Unga till utbildning och arbete i Östra Mellansverige : 2015/ Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete

Transkript

1 Sid 1(19) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Jagmed-Unga till utb och arb Startdatum Kontaktperson för projektet Lars-Inge Jonsson Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Andreas Capilla Ulrika Sundberg LINKÖPING St Larsgatan 49B LINKÖPING Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Region Östergötland Landstingskommunala verksamheter Fler än region@regionostergotland.se LINKÖPING Andreas Capilla d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Regional utveckling LINKÖPING St Larsgatan 49B LINKÖPING Unga till utbildning och arbete i Östra Mellansverige : 2015/00142 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män.

2 Sid 2(19) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Hela landet Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 4390 Antal kvinnor 1991 Antal män 2399 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Sverige ingår som ett av 28 medlemsländer i Europa Unionen (EU) och ska tillsammans med övriga medlemsländer arbeta för de gemensamt uppsatta målen för hela EU. Europa 2020 (EU 2020) utgör sedan 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Det övergripande syftet med strategin är att fram till 2020, det vill säga inom den nuvarande programperioden, förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt inom EU fram till år Strategins tre övergripande målområden har konkretiserats i fem överordnade mål och av dessa vill vi speciellt lyfta fram punkterna 1 och 4: 1. En höjning av sysselsättningsgraden bland den yrkesaktiva delen av befolkningen. 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 4. En höjning av utbildningsnivån. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till under 10 procent och minst 40 procent av den yngre generationen (30 34-åringar) ska ha avslutad högre utbildning. När det gäller sysselsättningsgraden har målsättningarna anpassats till en svensk kontext. Det innebär att Sverige i vissa avseende har satt högre mål än vad som anges i de mål som har satts på EU-nivå. Exempelvis eftersträvar Sverige en höjning av sysselsättningsgraden till över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikesfödda och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska främst genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. En viktig åtgärd för att nå målen om en ökad sysselsättningsgrad är att motverka och förhindra att ungdomar avbryter och lämnar sina studier i förtid, utan godkänd och avlagd examina. I stort sett alla svenska ungdomar börjar i gymnasieskolan men det är långt ifrån alla som fullföljer utbildningen. Skolinspektionen (2009) har gjort en undersökning som visar att knappt hälften av eleverna går ut med lägst betyget Godkänt i

3 Sid 3(19) de kurser som ingår i deras utbildning. En tredjedel av gymnasieeleverna får inte tillräckliga betyg för att få gå vidare i utbildningssystemet. En annan svensk studie visar att mellan 20 och 25 procent av dem som antagits vid de nationella programmen inte fullföljer utbildningen inom tre år (Svensson, 2007). Studien visar också att studieavbrotten är vanligare bland män, bland dem från lägre socialgrupp och framförallt bland dem med låga betyg från grundskolan. Även i den sista gruppen är pojkarna överrepresenterade. Som en del av Sverige utgör även de fem regionerna i östra Mellansverige - Östergötland, Södermanland, Uppsala län, Västmanland och Örebro län (ÖMS-regionerna) - en del av EU. De fem ÖMS-regionerna har tillsammans låtit göra en studie av ungdomar i länen som inte fullföljer gymnasiet (Wictorin, 2014). Syftet med studien var dels att göra en kartläggning av skillnader mellan länen, dels att analysera i vilken grad som skillnader i socioekonomisk bakgrund kan förklara skillnader i vilken utsträckning ungdomar fullföljer gymnasiet eller inte. Studien visar att andelen ungdomar mellan åren 2004 och 2008 i östra Mellansverige som inte fullföljde sin gymnasie-utbildning inom fyra år var 24 procent. Studien visar att siffrorna vad gäller avhopp i OMS-regionen ligger i nivå med resultatet av nationella undersökningar. Siffrorna mellan länen skiljer sig inte i någon större utsträckning, de är något högre för Västmanland och något lägre för Sörmland och Örebro län. Skillnader mellan kommunerna i de fem regionerna är däremot betydligt större och varierar mellan tio och 37 procent. Skillnaderna mellan tätorterna är ännu något större och varierar med mellan nio och 42 procent. Inom kommunernas landsbygdsområden är skillnaderna väsentligt mindre. Andelen som inte fullföljer gymnasiet är som lägst åtta procent och som högst 27 procent. Studien visade att de socioekonomiska faktorer som användes för att förklara skillnader i andel som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år, har i de flesta fall på tätortsnivå visat ett starkare samband än för de studerade kommunernas landsbyggdområden. Vad gäller skillnaderna mellan kommunerna kunde inte de socioekonomiska faktorerna på motsvarande sätt förklara skillnaderna. En ökande andel unga som inte fullgör sina gymnasiestudier är en stor och viktig utmaning för ÖMS-regionen eftersom denna grupp har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Orsaker till avhopp kan vara en utslagningsprocess under hela skoltiden men kan också vara andra situationer som unga kan hamna i. Det kan också vara könsrelaterade orsaker som till exempel psykisk ohälsa hos unga kvinnor eller att unga män på mindre orter är överrepresenterade bland gymnasieelever utan fullständiga betyg. Avsaknad av eller låg omfattning av studie- och yrkesvägledning under skoltiden kan leda till att eleverna gör könsstereotypa val. Bristande genuskunskap hos vägledare kan dessutom vara en orsak till att elevernas könsstereotypa utbildnings- och yrkesval inte motverkas. Avhopp från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar i form av insatser för att stötta för ett återinträde i utbildning och/eller på arbetsmarknaden. Av den Regionala handlingsplanen för ÖMS framgår det tydligt att strukturella förändringar, på kommunal och regional nivå har potential att bidra till att antalet unga i arbete och studier ökar och att fler avslutar sina gymnasiestudier. Ett strukturförändrande arbete i ÖMS skulle kunna genomföras inom ramen för ett ÖMS gemensamt projekt med stöd av ESF-medel. För att minska avhoppen behöver en gemensam satsning tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga personers etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Arbetssätt för unga, även i yngre åldrar, som inte klarar av skolan behöver utvecklas. Kompetensen behöver stärkas inom dessa områden hos utbildningsanordnare och inom lärarkåren. Det finns också behov av att utveckla metoder för att bryta könsstereotypa studie- och yrkesval bland unga kvinnor respektive män, då dessa mönster begränsar individers valmöjligheter och bidrar till att värdefull kompetens går förlorad. Forskning visar också att arbetsklimat och hälsa på våra arbetsplatser tjänar på att ha en större könsblandning. Likaså öppnar studie- och yrkesval över de könsstereotypa normerna att möjligheterna till att söka sig till yrkesområden och branscher där det finns en arbetskraftsefterfrågan ökar, något som både individen och samhället vinner på. I de regionala utvecklingsstrategierna och regionala planerna (RUS och RUP) i samtliga fem OMS-regioner synliggörs vikten av att i regionen arbeta för att minska antalet avbrott. Genom det initiativ som vi fem län nu tar, i och med denna ansökan, vill vi ta ett samlat grepp för att gemensamt påverka och förändra arbetet i och utanför skolan med att motverka studieavbrott, studiemisslyckanden och förbättra unga kvinnor och mäns möjligheter till arbete och en varaktig plats på arbetsmarknaden. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Strukturfondsregionen ÖMS består av 52 kommuner som det sammanlagt bor invånare i. Befolkningsstrukturen präglas i hög grad av att det finns flera regioncentra, relativt få mellanstora städer samt ett stort antal mindre kommuner. Arbetskraften i ÖMS, både sysselsatta och arbetslösa, har en förhållandevis god utbildningsnivå och könsmässiga skillnaderna i utbildningsnivåerna är små. Beroende på var i ÖMS vi befinner oss så är skillnaderna mellan könen ca 1 2 %. Sysselsättningsgraden inom ÖMS var år 2011 ca 76 % vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Bilden blir något annorlunda om variationerna mellan länen tas med. Här blir skillnaderna större, mellan 72 % till 80 %, vilket är både lägre och högre än riket. Överlag har kvinnorna en lägre sysselsättningsgrad än männen. År 2011 låg kvinnornas sysselsättningsgrad mellan 4-5 % lägre än männens. Inom den yngre gruppen, år, står kvinnorna i högre utsträckning än männen för den lägre sysselsättningsgraden. Detta kan delvis förklaras med att kvinnor tar ut en större andel föräldraledighet än männen. Sysselsättningsgraden är också beroende på var i världen man är född. Svenskfödda har i genomsnitt 25 % högre sysselsättningsgrad än födda utanför Europa. Ett tydligt mönster är att män, i långt högre grad än kvinnor, arbetar inom konkurrensutsatta och konjunkturberoende sektorer som exempelvis industrin eller byggbranschen. Skillnaderna framgår än tydligare när vi tittar på de lokala arbetsmarknadsregioner där det finns en tydlig könsuppdelning inom flera sektorer. Exempelvis är ca 80 % av alla tekniker med eftergymnasial utbildning män och ca 90 % av alla sjuksköterskor och förskolelärare kvinnor. Analysen visar att bristen på arbetskraft förväntas vara störst inom könssegregerade branscher. Det finns således starka incitament att bredda rekrytering inom traditionellt mans- och kvinnodominerade yrken. Därutöver behöver

