#jagmed. Unga till utbildning och arbete Slutrapport

Transkript

1 #jagmed Unga till utbildning och arbete Slutrapport

2 #jagmed - Unga till utbildning och arbete ESF diarienummer 2015/00142 Projektägare: Region Östergötland Datum: Uppgiftslämnare: Lars I Jonsson Huvudprojektledare: Lars I Jonsson Projektägare: Andreas Capilla Kontaktuppgifter: e-post: lars.i.jonsson@regionostergotland.se tfn:

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 6 2. Projektidé och förväntade resultat 10 Bakgrund, målgrupp och syfte 10 Ekonomi 15 Avsedda mål och delmål 15 Oförutsedda resultat under analys- och planeringsarbetet 17 Två olika typer av projekt 18 Hur projektidén har främjat arbetet med jämställdhet och tillgänglighet samt icke diskriminering i projektets genomförande Projektets resultat, mål och indikatorer 21 Faktiska projektresultat i relation till den ursprungliga planeringen 21 I mötet med projektets deltagare - Metoder för bottom-up och individinriktat arbete med ungdomar 23 Bemötande och nya kontaktvägar 23 Tillgänglighet och tid 24 Kvalitativa resultat för den enskilde ungdomen kan inte mätas kvantitativt 25 Kvantitativa resultat bör finnas inom räckhåll om fortsatt uppföljning sker 26 Att få ungdomar välja rätt - att välja efter egen vilja 28 Resultat på regional nivå Arbetssätt 32 Projektets huvudsakliga arbetssätt och metoder 32 Värdegrund för projektets ledning 35 Vad gjorde skillnad, vad ledde fram till det önskade resultatet 36 Utbildningar och andra aktiviteter som används 38 Saknätverk 40 Samverkanspartner 41

4 5. Kommunikation, spridning och påverkansarbete 44 Spridning och påverkansarbete Hur projektet har synliggjorts 44 Säkrande av jämställdhets- och tillgänglighet samt icke-diskriminering i projektets genomförande av kommunikation, påverkan och spridning 46 Det regionala och lokala spridningsarbetet sammanhang och organisationer som projektet riktat sig till 48 Hur projektresultaten förs vidare Uppföljning och utvärdering 56 Projektägarens och delprojektens eget arbete med uppföljning och utvärdering 59 Arbetet för att resultaten ska tas om hand Användande av resultat 62 Det som inte blev implementerat 65 Att få kännedom om projektet Kommentarer och tips Medverkande Bilagor 76 Bilaga 1 Exempel på resultat- och effektmål från tre olika delprojekt 76

5 Förord Inom Östra Mellansverige (ÖMS) finns en betydande andel unga kvinnor och män som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. De unga som lämnar studierna i förtid utan avlagd examina riskerar ohälsa och får det svårare att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. Avbrott från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar och föranleder insatser för att stötta unga vuxna för ett återinträde i utbildning eller arbete. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har fem regioner i Östra Mellansverige tillsammans med ett 30-tal kommuner gått samman i en gemensam satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden. Satsningen skulle också bidra till att unga kan återgå till studier eller praktik/arbete. Projektet skulle även medverka till att unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Det samlade greppet rymdes inom projektet #jagmed unga till utbildning och arbete. De fem regionerna som ingick är Regionförbundet Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland som också var projektägare. Projektet pågick 1 september december Slutrapporten är en sammanställning av de fem regionernas och de lokala delprojektens arbete och resultat. Linköping Lars I Jonsson Huvudprojektledare #jagmed # 5

6 1. Sammanfattning I Östra Mellan Sverige avslutade ungefär var fjärde gymnasieelev sin utbildning utan uppnådd examen Samtidigt som i stort sett samtliga ungdomar söker in på gymnasiet. För den enskilde kan den uteblivna gymnasieexamen leda till problem när det gäller möjligheterna till ett stadigvarande arbete eller för möjligheterna till fortsatta eftergymnasiala studier. Samtidigt som det ökar riskerna för ohälsa och i förlängningen kan leda till stora samhällskostnader i form av förlorade skatteintäckter och kostnader inom hälso- och sjukvård, försörjningsstöd, etc. Det leder också till att arbetsmarknaden går miste om värdefull arbetskraft. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen ville de fem regionerna/ regionförbunden Östergötland, Västmanland, Sörmland samt Örebro och Uppsala län, tillsammans med 32 av de 52 kommunerna inom Östra Mellansverige, utveckla och pröva nya metoder som möjliggör för fler unga kvinnor och män att klara sina studier eller återgå till studier och därmed också öka möjligheterna för en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. Tillfället för detta gavs via ESF utlysningen Unga till utbildning och arbete våren Dåvarande Regionförbundet Östsam (idag Region Östergötland) åtog sig att ansöka om projektmedlen och att vara projektägare för det planerade projektet #jagmed-unga till utbildning och arbete, under perioden Det beviljade projektet förväntades nå följande övergripande mål, resultat och effekter: varje deltagande delprojekt ska kunna visa på en positiv utveckling i minskade skolavhopp mätt i siffror utifrån de utgångsvärden som fanns när projekten startade former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas och etableras former och metoder för unga som redan hamnat utanför skolan utvecklas, prövas och etableras, att projektet leder till bestående förändringar i medverkande organisationer # 6

7 det byggs varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. 30 delprojekt återfanns inom grundskolan, gymnasieskolan, folkhögskolan samt det Kommunala aktivitetsansvaret i 32 kommuner samt inom tre regionala skolor (två folkhögskolor och ett naturbruksgymnasium). Delprojekten definierades antingen som ett metodutvecklingsprojekt eller som ett tillämpningsprojekt. Totalt deltog 612 unga kvinnor och 611 unga män i de 13 tillämpningsprojekten, som vände sig direkt till unga kvinnor och män med insatser i form av arbetsmetoder som syftade till att de skulle klara av pågående studier eller återgå till studier/praktik/arbete. De övrig 17 delprojekten var metodutvecklingsprojekt som utvecklade metoder och arbetssätt som i ett senare skede prövades, utvärderades, implementerades och praktiserades i den ordinarie verksamheten. De metoder som tillämpades, utvecklades och implementerades finns i verksamheter som når dryga unga vuxna kvinnor och män i Östra Mellansverige. Att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering av projektet som helhet har både varit en utmaning och en förutsättning för att nå uppställda projektmål. Projektet har hela tiden varit medvetet om att det finns skillnader mellan hur unga kvinnor och män bemöts i skolan och i arbetslivet. Något som märks när det gäller exempelvis studieresultat, val av utbildning, tillgång till och fördelning av stöd och resurser. Skillnader som också påverkar hur och varför problem uppstår på individ- och gruppnivå och hur möjligheterna är att komma tillrätta med dem. Redan från start infördes i projektet ett systematiskt arbete med de horisontella principerna. Mycket av det arbetet handlade om att konkretisera principerna i utvecklingsarbetet. Det har skett dels genom att delprojekten tog fram könsuppdelad bakgrundsdata för att upptäcka eventuella könsskillnader under analysoch planeringsfasen. Dels genom att projektgrupper och personal fått tillgång till kunskapshöjande aktiviteter. Genom att öka förståelsen och kunskapen om de horisontella principerna i projektgrupper och i arbetslag har principerna kunna synliggöras och levandegöras under projekttiden. # 7

