberg kommun), Karlskoga/Degerfors kommuner samt Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor (Region Örebro län). Östergötland: Linköping (Jobb och Kunskapstorget), Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Ödeshög kommun samt Vreta Naturbruksgymnasium (Region Östergötland). Förväntade resultat och effekter av projektet är: Att former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas och etableras Att former och metoder för unga som redan hamnat utanför skolan utvecklas, prövas och etableras Att projektet leder till bestående förändringar i medverkande organisationer Att det byggs varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan Att ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv

5 5 Antalet till SCB inrapporterade deltagare i åldern år var sammanlagt, perioden april - oktober 2016, för delprojekten 540 unga kvinnor och 633 unga män. I december månad 2016 deltog 355 unga kvinnor och 462 unga män i delprojektens aktiviteter. Det faktiska deltagarantalet, så här långt, i projektet är något lägre än det antal som delprojekten uppskattade under analys och planeringsfasen. Variationer finns mellan länen när det gäller det uppskattade deltagarantalet och det faktiska. Delprojekten i Sörmland har svårt att locka killarna till projektet och Örebro län ligger än så länge något under det förväntade deltagarantalet för både kvinnor och män. Men det är inte säkert att något projekt egentligen underpresterar då utgångvärdena för hur stora de lokala målgrupperna för projektet var byggde på en osäkerhet i många kommuner. Då de inte visste hur många ungdomar som exempelvis stod utanför utbildning eller arbete. Många av delprojekten arbetar också med att skapa klarhet i hur många ungdomar det är som står utanför utbildning eller arbete i den egna kommunen. Arbetssätt Projektägarens roll, arbetssätt och kanslifunktion i form av huvudprojektledare, vetenskapligt stöd, huvudekonom och kommunikatör (fr o m hösten 2016), stöder och följer upp länens och de lokala projektens arbete för att de ingående lokala projekten och projektet som helhet ska nå uppställda mål och effekter. Arbetssättet är möten, konferenser, workshops, utbildningsinsatser, informations- och kunskapsdelning, gemensamma planeringar genomförande uppföljningar av aktiviteter som stärker och utvecklar projektet. Primära målgrupper för insatserna är styrgruppen, länsprojektledarna och länsekonomerna som är knutna till projektet samt lokala projektledare, medarbetare och delprojektägare och intresserade regionala och kommunala politiker. Under 2015 I slutet av augusti 2015 kom beskedet från ESF Östra Mellansverige om att projektansökan blivit beviljad och att projektet därmed kunde påbörjas den 1 september med Analys och planeringsfasen (perioden september 2015 mars 2016). Under den här fasen genomförde projektägaren under 2015 bland annat följande: Huvudprojektledare och huvudekonom trädde i tjänst i projektet 1 september Rekrytering och anställning av 1 person som strateg/vetenskapligt stöd Kick off, projektupptakt för länsprojektledare, lokala projektägare, projektledare och medarbetare samt andra intresserade personer den 24 september i Linköping. Ca 75 anmälda deltagare. Föreläsningar av bland annat Bo Wictorin om ungdomar och

6 6 arbetsmarkanden inom Östra Mellansverige, Tomas Wetterberg om jämställdhetsintegrering och Gunnvie Möllås om betydelsen av stöd för att klara av sina studier Introduktioner och utbildningar riktande till länsprojektledare, lokala projektledare samt läns- och lokala projektekonomer Erfarenhetsföreläsningar av GR pedagogiskt centrum/gr utbildning genomfördes i Västerås, Uppsala och Norrköping, då erfarenheter och framgångsfaktorer från tidigare Plug In projekt presenterades för våra lokala projektföreträdare Framtagande av riktlinjer, stödmaterial och rollbeskrivningar för projektets olika nivåer och roller Projektledarutbilningar genomfördes för intresserade delprojektledare vid tre olika tillfällen och platser under senhösten Avtal mellan projektägaren och de medverkande länen har upprättats som reglerar projektansvar och medfinansiering Stöd har getts till de lokala projekten i deras arbete med att undersöka utvecklingsområdet och nuläget i den lokala kontexten, ta fram bakgrundsbeskrivningar av respektive utvecklingsområden samt hur beskrivningar av mål och effekter i de slutgiltiga projektplanerna ska utformas Ett länsprojektledarmöte har genomförts samt ett tredagarsinternat i slutet av året. Möten med länsprojektledarna genomförs kontinuerligt under hela projektet för avstämningar av projektutvecklingen, stöd och erfarenhetsutbyte samt planering av gemensamma aktiviteter och möten Styrgruppen hade sitt första möte den 3 december och möts därefter vid minst 4 tillfällen per år Uppföljande möte med ESF:s handläggare genomfördes Framtagande och utformning av gemensam hemsida för projektet samt kommunikationsplan Kontakt etablerades mellan GR utbildning Plug In 2.0 vetenskapliga stöd (Pluginnovation) och vårt projekts vetenskapliga stöd, för erfarenhetsutbyte och samverkan i uppföljning av projektet