4 Sid 4(19) sysselsättningsgraden bland framför allt kvinnor öka. Arbetskraftsutbudet påverkas också av andelen som bär på ohälsa. Ohälsan är dessutom inte könsneutral. Inom ÖMS under 2012 var antalet ohälsodagar för gruppen år 36,6 dagar för kvinnor respektive 24,1 dagar för män. Detta kan jämföras med riket där motsvarande nivåer var 34,6 dagar respektive 23,8 dagar. Slående är att antalet ohälsodagar för både män och kvinnor är lägre i större arbetsmarknadsregioner och högre i de små. I en nyligen presenterad undersökning (mars 2015) som genomförts av Region Östergötland, länsstyrelsen och länets kommuner framkommer att unga pojkar och flickor upplever en god hälsa upp till det att de börjar gymnasiet. Men både killar och tjejer upplever därefter att hälsan blir sämre i gymnasiet och alltfler får stressrelaterade problem som sömnsvårigheter och värk. Nästan en fjärdedel av flickorna upplever dagligen oro eller ångest, en siffra som är betydligt lägre för pojkarna. Generellt sätt kan vi se att skillnaden mellan pojkars och flickors upplevda hälsa tar sin början i tonåren och finns kvar upp i vuxenåldern. I åldrarna år är ca 15 % av arbetskraften arbetslös i Östra Mellansveriges AF-regioner. Samtidigt är den verkliga arbetslösheten högre om vi räknar bort den positiva inverkan som situationen på arbetsmarknaden i Stockholm utgör. Då hamnar nivåerna upp mot 20 % och i vissa fall även 30 % i vissa län. Bland dessa unga arbetslösa finns långt fler män än kvinnor. Skillnaden mellan könen pendlade inom ÖMS-regionen i de olika länen mellan 4-6 % under åren En faktor som kan förklarar situationen bland unga är den ökade andel som inte fullgör sina gymnasiestudier. Dessa unga har i likhet med både arbetslösa och nyanlända extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Både forskning och enskilda studier visar att avhoppen oftast kan kopplas ihop med signaler från dessa personer som kommit fram under tidigare stadier under skolgången. När avhoppet är ett faktum har gymnasieskolorna själva ett stort ansvar men situationen i hemmet har många gånger stor inverkan på möjligheterna till att nå en mer varaktig förändring i form av återgång till studier eller inträde på arbetsmarknaden. Gymnasieavhoppen (unga som börjargymnasiet men som inte fullföljer det) är idag c:a 25 % på nationell nivå, lägger vi till gruppen som avbryter sina studier under eller direkt efter grundskolan ökar andelen unga utan avlagd gymnasieexamen till c:a 28%. Avhoppen är däremot inte jämnt fördelade varken mellan kvinnor män eller mellan olika program. Det är genomgående fler kvinnor än män som fullföljer gymnasieskolan. Andelen män som inte uppnår fullständig gymnasieutbildning är tre till fem procentenheter högre än för motsvarande andel kvinnor. Skillnaderna finns inom både studieförberedande och yrkesförberedande program. Skillnaderna mellan gymnasieskolans olika program när det gäller det totala antalet avhopp är desto större. På de studieförberedande programmen är andelen elever som inte fullföljt gymnasiet efter fyra år är 15 % medan motsvarande andel på de yrkesförberedande programmen är 23 %. Gruppen nyanlända unga kvinnor och män har ett liknande utbildningsmönster som födda i Sverige. Detta gäller även mönstret mellan könen där något fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning. Skillnaderna i utbildningsnivå tilltar däremot när länen ställs emot varandra. Här kan gruppen nyanlända med eftergymnasial utbildningsnivå i de olika länen variera mellan 39 % till 44 % i åldersspannet år. Inom denna grupp finns också många utan utbildning eller enbart grundskoleutbildning. Riskerna för att nyanlända hamnar i ohälsa varierar med livssituation. Språkliga och kulturella skillnader kan bidra till att nyanlända kan få svårare än andra grupper att tas i anspråk på arbetsmarknaden och detta kan i sin tur leda till att personen hamnar i ohälsa. Merparten av befolkningstillväxten inom ÖMS går att härleda till utrikes invandring. Här ligger en stor potential att snabbare få in de utrikes födda på arbetsmarknaden, särskilt som invandringen väntas öka ytterligare de närmsta åren. Utbildning är den i särklass viktigaste förutsättningen för att komma in på arbetsmarknaden men endast 16 % av de inskrivna med kod för funktionsnedsättning har en eftergymnasial utbildning. Det är stora brister i stödet till elever med funktionsnedsättning i skolan. Ca 70 % av granskade grundskolor och 82 % av gymnasieskolorna lever inte upp till skollagens krav på särskilt stöd i skolan (Skolinspektionen). Bristande fysisk tillgänglighet utestänger många elever. Brister i grund- och gymnasieskolan är en förklaring till att personer med funktionsnedsättning generellt sett har en lägre utbildningsnivå än övriga befolkningen. Bland personer i åldern år har 30 % eftergymnasial utbildning jämför med 44 % bland övriga. Precis som inom den övriga befolkningen har kvinnor med funktionsnedsättning generellt sett högre utbildningsnivå än män. Situationen inom östra Mellansverige när det gäller såväl utbildningsnivåer, skolavhopp och arbetslöshet varierar mellan länen och i relation till Sverige som helhet. Men mönstren går igen oavsett om det är på ÖMS-nivå eller nationell nivå. Fram växer en bild av en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor återfinns till stor del inom de personalintensiva sektorerna inom offentlig sektor och männen inom de konkurrens- och konjunkturutsatta tekniska branscherna inom industri och bygg. Kvinnor som grupp har högre ohälsodagar än vad männen har, en skillnad som tar sin början ungefär samtidigt som den unga uppnår gymnasieåldern. All text ryms inte i den här rutan se inskickad pappersversion av ansökan och där bifogade länsvisa bilagor till ansökan. SE BILAGA 1-5. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Region Östergötland, tidigare Regionförbundet Östsam, besitter både en djup och bred kompetens inom utvecklingsområdet samt att driva stora utvecklingsarbeten med olika deltagande kommuner och andra aktörer. Regionförbundet drev och samordnade under många år olika nätverk inom utbildningsområdet, exempelvis ett nätverk för länets skol-/ förvaltningschefer, nätverk för studie- och yrkesvägledare, vuxenundervisning, etc. Vi har också medverkat i arbetet med att ta fram regionala rekommendationer och strategier för Entreprenöriellt lärande i skolan, Studie- och yrkesvägledning och Nyanlända barn och ungdomars introduktion i skolan. När det gäller den direkta kopplingen till att motverka skolavhopp och ungas utanförskap har vi under perioden deltagit i SKL:s ESF-stödda projekt Plug In. Under den perioden var Regionförbundet Östsam regional projektsamordnare vilket bland annat innebar att vi i vår regionala organisation byggde upp en stor teoretisk och praktisk kunskap kombinerad med ett stort kontaktnät inom och utanför Östergötland kring utvecklingsområdet. Därigenom har

5 Sid 5(19) vi fått kunskap om olika vetenskapligt förankrade och/eller praktiskt prövade samt utvärderade arbetssätt som motverkar skolavhopp eller motiverar och stärker unga kvinnor och män att återvända till studier eller praktik. I de olika utvecklingsprojekt som genomfördes i Östergötland genomfördes även ett antal organisations- och strukturförändringar som berörde samtliga Östergötlands kommuner när det gäller rutiner för övergången mellan grundskola gymnasieskola samt återkopplingen mellan mottagande gymnasiekolor och elevernas hemkommuner. På regional nivå har vi även kunskap om betydelsen för unga av Studie- och yrkesvägsledning och Arbetsmarknadskunskap för att de ska kunna göra välunderbyggda och icke könsstereotypa studie- och yrkesval. Kunskap och kompetens hos projektägaren vad gäller de horisontella kriterierna har den föreslagna projektledaren inom Region Östergötland i form av kunskap om jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering från tidigare ESF-projekt men framförallt efter att under flera år arbetat som jämställdhets- och mångfaldsansvarig inom utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun. Inom Region Östergötland och övriga ingående län i östra Mellansverige finns också flera personer som besitter kunskap inom dessa områden personer som är tillgängliga som stöd för projektet och projektledningen. För att de olika delprojekten ska lyckas med att integrera de horisontella kriterierna i sina respektive projekt kommer vi på ett tidigt skede under analys- och planeringsfasen anordna utbildningar i jämställdhetsintegrering, ickediskriminering och tillgänglighet. Vi kommer i första hand då anlita det processtöd som ESF byggt upp inom det här området och som vi utgår ifrån kommer att finnas på plats i september Som komplement i arbetet med att jämställdhetintegrera delprojekten kommer vi med stöd av Länsstyrelsen i Örebro län anordna utbildningar i att höja kompetensen om vad maskulinitet som fenomen (förväntningar som ställs på pojkar och män) innebär för unga idag. De maskulina normerna innehåller delar som bidrar till en antipluggkultur och sämre studieresultat för pojkar, vilket i sin tur kan leda till studiemisslyckanden. Arbetet i projekten behöver därför lyfta maskulinitetsnormer som ett hinder för goda studieresultat varför också utbildning kring detta är nödvändigt. För att kunna ta del av tidigare utvecklingsinsatser, framgångsfaktorer, vetenskapligt förankrade och beprövade erfarenheter pågår just nu ett arbete med att försöka knyta kommande ÖMS-projekt till Pluginnovation. Den kunskapsplattform som är under uppbyggnad och utveckling inom SKL:s Plug In projekt och dess fortsättning i Plug In 2.0. Om ett sådant samarbete kommer till stånd blir det också möjligt för SKL:s delprojekt att fortlöpande ta del av våra projekt och dess resultat. ÖMS-projektets resultat skulle därigenom också bli en del av en större helhet och ytterligare kunna bidra till att stärka och bekräfta framgångsrika arbetsmetoder. Ett samarbete med Pluginnovation skulle även kunna bidra till att ÖMS-projektet får tillgång till ett större och gemensamt skyltfönster gentemot omvärlden när det gäller arbetet med att förhindra studieavbrott och studiemisslyckanden. För att förstärka den vetenskapliga förankringen av de olika delprojekten när det gäller analysen av respektive delprojekts problemformulering, arbetsmetoder, mål, genomförande samt uppföljning utvärdering kommer projektägaren att anställa en person med adekvat akademisk och yrkesverksam bakgrund som ett vetenskapligt stöd. Det här stödet ska vara tillgängligt för samtliga delprojekt från och med att projektets analys och planeringsfas påbörjas och finnas med under hela projekttiden. Det innebär att vi även kommer att ta den här resursen i anspråk när det gäller att tydliggöra projektresultat och att det finns ett komplement till den utvärderingsresurs som kommer att kopplas till projektet. Stödet kommer också att vara kopplat till projektets lednings- och styrgrupp. För att kunna följa, reflektera, styra och utvärdera projektet som helhet kommer lärande utvärdering att användas som utvärderingsmetod. Utgångspunkten är att den som ska utvärdera projektet går att avropa från de upphandlingar som ESF gör. Region Östergötland är en stor organisation som har tillgång till en mängd olika specialister och nätverk som kan komma väl till pass i ett sådant här stort projekt. Redan nu ser vi nyttan med att ha tillgång till statistiker, kommunikatörer, hemsidor, digitala projektplattformar, etc. som kommer att kunna stödja projektet under dess olika faser. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Arbetet med att samordna länen i en gemensam ansökan inför förväntad utlysning av Unga till utbildning och arbete inom östra Mellansverige påbörjades i september 2014 med att kvinnor och män representerande regionförbund, län och regioner träffades inom ramen för det då pågående Spår 2 arbetet. De här mötena leddes under hösten av Christina Ehneström och Anna Öhman Sandberg (processledare, Apel) och resulterade i en rapport vars syfte var att tjäna som underlag för vårt fortsatta arbete. Under arbetets gång enade sig de fem länen om att samarbeta inom ramen för ett gemensamt projekt där Region Östergötland blir projektägare och deltagande län bidrar med egen projektorganisation och delprojekt. Vi var också överens om att ansökan skulle bygga på lokala utvecklingsbehov inom ramen för utlysningen. Vi har också valt att kalla det förhoppningsvis kommande projektet för jagmed Unga till utbildning och arbete. Utifrån de förväntade resultaten och effekterna av projektet som beskrivs i utlysningen har varje län vänt sig till de aktörer som har handlingsutrymme, beslutsmandat och/eller myndighetsuppdrag som rör målgruppen för utlysningen. Det innebär att vi har vänt oss till kommuner (utbildningsförvaltning, socialförvaltning, arbetsmarknadsenhet), vuxenundervisning, folkhögskolor, friskolor, Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Samordningsförbund, skolhälsovård och psykiatri/närsjukvård för att inventera intresset för att delta med delprojekt utifrån de behov och utmaningar som dessa aktörer ser i relation till utlysningens syfte, mål och målgrupp. Det är också dessa aktörer som deltar i ansökan med olika delprojekt eller finns med som samverkande organisationer. Efter det att projektansökan nu lämnats in kommer det påbörjade arbetet i den länsgemensamma arbetsgruppen att fortsätta, i syfte att både län och de olika delprojekten ska stå väl organiserade och förberedda för att starta och genomföra projektet när förhoppningsvis ett godkännande av ansökan kommer. Den första fasen av projektet är en analys- och planeringsfas som pågår under perioden 1 september 31 december Syfte: att säkerställa kvalitetssäkra delprojekt och projektorganisationen så att hållbarhet uppnås i alla delar.