8 För att stödja och förstärka lärandet i projektet och för att i möjligaste mån tillämpa vetenskapligt förankrade arbetsmetoder har projektet haft tillgång till vetenskapligt metodstöd och kunnat erbjuda även andra former av stöd till de lokala projekten. Exempelvis regionala nätverk i form av återkommande projektledarträffar på respektive regional nivå och lärande saknätverk inom 6 temaområden. Saknätverk som var tillgängliga för samtliga projektledare och medarbetare. Projektets externa utvärderare har även de bidraget till lärande och måluppfyllelse för delprojekten och projektet som helhet, genom bland annat återkommande workshops och delrapporter. Arbetssätten som tillämpades eller utvecklades utgick ifrån och mötte ungdomen med ett förhållningssätt som kännetecknades av ett bottom-up perspektiv. Ett genomgående perspektiv som resulterade i ungdomars upplevelse av att Bli behandlad med respekt och bli lyssnad till och tagen på allvar Bli bemött med tillgänglighet och närvaro i stunden Mötas av anpassade krav, tillit och förväntningar som stärker och lyfter Mötas av flexibilitet och möjligheter Möta tydlighet och förutsägbarhet om vad som förväntas Få en personlig relation, att vara någon och att betyda något för någon annan Känna hopp, mening och delaktighet Få möjlighet att fatta egna beslut och få kontroll över sin situation Genom upprepade kontaktförsök, alternativa kontaktvägar och alternativa och utökade tider har projekten nått ungdomar som verksamheter tidigare inte lyckats få kontakt med. De professionella som möter ungdomarna har med dessa kontaktvägar varit mer tillgängliga för fortsatt relationsskapande vilket har visat sig ge goda resultat i arbetet. Den externa utvärderingen visar att projekten under de år som #jagmed pågått, har utvecklat, prövat och etablerat former och metoder för unga som riskerar # 8

9 att hamna utanför skolan eller redan har hamnat utanför skolan. Det har också skett förändringar i organisationer och förändringar i strukturer och rutiner som underlättar arbetet med att upptäcka elever som har hoppat av eller är på väg att hoppa av skolan, eller för att hjälpa ungdomar tillbaka till studier. Genom att fokusera på att definiera, presentera, förankra och samordna projektet i den lokala kontexten visar utvärderingen att projekten har kunnat skapa resultat och effekter på organisationsnivå, vilket ger möjlighet för förändringar av ordinarie verksamhet. De resultat och effekter som idag syns på organisationsnivå kommer med stor sannolikhet att på sikt ge kvantitativt mätbara effekter av minskade skolavhopp, men först om ett par år. Sammanfattningsvis visar den externa utvärderingen att de lokala projekten har åstadkommit resultat på tre olika nivåer. På individnivå har projekten hittat metoder för att arbeta med individuella ungdomar för att de ska närma sig återgång till studier. På organisationsnivå har olika verksamheter arbetat med sina interna rutiner, handlingsplaner, och arbetssätt för att kunna identifiera och erbjuda elever och ungdomar det stöd och de insatser som behövs för att förebygga studieavbrott och främja återgång till studier. På en strukturell nivå har projekten åstadkommit resultat i form av samarbete mellan olika verksamheter inom kommunen, om rutiner, arbetssätt och ansvar för frågan och i olika konstellationer utvecklat kunskaps- och erfarenhetsutbyten som för frågan framåt. De uppnådda resultaten ryms också väl inom de övergripande målen som satts för projektet. # 9

10 2. Projektidé och förväntade resultat Ge mig mer hjälp och ansträng er för att verkligen sitta på eleverna som en böld på halsen.vissa gillar det inte men då skulle ALLA på något sätt inte kunna undgå att få sina mål avklarade utan problem. Bakgrund, målgrupp och syfte (Skolungdom och projektdeltagare #jagmed) I de regionala utvecklingsstrategierna (RUS) och regionala planerna (RUP) i de fem regionerna i Östra Mellansverige (ÖMS) synliggörs vikten av att arbeta för att minska antalet avbrott från gymnasieskolan, då andelen unga som inte slutför sina gymnasiestudier inom tre år är alldedeles för hög. I september 2014 gav strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige en arbetsgrupp med företrädare från de regionalt tillväxtansvariga i uppdrag att göra en förstudie för att undersöka möjligheterna att genomföra ett gemensamt projekt med syftet att minska andelen avhopp från gymnasieskolan. Rapporten presenterade ett halvår senare en nulägesbild över andelen ungdomar som inte fullföljde sin gymnasieutbildning och gav förslag på hur ett multiregionalt samverkansprojekt skulle kunna utformas. Studien visade bland annat att andelen ungdomar i ÖMS som inte avslutade sin gymnasieutbildning med examen inom fyra år var 24 procent. Siffrorna mellan länen skiljde sig inte åt i någon större utsträckning. Studien visade också genomgående på variationer mellan olika gymnasieprogram. Av ungdomar som påbörjade sina gymnasiestudier på högskoleförberedande program var det 15 procent som inte avslutade sin utbildning med examen inom fyra år och på de yrkesförberedande programmen var det 23 procent. På det individuella programmet (IM) var det hela 80 procent som inte avslutade utbildningen med examen. (IM programmen skiljer sig dock åt gentemot de nationella programmen då inte alla inriktningar av IM har examen som mål). Generellt är det fler killar än tjejer som går ut gymnasiet utan gymnasieexamen. Studier visar också på att personer utan gymnasieexamen löper högre risk för arbetslöshet, att inte få fäste på arbetsmarkanden och ohälsa. I gruppen unga som har svårt att få varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden ryms också nyanlända ungdomar med en varierad skolbakgrund och unga med funktionsnedsättning. # 10

11 För att ta ett samlat grepp om utmaningen gick regionernas tillväxtansvariga i de fem länen i Östra Mellansverige (Östergötland, Södermanland, Uppsala län, Örebro län och Västmanland) samman i en gemensam ansökan om projektmedel till Svenska ESF-rådet Östra Mellansverige för att kunna genomföra samverkansprojektet #jagmed unga till utbildning och arbete mellan åren Region Östergötland åtog sig att vara projektägare och projektansökan skickades in under våren Ansökan beviljades av Strukturfondspartnerskapet och Svenska ESF-rådet Östra Mellansverige sommaren För de deltagande regionförbunden/regionerna fanns det vid sidan om de strategiska målen intresse av att lära sig leda och genomföra större komplexa flernivåprojekt. En möjlighet som också öppnades i projektet #jagmed. Utlysningen och projektet riktade sig till unga kvinnor och män, år, som riskerar att eller som redan har hamnat utanför utbildning och/eller arbetsmarknad. Projektets insatser förväntades nå följande övergripande mål, resultat och effekter: varje deltagande delprojekt ska kunna visa på en positiv utveckling i minskade skolavhopp mätt i siffror utifrån de utgångsvärden som fanns när projekten startade former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas och etableras former och metoder för unga som redan hamnat utanför skolan utvecklas, prövas och etableras, att projektet leder till bestående förändringar i medverkande organisationer det byggs varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. # 11