7 7 Under 2016 Fortsatte arbetet med att stödja de lokala projekten i framtagandet av slutgiltiga projektplaner samt i det lokala arbetet med förändringsteori för att bygga hållbara delprojekt Utbildningar i de horisontella principerna för lokala projektledare, medarbetare, projektekonomer och projektägare De lokala projektplanerna var färdiga i början av februari och genomgick därefter genomläsning, återkoppling och godkännande av länsledningsgrupper, huvudprojektledare tillsammans med det vetenskapliga stödet samt slutligen projektets styrgrupp. Projektplanerna lämnades därefter in, tillsammans med projektägarens rapport från analys och planeringsfasen, till ESF Östra Mellansverige. Där en slutgiltig bedömning och godkännande gjordes för att projektet formellt skulle kunna gå in i genomförandefasen från och med den 1 april 2016 Det vetenskapliga stödet gjorde under våren en enkätuppföljning av delprojekten och deras upplevelser och nytta av det stöd och stödmaterial som ÖMS-kansliet och länsorganisationerna erbjudit under analys- och planeringsfasen Det vetenskapliga stödet har ett återkommande erfarenhetsutbyte med stödfunktionen Pluginnovation, GR utbildning Plug In 2.0 Stöd ges till enskilda projekt av det vetenskapliga stödet Under våren genomförde huvudprojektledare tillsammans med Margareta Wandel (RÖ) kompletterande endagars ledarutbildningar för de lokala projektledarna i Örebro och Uppsala län Under våren 2016 utformades även kravspecifikation och underlag för upphandling av extern projektutvärderare. Ett omfattande arbete som skedde i samverkan med Upphandlingsenheten vid Region Östergötland och som avslutades med att projektet efter sommaren kunde anta Linköpings Universitets anbud för att genomföra utvärderingen De två externa utvärderarna, från Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, påbörjade sitt uppdrag den 15 september Projektet var representerat under Almedalsveckans första hälft av huvudprojektledare, vetenskapligt stöd och länsprojektledare för att skapa kontakter och nätverka med myndigheter och andra aktörer som arbetar med liknande utvecklingsfrågor som ryms inom #jagmed

8 8 Regionförbundet Uppsala län tog initiativ till en film om projektet som spelades in under våren sommaren Ytterligare regionala och projektgemensamma utbildningar i icke diskriminering, tillgänglighet och jämställdhetsintegrering genomfördes under hösten för länsprojektledare och lokala projektledare/projektmedarbetare Projektets vetenskapliga stöd har tillsammans med kvalificerade statistiker tagit fram en deltagarenkät som riktar sig till projektets ungdomar. Enkäten är ett stöd för att följa upp och utvärdera såväl de lokala projekten som projektet som helhet. Arbetet med att ta fram, administrera och analysera enkäten sker i samarbete med Region Östergötlands enhet Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) Under hösten träffades deltagarna i saknätverken 2 för första gången. Teman för nätverken togs fram under våren och bygger på de områden som de olika delprojekten verkar inom. De sju nätverken har följande teman: Risk för avhopp frånvaroprevention, Kommunalt aktivitetsansvar (KAA), Övergångar, Studie och yrkesvägledning, Elevstöd/individuellt stöd, Inkludering - flerspråkiga och nyanlända elever samt Kommuner utan egen gymnasieskola. Nätverken träffas 2 4 ggr per år. Varje län leder och ansvarar för ett eller flera saknätverk Den 13 oktober genomfördes den andra projektgemensamma konferensen som i år hade temat Så gör vi så har andra gjort. På konferensen presenterades fem lokala projekt, projektfilmen hade premiär och framgångrika och intressanta projekt från tidigare likande satsningar som #jagmed var inbjudna för att dela med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Ca 120 deltagare kom till konferensen som hölls i Västerås Under den senare delen av hösten förstärktes projektets kommunikationsarbete med 50 % kommunikatör. Arbetsuppgifterna består bland annat av att hålla projektets hemsida aktuell samt arbetet med externa och interna nyhetsbrev, med mera Möten med styrgrupp och länsprojektledare Under 2016 genomförde styrgruppen fyra fysiska möten och ett telefonmöte. Tomas Wetterberg lämnade styrgruppen som sakkunnig och stöd för projektets jämställdhetsintegrerande arbete under våren i samband med att ha slutade sin anställning hos Länsstyrelsen Östergötland. Styrgruppen har under hösten även bytt 2 I nätverken tillförs och utbyts kunskaper och erfarenheter mellan medarbetare i de lokala projekten. Syftet med nätverken är att de ska bidra till att de lokala projekten når de resultat och effekter som #jagmed ska leda till. Det ska ske genom att lärandet förstärks inom de områden som #jagmed berör.