6 Sid 6(19) Mål för den inledande fasen: Projektorganisation och delprojekten ska stå väl rustade för att kunna gå in i genomförandefasen och genomföra projektet utifrån gjord planering samt projektfinansiärens och projektägares krav och intensioner. Delmål: Samtliga projektledare, ett flertal av projektmedarbetarna samt representanter i varje lokal ledningsgrupp har deltagit i utbildningar i jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering. Samtliga delprojekt har i analys- och planeringsfasen inledningsvis gjort en jämställdhetsanalys av sin projektidé för att kunna säkerställa att villkoren i projektet blir lika för unga kvinnor och män i projektets aktiviteter och att eventuella könsskillnader kan mötas och åtgärdas. Varje delprojekt har satt egna jämställdhets-, tillgänglighetsmål och mål för icke-diskriminering i linje med projektutlysningens riktlinjer. Projektanalysen är kompletterad/förstärkt i möjligaste mån med relevant statistik från den egna verksamheten för att effektmätningar av projektresultaten ska möliggöras. Projektets organisation av ledare, medarbetare, arrangemang eftersträvar i alla led en jämn könssammansättning. Under analys- och planeringsfasen ska följande ske: Avtal skrivs mellan projektägaren och deltagande län i östra Mellansverige. Deltagande län skriver avtal med varje delprojekt. Projektpersonal är rekryterad och finns på plats. Utvärderare avropas och finns på plats (eller kommer på plats under september). Klarhet finns eller skapas angående projektets samarbete med Pluginnovation. En kommunikationsplan för projektet finns på plats. Projektägaren genomför en projektgenomgång och kompletterande information för respektive läns projektledare, inkl. roller, ansvar och förväntningar. Internat, 2 dagar. Förberedande kunskapsseminarier för samtliga delprojekt, hålls i Linköping. Innehåller bland annat: Föreläsning om utvecklingsområdet. Föreläsning om skolresultat, skolavhopp, den könsuppdelade arbetsmarknaden, framtida rekryteringsbehov och branscher vad gäller östra Mellansverige som helhet. Jämställdhet och brist på jämställdhet och kopplingen till ungas uppväxt. Möten med småföreläsningar om framgångsrika arbetssätt arbetsmetoder utifrån de erfarenheter som gjorts inom Plug In. Länsvisa utbildningar i jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering. Genomförs av samtliga projektledare, ett flertal av projektmedarbetarna samt representanter från varje lokal ledningsgrupp av ESF-processtöd (eller motsvarande). Delprojekten ska ha en sådan utformning så att både unga kvinnor och män trivs och att inga grupperingar uppstår som dominerar på någon annans bekostnad. Exempelvis genom att ta över det fysiska rummet, samtal, talutrymme eller jargong som blir hinder för att goda resultat ska kunna uppnås. Arbetet ska kartlägga och analyser vilka könsskillnader och tillgänglighetsproblem som kan påverka unga kvinnor och mäns villkor negativt i projekten och åtgärda dessa och/eller ha en beredskap att möta dessa om de dyker upp. Utbildning i projektredovisning för respektive läns projektekonomer. Genomförs av projektägarens ekonom tillsammans med ekonom från ESF östra Mellansverige. Under september påbörjar varje delprojekt arbetet med en fördjupad analys och planering av sitt eget projekt med stöd av projektets vetenskapliga resursperson. Analysen ska innehålla en genomgång av behovet av ytterligare avgränsningar - utökning av utvecklingsområdet, bärighet vad gäller vetenskapligt förankrade arbetssätt utvecklingsgång. Inledningsvis ska en bakgrundsbeskrivning - målgruppsanalys göras och statistik tas fram om projektet och dess målgrupp kopplad till kön med kvantitativa och kvalitativa data för att delprojektet ska kunna möta ungdomarna där de är. Dessa inledande data är också viktiga för att delprojektet ska kunna effektutvärderas samt bidra till att uppmärksamma eventuella behov av organisatoriska och strukturella förändringar. Analyser ska göras och mål sättas när det gäller projektets möjligheter att vara tillgängligt för alla deltagare samt en riskanalys när det gäller diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna. Analys ska även göras när det gäller hur hållbarhet över tid uppnås för de insatser som planeras. Delprojektets mål formuleras mätbarhet av resultat (mål inklusive jämställdhetsmål, indikatorer, förväntade resultat och effekter). Den egna projektorganisationen sätts på palts och en tids-och aktivitetsplan för genomförandefasen tas fram (kopplad till förväntade resultat och effekter). En inledande planering görs av hur implementeringen av uppnådda positiva resultat ska ske, behovet av eventuella budgetförändringar ses över och genomförs, etc. Varje delprojekt ska sammanfattas i en tids och aktivitetsplan för genomförandefasen (planen är möjlig att revidera under den fortsatta arbetsgången). Det här arbetet ska vara klart till den 31 december och godkännas av länets projektledare med stöd av projektägaren. Under perioden september oktober bestäms indikatorerna för hur måluppfyllelse ska kunna identifieras för projektet som helhet (nivå östra Mellansverige) och i relation till delprojekten i samförstånd mellan projektägaren, ESF, projektutvärderaren och projektet vetenskapliga stöd. För att de mål som sätts ska vara uppföljnings- och utvärderingsbara med tanke på projektets komplexitet och olika delprojekt. En plan för hur målen och indikatorer ska följas upp tas fram tillsammans med utvärderare och projektets vetenskapliga stöd. Projektägarens önskemål är att få ESF:s tillåtelse till att de delprojekt som blir färdiga med sin analys- och planeringsfas innan den 31 december 2015 succesivt går in i genomförandefasen efter det att respektive läns projektledare tillsammans med projektägaren bedömt att projektet är välplanerat och hållbart för att kunna gå in i genomförandefasen. (Dvs. uppfyller målen för analys och planeringsfasen). Projektorganisationen läggs fast och kommuniceras. Projektorganisationen omfattar projektägaren projektledning och