12 Med utgångspunkt i ESF-rådets horisontella principer förväntades projektet #jagmed främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet. Inför projektansökan bjöd de regionala företrädarna in huvudmän och aktörer som direkt möter eller kommer i kontakt med den aktuella målgruppen för utlysningen. Då utlysningen och projektet syftade till att skapa varaktig utveckling och förändringar i deltagande verksamheter förutsatte det att de medverkande hade mandat att styra över sin ekonomi. Med andra ord behövde det finnas förutsättningar redan från start för resultatimplementering under projektets genomförande. Det i sin tur medförde att inbjudningarna till att medverka i ansökan och i det planerade projektet kom att rikta sig till huvudmän och verksamheter inom kommuner, landsting/regioner, statliga myndigheter och friskolor. De verksamheter och områden som slutligen anmälde sitt intresse genom att presentera utvecklingsområden som rymdes inom utlysningens målområden var inom grund-, gymnasie- och folkhögskolor, arbetsmarknadsenheter och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Verksamheter som kom att delta i projektet fanns i eller berörde 32 kommuner, av sammalagt 52 kommuner i Östra Mellansverige, tillsammans med Vreta Naturbruksgymnasium med Region Östergötland som huvudman och Kävesta respektive Fellingsbro folkhögskolor som Region Örebro län är huvudman för. Sammanlagt bedrevs det 30 olika delprojekt i de fem ÖMS-regionerna. (Tabell 1 och 2). # 12

13 Tabell 1. Målgrupp och antal deltagande tjejer och killar i respektive region. Kategorin Övriga berörda ungdomar uppger antalet ungdomar som i varje region finns på en skola eller i annan verksamhet där projektet har utvecklat metoder och arbetssätt som berör eller kan beröra dessa ungdomar. Exempel på sådana metoder är fungerande frånvarorutiner på skolor, KAA, elev- eller närvarocoacher i skolan. Regionförbund/ Region Målgrupp och åldrar I skola Utanför skola Deltagare Övriga (antal unika rapporterade berörda till SCB) ungdomar Tjejer Killar (antal unika) Regionförbundet Sörmland 2 delprojekt år Region Uppsala 6 delprojekt år år Region Västmanland 9 delprojekt år år Region Örebro län 7 delprojekt år år Region Östergötland 6 delprojekt år år Summa # 13

14 Tabell 2. Deltagande kommuner och verksamheter. En del kommuner har delprojekt som berör flera olika verksamheter eller åldersgrupper. Grundskola år Gymnasie skola inkl IM 16 år - Folkhögskola år KAA exkl. IM år Unga år Söderköping Norrköping Kävesta/ Fellingsbro Ljusnarsberg Vreta Naturbruksgymnasium Linköping Valdemarsvik Ödeshög Hallstahammar Lindesberg Kumla Ödeshög Katrineholm Enköping Kumla Nyköping/ Oxelösund Sydnärkes Utbildnings Förbund (SUF) Hallsberg, Laxå, Akersund kommuner Karlskoga/ Degerfors Köping Katrineholm Arboga Kungsör Västerås förebyggande Fagersta Norberg Skinnskatteberg (FNS) Nyköping/ Oxelösund Kungsör Uppsala kommun Kungsör Hallstahammar Surahammar Östhammar Älvkarleby Sala Håbo Knivsta Håbo Ljusnarsberg Västerås Arenan Sala Lindesberg Ljusnarsberg Köping # 14

15 Ekonomi Projektet #jagmed beviljades 63 miljoner kr i projektmedel från ESF, som skulle medfinansieras med ytterligare 33,3 %. Vilket gav en total budget på 94 miljoner kr. Av det totala beloppet fick varje ÖMS-region tillgång till 15 miljoner kr (inkl. egenfinansiering och kostnaden för den regionala samordningen) för att driva det lokala utvecklingsarbetet/delprojekten. Medlen fördelades sedan mellan delprojekten och den egna regionen. Fördelningen utgick i första hand från behoven som respektive delprojekt presenterat för att kunna genomföra sitt delprojekt och nå uppställda mål. Vilket medförde att medlen fördelades olika beloppsmässigt mellan de olika delprojekten. Spridningen innebar att de lägsta projektkostnaderna för ett delprojekt låg på ca 1,2 miljoner kr upp till de högsta beloppen på 4,5 miljoner kr, exkl. medfinansiering, för projektperioden Avsedda mål och delmål För att kunna delta med ett delprojekt måste det rymmas inom de övergripande mål som definierades i utlysningen av projektet. Genom att projektet definierades som ett sammanhållet projekt innebar det att projektet som helhet skulle uppnå de av ESF formulerade målen. De 30 delprojekten skulle inom den ramen bidra till att målen uppnåddes. Det fanns ett flexibelt utrymme för varje delprojekt att formulera sina mål utifrån egna utmaningar och behov, så länge dessa behov och mål rymdes inom den kappa som de övergripande projektmålen definierade. Det medförde att projektet #jagmed kom att rymma många olika utmaningar, mål - delmål, arbetssätt och lösningar för hur olika verksamheter tog sig an uppgiften att nå de övergripande projektmålen. Arbetet med att ta sig an de slutgiltiga målbeskrivningarna för de olika delprojekten skedde under den inledande analys- och planeringsfasen och ägde rum med stöd av en framtagen mall för projektplanen. Mallen ställde inledningsvis krav på att varje delprojekt skulle göra en nulägesbeskrivning och en analys av det eller de område/-n som man planerade utveckla inom projektet. # 15

16 Beskrivningen skulle vara så utförlig som möjlig och innefatta tillgänglig könsuppdelad statistik från verksamheten. Det kunde exempelvis handla om statistik över kunskapsresultat, frånvaro, avbrott och omval, från vilka skolor, årskurser och program avbrotten sker, ämnen som elever inte närvarar vid eller får icke godkända betyg i, andel elever som lämnar skolan med godkända resultat/examen samt andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år. Eller så kunde det handla om andelen ungdomar inom kommunernas aktivitetsansvar, uppskattning av mörkertal i förhållande till känt antal unga inom KAA, andel och inom vilket tidspann unga inom KAA kontaktas eller hur många som går vidare till studier, praktik eller arbete, etc. Genom att ta fram mätetal från flera år/terminer/mätserier skulle det kunna vara möjligt att få fram medelvärden som är stabilare över tid än enstaka mätningar från ett tillfälle. Delprojekten uppmanades även att intervjua de ungdomar som var definierade som målgrupp för utvecklingsarbetet eller att med stöd av enkäter inhämta deras erfarenheter och tankar om aktuell verksamhet. Insamlingen av fakta och erfarenheter skulle därefter komplettas med en beskrivning av hur arbetet ser ut idag inom det område som delprojektet skulle utveckla, t ex i form av en händelsekedja. Nästa steg var att analysera, bedöma och dra slutsatser om utvecklingsområdet och konkretisera vilka insatser som behövdes. Utifrån slutsatserna formulerades tydliga mål, aktiviteter, förväntade resultat och effekter för delprojektet. Uppmaningen var också att delprojekten skulle formulera indikatorer/delmål som skulle kunna användas för uppföljning av insatserna och som kunde påvisa hur projektet ligger till i förhållande till de uppsatta målen. Projektmålen som delprojekten hade att beskriva var i form av resultatmål och effektmål i tre olika nivåer: Individnivå Organisationsnivå Strukturell nivå Målen skulle vara SMART, det vill säga Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidssatt. I Bilaga 1 presenteras exempel på satta mål från tre olika delprojekt. # 16