9 9 representant från Region Östergötland då Margareta Wandel övertagit rollen som länsrepresentant och ordförande från Malin Thunborg. Tretton möten genomfördes med länsprojektledargruppen, varav två av dessa möten var i form av tredagars internat. Antalet möten med länsprojektledargruppen har blivit fler än vad som ursprungligen var planerat. Anledningen till det är bland annat att träffarna har fyllt en viktig funktion när det gäller arbetet med att stödja och bedöma framtagandet av de lokala projektplanerna, de horisontella principerna, gemensamma värden för länens och ÖMS-kansliets projektledande roll samt för att öka delaktigheten i projektets utformning och styrning. Regionförbundet Sörmland bytte under hösten länsprojektledare då Gunilla Malm återgick till sin kommunala tjänst och ersattes av Agneta Engström. Arbete enligt de horisontella principerna I de lokala projektplanerna som blev färdiga under våren -16 beskrev varje delprojekt på vilket sätt de avser att arbete med de horisontella principerna. Under perioden har sammanlagt fem utbildningsdagar om de horisontella principerna genomförts i regi av såväl ÖMS-kansliet som de regionala projektnivåerna. Utbildningarna har riktat sig till lokala projektledare, medarbetare, projektekonomer och projektägare. Från projektägarens sida, tillsammans med länsprojektledarna, har vi särskilt koncentrerat oss på jämställdhetsintegreringen av projektet. Projektet är utvalt av ESF för att få ta del av och följas upp av processtödet som ESIsupport erbjuder. Det innebär bland annat att projektet erbjöds 40 timmar riktade insatser under hösten -16, för att utveckla konkreta arbetsmetoder inom de horisontella principerna. Med tanke på projektets storlek valde projektägaren att rikta och koncentrera insatsen till ett av de lokala projekten, Westerlundska gymnasiet i Enköping. För att sedan göra en lärande uppföljning av insatsen och se på vilket sätt som konstruktiva erfarenheter kan spridas vidare till övriga lokala projekt. Den stora utmaningen som projektägaren ser är att få syn på de sätt som delprojekten gör konkreta insatser för och praktiserar ett förhållningssätt utifrån de horisontella principerna i mötet med deltagarna. Som vi ser det är tröskeln, när det gäller jämställdhetsintegreringen, att gå från viljan att höja den egna medvetenheten om jämställdhetsuppdraget i projektet till att konkret göra/handla i mötet med ungdomarna. Det är också en utmaning att synliggöra de stegförflyttningar som faktiskt sker. För att öka vår kunskap som projektägare hur det här arbetet går kommer vi i samband med de uppföljningar som görs under 2017 att speciellt undersöka hur och vad som sker kring de horisontella principerna i de lokala projekten.