7 Sid 7(19) projektekonom, Styrgrupp och namngivna deltagare (inklusive representant från ESF), (eventuellt referensgrupp/-er), länsprojektledare + länsekonom, ledningsgrupp för respektive län, lokala projektledare + projektekonomer, lokala ledningsgrupper. Styrgruppen består av representanter för projektägaren, inklusive projektledare, projektekonom och vetenskapligt stöd, samt 1-2 representanter per deltagande län. Deltagarna i Styrgruppen representerar respektive läns delprojekt samt samverkanspartner. Som helhet bör Styrgruppen representera olika organisationer och förvaltningar som finns i projektet och sträva efter en jämn fördelning mellan antalet män respektive kvinnor. Styrgruppens arbete leds av Region Östergötland. I Styrgruppen bör också ha en representant från ESF. Styrgruppens arbete följs av projektutvärderare. Varje län har en egen ledningsgrupp med representanter för egen deltagande delprojekt, samverkanspartners samt länsprojektledare. Arbetet leds av en företrädare för aktuellt län, som inte är samma person som länsprojektledaren. Varje län har en utsedd länsprojektekonom som sammanställer de lokala projektens redovisning i länets ekonomi rapportering till projektägaren. OBS! All text ryms inte i den här rutan se därför pappersversionen av ansökningen. SE BILAGA 8. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Projektets primära målgrupp är unga kvinnor och män i åldern år som riskerar skolavhopp eller som har ofullständig skolbakgrund. Projektinsatserna ska utarbeta förhållnings- och arbetssätt som bidrar till att avhoppen från gymnasieskolan minskar och att unga som hoppat av skolan återgår till studier, alternativt närmar sig/kommer in på arbetsmarknaden. Inklusive att ungas uppfattningar om könsstereotypa studieval motverkas och arbetsroller vidgas för att val ur ett bredare perspektiv ska ske. De flesta unga inom den här målgruppen är idag kända av de aktörer som ansökt om att få delta med olika delprojekt. Det är unga kvinnor och män som antingen finns inom det obligatoriska skolväsendet och dess lagstiftning (skolplikt) eller det Kommunala Aktivitetsansvaret som sträcker sig upp till att den unga fyllt 19 år. Projekten som vänder sig till målgruppen år har också dessa unga vuxna i sin verksamhet, men målgruppen behöver ett mer utvecklat stöd för att klara av sina kompletterande studier, praktik eller andra typer av åtgärder. Således är det så att de allra flesta delprojekten har målgruppen redan på plats men att ungdomarna kanske inte vill vara på plats. Utmaningen är således att på olika meningsskapande sätt få projektets målgrupp att se och uppleva sig själv i ett konstruktivt sammanhang, som den vill vara en del av, som den tror sig om och upplever att den är önskad i. Sedan finns det en grupp unga som inte är kända idag och det är gruppen hemmasittare som några av de kommunala delprojekten har som målgrupp. För de här delprojekten är den inledande utmaningen, första delen av projekten, att utveckla arbetssätt som gör det möjligt att hitta ungdomarna. För att i nästa steg ha eller utveckla förtroendeskapande och motiverande arbetssätt som kan ge de unga ny kraft att ta sig vidare mot studier, praktik och i slutändan en varaktig tillhörighet på arbetsmarknaden. För de här projekten liksom för flertalet av de övriga projekten i ansökan finns det goda exempel att lära sig av. Ett sådant exempel är Hikikomori, som blivit ett samlingsnamn över unga som ställts under så hög press att de gett upp. Fenomenet växer även i Sverige och är känt hos de flesta som arbetar med ungdomar i välfärdsorganisationer. Orsakerna visar sig vara mer mångfacetterade än endast hög press. I exempelvis Umeå finns ett framgångsrikt arbete i Hikkomoriverksamhet som lyfts fram som en inspirationskälla för Jobb- och kunskapstorget, Linköpings kommun, i deras projektbeskrivning. Det är också i det här perspektivet som den inledande analys- och planeringsfasen och följande sakområdesnätverk blir viktiga för delprojekten då de ger möjlighet till både reflektion och inspiration för att utveckla den egna projektidén vidare. Under den inledande projektperioden kan kontakter tas och byggas upp med verksamheter som kommit en bit på vägen och som kan fungera som inspiration och vägvisare för det utvecklingsarbete som nu påbörjas. Tillsammans med projektets vetenskapliga stöd, de erfarenheter och kontakter som projektägaren har och den samlade kompetens som finns hos alla de aktörer som ryms inom den här ansökan ser vi att det finns rika möjligheter att stödja och utveckla de olika delprojekten. Den primära målgruppen (unga år) är i sig ingen homogen grupp, men det finns understundom vissa gemensamma erfarenheter hos den här gruppen unga vuxna. Exempel på sådana erfarenheter är en låg tilltro till skolan och vuxna som har sitt ursprung i upprepade skolmisslyckanden som oftast blir tydliga i grundskolans årskurser 7-9. Misslyckandena är parade med en upplevelse av att de vuxna inte har brytt sig, gett stöd, sett den unga i sin situation trots att hen upplever att exempelvis lärare ska ha sett eller känt till situationen. Till den här utsattheten hör också mobbning att själv varit utsatt eller att vara den som mobbar. Men även ett utanförskap, en känsla av att inte höra till, vara en del av normen. Exempelvis heteronormativitetsnormer som medför att homosexuella inte blir synliga vilket leder till utsatthet som kan bidra till avhopp. Här finns det en tydlig koppling till hälsa unga homosexuella har oftare hälsoproblem. Många ungdomar och även deras vårdnadshavare upplever att den unge har haft svårigheter i skolan som inte blivit uppmärksammade eller utredda på ett adekvat sätt. Kopplat till den här upplevelsen finns också en bild av att eleven inte fått det stöd i skolan som den haft rätt till. Det är inte heller ovanligt att de insatser som ungdomen möter efter avbruten skolgång genomför utredningar som resulterar i konstaterade neuropsykiatriska diagnoser som borde ha kunnat konstaterats tidigare under uppväxtåren. I den uppsökande verksamhet som många gånger träffar på de här unga vuxna möter man personer med låg självkänsla, dålig psykisk och fysisk hälsa. Det innebär också att många olika former av samhällsstöd och rehabiliterande insatser behöver tas i anspråk och att det då handlar om att samordna behov och insatser myndigheter emellan. I det perspektivet talar man om behovet av multikompetenta team dvs. samverkande myndigheter, en ingång in med många utgångar som möjligheter för den unge att komma vidare till arbete och etablering i samhället. Det finns då ett behov av förändrade arbetssätt och organisationer, ett behov som satt sina avtryck i de olika delprojekt som ryms i den här ansökningen.

8 Sid 8(19) En ny och växande grupp som hoppar av gymnasiet är unga kvinnor som presterar väl i skolan men som pressar sig över gränsen för vad de klarar av och som drabbas av symptom som påminner om de för utmattningssyndrom. Femininitetsnormer som bland annat yttrar sig i att det är tillåtet för flickor att plugga och få goda betyg. Flickor som inte lyckas med det faller utanför normen, vilket blir till ett hinder för goda skolresultat och bäddar för avhopp. När vi beskriver projektets målgrupp finns också de mer traditionella könsrelaterade rollerna och livsmönstren. Exempelvis att unga kvinnor blir föräldrar. Missbruk, kriminalitet för unga män är inte heller ovanligt. Men även arbetslöshet i spåren av könsstereotypa yrkesval i relation till den arbetsmarknad eller brist på arbetsmarknad som finns på den ort som den unge bor och lever i. Projektet är organiserat så att Region Östergötland är projektägare och ansvarar för ansökan, projektets olika faser, rapproteringar till ESF, etc. I den här ansökan ingår också övriga län i östra Mellansverige. Regionförförbundet Sörmland, Regionförbundet Uppsala län, Region Örebro län samt Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) tillsammans med projektägaren samordnar och ansvarar för respektive läns olika delprojekt som är den här ansökans operativa del och som är riktade till utlysningens och projektets målgrupp. Länen är helt och hållet involverade i ansökans framväxt och innehåll och kommer att så vara även när det gäller det projektgenomförande som vi både hoppas på och ser som nödvändig. Många av delprojektens aktörer (som har deltagare i projekten) är skolor, utbildnings-, social- eller arbetsmarknadsförvaltningar som i sin tur har samverkanspartners i projektet (som inte har deltagare i projekten) i form av samordningsförbund, andra kommunala förvaltningar, företag, Landsting närsjukvård, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, fackförbund och studieförbund. Dessa partners har inledningsvis varit delaktiga i arbetet med att skriva den lokala ansökan om att delta med ett delprojekt. Samverkanspartnerna finns även med som aktörer i institutionaliserade samarbeten i kommuner i form av plattformsbyggen mellan exempelvis socialförvaltningar, Försäkringskassan, Arbetsförmedling, psykiatri, etc. för att dessa myndigheter ska kunna samarbeta effektivt när det gäller klientsstöd. Eller så finns de med i olika delprojekt som ett led i att bygga upp sådana här myndighetsöverskridande samarbetsformer. På det viset kan projektet bidra med viktiga mervärden för att skapa ett hållbart myndighetssamarbete inom ett antal kommuner som valt att gå med i det här utvecklingsarbetet. Från projektägarens sida kommer vi att ställa krav på att varje delprojekt har en egen lokal ledningsgrupp och att i den ledningsgruppen ska samverkanspartner finnas representerade. Den representationen ska i möjligaste mån vara en person som har beslutsmandat i den egna organisationen. Den här organisatoriska modellen för de lokala projekten följs sedan av att respektive läns ledningsgrupp ska ha representanter från både ägare av delprojekten som av delprojektens samverkanspartner. Vårt mål är också att samverkanspartner ska finnas representerade i projektets styrgrupp. Genom den här organisationsmodellen vill vi säkerställa att de samverkanspartner som är intresserade av projektet och berörs av det, men som inte har egen personal eller deltagare i det, hålls informerade och ges påverkansmöjligheter på såväl utformning som innehåll av projekten. Men också när det gäller möjligheterna till att ta till sig projektresultaten och behoven av organisatoriska och strukturella förändringar eller utveckling av dessa i den egna organisationen. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Enskild kommun hoppar av. Lyssna på tidiga signaler för att förhindra avhopp. Om avhopp trots det sker vidtar en diskussion med kvarvarande delprojektägare. Åtgärdsplan tas fram för att kunna fullfölja projektets inriktning och mål. Projektledning och länsprojektledare kommer att ha en särskild roll i detta. Försenad personalrekrytering utifrån Södermanlands Länsprojektledare aktualiserar personalrekryteringsfrågan i projektplan. tidigt skede. Om personal ändå saknas vid projektstarten undersöka möjligheten att tillsätta tillfällig personal som driver Generellt finns det en risk för att något/några av de ingående lokala delprojekten inte kommer att uppnå uppställda mål eller att några aktörer inte kommer att klara av att implementera framgångsrika projektresultat. Att länens projektledare saknar kunskaper om de horisontella kriterierna och hur de ska uttryckas i projektets olika delar. verksamheten tillfälligt utifrån ledningsgruppsdirektiv. Viktigt att de lokala delprojekt som går in i genomförandefasen är väl förankrade och genomarbetade för att från början ge ha så goda möjligheter som möjligt för att kunna genomföras. Samt att implementerings-perspektivet hela tiden finns med i de samtal och reflektioner som ledningsgrupper på olika nivåer gör för att upprätthålla höga förväntningar på projekten och på att resultat och arbetssätt ska implementeras. Projektledarna (lokal, läns övergripande nivåer) deltar i de utbildningar som anordnas under projektets inledning. Varje län får vara observant på den här risken och erbjuda stöd och utbildningsmaterial samt hålla kontakt med läns-kollegor och projektägare för att de i sin tur ska kunna ge ytterligare stöd.