17 I projektplanerna kompletterades också målformuleringarna med ett avsnitt där delprojektet beskrev omfattningen och avgränsningar i relation till målgruppen, eventuella avgränsningar till andra projekt samt att det gjordes en tids- och aktivitetsplanering för hela genomförandefasen. Slutligen stämde varje delprojekt av sin projektplan i den mall för förändringsteori som ESF tillhandahåller. Det blev en extra koll för att se om planerade resurser och aktiviteter samspelade så att uppsatta mål och delmål skulle vara möjliga att nå. Oförutsedda resultat under analys- och planeringsarbetet Projektets anslag var ambitiöst och ville på ett tidigt stadium bygga utvecklingsarbeten som i sin helhet skulle stå på stadig grund. Vilket bland annat innebar att alla delprojekt skulle ha en säker förankring när det gällde verksamhetsmässiga förutsättningar i sin egen organisation och för att uppnådda resultat skulle kunna tas om hand. Det omfattande arbetet med att samla in information om verksamheten som delprojektet planerade utveckla ledde till ett antal oväntade resultat, bland annat dessa: Det fanns svårigheter hos delprojekt att formulera klara och mätbara mål och preciserade frågeställningar. I ett antal projekt orsakades det av att det många gånger fanns stora luckor när det gällde kunskaper om hur den identifierade verksamheten fungerade och förhöll sig till det område som skulle utvecklas. Exempelvis saknade många delprojekt kunskaper om hur elevfrånvaron/närvaron såg ut i den verksamhet som skulle utvecklas. Vilket kunde leda till att projekt som ville förbättrade studieresultat inte visste om och i vilken utsträckning som de identifierade eleverna var i skolan. Skulle då delprojektet ha kvar sin ansats att förbättra studieresultat eller behövde verksamheten först sätta mål som handlade om att ta fram och implementera uppföljnings- och stödsystem som motverkar frånvaro och främjar närvaro? Vilket i sin tur ställde nya frågor om vad och vilken undervisning som eleverna får när de väl är i skolan. - - Det här medförde att delprojekt fick omforma sina projekt och projektmål under analys- och planeringsfasen och i en del fall även under genomförandefasen, allteftersom kunskapen om verksamheten växte och utvecklingssteg togs. # 17

18 Delprojekt som under analys- och planeringsfasen genomförde intervjuer med den identifierade målgruppen märkte att bara det faktum att någon vuxen började intressera sig för dessa ungas situation ledde till att den unge själv förändrades. Exempelvis genom att börja gå på den läxhjälp som redan fanns tillgänglig på skolan men som den unge dittills inte deltagit i. Två olika typer av projekt Delprojekten i #jagmed kunde antingen definiera sig som ett tillämpningsprojekt eller som ett metodutvecklingsprojekt eller som en blandform av dessa bägge huvudin-riktningar. Tillämpningsprojekt var delprojekt med aktiviteter där ungdomar deltog, vilket inkluderade inbokade möten, coaching, studiebesök och annat som skedde enskilt eller i grupp. Ungdomar som var deltagare i projektet skulle styrka sitt deltagande med underskrift på en deltagarlista. Vilket kunde göras efter en aktivitet, veckovis eller månadsvis utifrån vad som var lämpligt i delprojektet. Deltagandet och antalet deltagare rapporterades till SCB och redovisades i lägesrapporten under Antal deltagare. Metodutvecklingsprojekt innebar att delprojektet utvecklade nya sätt för hur till exempel deltagande skolor identifierar, kontaktar och upprättar relationer med ungdomar som har en allvarlig frånvaroproblematik eller utvecklar metoder för hur kommunen kan identifiera och kontakta ungdomar som dragit sig undan från samhället. Så länge ungdomen inte aktivt medverkade vid i förväg bokade möten, coaching, studiebesök eller motsvarande var det att betrakta som metodutvecklingsprojekt och ungdomen var då inte heller deltagare i projektet och skulle inte heller ses eller benämnas som det. Ett metodutvecklingsprojekt kunde även arbeta med att utveckla och ta fram samverkans-modeller. Till exempel samverkan mellan olika personalgrupper och förvaltningar som möter ungdomar ur målgruppen för projektet. Den tredje projektmodellen var en kombination av metodutvecklingsoch tillämpningsprojekt, till exempel när ett metodutvecklingsprojekt utvecklat sig på det viset att ungdomar började komma regelbundet eller tidsbundet till olika aktiviteter. I det fallet blev ungdomen en deltagare som skulle rapporteras till SCB och redovisas som deltagare i lägesrapporter. Ungdomen skulle också styrka sitt deltagande med namnunderskrift på en deltagarlista. # 18

19 Delprojektet kunde således fortfarande definiera sig som ett metodutvecklingsprojekt, men arbetade med ungdomar som definierades som deltagare. Delprojekt blev i denna form en kombination av metodutvecklings- och tillämpningsprojekt. Det gick även att definiera om sig under genomförandefasen och växla från att vara ett metodutvecklingsprojekt till att blir ett tillämpningsprojekt (och tvärtom naturligtvis). Av de sammanlagt 30 delprojekten var 17 stycken metodutvecklingsprojekt och 13 stycken tillämpningsprojekt. I början av 2018 valde 2 av metodutvecklingsprojekten att övergå till att bli tillämpningsprojekt. Hur projektidén har främjat arbetet med jämställdhet och tillgänglighet samt icke diskriminering i projektets genomförande För många av ungdomarna som deltagit i projektet var projektets tillämpning av de horisontella principerna (jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering) avgörande för att de skulle fortsätta sina studier. Var en av principerna har betydelse för möjligheterna att motivera och möjliggöra för ungdomarna att komma vidare i sina studier eller att återvända till studier/få fotfäste på arbetsmarknaden. Att lokaler varit fysiskt tillgängliga, både när det gäller fysisk placering i en byggnad eller tätort eller rummens beskaffenhet, är för deltagare i utvecklingsarbetet en förutsättning för att lyckas i arbetet. Men det finns även starka kopplingar mellan tillgänglighet och att motverka diskriminering av ungdomar eller projektmedarbetare med funktionsvariationer. Väl anpassade fysiska förutsättningar och stöd kan mer eller mindre förhindra att personer upplever sig som funktionshindrade eller diskriminerade. Det kan även handla om att få tillgång till en lugn lärmiljö med anpassade arbetsuppgifter för att känna sig trygg och sedd i mötet med andra. Vid möten i delprojekt och i diskussioner med pedagoger har projektmedarbetare föreslagit alternativa studiemiljöer och kunskapsbedömningar för elever som har haft behov av det. Eller lyft fram behovet av att skapa mindre elevgrupper som kan passa enskilda elever bättre eller föreslagit anpassningar av schemat i de fall då deltagaren inte studerat på heltid. Att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering av projektet som helhet har både varit en utmaning och en förutsättning för att nå uppställda projektmål. Projektet har hela tiden varit medvetet om att det finns skillnader mellan hur unga # 19