10 10 Projektets resultat Antalet till SCB inrapporterade deltagare i åldern år var sammanlagt, perioden april - oktober 2016 för delprojekten, 540 unga kvinnor och 633 unga män. I december månad 2016 deltog 355 unga kvinnor och 462 unga män i delprojektens aktiviteter. Det faktiska deltagarantalet, så här långt, i projektet är något lägre än det antal som delprojekten uppskattade under analys och planeringsfasen. Variationer finns mellan länen när det gäller det uppskattade deltagarantalet och det faktiska. Delprojekten i Sörmland har svårt att locka unga män till projektet och Örebro län ligger än så länge något under det förväntade deltagarantalet för både kvinnor och män. Men det är inte säkert att något projekt egentligen underpresterar då ingångvärdena för hur stora de lokala målgrupperna för projektet var byggde på en osäkerhet i många kommuner. Då de inte visste hur många ungdomar som exempelvis stod utanför utbildning eller arbete. Många av delprojekten arbetar också med att skapa klarhet i hur många unga kvinnor och män det är som står utanför utbildning eller arbete i den egna kommunen. I de uppföljningar som regelbundet görs i form av möten med länsprojektledarna, lägesrapporter och möten med styrgruppen framkommer att många delprojekt tidigt i sitt analys- och planeringsarbete började påverka presumtiva deltagare i målgruppen, i en positiv riktning i relation till projektets mål. Detta framkommer också vid direkta möten med lokala projektledare. Genom att exempelvis lärare började intervjua elever om deras situation i skolan och eventuella stödbehov, fick dessa elever bättre kunskaper om sina rättigheter och motivationen till studierna ökade. Kommuner som tidigare inte tagit sitt fulla ansvar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har fått större insikt i uppdraget och utvecklar organisationen och arbetsmetoder för att bättre möta behoven. Verksamheter inom projektet har genom sitt arbete under analys och planeringsfasen fått en bättre överblick och en fördjupad kunskap om hur situationen är inom det planerade utvecklingsområdet. Exempelvis vad gäller elevfrånvaro, behov av stöd i skolan, situationen för flickor och pojkar etc. Verksamheter som funnits sedan tidigare och som riktar sig till projektets målgrupp har också relativt snabbt utvecklats och blivit bättre på att nå både målgruppen och verksamhetens syfte. Exempelvis KAA-verksamheter i några av projektets deltagande kommuner. Projektet har också så här långt identifierat brister när det gäller skoljuridiska kunskaper om uppdraget och hur relationen mellan mottagande skolor och elevens hemkommun ska regleras och återrapporeras. Juridiska brister som projektet på övergripande projektnivå behöver föra vidare till berörda nationella myndigheter, men även arbeta mer konkret med för att åtgärda inom projektets ram.

11 11 De stödjande insatser som projektet bidragit med, exempelvis utbildningar och mallar har fungerat och gett stöd till de lokala projekten. Men de har ibland kommit ut till deltagarna senare än vad som vore önskvärt. Vilket till stor del beror på att arbetet med att ta fram stödjande strukturer och mallar (exempelvis mall för projektplan, deltagarenkäter, upphandlingen av extern utvärderare) har varit mer omfattande än vad vi förutsatt. Samtidigt som det hela tiden har varit och är viktigt för projektägaren att hålla en hög kvalitet på det material och det arbete som levereras till delprojekten. I en del lokala projekt har inte heller projektbemanningen funnits på plats i tid för att de skulle kunna arbeta igenom sina projektplaner i den takt som skulle ha behövts för ett riktigt bra resultat. Även personalbyten, till exempel byten av lokala projektledare har påverkat möjligheterna för en del projekt att ta fram hållbara projektplaner under den avsatta analys och planeringsfasen. Det här ledde också till att sex lokala projekt fick 1-2 månaders förlängning av analys- och planeringsfasen med att ta fram sina lokala projektplaner. Projektägaren ser inte att de förseningar som har ägt rum lett till några bestående negativa konsekvenser för delprojekten. Uppföljning och utvärdering Projektet har gjort en större riktad uppföljning och det är i form av en enkät om stödet under analys- och planeringsfasen. Varannan månad lämnar även de lokala projekten samt länsprojektledarna in en lägesrapport utifrån ESF mall och krav till projektägaren. Vid möten på de olika nivåerna i projektet avrapporteras projektet regelbundet. Under hösten tog ÖMS-kansliet fram en mall för avrapportering på projektmöten. I mallen finns exempelvis en punkt som handlar om hur arbetet sker enligt de horisontella principerna. Mallen går att använda från den lokala projektnivån, på länsnivå och på styrgruppsmöten. Länen följer i stor utsträckning mallen på sina möten med de lokala projektledarna och ledamöterna på styrgruppsmötena rapporterar sitt läns arbete utifrån den här mallen. Detta medför att likartade uppgifter inhämtas och att informationsflödet underlättas. Projektägare har lyft fram vikten av att deltagare finns i de olika delprojekten samt att deltagarantalet i stora drag följer de antaganden som gjordes i respektive projektplaner. Externa utvärderare är sedan september på plats och gör sin utvärdering utifrån en upprättad kravspecifikation och arbete pågår med att utforma en utvärderingsplan som presenteras för styrgruppen den 16 januari 2017.