9 Sid 9(19) Risk Att lokala projektledare saknar tillräckliga kunskaper erfarenheter för att kunna leda det lokala projektet. Nyckelpersoner slutar. Projektet nedprioriteras på grund av andra akuta problem i kommunen. Åtgärd Projektägaren får ha en beredskap att om behov finns sätta samman en utbildning som fyller grundläggande behov för att leda ett lokalt projekt. Kontakten med länens projektledare är här viktig för att fånga upp dylika signaler. Se till att nyckelpersonen i god tid introducerar och lämnar över till en efterträdare. Lyfta frågan till länets ledningsgrupp för att hitta en lösning. Länsprojektledare och projektägare stöttar delprojektet. Fortsättning SE BILAGA 6. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektets insatser ska bidra med att ungdomar år som riskerar gymnasieavhopp eller som redan har hamnat utanför utbildning/arbetsmarknad fångas upp tidigt och får stöd till att återgå till utbildning eller att komma in på arbetsmarknaden. leda till att alla unga kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden stärks, särskilt genom att öka andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning. leda till att ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Att tänka och se att just det kan vara ett framgångsrikt sätt att hitta sin arbetsplats och sin tillhörighet i samhället. Projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet. Projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet. Sättet att nå dessa effekter är att former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas, utvärderas och etableras. Att former och metoder för unga som redan har hamnat utanför skolan utvecklas, prövas, utvärderas och etableras. Att projektet leder till bestående förändring i medverkande organisationer. Att varaktiga strukturer byggs för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan. Projekten främjar icke-diskriminering genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Projekten främjar tillgänglighet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. För att nå de övergripande målen för projektet på individnivå krävs det att goda relationer byggs mellan de vuxna och ungdomarna (inklusive vårdnadshavare) som möts i de olika arbetsformer som utvecklas under projektet. Att förtroende och tillit finns och kan utvecklas till en tro som också omfattar den ungas syn på sig själv och att det finns plats för hen i samhållet. Insatserna måste ge den unga kvinnan eller mannen en upplevelse av meningsfullhet och att de ger resultat att jag kan och hör till. Insatserna för de ungdomar som lämnat skolan i förtid ska inte vara kopplade till skolan men ha skolanknytning. Det vill säga när den unga signalerar att studier skulle kunna var tänkbara så ska det mycket snabbt gå att etablera en utbildningskontakt (exempelvis vuxenundervisning eller folkhögskola). Medvetenheten om, synen på och motivationen till studier och varför dessa är nyckeln till ett arbete/arbetsmarknaden behöver slå rot i elever och ungdomar. Pojkar unga män behöver komma till insikt om att avslutade utbildningar, med godkänd examen, också är något för dem. Både unga kvinnor och män behöver få möjligheter till och fatta mod för att kunna göra icke könsstereotypa studie- och yrkesval. För det behöver även deras vuxna omgivning se det som en möjlighet och vara medveten om de risker och konsekvenser som följer på att fortsätta i de traditionella könsspåren. På organisationsnivå krävs att grund- och gymnasieskolornas personal och organisation utvecklar sina arbetssätt för att nå läroplaners och skollagens krav på att eleven har rätt till individualiserad undervisning för att nå godkända studieresultat. Studie- och yrkesvägledning tillsammans med arbetslivskunskap behöver kvalitativt och kvantitativt utvecklas och vara ett återkommande inslag under hela skoltiden i syfte att både motivera skolgången och visa på kopplingen till samhället utanför klassrummet. Det uppdrag som skolan har att motverka traditionella könsroller behöver lyftas fram och kopplas till de konsekvenser som vi ser för unga kvinnor och män då de traditionella könsrollerna fortlever.

10 Sid 10(19) De myndigheter som har i uppdrag att stödja ungdomar som är på väg att hoppa av skolan eller hitta de som redan har hoppat av i förtid behöver söka ungdomarna där ungdomarna finns och under de tider som de är vakna och aktiva (oftast inte kontorstid). De här ungdomarna gör sig gärna oanträffbara, svarar inte i telefon eller på mail och behöver träffa vuxna som både är intresserade, uthålliga och som står kvar. Det medför att det finns både individuella, organisatoriska och strukturella hinder att ta sig över för dessa aktörer för att bli så pass flexibla att mötet uppstår med ungdomen. Stödinsatsen och framför allt de personer som varit en del av dem (de som åtnjuter den unges förtroende) behöver finnas kvar och vara nåbara även efter det att ungdomen har lämnat stödet. Ungdomen behöver kunna återvända och tanka tilltro och bekräftelse, peppas, för att kunna gå vidare och stå kvar på nästa steg. Det stärker att bli bekräftad åter sedd av de som såg mig när jag var svag och då jag växte. Samarbetet mellan ingående myndigheter, professioner behöver samordnas både inom och mellan aktörerna för att underlätta insatserna för såväl myndigheterna själva som för den som är föremål för insatsen. Erfarenheterna från arbetet med det Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) behöver föras åter på et systematiskt sätt till gymnasieskolan! Varför hoppar ungdomarna av skolan, när sker avhoppen, från vilka skolor, program sker avhoppen, osv. Svaren på de här frågorna är upplysningar för skolorna om vad de behöver förbättra. För avhoppsstatistiken spelar det ingen roll hur bra kommunen än blir i sitt KAA-arbete om inte avhoppen drastiskt minskar från gymnasieskolorna fler elever måste lämna skolan med godkänd examen, helt enkelt! Projektet behöver kunna erbjuda en miljö som är stödjande och inte dömande. Det innebär exempelvis att ett misslyckat projekt kan leda till viktiga erfarenheter och lärande. Projektledningar i olika nivåer av projektet behöver vara lyhörda för delprojektens utveckling, lärande och eventuella stödbehov. En beredskap i delprojekten och projektet som helhet behöver finnas för att möta de situationer som uppstår under arbetets gång. Det kan handla om att kunna möta och bemöta de könsrelaterade problem, tillgänglighetsfrågor, diskriminering som kan uppstå så att den goda tilliten och relationerna fortfarande finns kvar. Organisationen och kontaktytorna mellan projektets olika delar projektledning, delprojekt, ledningsgrupp och Styrgrupp bör både lyssna och utmana. För att skapa dessa förutsättningar är öppenhet och möjligheter till att träffas i olika former och sammanhang av godo och något som projektägaren tillsammans med deltagarna ansvarar för. Projektet tillsammans med projektutvärderingen kan skapa sammanfattningar och beskrivningar av nuläget, som en förutsättning för exempelvis reflektion över det arbete som görs och resultatet av det, vilket är nog så viktigt inför möjligheterna till implementering av nya arbetssätt. Projektets Styrgrupp fyller tillsammans med länens ledningsgrupper viktiga funktioner när det gäller att synliggöra och lyfta organisatoriska och strukturella hinder och sätta press på att skapa förändringar av dessa. För att lyckas i det arbetet är kvaliteten i de inledande nulägesbeskrivningarna som varje delprojekt gör viktiga referenspunkter tillsammans med de löpande uppföljningar som görs under genomförandefasen. Även uthållighet, att hålla fast i en fråga, problem, utmaning är viktiga egenskaper för dessa ledningsfunktioner för att kunna nå framgång, utveckling, förändring. Projektet - projektägaren och länens ledningsfunktion har en viktig uppgift att fylla när det gäller att framhärda i och påvisa projektets åtagande när det gäller arbetet med att tydliggöra och levandegöra de horisontella kriterierna i delprojekten. Framgång inom dessa områden förutsätter att projektägaren tillsammans med länsprojektledningarna är ihärdiga och stödjande inom dessa områden. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Projektet är varken en metod eller en verksamhet utan en ansats där ett flertal delprojekt samverkar för att skapa ett gemensamt lärande. Utifrån de behov av utvecklingsområden som skolor och kommuner formulerat kan vi se gemensamma teman som exempelvis: utvecklandet av arbetsmetoder för att nå ungdomar som varken arbetar eller studerar, arbetssätt som förebygger avhopp genom frånvarouppföljning, utvecklande av nya samarbetsformer mellan myndigheter för att kunna stödja arbetslösa ungdomar, insatser i grundskolan som ökar elevernas möjligheter att komma in på och klara av gymnasiet, med mera. Projektet som helhet erbjuder en plattform för stöd, möten, lärande och utmaningar för dessa delprojekt. Det gör vi genom att kunna erbjuda krav på projektets innehåll (exempelvis icke-diskriminering, tillgänglighet, framtagande av utgångsvärden innan utvecklingsarbetet påbörjas, etc.), vetenskapligt stöd för att säkerställa rätt inriktning och minska risken för misslyckanden, mötesplatser för erfarenhets- och kunskapspåfyllnad och utbyte, ekonomiskt och personligt stöd (genom länens och projektägarens projektpersonal), arenor för erfarenhetsspridning, etc. Projektets organisation är i huvudsak stödjande och ett processinriktat lärprojekt, det vill säga att vi ser utvecklingen i delprojekten mot uppställda mål som en process där ny mark i den egna organisationen ska brytas samtidigt som vägen framåt ska byggas. Projekt av den här typen är inte linjära till sin planeringsstrategi. Utan innebär ett utforskande där insatser och åtgärder inte är på förhand givna utan växer fram genom lärande och att ny kunskap etableras. Det som projektstrukturen då kan erbjuda är vägledning, stöd och ge en ram för det gemensamma lärandet och utforskandet. Projektet erbjuder således en kunskapsorinterad processutveckling. Delprojekten är formade utifrån deltagarnas egna definierade behov och mål inom ramen för de krav som den här utlysningen ställer. Ny kunskaps byggs på beprövade erfarenheter och vetenskapligt förankrade metoder som finns inom respektive utvecklingsområde. Arbetssättet bygger på medverkande projektmedarbetares eget lärande i kombination med organisationers lärande och förmåga till nyorintering, för att nå uppställda mål. Vägen framåt går genom ett komplext landskap av lagar, regler, inarbetade syn- och förhållningssätt, arbetsplatskulturer, makt och maktlöshet, målgruppens livsvärldar, etc. Med hjälp av den kunskap och erfarenhet som finns i hela projektet kombinerat med väl genomgångna och förberedda projektplaner kommer vi att ha nått en bra bit på vägen hösten Det innebär att merparten av delprojektens projektmål kommer att nås och att vi påbörjat ett systematiskt arbete som leder till att andelen unga kvinnor och män i åldern år som riskerar gymnasieavhopp eller som hamnar utanför utbildning/