20 kvinnor och män bemöts i skolan och i arbetslivet. Något som märks när det gäller exempelvis studieresultat, val av utbildning, tillgång till och fördelning av stöd och resurser. Skillnader som också påverkar hur och varför problem uppstår på individ- och gruppnivå och hur möjligheterna är att komma tillrätta med dem. Redan från start införde den övergripande projektledningen tillsammans med länsprojektledarna ett medvetet arbete med de horisontella principerna i mötet med delprojekten. Mycket av det arbetet handlade om att ge kunskap om de horisontella principerna i utvecklingsarbetet. Det har skett dels genom önskan om framtagandet av könsuppdelad bakgrundsdata för att upptäcka eventuella könsskillnader under analys- och planeringsfasen. Dels genom att se till att projektgrupper och personal fått tillgång till kunskapshöjande aktiviteter. Genom att öka förståelsen och kunskapen om de horisontella principerna i projektgrupper och i arbetslag har dessa kunna synliggöras och levandegöras under projekttiden. # 20

21 3. Projektets resultat, mål och indikatorer Innan projektet så hade jag inga framtidsplaner alls, nu ett år senare så ska jag snart börja på Komvux (Ungdom och projektdeltagare #jagmed) Faktiska projektresultat i relation till den ursprungliga planeringen Projektet #jagmed unga till utbildning och arbete är ett stort och komplext utvecklingsprojekt som berör många regioner, kommuner, verksamhetsfält och inte minst individer. För att kunna dra slutsatser om och i vilken utsträckning och på vilket sätt som projektet 1 når de uppställda målen har en mängd olika uppföljningar och utvärderingar gjorts under projektets gång. I det här avsnittet av rapporten lyfts speciellt resultat fram från den externa utvärderingen av projektet. Utvärderingen genomfördes av utvärderare från Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Hela rapporten finns att läsa på projektets hemsida Inom ramen för de övergripande målen för #jagmed fanns även olika delmål formulerade i de lokala delprojekten på tre olika nivåer, nämligen individuell, organisatorisk och på strukturell nivå. I Tabell 3 finns en sammanställning över resultaten på de tre nivåerna. 1 För den som önskar en mer specifik och detaljerad genomgång av projektets olika resultat hänvisas till respektive regional slutrapport eller respektive delprojekts slutrapport samt till Slutsammanställningarna av deltagarenkäterna. Samtliga dessa dokument finns på projektets hemsida # 21

22 Tabell 3. Resultat från #jagmed på individ, organisations- och strukturell nivå. (Nyström, Nordmark, Muhrman, 2018) Individ Organisation Struktur Nya kontaktvägar till unga Kontakt med unga som tidigare inte nåtts Bättre relation till och kunskap om ungdomarna, deras situation och behov Bättre möjligheter att möta behov hos enskilda ungdomar för bättre närvaro/ återgång till studier eller till annan sysselsättning Former för samtal kring utbildnings- och yrkesval med ungdomar för att bredda perspektiven kring val av utbildning och yrke. Utvecklat, prövat, utvärderat och implementerat nya arbetsmetoder Kritiskt granskat kunskap, förhållningssätt och arbetssätt Utvecklad studie- och yrkesvägledning Utvecklat alternativa funktioner (t ex coacher, samordnare) och nätverk för unga som riskerar att hoppa av skolan Arbetssätt och rutiner för elevdokumentation, utvecklingssamtal, elevvårdskonferens, arbetslagsmöten Arbetssätt och rutiner som på sikt kan leda till att fler unga går ut gymnasiet med examen och att färre unga hoppar av Rutiner och strukturer för att identifiera och följa unga som är i behov av stöd och insatser Arbetssätt och rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier och mellan skola och andra verksamheter (KAA) Verksamhetsstruktur för att kunna ta det kommunala aktivitetsansvaret Lokaler som är tillgänglighetsanpassade och ger bättre möjlighet att komma i kontakt och arbeta med unga i målgruppen Förankring av frågan att förebygga studieavbrott och studiemisslyckanden i relevanta organisationer Kunskap om vikten av att utgå från individen i arbetet med målgruppen Kunskap om hur arbete med utgångspunkt i individen kan genomföras konkret Kunskap om och praktik kring bemötande gentemot målgruppen Ökad medvetenheten om jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling # 22 Samverkan för att identifiera och möta behov och arbeta flexibelt med målgruppen Synliggjort strukturer och behov av förändring i verksamheterna som tidigare varit osynliga Kunskap om nya viktiga områden att arbeta vidare med Lärande mellan olika aktörer i de lokala projekten, regionen och Östra Mellansverige

23 Sammantaget visar den externa utvärderingen att arbetet i #jagmed har utvecklat en mer övergripande och sammanhållen kunskap om orsaker till skolavhopp, skolfrånvaro och studieavbrott och om organisering av och insatser för ungdomar som har hamnat eller riskerar att hamna i utanförskap. Vilket borde underlätta framtida arbeten med att förhindra avhopp, att ta reda på och få kunskap om var ungdomar befinner sig, samt att genom fungerande arbetsmetoder förkorta den tid som ungdomen är utanför systemet. För att dessa långsiktiga förändringar ska ske krävs dock att alla parter fortsätter att arbeta och påverka strukturer för att möjliggöra att resultaten från projektarbetet kvarstår även efter projektavslut. I mötet med projektets deltagare - Metoder för bottom-up och individinriktat arbete med ungdomar Ett viktigt resultat i det metodprövande arbetet i #jagmed har varit kunskap om vikten av att utgå från individen i arbetet med de ungdomar som projektledare och projektmedarbetare har mött och hur ett arbete med individen som utgångspunkt konkret kan genomföras. Det individinriktade arbetet utgår från var individen är och vad individen vill och behöver, vid val av arbetsmetod eller aktivitet för att komma tillbaka till eller komma ett steg närmare utbildning. Detta medför att arbetet med deltagarna i samtliga delprojekt utgår från ett individcentrerat bottom-up perspektiv. Hur detta görs varierar, men några gemensamma resultat och lärdomar har projektets externa utvärderare identifierat från delprojektens arbete. Bemötande och nya kontaktvägar Temat bemötande är centralt i metodutvecklingen i #jagmed. Frågor kring hur professionella bemöter ungdomarna handlar exempelvis om var mötet äger rum, vem ungdomarna träffar och hur samtalet genomförs. Som en del av arbetet med bemötandefrågor har många delprojekt arbetat med specifika metoder såsom motiverande samtal (MI), coachande samtal, lösningsfokuserat samtal eller 7tjugo. Detta är metoder med lite olika bakgrund och som har prövats tidigare i olika typer av professionella samtal i t.ex. socialt arbete vid behandlingsarbete vid missbruk och samtal vid ungdomsmottagningar. Gemensamt för dessa metoder är att de syftar till att stötta individen att själv driva sin process genom # 23