12 12 Kommunikation, spridning och påverkansarbete Projektet har uppmärksammats och uppmärksammas på olika sätt i olika media över tid. När projektansökan blev beviljad i augusti 2015 uppmärksammades satsningen av såväl lokaltidningar som tv runt om i Östra Mellansverige. Uppföljningar har sedan skett i länen i form av ytterligare artiklar, reportage och inslag i exempelvis lokalradio. Information om projektet sprids via social medier som Facebook, Twitter och bloggar och har nu många följare även utanför själva projektet. Sedan våren 2016 kommer även ett Nyhetsbrev ut som når såväl inom som utanför projektet. Under 2016 har #jagmed presenterats och medverkat på ett antal konferenser, exempelvis SKL konferens Social Hållbarhet (17 maj 2016), MUCF konferens Tillväxten börjar i skolan (1 september 2016), Skolverkets kunskapsseminarium Förebygga avhopp (24-25 november), m fl. Projektet har också kontakter och erfarenhetsutbyten med systerprojekten Plug In2.0 (SKL), Plugga klart (Dalarna) samt Värmlands unga (Karlstads kommun). Profilprodukter har beställts på lokal nivå och på länsnivå. En liten broschyr har tagits fram om projektet. Projekt roll up:s blev klara i januari 2017 och projektets hemsida kommer att vidareutvecklas under våren På läns- och lokalnivå tas även kompletterande informationsmaterial fram. Projektägaren arbetar tillsammans med framförallt länsprojektledarna med att utforma ett samstämmigt informations- och spridningsmaterial om projektet. Det sker på länsprojektledarmöten då frågan tas upp och genom att speciella uppdrag ges eller att arbetsgrupper bildas. Under hösten har en kartläggning påbörjats för att samla in en förteckning på vilka externa aktörer, myndigheter som de olika nivåerna av projektet har kontakt med, nätverkar med. Detta för att undvika dubbelarbete men också för att få syn på eventuella vita fläckar där projektet inte finns med, trots att det borde. Genom bland annat lägesrapporter samt rapporter från länsprojektsledare och från styrgruppsmöten samlar projektledningen in uppgifter om hur de olika delprojektens arbeten utvecklas. Det är en pågående process som ännu inte gett några tydliga resultat när det exempelvis gäller behov av strukturell eller strategisk påverkan 3. Under det kommande året förväntar sig projektledningen att den med stöd av de externa 3 Sådant i projekten som den egna organisationen inte själv kan påverka, t ex strukturella frågor, regelsystem, etc.

13 13 utvärderarna och det egna uppföljningsarbetet kommer att kunna få en tydligare bild av hur inre och yttre strukturer påverkar deltagande verksamheters arbete och möjligheter att nå projektmålen. Erfarenheter, lärdomar och användning av resultat Genom projektets storlek kan vi bära kostnaderna för ett gemensamt vetenskapligt stöd vilket från första stund har höjt nivån på stödmaterial och det konsultativa stöd som vi som projektägare kan ge till länen och de lokala projekten. Det är också positivt för projektet att det med hjälp av det vetenskapliga stödet och regionens upphandlingsavdelning kunnat ta fram ett bra upphandlingsunderlag som möjliggjort upphandlingen av en kompetent extern projektutvärdering. Ytterligare en fördel för projektet är att länsprojektledarna och projektägaren har kunskap om de horisontella principerna, vilket gör det lättare att tydliggöra och stärka arbetet med de horisontella principerna. En erfarenhet så här långt, när det gäller kommunikation och spridning, är att vi i planeringen av projektet inte avsatte tillräckligt med personella och ekonomiska medel för att klara av arbetet med en effektiv och strategisk kommunikation, exempelvis administration av webbplats och framtagande av informationsmaterial. Projektägarens egna kommunikationsavdelning har inte heller har haft resurser eller erfarenheter för att täcka behovet. Projektet skulle ha behövt avsatt medel i ÖMS-kansliets budget för % tjänst för att kunna täcka det här behovet. I och med att projektet under hösten fick tillgång till 50 % riktat kommunikativt stöd har ett förstärkningsarbete kunnat påbörjas för att projektägaren under våren 2017 ska kunna täcka en större del av det kommunikationsbehov som projektet har. Projektet saknar i relation till sin sammanlagda storlek även en administrativ resurs kopplad till huvudprojektledaren. Under slutet av innevarande år och inför 2017 ser därför huvudprojektledaren över ledningsstrukturen i projektet och planeringen av möten och arbetsuppgifter inom projektkansliet, för att se om det går att arbeta och prioritera annorlunda. Syftet är att frigöra huvudprojektledaren för att tillsammans med projektets vetenskapliga stöd kunna följa och följa upp de lokala projektens arbete och utveckling. För att på så vis fördjupa och komplettera den rapportering som sker via lägesrapporter och avstämningar som görs på länsprojektledarträffar och styrgruppsmöten. Avgörande för att kunna göra en sådan här omprioritering är att projektet har fått personalförstärkning i form av ett kommunikativt stöd under hösten 2016.