11 Sid 11(19) arbetsmarknad fångas upp och får stöd till att återgå till utbildning eller att komma in på arbetsmarknaden. Likaså ska andelen unga som lämnar gymnasieskolan i förtid eller med ofullständiga studieresultat minska i östra Mellansverige. Tidsplan: September december2015: Analys och planeringsfas. (Se analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna) Januari 2016 augusti 2018: Genomförandefas. Under den här perioden genomförs de olika delprojekten med stöd och samordning av respektive län och gemensamt projektstöd. Det innebär ett arbete där metoder utvecklas, prövas, utvärderas och etableras. Varje delprojekt har sin egen utvecklingsgång utifrån en egen tids och aktivitetsplan och sätter sina egna mål inom ramen för utlysningen som helhet. Utvecklingen följs vid de återkommande lägesrapporterna som sammanställs på länsnivå och dels som helhet hos projektägaren för att sedan sändas till ESF. Projektutvecklingen följs även av projektutvärderaren. Årliga gemensamma konferenser för erfarenhetsspridning och kunskapspåfyllnad genomförs. Sakområdesnätverken träffas ca 2 gånger per år. Under våren 2017 genomför projektägaren en gemensam uppföljning av samtliga lokala projekt för att få en detaljerad och samlad nulägesbild av hur projektet framskrider. Under våren 2018 och augusti 2018 påbörjas det förberedande utvärderings- och avslutningsarbetet. (Se analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna) September december Avslutningsfas. Projektet avslutas, resultat presenteras, erfarenhetsspridning, etc. (Se analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna) Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Det sker återkommande i flera steg och på flera nivåer: I de återkommande lägesrapporterna som sammanställs först på länsnivå och därefter av projektägaren ges fortlöpande en bild av delprojektens och länens projektutveckling. Varje delprojekt har en egen ledningsgrupp som följer, stöder och följer upp projektets utveckling och har möjlighet till stöd från såväl länsnivå som av projektets övriga resurser om svårlösta frågor eller problem uppstår. Varje länsprojektledare samordnar och följer sitt läns delprojekt genom att besöka projekten och i återkommande möten med delprojektledarna som bland annat innehåller rundor där delprojektledarna får berätta om projektutvecklingen i det egna projektet. Vid dessa möten ges också de övriga deltagarna möjligheter till inspel, reflektioner och stöd till projekten. Till den länsvisa organisationen hör också en länsledningsgrupp som har företrädare från samtliga delprojekt i länet samt representanter av samverkande organisationer. Gruppens uppgift är bland annat att följa, stödja och reflektera över delprojektens utveckling. Ledningsgruppens uppgift är också att vara vaken inför mönster, generella erfarenheter och likheter/ olikheter i resultat och effekter av utvecklingsarbetena och se efter behovet av organisations- och/eller strukturförändringar som behövs för att projektmålen ska kunna nås fullt ut. Styrgruppen har i sitt uppdrag att följa länens samlade utvecklig och även i det arbetet vara observant på att tydliggöra erfarenheter och lärdomar som pekar på förändringsbehov av organisations- eller strukturkaraktär. I det uppdraget ligger också att sätta tryck på, levandegöra de här behoven och föra de vidare till de förvaltningar, myndigheter eller departement, etc. som har mandat att driva igenom nödvändiga förändringar som behövs för att de övergripande projektmålen ska kunna nås. Följeforskningen har som uppdrag att följa om och hur delprojekten kan åstadkomma bestående förändringar av organisationer och strukturer på lokal, kommunal, länsnivå och nationell nivå som innebär att framgångsrika arbetsmetoder, erfarenheter sprids, tillämpas och lever vidare under och efter det att projekten avslutats. Det här innebär att följeforskningen kommer att följa delprojekten och de processer som de startar. I och med val av utvärderingsmetod kommer Styrgruppen att få återkommande rapporter och reflektioner från forskarna som blir en del i projektets styrning och utveckling under den tid som det pågår. Projektägaren kommer tillsammans med länen att under 2017 göra en större, fördjupande uppföljning av samtliga delprojekt för att få en samlad bild av projektutvecklingen. I varje steg från Lägesrapporter till följeforskning ingår uppföljning av de horisontella kriterierna hur de tillämpas och ger för resultat och effekter på projektutvecklingen. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Projektet har budgetterat för spridningskonferenser på ÖMS-nivå, länsnivåer och i förekommande fall även på lokal nivå. Det är även budgetterat (1,5 milj.kr) för projektutvärdering. Till det ska läggas att vi även avser att använda oss av projektets vetenskapsstöd i utvärderingsarbetet samt att även egenutvärdering kommer att göras av de olika delprojekten. En kontakt är tagen och samtal pågår med Pluginnovation för att undersöka möjligheterna till ett samarbete och samutnyttjande av den digitala plattformen för att även ÖMS-projektet ska kunna dokumentera och sprida erfarenheter och resultat via den portalen. Den återkommande uppföljningen av projektet (som beskrevs ovan) utgör grunden för att följa och styra projektet. Eftersom projektägaren förordar lärande utvärdering följeforskning ser vi under projektets genomförandefas det arbetet som en viktig kompletterande stödfunktion för att få en fördjupad nulägesbeskrivning av projektutvecklingen och därmed ytterligare möjligheter

12 Sid 12(19) till att göra nödvändiga kompletteringar och justeringar för att kunna nå projektmålen. De erfarenheter som projektägaren har av andra utvecklingsområden och från Plug In projektet visar på och understryker vikten av att projektresultat och lärdomar måste omfattas av hela organisationen som är berörd av utvecklingsområdet, inte enbart den del som ingick i projektet. För det projekt som vi nu söker stöd till innebär det exempelvis att även om ett delprojekt blir fenomenalt duktiga på att hitta och motivera avhoppade ungdomar till att återgå till studier, kan det här inte enbart vara en fråga för kommunens socialförvaltning eller arbetsmarknadsenhet. Nej, ska en verklig förändring komma till stånd måste de erfarenheter och kunskaper som det här avhoppsarbetet genererar föras tillbaka till utbildningsförvaltningen gymnasieskolorna som misslyckas med sitt uppdrag. Orsakerna till och konsekvenserna av avhoppen den lärdomen är också en lärdom för gymnasieskolan som kan användas för att förhindra avhoppen. Men för att det här ska vara möjligt behöver vi i projektet vara medvetna om att avhoppsproblematiken berör fler än de aktörer som deltar med delprojekt. Uppdraget för följeforskningen är därför att studera det här sambandet utifrån frågeställningen: Kan ett verksamhetsförlagt delprojekt påverka organisationer och deras grundläggande strukturer så att skolmisslyckande och avhopp minskar eller så att ungdomar får förutsättningar till etablering på arbetsmarknaden? Vilka framgångsfaktorer finns det som möjliggör en sådan utveckling hur ser eventuella hinder ut? Tidsplan: 2015: Avropad utvärderare finns på plats i september Under 2018: En gemensam avlutnings och spridningskonferens genomförs under september månad. Planeras av projektägaren tillsammans med länens projektledare. Varje delprojekt skriver en slutrapport utifrån en gemensam modell (tas fram av projektägaren eller utgår från ESF utvärderingsmall). Färdiga senast 30 september Respektive län genomför egna spridningskonferenser utifrån egna förutsättningar och behov. Varje län sammanställer en samlad slutrapport för länets projektdeltagande (inklusive huvuddragen i de lokala projektresultaten). Färdig 31 oktober Utvärderarnas slutrapport färdigställs och kommuniceras. Färdig senast den 31 oktober Färdigställande av projektets slutrapport. Tidpunkt för dessa vill projektägaren Ekonomisk slutredovisning av projektet. komma överens med ESF om. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Inom ramen för den här ansökningen planerar vi just nu inte att genomföra något transnationellt samarbete. I de samtal och de behovsinventeringar som vi gjort inför ansökan framkommer just nu inga tydliga önskemål om transnationellt utbyte. Deltagande aktörer är dock eniga om att vi ser ett sådant behov längre fram och kopplat till en kompletterande projektutlysning/projektperiod efter Då också deltagande aktörer fått en egen fördjupad kunskap inom utvecklingsområdet. För tillfället vill deltagande aktörer koncentrera sig på att utveckla och implementera egna arbetssätt för att minska avhopp och studiemisslyckanden. Men, vi vill ändå ha kvar en möjlighet till att göra budget- och verksamhetsförändringar inom ramen för den här ansökningen när projektet kommit in i genomförandefasen. Vi vill inte helt utesluta att det kan uppstå behov och önskemål om transnationellt utbyte och kontaktskapande när vi väl kommit igång (i kombination med att det också ryms inom den totala projektbudgeten). Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga. Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? Projektet kommer att i möjligaste mån använda sig av de lokaler och arbetsplatser och det tekniska och stödjande material, funktioner, etc. som finns inom och tillhandahålls av medverkande organisationer och aktörer. När inte det räcker till vilket främst kommer att bli aktuellt i samband med exempelvis konferenser, seminarier och workshops då stora grupper deltagare och projektintresserade möts kommer externa lokaler att användas. Projektet kommer även att använda sig av de stödjande funktioner som projektägaren och deltagande län och delprojekt har till