24 att definiera sin situation, sina behov och genom att ge förslag på lösningar. Utöver vikten av att utgå från en uttalad metod som är möjlig att utvärdera är även tillgänglighet en faktor som har varit avgörande för att nå de ungdomar som kan vara aktuella för insatser. Flera projekt identifierar att de har prövat och lärt sig nya kontaktvägar till ungdomarna och på så vis har de lyckats identifiera och nå ungdomar som de professionella tidigare inte kom i kontakt med. Exempel på nya kontaktvägar är att arbeta med SMS-kontakt och möjlighet till kontakt genom sociala medier istället för de traditionella kontaktvägarna brev, telefonsamtal och hembesök. Även möjligheten att genom SMS och sociala medier kontakta projektmedarbetare utanför kontorstid har visat sig vara en framgångsfaktor då ungdomarna har kunnat höra av sig direkt när behov och frågor uppstått. Genom upprepade kontaktförsök, alternativa kontaktvägar och alternativa och utökade tider har projekten nått ungdomar som de tidigare inte lyckats få kontakt med. De professionella som möter ungdomarna har med dessa kontaktvägar varit mer tillgängliga för fortsatt kontakt och relationsskapande vilket har visat sig ge goda resultat i arbetet. Tillgänglighet och tid Länsprojektledarna betonar tid som en förutsättning för att arbeta individinriktat med ungdomar. Deltagarna i projekten har under en lång tid levt i en utsatt situation och många gånger har de ett lågt förtroende för de vuxna professionella från skola, fritidsverksamhet, socialtjänst eller psykiatrin. Att återfå förtroendet för en vuxen person som företräder skolans verksamhet är därför en lång process. De projektledare och projektmedarbetare som arbetat individnära med ungdomar uttrycker ett stort engagemang och ansvar för de relationer och processer som de har startat med ungdomarna inom ramen för projektet. På kort sikt krävs personella resurser för att möta de individer som har behov. Detta syns i berättelser från projektmedarbetare som har ett starkt engagemang. De är tillgängliga för ungdomarna en stor del av dygnet och arbetar relativt ensamt då de är ett komplement till den ordinarie personalen i olika verksamheter. Arbetet med ungdomarna ger energi och upplevs som givande samtidigt som flera projektmedarbetare uppger att tiden inte räcker till. De upplever sig otillräckliga eller önskar att de hade kunnat göra mer. Det finns en risk för att det individanpassade, tillgängliga och flexibla arbetet med ungdomar saknar avgränsningar och att det inte avsatts tillräckliga resurser för att möta behoven. Detta riskerar # 24

25 att skapa en tung arbetsbelastning och utsatt position för de professionella som arbetar med metoderna. På lång sikt kräver det individnära arbetet att det finns beslut, förutsättningar och personal som kan fortsätta arbetet med metoderna för att kunna upprätthålla positiva stegförflyttningar och förändringar för ungdomar. Kvalitativa resultat för den enskilde ungdomen kan inte mätas kvantitativt När det gäller det övergripande målen för #jagmed och målet att varje deltagande projekt ska kunna visa på en positiv utveckling i minskade skolavhopp mätt i siffror utifrån de utgångsvärden som fanns när projekten startade konstaterar de externa utvärderarna att målen hos de lokala projekten inom #jagmed varit av olika karaktär. Vissa mål har handlat om att ändra rutiner och strukturer inom en verksamhet, andra om att bygga upp nätverk för samverkan och andra om att stötta enskilda ungdomar för att hjälpa dem tillbaka till studier. Utvärderingen visar att målens karaktär är avgörande för om projekten kan visa på måluppfyllelse eller inte. När det gäller det övergripande målet om att visa en positiv utveckling i minskade skolavhopp visar utvärderingen att målet har uppnåtts för många enskilda ungdomar tack vare arbetet i de lokala projekten. Utvärderingen kan däremot inte säga något om uppfyllelsen av detta mål i kvantitativa mått. Inget av projekten har kunnat lämna säkra siffror som visar att projektarbetet har lett till en positiv utveckling i antal minskade skolavhopp. Detta skulle kunna tolkas som ett misslyckat resultat av #jagmed, men här vill utvärderarna påtala att det finns flera förklaringar (se kommande avsnitt) till att projekten inte kunnat visa upp några säkra siffror. Vidare kan varje enskild individ som får hjälp att komma tillbaks till studier eller förhindras att hoppa av skolan ses som en stor framgång för projektet och framförallt för den enskilda individen, men även ur ett samhällsperspektiv). Utvärderingen visar att det har skett stora framsteg i projekten gällande arbetet med deltagarna vilket syns i berättelser om arbetssätt som har lett till att många individer har upptäckts och fått stöd. Detta gör att utvärderarna ser projektet #jagmed som framgångsrikt mätt i kvalitativa mål. # 25

26 Kvantitativa resultat bör finnas inom räckhåll om fortsatt uppföljning sker Just nu kan utvärderarna främst se kvalitativa resultat av #jagmed. Utvärderingen tyder dock på att det på sikt även kommer att gå att se kvantitativa resultat när det gäller minskade skolavhopp, under förutsättning att det arbete som har initierats av projekten fortgår. En väsentlig anledning till att det i dagsläget är svårt att se kvantitativa resultat av #jagmed är att det tar lång tid att utforma, pröva, utvärdera och implementera nya metoder och arbetssätt, vilket också gör att det tar lång tid innan det går att se de långsiktiga effekterna av ett projektarbete. Utvärderingen visar att projekten under de år som #jagmed pågått, har utvecklat, prövat och etablerat former och metoder för unga som riskerar att hamna utanför skolan eller redan har hamnat utanför skolan. Det har också skett förändringar i organisationer och förändringar i strukturer och rutiner som underlättar arbetet med att upptäcka elever som har hoppat av eller är på väg att hoppa av skolan, eller för att hjälpa ungdomar tillbaka till studier. Genom att fokusera på att definiera, presentera, förankra och samordna projektet i den lokala kontexten visar utvärderingen att projekten har kunnat skapa resultat och effekter på organisationsnivå, vilket ger möjlighet för förändringar av ordinarie verksamhet. De resultat och effekter som idag syns på organisationsnivå kommer med stor sannolikhet att på sikt ge kvantitativt mätbara effekter av minskade skolavhopp, men först om ett par år och under förutsättningar att utvecklande arbets- och förhållningssätt lever och utvecklas vidare. Det har vidare framkommit i utvärderingen att flera av skolorna och kommunerna som berörs av #jagmed inte tidigare har haft ett välfungerande system för uppföljningar eller fört heltäckande statistik över gymnasieskolans studieavhopp och unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd. Det är först nu i och med att nya rutiner och strukturer har etablerats genom #jagmed som det går att göra säkra kvantitativa sammanställningar över gymnasieavhopp och ungdomar som befinner sig utanför skola och arbetsliv. När nya sätt att mäta införs kan det till en början innebär att det till synes är fler ungdomar som har hoppat av skolan och varken studerar eller arbetar, beroende på att alla inte tidigare kom med i statistiken. Detta är ytterligare en anledning till att #jagmed måste ses som ett långsiktigt utvecklingsarbete och att det är väsentligt att fortsätta med mätningar under de kommande åren för att kvantitativt kunna följa upp resultat och effekter av arbetet. # 26