13 Sid 13(19) sitt förfogande. Exempelvis webbredaktörer, kopieringsutrustning, med mera. Men det kan också bli aktuellt med kompletterande externt stöd som då får upphandlas eller avropas från de avtal som medverkande har med olika tjänsteleverantörer. Den ÖMS-gemensamma nivå som är förlagd till Region Östergötland, i Linköping, tillhandahåller projektledare (100 % tjänst), projektekonom (100 % tjänst) samt ett vetenskapsstöd (100 % tjänst). Även följeforskningen kommer att avrapportera till ÖMSnivån i förstaläget. Från den här nivån sköts också i huvudsak kontakten med Svenska ESF-rådet Östra Mellansverige. Projektägaren har även tillgång till andra resurser som exempelvis stöd för att tillhandahålla en hemsida för projektet, ta fram trycksaker, etc. Det finns också en beredskap för att ordna stöd för de horisontella principerna om inte processtöd går att tillhandahålla. Uppgiften för den här nivån är att leda, stödja, samordna och hålla samman projektet som helhet. Ta ägaransvar för projektet. Samt verka för organisatoriska och strukturella förändringar lokalt, länsvis och nationellt. Varje län har en egen övergripande och samordnande funktion, i form av en länsprojektledare (100 % tjänst om fler en fem delprojekt ingår i länet) och en länsekonom (ca 25 % tjänst). Uppgifterna här är att följa och stödja de lokala projekten, driva och samordna ett sakområdesnätverk, ställa samman länets lägesrapporter och ekonomiska redovisning. Varje delprojekt kommer att ha en delprojektledare samt ett antal projektmedarbetare samt en projektekonom (ca 20 % tjänst). Förutom det operativa arbetet med målgruppen kommer även den lokala nivån att ansvara för att inrapportering av deltagaruppgifter till SCB. (Den här uppgiften sköts förslagsvis av antingen den lokala projektledaren eller ekonom/ administratör). Att utföra de här uppgifterna är ett av de åttaganden som deltagarna åtar sig i och med projektmedverkan. Till dessa nivåer knyts sedan ledningsgrupper till lokal- och länsnivån och till ÖMS-nivå en Styrgrupp. Det är ett absolut krav för deltagande i projektet att varje delprojekt har en egen ledningsgrupp. (Det här är en påtaglig erfarenhet av Plug In projektet där det saknades ledningsgrupp eller strulade med den så fick det direkt negativa konsekvenser för delprojektet, det ska vi undvika i det här projektet). Vi ser det som enfördel om projektet jagmed kan ingå i ett samarbete med Pluginnovation för ett samutnyttjande av deras resurser när det gäller resultat, kunskaps och erfarenhetsinsamling och spridning. Kontakt är tagen med SKL i denna fråga och samtal om formerna och eventuella kostnader för ett sådant samarbete har påbörjats. Målet är att klarhet om ett samarbete är möjligt och eventuellt avtal om samarbete ska vara färdigt till projektstarten. Finansiella resurser: Projekter söker ekonomiskt stöd om onor för att genomföra de aktiviteter som beskrivs i den här ansökan, därtill behöver deltagande län och utförare av delprojekt medverka med egenfinansiering på kronor. Deltagande län går i samband med ansökan in och garanterar egenfinansieringen. I övrigt se bifogad projektbudget. Projektet kommer att redovisas enligt de rutiner som ESF tillämpar. Vårt önskemål är att den här redovisningen ska äga rum varannan månad. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektledaren, Region Östergötland, har mångårig (mer än15 år) erfarenhet av att leda stora och små utvecklingsprojekt i offentlig verksam (kommunal och regional och projekt finansierade av ESF) och har under den tiden genomgått grundläggande ledare- och projektledarutbildningar som utbildning i att leda förändringsarbeten på universitetsnivå. Projektledaren har kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering genom tidigare utbildningar, projekt- och yrkesuppdrag. Till sitt förfogande finns en kompetent och kunnig grupp kollegor i Enheten Kompetensförsörjning och Företagande inom Regional Utveckling och Region Östergötland. Projektägarens projektekonom har mångårig erfarenhet av att ekonomiskt administrera, budgetera och redovisa stora utvecklingsprojekt, såväl ESF-projekt som andra (Tillväxtverket, m fl.). Även här finns det stöd av högskoleekonom och andra personer som har erfarenhet och kunskap från stora ESF-projekt. Projektets vetenskapliga stöd ser vi gärna har följande kompetens och kunskap med sig in i uppdraget: Att ta fram forsknings-/vetenskapligt stöd till de olika delprojekten Stödja jämställdhetsintegreringen (ev. också icke diskriminering och tillgänglighet) Stöd kring projektutformning och ev. avgränsningar Stöd för målformulering och effektmål Reflektionsstöd Följa projekten Uppföljningsstöd Genomföra och vara ett stöd i projektutvärderingen. Akademisk bakgrund från skol-, ungdoms- och/eller sociologisk forskning. Gärna disputerad. Ev. bakgrund inom aktionsforskning Genusvetenskaplig och jämställdhetskompetens. Erfarenhet av praktiska utvecklingsarbeten och/eller att ha arbetat i offentlig verksamhet. Praktiknära förhållningssätt. Att kunna kombinera akademisk kunskap och förhållningssätt med praktikerns behov av handling. Att kunna förhålla sig gränsöverskridande mellan teori och praktik. När det gäller länens projektledare har vi tagit fram följande uppdrags- och kompetensbeskrivning: Samordnar länets olika delprojekt, stöder de lokala projektledarna och projektens övriga utveckling och ledning. Stöder arbetet med jämställdhetsintegrering, icke diskriminering och tillgänglighet. Planerar, genomför och följer upp nätverksträffar med de lokala projektledarna (ca 8-9 träffar per år). Planerar, genomför och följer upp möten med länets projektledningsgrupp (ca 7

14 Sid 14(19) tillfällen/år). Bygger upp kunnande och omvärldsbevakning inom utvecklingsområdet samt delar med sig av detta kunnande. Bygger särskild sakområdeskompetens (eller ansvarar för att sådan finns), anordnar och leder sakområdesnätverkets träffar (ca 2 möten/år). Sammanfattar och skriver länets lägesrapporter. Stöder projektets utvärderare och forskningsstöd. Sköter om länets projektkommunikation, externt och internt. Genomför projektuppföljningar. Skriver länets slutrapport. Deltar på ÖMS nätverksträffar med projektets övriga länssamordnare (ca 6-7 tillfällen per år). Deltar och medverkar på ÖMS-konferenser (1 gång/år). Får troligen ansvara för länets spridningsarbete av gjorda projektresultat. Blir länets sakkunniga inom utvecklingsområdet vilket leder till nya uppdrag inom den egna organisationen. Länens projektekonomer behöver ha motsvarande kompetens som projektägarens ekonom, något som vi räknar med finns då länsorganisationerna (regionförbund, kommunförbund) är vana vid att hantera den egna driften och stora utvecklingssatsningar. Sammanställer och håller ordning på länets projektekonomi, sammanställer lokala samt länets rekvisitioner av projektmedel och betalar ut till deltagande aktörer/kommuner. Håller kontakt med och följer upp delprojektens ekonomi och administrationen av ekonomin. Deltar i ÖMS-nätverket för adm. Med mera. (25 %, funktionen behöver finnas kvar efter avslutat projekt). För de lokala projekten och deras organisation har vi gjort följande beskrivningar: Lokal projektledare: Är kontaktperson mellan det lokala projektet och Länets projektsamordnare + (vid behov) ÖMS-nivån. Medverkar/leder sakområdesutbytet med andra liknande delprojekt. Leder det lokala projektet, samordnar ansvarar och är väl insatt i det lokala projektets utveckling och arbete. Skriver lägesrapport till Länets samordnare och i övrigt stöder länets samordnare i dess arbete. Företräder det lokala projektet vid konferenser, erfarenhetsspridning, etc. Skriver projektets slutrapport. (Ca % tjänst med möjlighet att anpassa sina arbetsinsatser utifrån projektets och projektomgivningens behov). För de lokala projekten och deras organisation har vi gjort följande beskrivningar: Lokal projektledare: Är kontaktperson mellan det lokala projektet och Länets projektsamordnare + (vid behov) ÖMS-nivån. Medverkar/leder sakområdesutbytet med andra liknande delprojekt. Leder det lokala projektet, samordnar ansvarar och är väl insatt i det lokala projektets utveckling och arbete. Skriver lägesrapport till Länets samordnare och i övrigt stöder länets samordnare i dess arbete. Företräder det lokala projektet vid konferenser, erfarenhetsspridning, etc. Skriver projektets slutrapport. (Ca % tjänst med möjlighet att anpassa sina arbetsinsatser utifrån projektets och projektomgivningens behov). Lokal projektekonom: Administrerar och håller ordning på delprojektets ekonomi, inklusive självfinansiering. Ställer samman rekvisition av projektmedel. Bokföring och särredovisar projektet. Deltar i möten med Länets administratör/ekonom. Ekonomen ska vara en person som förväntas finnas kvar i aktuell organisation även efter det att projektet avslutats. (Ca 20 % tjänst). Lokal ledningsgrupp: består av personer som har beslutsmandat över den verksamhet/det verksamhetsområde som deltar i projektet. + representant från delprojektets samverkansaktörer. Gruppen följer och följer upp det lokala projektets utveckling, projektekonomin och de åttaganden som projektmedverkan innebär. Underlättar för och stöder projektpersonals och verksamhetens möjligheter att genomföra projektet. Har i förkommande fall och utifrån behov kontakt med den politiska nivån inom sitt verksamhetsområde, för att politikerna ska kunna vara informerade om projektet och på lämpligt sätt stödja projektets utveckling, mål och resultat. Tar ansvar för att goda projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Verkar för att projektresultat sprids till liknande verksamheter inom och utanför den egna organisationen på lämpligt sätt. Verksamhetsansvariga försöker i möjligaste mån påverka eventuella strukturer som förhindrar att projektets mål går att nå i den egna organisationen eller att resultat går att implementeras i ordinarie verksamhet. Representant från den Lokala ledningsgruppen deltar i länets ledningsgruppsträffar och arbete. (Ej lokal projektledare). För att kunna delta i ÖMS-projektet och driva ett delprojekt måste Lokal ledningsgrupp finnas! Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektet avser först och främst göra avrop av utvärderare från den upphandling som ESF gjort. Vi avser att anställa den person som ska vara projektets vetenskapliga stöd på Region Östergötland. Skulle det inte vara möjligt, exempelvis att rekryteringen skulle misslyckas, kan upphandling av extern konsult som kan fylla den här funktionen bli nödvändig.