27 På vilket sätt och hur väl de lokala projekten når sina mål och i förlängningens de resultat och effekter som #jag syftar till, om det drar den externa utvärderingen följande slutsatser: Det har utvecklats metoder och arbetssätt för att upptäcka och stötta individer att stanna kvar i eller återgå till studier. Projektet #jagmed kan därför ses som framgångsrikt mätt i kvalitativa mål genom att det övergripande målet för många enskilda ungdomar har uppnåtts tack vare de lokala projekten. Utvärderingen visar att projekten utöver framgångsrikt arbete på individnivå också har utvecklat, prövat och etablerat olika arbetssätt och metoder för unga, som riskerar att eller redan har hamnat utanför skolan. Dessa arbetssätt och metoder har potential att leda till synliga kvantitativa resultat gällande studieavhopp och förbättrade studieresultat hos de deltagande kommunerna/skolorna under de kommande åren. Dock är det för tidigt att utvärdera om de lokala projekten har nått ett kvantitativt mål i antal minskade skolavhopp. Detta kommer att visa sig inom några år om insatser och arbetssätt består så att det blir möjligt att statistiskt följa utvecklingen över tid. En tydligare kartläggning av skolfrånvaro, studieavbrott och skolavhopp kan i början leda till negativ statistik där antalet ungdomar utanför skolan ökar men det är viktigt med en översyn av vad problemen handlar om. Utvärderingen visar att arbetet med att klargöra förekomsten av problemet och strukturer/rutiner för att hantera detta är en förutsättning att ens kunna börja arbeta med dessa frågor. Det tar lång tid att utforma, pröva, utvärdera och implementera nya metoder och arbetssätt därför tar det även lång tid innan långsiktiga effekter av ett projektarbete syns. Det är därför väsentligt att det arbete som har implementerats genom #jagmed får fortskrida och att de organisationer som äger dessa framöver fortsätter att följa upp och utvärdera utvecklingen över tid. # 27

28 En grundläggande fråga för den här typen av flernivåprojekt är huruvida relativt begränsade insatser i ett lokalt delprojekt inom en större organisation, t ex en kommun, kan påverka hela organisationen. Därför fick utvärderarna även följande uppdrag/frågeställning att besvara: Kan verksamhet inom lokala projekt påverka organisationer och deras grundläggande strukturer så att skolmisslyckande och studieavbrott minskar eller så att unga kvinnor och män får förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden? Den externa utvärderingen drar följande slutsatser: Det har varit möjligt för lokala projekt att påverka organisationer och deras grundläggande strukturer. Bland annat har det utvecklats nya strukturer för samverkan för att fånga upp ungdomar som riskerar att eller redan har hamnat utanför skolsystemet samt en samsyn kring det gemensamma arbetet. Det har också byggts upp nya rutiner och strukturer för KAA samt övergången mellan grundskola och gymnasium och lokalt i skolor för frånvarorapportering, elevsamtal, med mera. Att påverka grundläggande strukturer när det gäller arbetet på individnivå med ungdomarna är svårare, eftersom det ofta kräver att nya tjänster t.ex. elevcoacher permanentas i verksamheten. De förändrade rutiner och strukturer, som projekten skapat borde rimligen leda till att skolmisslyckande och studieavbrott minskar och att unga kvinnor och män får förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Men för att kunna veta om dessa rutiner och strukturer innebär långsiktiga förändringar krävs fortsatt arbete och uppföljning för att kunna mäta effekterna. Att få ungdomar välja rätt - att välja efter egen vilja Gällande det förväntade resultatet av #jagmed att vidga ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller visar utvärderingen att det inom de lokala projekten har skett ett aktivt arbete kring ungdomars val. Många projektledare och projektmedarbetare har vid workshopar och intervjuer beskrivit hur de i mötet med den enskilda individen tänkt på att inte föreslå könsstereotypa val vid rådgivning gällande till exempel val av gymnasieprogram eller praktikplats. # 28

29 Det har också skett ett arbete i flera av skolorna gällande genus- och HBTQfrågor med föreläsningar, kurser och studiedagar för både elever och lärare. Utvärderarna konstaterar att det har skett ett aktivt arbete runt frågan och det finns en medvetenhet i projekten om hur viktigt det är att kommunikation och bemötande i arbetet med ungdomar bygger på ett öppet förhållningssätt, som inte antar och kategoriserar individer utifrån kön, genus, sexualitet, etnicitet eller funktionsnedsättning. Om projektens arbete har lett till att faktiskt vidga ungdomars uppfattning om könsstereotypa val är dock svårt att utvärdera. Ungdomarna påverkas av hela samhället de lever i och alla människor de omges av. Att bryta könsnormer i ett samhälle är svårt och kräver ett långsiktigt arbete. Det arbetet som har lagts ner av projektmedarbetare i denna fråga kan ha påverkat vissa ungdomar men resultat i form av ungdomarnas uppfattningar och val går inte att isolera till #jagmed:s insatser. Utvärderarna har fått beskrivningar av positiva exempel där ungdomar har gjort icke-könsstereotypa val, men också exempel på att ungdomar har valt enligt rådande könsnormer och att det inte behöver vara något problem. Lärdomen från projekten är att det är viktigt att ge ungdomarna alternativ som vidgar deras syn gällande könsstereotypa studieval och arbetsroller och att valen blir mest hållbara om ungdomarna väljer efter eget intresse, snarare än efter omgivningens förväntningar och normer kring t.ex. kön. På så vis kan andelen skolavhopp och studieavbrott som beror på felval minskas. En problematik som framkommer i projektens arbete är berättelser om ungdomar som har valt utbildning som bryter mot könsnormer eller normer om sexualitet och där det normbrytande valet i sig har lett till att de blivit utsatta för eller har upplevt utanförskap i skolsituationen. Sådan problematik går inte att eliminera genom ett enskilt projektarbete utan här behövs fortsatt arbete runt dessa frågor på alla nivåer i samhället. Resultat på regional nivå På regional nivå har samarbetet mellan de fem ÖMS-regionerna resulterat i att dessa fattade beslut om att göra en gemensam extern utvärdering av hur projektorganisationen av #jagmed fungerat utifrån frågeställningarna: Hur har samverkan inom projektet organiserats? Vad har samverkan resulterat i? # 29

30 Vad i projektledarskapet och projektorganisationen har främjat respektive hämmat måluppfyllelse, lärande och implementering? Vad har man lärt sig (individuellt och kollektivt) på regional nivå om att leda och driva regionsöverskridande flernivåprojekt? Vilka fördelar och nackdelar finns av regionöverskridande flernivåsamverkan i arbetet med komplexa samhällsutmaningar, jämfört med att driva projekt i en kommun eller i en region? Utvärderingsresultatet presenteras den 3 maj i år. Ytterligare ett resultat är att projektets styrgrupp har tagit fram en gemensam sammanställning av den regionala nyttan med att som region engagera sig i och arbeta med utbildningsfrågor. Inom utbildningsområdet generellt är den regionala nivåns roll otydlig och en samstämmig bild av hur den borde vara saknas. Inom ramen för den regionala rollen i #jag med blir följande insikter viktiga att ha med i ett fortsatt regionalt utvecklingsarbete: Den regional nivå kan på ett positivt sätt föra samman kompetenser och erbjuda mötesplatser för samverkan på olika nivåer. Detta gäller även för den mellanregionala nivån. Formella saknätverk, liksom projektledargrupper, länsledningsgrupper och den ÖMS gemensamma styrgruppen visar tydligt på nyttan och innovationskraften som skapas genom att mötas över olika gränser. Tillsammans byggs kunskap och utvecklas samverkan i många olika dimensioner. Den regionala nivån har många olika kontaktytor att sprida metoder och arbetssätt både lokalt, nationellt och internationellt. Dock krävs att enskilda projekt verkligen systematiskt använder dessa för att sprida goda, generalliserbara exempel. Här finns en förbättringspotential sett ur dessa två skolutvecklingsprojekt. Ännu mer strategiskt spridningsarbete och än tydligare kopplingar kunde gjorts till tillväxtsidan framförallt kopplat till företagande och branscher, till Samhälls-byggnadsområdet främst gällande kollektivtrafikens betydelse, till folkbildningen som en viktig kompensatorisk arena för de som inte erhåller en gymnasieexamen samt till folkhälsonätverket. Ett nätverk som särskilt lyft fram satsningar i skolan, # 30

31 som finns i alla kommuner och som bär ett generellt regionalt utvecklingsansvar kopplad till livslängd, livskvalitet och demokratiutveckling Den regionala nivån kan möjliggöra utvecklingsarbete genom att driva EU-finansierade projekt (som PlugIn och #jagmed) att vara ägare - med den ekonomiska och administrativa styrka som krävs saknas hos flera lokala aktörer. Den regionala nivån har oftast mandat och kan tillse att en koppling mellan olika forum för samverkan finns, ex mellan operativa nätverk och beslutsfattande projekt/nätverk. Dessa resultat kan ses som delar för respektive regions och de fem ÖMS-regionernas fortsatta arbete inom utbildningsområdet och inom andra gemensamma regionala samverkansytor. # 31

32 4. Arbetssätt Det som har fungerat bra är att jag nu är i skolan och kämpar för betyg i kurser och allt jag missat. Förut tänkte jag inte på framtid, struntade i skolan, sedan insåg jag att jag måste kämpa för att nå min dröm om att studera vidare i framtiden. Alla i skolan har hjälpt mig att komma vidare och kämpa. Mycket bra att jag fick anpassat schema för att komma ikapp. Nu läser jag heltid igen, samma schema som alla andra. Coachen kontaktar mig varje dag om närvaron och hur jag mår, det är bra. (Skolungdom och projektdeltagare #jagmed) Projektets huvudsakliga arbetssätt och metoder Organisatoriskt Syftet med projektorganisationen var att utifrån de lokala projektens behov stödja dessa i genomförandet av sina utvecklingsarbeten. Men också att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och lärande mellan regionerna, de lokala projekten och andra samverkanspartner. Exempel på andra samverkanspartner som identifierades av de lokala projekten var Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samordningsförbund, andra förvaltningar än den egna, polis, ungdomspsykiatri, företag och folkhögskolor. På den lokala projektnivån har flera roller i projekten definierats; lokalt projektansvarig, lokal projektledare, lokal projektekonom och andra projektmedarbetare som har arbetat hel- eller deltid med projektrelaterade aktiviteter. Det lokala projektarbetet har letts av en lokal ledningsgrupp. Den lokala projektnivån har i sin tur varit kopplad till länsnivån genom att ordförande i den lokala ledningsgruppen och projektledaren för det lokala projektet har deltagit i länets ledningsgrupp respektive länets projektledarnätverk. På länsnivå har det funnits en länsprojektledare med uppdrag att samordna länsprojektnätverket med länets lokala projektledare, sammanställa och sammanfatta lägesrapporter över länets alla lokala projekt till den övergripande projektnivån samt att leda ett saknätverk. Nätverken fokuserade på ett specifikt tema och alla lokala projekt gavs där möjlighet att mötas och lära sig mer om temat. Utöver länsprojektledaren har det funnits en länsekonom och länsledningsgrupp. Länsledningsgruppen har följt upp länets lokala projekt och drivit # 32

33 strukturella frågor som projektens arbete har aktualiserat och som krävt insatser på kommunal nivå, samverkan mellan länets kommuner eller som har behövt lyftas vidare till nationell nivå. (Se organisationsillustration på nästa sida). På övergripande projektnivå har det funnits flera funktioner. En huvudprojektledare som bland annat arbetat med att leda nätverk för länsprojektledare, att säkerställa att projektplan och ESF:s beslut har följts, att projektorganisationen har stöttat de lokala projekten, att den ekonomiska planeringen följts och att redovisningar och rapporter har kommit in till ESF. Projektets huvudekonom har ansvarat för projektekonomin och att ekonomisk redovisning har skett till ESF. På den övergripande nivån har det vetenskapliga metodstödet också funnits med uppgift att ge vetenskapligt stöd kring projektutformning, målformuleringar och de horisontella principerna, bidragit till reflektion och uppföljning och varit en dialogpartner i projektutvärderingen. På den övergripande nivån har även projektets styrgrupp återfunnits som har letts av en företrädare för projektägaren Region Östergötland. Styrgruppen har varit ytterst ansvarig för projektet, följt dess utveckling och fattat övergripande ekonomiska beslut samt ansvarat för att lyfta strukturella frågor till länsövergripande nivå. Genom tillgången av vetenskapligt stöd och uppbyggandet av saknätverk gav projektägaren de olika delprojektmedarbetarna möjligheter att förankra lärande, metoder och arbetssätt i forskning och beprövade erfarenheter. # 33

34 Projektkansliets arbete utgick ifrån de lokala projektens och länsprojektledarnas behov vilket innebar en närhet till och delaktighet i projektets utformning, innehåll och ledning. Illustration av projektorganisationen #jagmed # 34