15 Sid 15(19) Projektägaren kommer att anlita externa föreläsare till konferenser, workshops med speciell kompetens vid olika tillfällen under den tid som projektet pågår. Beroende på om ESF-processtöd inte kommer att vara utformat så att det kan erbjuda utbildningar i jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering för att täcka projektets utbildningsbehov och om vi inte själva kan täcka det med egna resurser, kommer vi att köpa in extern kompetens för de horisontella kriterierna för att fylla stöd- och utbildningsbehovet. Projektet kommer att hyra lokaler, arrangemang för egna konferenser, seminarier, internat under projekttiden. De lokaler och arrangörer som vi anlitar kommer antingen att vara egna eller vara upphandlade av Region Östergötland, deltagande län, kommuner eller upphandlas för aktuella tillfällen. Ett antal lokala projekt kan behöva upphandla utbildningar för den personal som ska arbeta med målgruppen samt eventuellt också pedagogiskt material som ska användas av målgruppen. De upphandlingarna kommer inte att göras av projektägaren. De lokala projekt som eventuellt kan behöva köpa in utbildningar gör det utifrån LOU och/eller affärsmässiga villkor. Litteratur, eventuellt stöd i form av grafisk formgivning, tryckning, etc. kan också komma att upphandlas och då främst utifrån de avtal som Region Östergötland och medverkande län och kommuner har med olika leverantörer. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? I samband med att projektorganisationen växer fram och planeringsarbetets fortsätter, vilket också innefattar rekrytering av länsprojektledare, vetenskapligt stöd, etc. ställer projektägaren krav på att deltagande län och vi själva som projektägare ska lyfta fram kunskap/erfarenheter av genus- och icke diskriminerande arbetssätt i kompetensprofilen för dessa uppdrag. Finns inte det någon person som har tillräcklig kompetens inom de här områdena (men som uppfyller andra krav i kravprofilen) så ska kompetens finnas i omgivningen, i form av någon kollega eller att länet kan säkerställa detta på annat sätt (exempelvis genom tjänsteköp av genuspedagog från länets kommuner, eller anlitande av extern konsult). Projektägaren kommer vid de återkommande möten som äger rum tillsammans med länens projektledare att ta upp och följa jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter då det gäller projektets genomförande. Det handlar om hur delprojekten genomförs och på vilket sätt som länen kan stödja projekten även när det gäller jämställdhet och tillgänglighet, samt om hur vi gemensamt genomför projektet som helhet, möten och konferenser. När det gäller de lokala projektens kompetens inom de här områdena kommer samtliga lokala projektledare samt merparten av projektmedarbetarna delta i utbildningen i jämställdhets- och tillgänglighetsintegreringen under analys- och planeringsfasen. I den här utbildningen ska även personer som finns med i projektens lokala ledningsgrupper delta. Projektägaren tillsammans med länsprojektledarna kommer också att följa delprojektens arbete, inklusive hur de horisontella kriterierna beaktas och uttrycks. Under projekttiden kommer de horisontella kriterierna återkommande att tas upp vid konferenser, workshops och vid saknätverkens träffar. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Vi behöver tillgång till avropad Följeforskare. Vårt egna vetenskapliga stöd ser vi också som en resurs i uppföljnings- och utvärderingsarbetet och hen kommer att ha specificerat utvärderingsuppdrag. Deltagande delprojekt och länsprojektledare kommer också att göra egenutvärdering utifrån en mall som projektägaren tillhandahåller eller om det kommer att finnas sådan utvärderingsmall i form av frågor som ESF tillhandahåller. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Vi gör avrop från de utvärderare som ESF upphandlat - det bör säkerställa detta! När det gäller våra egna vetenskapliga stöd så har den personen den här kompetensen eller så har projektet tillgång till sakkompetens inom detta området genom något av deltagande län eller tidigare upphandlat av processtöd. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa

16 Sid 16(19) Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Vi genomför och följer upphandlingar utifrån Region Östergötlands upphandlingspolicy. Se bifogad bilaga i inskickad pappersversion av ansökningen. Moms i projektet Annat Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Respektive län står vardera som garant för 1/5 av medfinansieringen i avvaktan på beslut från ESF, efter beslut från ESF ska intyg med respektive medverkande kommun skrivas. Lista över medfinansiärer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Kontaktperson för projektet Telefon Se bifogad BILAGA 7 insänd pappersversion av denna ansökan. Organisationsnamn Region Örebro län Organisations nummer Kontaktperson för projektet Petter Arneback CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Västmanlands kommuner och landsting Organisations nummer Kontaktperson för projektet Ove Svenson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Region Östergötland Organisations nummer Kontaktperson för projektet Andreas Capilla CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Regionförbundet Uppsala län Organisations nummer Kontaktperson för projektet Tomas Stavbom CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Kommunförbundet Sörmland Organisations nummer Kontaktperson för projektet Göran Norberg CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Organisations nummer CFAR- Nummer _

17 Sid 17(19) Sammanfattning av projektet på svenska Andelen ungdomar i östra Mellansverige (ÖMS) som inte fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år ligger på ca 24 procent. Det är genomgående fler kvinnor än män som fullföljer gymnasieskolan. Andelen män som inte uppnår fullständig gymnasieutbildning är tre till fem procentenheter högre än för motsvarande andel kvinnor. På de studieförberedande programmen är andelen elever som inte fullföljt gymnasiet efter fyra år är 15 %, medan motsvarande andel på de yrkesförberedande programmen är 23 %. I gruppen unga som har svårt att få varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden ryms också nyanlända ungdomar med en varierad skolbakgrund och unga med funktionsnedsättning. Brister i grund- och gymnasieskolan är en förklaring till att personer med funktionsnedsättning generellt sett har en lägre utbildningsnivå än övriga befolkningen. Precis som inom den övriga befolkningen har kvinnor i bägge dessa grupper generellt sett högre utbildningsnivå än män. De unga, år, som lämnar studierna i förtid utan avlagd examina riskerar ohälsa och får det mycket svårt att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden, då detta är starkt kopplat till att ha slutfört gymnasiet. Även om det fortfarande finns arbeten som inte kräver gymnasieexamen så konkurreras de ungdomar som saknar examen ut av de som har den. Avhopp från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar i form av insatser för att stötta unga vuxna för ett återinträde i utbildning eller arbete. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har de fem länen i östra Mellansverige - Östergötland, Södermanland, Uppsala län, Örebro län och Västmanlands Kommuner och Landsting gått samman i en gemensam ansökan och satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden och bidra till att unga kan återgå till studier eller praktik/arbete och få en varaktig tillhörighet till arbetsmarknaden. Under perioden vill vi med stöd av ESF genomföra insatser som har som mål att de bidrar till att alla ungdomar år som riskerar gymnasieavhopp eller som redan har hamnat utanför utbildning/ arbetsmarknad fångas upp tidigt och får stöd till att återgå till utbildning eller att komma in på arbetsmarknaden. leder till att alla unga kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden stärks, särskilt genom att öka andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning. leder till att ungdomars uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet. Projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet. Sättet att nå dessa effekter är bland annat att former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas, utvärderas och etableras. Att former och metoder för unga som redan har hamnat utanför skolan utvecklas, prövas, utvärderas och etableras. Projekten ska leda till bestående förändringar i medverkande organisationer. Varaktiga strukturer ska byggas för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan. Projektet kommer att genomföras i form av ett 30 tal delprojekt på skolor och i ett 40 tal kommuner och omfattar ca 4000 unga i åldern år. Varje projekt sätter egna mål för sitt utvecklingsarbete inom ramen för ovan beskrivna projektmål. Samverkanspartners är bland annat Arbetsförmedlingar, Försäkringskassan, kommunala förvaltningar, Landsting och företag i de olika länen. Sammanfattning av projektet på engelska The proportion of young people in East Central Sweden (ÖMS) who have not completed their high school education in four years is approximately 24 percent. There are more women than men who complete secondary school. The proportion of men who do not complete secondary education are three to five percentage points higher than the corresponding proportion of women. On the preparatory study programs, the proportion of students who did not complete upper secondary school after four years is 15%, while the corresponding share of the vocational programs is 23%. The group of young people who find it difficult to gain a foothold in the labour market also includes newly arrived young people with varied educational backgrounds and young people with disabilities. Deficiencies in basic and secondary education is one reason why persons with disabilities in general have a lower level of education than the rest of the population. As the rest of the population, women in both of these groups have generally higher level of education than men. Young people, 15 to 24 years, dropping out of school without pass grades, are at risk of illness and find it difficult to enter and find a permanent job on the labour market, than those who have achieved passing grades. There are however low skilled jobs available on the labour market but young people with without pass grades can not compete with young people with complete grades. Dropping out of upper secondary school in the ÖMS region presents challenges in terms of interventions to support young adults for a re-entry into education or work. In order to apply an integrated approach to this challenge, the five regions in East Central Sweden-Östergötland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Örebro partnered in a joint application and effort to prevent and reduce the number of dropouts and academic failures and help young people to return to studies or internships/work and get a permanent affiliation to the labour market. In the period , we would like to implement the following action with the support of the ESF fund:

18 Sid 18(19) helping young people years who are at risk of dropping out or have already fallen off the education/labour market by early identification in order to receive individual support to return to education or to enter the labour market. Empowering young men and women entering the labour market, in particular by increasing the proportion who complete their high school education. Reduce the number of gender stereotyped choice of courses and jobs by widening their perspectives and choose schools/jobs from a broader perspective. Projects promoting non-discrimination perspective in its activities. The projects will promote accessibility perspective in their activities. Way to achieve these effects include Development, testing, establishment and evaluation of new tools and methods targeting young people at the risk of dropping out of school Development, testing, establishment and evaluation of new tools and methods targeting young people who have already dropped out of school Lasting changes in the participating organizations. Permanent structures to be built for continued efforts to reduce drop-out rates from secondary school. The project will be implemented in the form of a 30 sub-projects at schools and in a number of municipalities and 40 municipalities comprising approximately 4000 young people, in the age of15 to 24 years. Each project set its own goals within the framework of the project described above. Collaborative partners include Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, social insurance, municipal administrations, county councils and enterprises in the various counties. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr Summa total finansiering kr ESF-stöd 66,70 % Budgeterad medfinansiering från projektet 33,30 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 33,30 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) kr Personal kr Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Utrustning och materiel Indirekta kostnader kr Intäkter

19 Sid 19(19) Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering kr kr kr kr kr kr kr Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning