Val av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Karin Schagerlind (M), Alingsås

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Karin Schagerlind (M), Alingsås Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Per-Gordon Tranberg (M), Alingsås, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Karin Schagerlind (M), Alingsås, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Karin Schagerlind (M), Alingsås, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Karin Schagerlind (M), Alingsås, föreslår GRs valberedning Per-Gordon Tranberg (M), Alingsås. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Delårsrapport för GR per Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att fastställa föreliggande delårsrapport per april 2017 för GR. Sammanfattning av ärendet Till förbundsstyrelsen har förslag till delårsrapport per april överlämnats. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) redovisar ett positivt resultat per april 2017 på tkr med en omsättning på tkr. Årsprognosen om att ett nollresultat kommer att klaras i enlighet med beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning har reviderats ner. Nu görs bedömningen att ett negativt resultat på minus 237 tkr kommer att kunna redovisas per 31 december. Arbete pågår att med att sjösätta åtgärder för att minimera detta underskott under året. Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett positivt resultat för perioden på tkr med en omsättning på tkr. För Gryning Vård AB där ägarandelen är 54 procent är resultatet 453 tkr. ISGR AB som GR äger i sin helhet redovisar ett positivt resultat på tkr. Delårsrapporten finns bifogad i sin helhet. GRs delårsrapport per april 2017 som är den första delårsrapporten av två under året revideras inte av GRs revisorer, Ernst & Young. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson 1

3 GRs delårsrapport april

4 GRs delårsrapport april 2017 Innehåll VERKSAMHET...3 Inledning...3 Uppföljning av förbundsstyrelsens prioriterade frågor Uppföljning av styrgruppernas prioriterade frågor DELÅRSBOKSLUT APRIL GR-koncernen...8 Omsättning och resultat april GR omsättning, resultat och kostnader april GR omsättning och resultat per verksamhet april Balansposter...12 Medarbetare...12 GRs miljöarbete...13 Risker och osäkerhetsfaktorer...13 Målavstämning god ekonomisk hushållning GR april Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen)...15 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen)...15 Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen)...16 Noter GR...17 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning...19 Uppföljning av styrgruppernas prioriterade frågor i verksamhetsplan

5 GRs delårsrapport april 2017 Verksamhet Inledning Årets första tertial har fortsatt att präglas av storstadsregionens möjligheter och utmaningar i en stark tillväxt. Sedan i mars är vi en miljon invånare i Göteborgsregionen. Regionen har växt med invånare sedan år 2000, vilket motsvarar ett helt Linköping, Sveriges femte största stad. Den snabba tillväxten medför både möjligheter och utmaningar. I den fleråriga verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har GR definierat åtta utmaningar och strategier som vi ska arbeta efter tillsammans med våra kommuner. Vikten av långsiktighet i det arbete som bedrivs inom GR poängteras, liksom värdet av ett gemensamt och tydligt, målinriktat arbete för att möta framtidens utmaningar. Verksamhetsplan och detaljbudget 2017 är ett komplement till den fleråriga verksamhetsinriktningen som förbundsfullmäktige har antagit. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Uppföljning av förbundsstyrelsens prioriterade frågor 2017 Kompetensförsörjning Möjligheten att få rätt person med rätt kompetens till rätt yrke är helt avgörande för utveckling av både offentlig sektor och det privata näringslivet. Under perioden har arbetet med strategisk kompetensförsörjning genom matchning av arbetslivets efterfrågan på kompetens med individernas förutsättning och utbildningsutbudet varit i fokus i GRs arbete. Många av de insatser som styrgrupperna fokuserar på berör strategisk kompetensförsörjning, och dessa insatser följs upp i sammanställningen av styrgruppernas prioriterade frågor i slutet av detta delårsbokslut. En satsning som satt fart under årets första månader är Yrkesresan, ett GR-gemensamt program för nyanställda socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det finns en stor efterfrågan på ett liknande program för andra yrkesgrupper. Under våren har samarbete mellan GR och Business Region Göteborg (BRG) förstärkts kring kompetensförsörjningsfrågan. Vidare har en personalbehovsprognos för medlemskommunerna tagits fram som stöd för kommunernas strategiska kompetensförsörjningsarbete. En arbetsgrupp bestående av chefer från flera av GRs chefsnätverk har identifierat gemensamma utmaningar och aktiviteter och under våren har arbetet fokuserat på arbetets organisering samt hur inkluderande och assisterande tjänster kan vara ett sätt att åstadkomma en bättre kompetensförsörjning. Under 2017 kommer GR utbildning att tillsammans med branscherna Visita och Installatörsföretagen skapa förutsättningar för effektiva yrkesråd, där branschens företrädare kan föra en strukturerad dialog med regionens utbildningsanordnare inom ungdomsgymnasiet, vuxenutbildning och Yrkeshögskolan genom en regional branschsamverkan. Här kommer frågor att diskuteras och aktiviteter genomföras med fokus på att öka attraktiviteten för yrkesprogrammen. Samtliga branscher kommer att medverka på Future Skills samt genomföra studiebesök och yrkespraktik för grundskolan. Digitalisering GRs arbete med att bistå kommunerna i den digitala utvecklingen fortsätter, främst inom ramen för Västkomsamarbetet men också på delregional nivå inom kommunalförbunden. Detta beskrivs i sammanställningen av styrgruppernas prioriterade frågor i slutet av detta delårsbokslut. En ny digitaliseringssamordnare för GR tillträdde under perioden. På det sociala området får digitalisering en allt större plats i GR-nätverken. Uppbyggnaden av AllAgeHub startades i januari med medel från Vinnova, Västra Götalandsregionen och tolv av medlemskommunerna. Genom AllAgeHub 3

6 GRs delårsrapport april 2017 utvecklas ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter för tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster. Hittills har 24 västsvenska aktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle gått samman för att gemensamt etablera AllAgeHub. Samordning av EU-frågorna EU-frågorna samordnas inom GR men också med andra aktörer som Göteborgs Stad och VGR. Under 2017 har GR fortsatt att arbeta tillsammans med medlemskommunerna och andra aktörer i gemensamma utvecklingsprojekt finansierade med EU-medel. Vi omvärldsbevakar och stärker kunskapen om EU. För att stärka skolor på detta område sker samverkan bland annat med Europaparlamentet och EU-kommissionen samt med Universitets- och högskolerådet. Strategisk påverkan inom EU-området har också varit i fokus under inledningen av 2017 med anledning av att det är halvtidsöversyn av EUs befintliga budgetperiod och att planering för den nya programperioden är påbörjad. GR har flera företrädare som har deltagit i diskussionerna om utformningen av EUs framtida regionalpolitik gällande både strategiska och operativa frågor. Bland annat diskuterade förbundsstyrelsen regionalpolitik i februari. GR har även genom arbetet i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) bidragit med att göra inspel för att påverka den framtida sammanhållningspolitiken I spåren av detta har GR i tjänstemannaforum på VGR och Sveriges kommuner och landsting (SKL) bidragit i fördjupade diskussioner om regelförenklingar kopplat till EUs strukturfonder. Inom ramen för överenskommelsen om EU-samverkan mellan Göteborgs stad och GR och som ett ytterligare steg i att stärka kunskapen och delaktigheten om EU pågår nu dialog med statsrådsberedningen, VGR, CERGU (Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet), SKL och SIEPS (Svenska institutet för europapolitiska studier) om att genomföra ett EU-handslag som ett sidoevent i samband med EU-toppmötet i Göteborg i slutet på året. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen 2017 ska 2741 nyanlända med uppehållstillstånd anvisas till kommunerna i GR. Därutöver tillkommer de personer som på eget initiativ förväntas flytta till Göteborgsregionen samt asylsökande ensamkommande barn. Det ökade mottagandet av nyanlända är en av utmaningarna där GR vill stödja kommunerna. GRs insatser på området omfattar samtliga styrgrupper och avdelningar. Ofta är frågorna gränsöverskridande och förutsätter samverkan mellan olika kompetenser. Här följer några exempel på vad som skett under perioden januari april 2017: ESF-projektet nya grannar genomför kompetensutvecklingsinsatser i syfte att stärka mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Insatserna under perioden har totalt haft 828 deltagare. ESF-projektet Inväst har gått in i genomförandefas och påbörjat arbetet med att stärka sfi-verksamheter, utveckla stödmaterial för kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskolan samt anordna mötesplatser för personal som möter nyanlända. En ny omgång av GRs praktikprogram för nyanlända samhällsbyggare, På rätt plats, har startat och 14 praktikanter deltar. Intervjuerna inför praktikomgången ledde dessutom till att två personer fick en direkt anställning. GR ser över möjligheten att utveckla programmet samt bredda det till fler branscher. Drygt personer, varav cirka 300 från kranskommunerna, har deltagit i den regionala samhällsorienteringen inom Göteborgsregionen. Aktivitetsplatsen.se har utvecklats för lansering. Plattformen syftar till att underlätta för organisationer att ta fram och initiera aktiviteter för ungdomar, däribland ensamkommande barn och unga. Ett samarbete med Västra Götalandsregionen har påbörjats för att följa vidareflytten bland nyanlända med uppehållstillstånd. GR sammanställer kontinuerligt en omvärldsbevakning på området asylsökande och nyanlända barn och unga, med fokus på skolområdet. Under perioden har två sammanställningar gjorts. Inom ramen för de båda plattformarna för ensamkommande barn respektive nyanlända vuxna fortsätter samverkan mellan kommuner och aktörer som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. GR värnar om samarbetet som ger förutsättningar för ökad effektivitet och helhetssyn. Arbetet i plattformarna fokuserar exempelvis på att öka planeringsförutsättningarna för kommunernas mottagande. En annan aktuell fråga är att stärka samarbetet mellan Migrationsverket och kommuner kring ensamkommande ungdomar som fyller eller skrivs upp till 18 år. I flera sammanhang lyfter kommunerna att nyanlända barn i familj är en grupp som behöver prioriteras i högre utsträckning. GR ser därför över möjligheten att stödja kommunerna i arbetet. GR deltar också i dialoger med aktörer som bidrar till forskning och kunskap inom området, däribland Göteborgs universitet, Mistra Urban Futures och OECD. Samarbetet med dessa aktörer är viktigt för att vi ska kunna utveckla arbetet i Göteborgsregionen på ett kunskapsbaserat sätt. 4

7 GRs delårsrapport april 2017 Hälso- och sjukvårdsfrågor 2016 fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregionalnivå. Arbetet med att etablera strukturer och arbetssätt har inletts under perioden. Styrgruppen för social välfärd har tillsammans med socialchefsnätverket har blivit tydliga arenor för hälso- och sjukvårdsfrågorna på GR. GR har tagit initiativ till och driver olika frågor i samarbete med de andra kommunalförbunden i länet genom VästKom. GR samarbetar och deltar också kontinuerligt i sammanhang för vårdsamverkansorganisationerna i GR-området. Västkom-samarbetet Västkom-samarbetet är samarbetet med kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso- och sjukvård. GR har särskilt bidragit i arbetet med Framtidens Vårdinformationsmiljö, framtagandet av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal samt i arbetet med överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och VGR om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet trädde i kraft 1 april i år och överenskommelsen träder i kraft 1 januari Insatser för att implementera avtalet och göra det känt för medarbetare och berörda medborgare ska genomföras i samarbete mellan huvudmännen. Detta har gjorts genom att styrgruppen för social välfärd samt nätverken för socialchefer, chefer för äldreomsorg/hälso- och sjukvård samt IFO-chefer har hållits informerade under hela processen. 16 maj i år genomför GR på uppdrag av VGR och VästKom en konferens för att informera om överenskommelsen. Besöksnäring och destinationsutveckling Samarbetet med Göteborg & Co när det gäller besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Nätverket för besöksnäring och destinationsutveckling leds av Göteborg & Co, och medarbetare med ansvar för dessa frågor i GRs medlemskommuner deltar. Nätverket har träffats en gång under perioden och bland annat diskuterat affärsplan , Tillväxt Turism och kommunikativ paketering. Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens forum samt är adjungerad till styrelsen. Under april har GR även tagit fram ett förslag till yttrande över Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, där vi särskilt betonar det regionala perspektivet. Näringslivsutveckling inom GR via BRG och Näringslivsgruppen GRs representanter i BRGs styrelse har deltagit i möten under perioden. GR har fortsatt att via förbundsdirektören delta i Göteborgs och BRGs arbete med att ta fram ett näringslivsstrategiskt program med regional utblick. Utifrån det regionala och mellankommunala perspektivet har GR gett inspel i arbetet och en remiss till GR är att vänta under senare delen av året. I Näringslivsgruppen deltar GR med två representanter. Regionutveckling via arbete i BHU Förbundsstyrelsens presidium har tillsammans med förbundsdirektören deltagit i BHU-arbetet under perioden. Tjänstemannaberedning har ägt rum i Västgruppen. Särskilt fokus har legat på Revidering av regional infrastrukturplan inklusive åtgärdsplanering, som har varit en stående informationspunkt på förbundsstyrelsens möten. En remiss är här att vänta före halvårsskiftet. Västra Götaland 2020 GR ska bidra till regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på de av BHU antagna rekommendationerna i VG2020. GR har i arbetet med genomförandet av de rekommendationer som BHU antagit bidragit med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning och mottagandet av nyanlända. Detta beskrivs mer ingående i sammanställningen av styrgruppernas prioriterade frågor i slutet av detta delårsbokslut. Här framgår att insatserna inom GR bidrar stort till fyra av de fem ovan nämnda prioriterade områdena: Öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov Dotterbolagen ISGR och Gryning Vård För Gryning Vård AB skedde ägarsamråd kring bolagets verksamhet och ekonomi i mars och bolagets årsstämma ägde rum i april. För ISGR AB har lokalfrågan fortsatt varit i fokus och förväntas få sin permanenta lösning under året. ISGRs styrelsepresidium har träffat GRs styrelsepresidium och redogjort för verksamheten. För Gryning Vårds del ligger ett sådant möte i planeringen för hösten. Styrelseuppdrag På tjänstemannaplanet är GR engagerat i Universeum AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård AB samt Reväst. På det politiska planet är GR representerat i ISGR AB, BRG, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Korsvägen, Europakorridoren och Västkom. 5

8 GRs delårsrapport april 2017 Uppföljning av styrgruppernas prioriterade frågor 2017 Förbundsstyrelsen har fyra politiska styrgrupper med huvudsaklig uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen men också att ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde. Grupperna är: styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, styrgruppen för social välfärd och utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan, utsedd av förbundsfullmäktige. Sammanställningen som följer ger en statusrapport kring de frågor som GRs politiska styrgrupper vill verka för under 2017, med utgångspunkt för de åtta områden som definierats i verksamhetsinriktningen. Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för arbetsmarknad har fokus på arbetsmarknadens utveckling, nyanländas etablering och kommunen som arbetsgivare. Under inledningen av året har arbetet handlat om de nyanländas mottagande i kommunerna och utmaningen för kommunerna att erbjuda bostäder. Ytterligare en gemensam fråga är att fånga upp civilsamhällets engagemang inom bland annat flyktingguidesverksamheten och genom idéburet offentligt partnerskap (IOP). Styrgruppen bevakar även de aviserade förändringarna i samband med upphörandet av etableringslagstiftningen. När det gäller kommunen som arbetsgivare har fokus varit ohälsan bland kommunernas anställda genom start av ESF-projektet HälsoGReppet samt utmaningen med kommunernas kompetensförsörjning detta bevakas bland annat genom kommunernas arbete med kompetensförsörjningsplaner samt upprättande regionala och delregionala personalbehovsprognoser. I kompetensförsörjningsarbetet arbetar representanter från flera av GRs chefsnätverk och de har bland annat fokuserat på förekomsten av instegsjobb och assisterande tjänster som ett sätt att komma åt kompetensförsörjningsutmaningen. Det handlar även om hur vi kan arbeta med gemensam marknadsföring av kommunal sektor gentemot presumtiva arbetstagare och att hitta lösningar för att få en ökad rörelse på arbetsmarknaden. 11 av medlemskommunerna har en låg arbetslöshet, under 4 procent (april 2017), vilket motsvarar närmare personer varav drygt 70 procent är boende i Göteborg, utrikesfödda och har låg utbildning. Ett sätt att arbeta med detta är överenskommelserna inom DUA (delegationen för unga och nyanlända till arbete) som tydliggör samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen kring gemensamma målgrupper. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Arbetet följer i allt väsentligt verksamhetsplanen för Inledningen av året präglades av ett intensivt arbete inför revideringen av Regional transportinfrastrukturplan En snäv tidsram innebar kort om tid för den politiska beslutsprocessen och för att möjliggöra en politisk förankring inrättade styrgruppen ett utökat presidium med fokus på att prioritera angelägna brister i den delregionala transportinfrastrukturen. De identifierade bristerna utgör GRs inspel för det fortsatta arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Som en del i arbetet för att möta framtidens utmaningar rörande boende och bostäder har styrgruppen haft en dialog med nätverket för samhällsbyggnadschefer kring aktuella fokusområden: Samhällsbyggnadsprocessen från idé till inflyttning samt Social hållbarhet i samhällsplaneringen. Motsvarande dialog med chefsnätverket Avfall/ VA kring en hållbar livsmiljö fokuserade bland annat på uppdraget att säkra den regionala tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjning. Projektet På rätt plats, som tidigare framgångsrikt bidragit till att nyttja kompetens hos nyanlända, har skalats upp med ett nytt praktikprogram för att ytterligare kunna stärka och möta behovet av kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn. I slutet av mars valdes ny ordförande i styrgruppen. Styrgruppen för social välfärd Styrgruppens arbete följer den plan som tagits fram och vi kan inte konstatera några större avvikelser, snarare är det fler aktiviteter igångsatta än vad som hade planerats. Flera av de viktiga frågor som styrgruppen hanterar kopplade till de strategiska områdena i verksamhetsinriktningen har kommenterats tidigare i texten: digitalisering, kompetensförsörjning, flyktingmottagande samt hälso- och sjukvårdsfrågor. Fler frågor än tidigare finns på agendorna i nätverken och i styrgruppen och det finns en ökad efterfrågan på insatser från FoU i Väst och Kompetensutvecklingsgruppen. GR är en aktör man räknar med nationellt och regionalt för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Utbildningsgruppen Arbetet på GR Utbildning följer verksamhetsplanen för Ett av de strategiska temaområden som GR Utbildning tillsammans med utbildningscheferna har prioriterat inför 2017/2018 är strategisk kompetensförsörjning. Bland annat har utvecklingen av den nya mötesplatsen Future Skills i anslutning till Gymnasiedagarna påbörjats och ESF-projektet College Väst är i full gång för att stärka collegekonceptet i regionen. 6

9 GRs delårsrapport april 2017 Andra ESF-finansierade projekt som pågår är InVäst Integration Västsverige, som den 1 mars gick in i genomförandefas och under två och ett halvt år kommer att fokusera på bland annat utveckling av sfi i Västsverige. Därtill har arbetet med att motverka studieavbrott intensifierats. Plug In 2.0 har gått in i projektets sista år, samtidigt är projektet Fullfölja studier GR (FSGR) igång med analys- och planeringsfas. Utvecklingen av IT-system och digitala verktyg fortsätter. Ferieplatsen.se har tagits fram för att samordna feriepraktik och andra former av sommaraktiviteter, och en förstudie gällande ett nytt IT-system för läromedelsdistribution har genomförts. Samtidigt fortgår det ettåriga projektet mellan gymnasieantagningarna i GR och Kommunerna i Stockholms län (KSL) kring antagningssystemet Indra2, liksom samarbetet mellan GR, Malmö och Stockholms stad kring en jämförande studie av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. 7

10 GRs delårsrapport april 2017 Delårsbokslut april 2017 GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed delårsbokslut per april månad GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden samt en av fyra huvudmän i Stiftelsen Korsvägen. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans hade dessa kommuner invånare den 31 december 2016 och miljonstrecket nåddes under de sista dagarna av mars månad GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GRs dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av GR (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se Omvärldsanalys Nedan följer en kort sammanfattning av SKLs Ekonomirapport maj 2017 avseende kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar. Kommunernas resultat 2016 var ett av de starkaste någonsin trots att kostnaderna ökade ovanligt kraftigt. De närmaste åren kommer den kraftiga ökningen av antalet barn och äldre att fortsätta. Denna ökning motsvaras inte av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Fram till 2020 kommer ett gap på 40 miljarder kronor uppstå mellan underliggande intäkter och kostnader om verksamheten fortsätter att utvecklas som hittills. Detta är inte hållbart. Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. (Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi. SKL). Finansförvaltning En policy som är beslutad av förbundsfullmäktige anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsstyrelsen är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen på delegation från förbundsstyrelsen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet 8

11 GRs delårsrapport april 2017 över tkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Summa likvida medel (bank) uppgår till tkr per Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. GR har placerat tkr i Nordeas räntefond Nordea Institutionell Kortränta. Denna räntefond placerar främst i svenska räntebärande värdepapper med kort räntebindningstid. Fonden kan även placera en mindre del i europeiska räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är högst 360 dagar. Fonden omfattas även av Nordeas policy för Ansvarsfulla investeringar. Fonden omfattas även av särskilda etiska kriterier. Värdeutvecklingen har varit -8 tkr eller -0,06 procent och aktuellt värde per är tkr. Risker och osäkerhetsfaktorer för koncernen Liksom tidigare är ISGR fortsatt trångbodda och i behov av mer och/eller effektivare lokalyta. Styrelse och ledning för skolan arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Måluppfyllelse Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i de årliga verksamhetsplanerna som varje politisk styrgrupp har lagt fast. För mer information om respektive styrgrupps mål och måluppfyllelse, se avsnittet Uppföljning av verksamhetsplan GR april 2017 som redovisas i eget avsnitt (sid 21). Omsättning och resultat april 2017 Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 30 april uppgår till tkr jämfört med tkr 30 april Resultatet per april uppgår till tkr att jämföra med motsvarande period 2016 då resultatet uppgick till tkr. Under perioden januari-april har Gryning haft ett resultat som är knappt tkr sämre än föregående år, men något bättre än budget. Resultatet första tertialet uppgår till 453 tkr. Omsättningen är lägre än föregående år och budget, främst beroende på en minskad efterfrågan på placeringar inom verksamhetsområde Ensamkommande flyktingbarn (EKB). I övrigt fortsätter den generella efterfrågan på Grynings tjänster att vara hög. Kostnaderna utvecklas väl inom ramarna för den lagda budgeten både verksamhetsnivå och på stabsnivå. För ISGR är utfallet för årets första tertial positivt, tkr efter skatt. Resultatet är bättre än budgeterat utfall för perioden. Vid jämförelse mellan budget och utfall avseende intäkter kan noteras att utfallet är knappt tkr bättre än budget. Omsättningen uppgår till tkr. Intäkterna för den svenska sektionen, är avstämda mot GR. Merparten av intäktsförbättringen ligger mot internationella sektionen, fler elever. Prognostiserat resultat för helåret är tkr före skatt. Elevtalsutvecklingen är positiv och i dagsläget har ISGR elever. Höstterminens elevorganisation ser ut att bli likvärdig med vårterminens organisation. Avtal med företag har tecknats avseende lokalbidrag till ett årsbelopp på drygt tkr för innevarande kalenderår. Väsentliga händelser i koncernen perioden januari april 2017 Den stora utmaningen för Gryning Vård AB är att bolaget har en relativt stor andel fasta kostnader i verksamheten, samtidigt som intäkterna är betydligt mer lättrörliga då de i stor del påverkas av antalet placeringar på institutionerna och familjehemmen. För att möta detta jobbar bolaget med en nära dialog med kommunerna för att säkra att Gryning har rätt utbud. Dessutom pågår ett arbete med att öka flexibiliteten i verksamheten. För 2017 kommer året främst att präglas av att ställa om verksamheten för att matcha den lägre efterfrågan på placeringar på EKB-enheterna. En konsekvens av detta är att ett antal enheter kommer att stängas. Under året kommer samtidigt två nya enheter inom verksamhetsområdena Ungdom och LSS att startas för att möta den efterfrågan som finns på den typen av placeringar. ISGR fortsätter att leta efter lämpliga lokaler till sin verksamhet. I dagsläget finns några få objekt som är intressanta och som utreds närmare. Arbetet fortgår även med fundraisingarbete i syfte att säkerställa att ISGR ekonomiskt kan klara en högre hyresnivå än idag. 9

12 GRs delårsrapport april 2017 GR omsättning, resultat och kostnader april 2017 Omsättning för GR Omsättningen för perioden januari till och med april 2017 uppgår till tkr att jämföra med samma period föregående år som uppgick till tkr, vilket är en ökning med 17 procent. GRs omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel. Denna om sättningsökning kan till absolut största delen hänföras till avdelning Utbildning och beror på ökade statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande men även på ökad försäljning inom läromedel. Läs mer under Omsättning och resultat per verksamhet. de projekt och insatser som utförs. Som exempel på detta kan anges att för helåret 2016 var motsvarande siffror 11 respektive 89 procent. GRs strävan är att ge medlemskommunerna ett mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften. Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög. Finansnetto Finansnettot per 30 april +7 tkr, att jämföra med motsvarande period 2016 då finansnettot var +413 tkr. Föregående års positiva utfall berodde på mervärde av aktieförsäljningen i Göteborg & Co på 375 tkr. Resultat GR redovisar ett positivt resultat på tkr per april 2017 vilket även är tkr bättre än periodiserad budget. Periodens överskott mot budget kan i huvudsak förklaras av lägre personalkostnader än planerat till följd av att vissa projekt är senarelagda men även av att konferensdelen på GR uppvisar ett större överskott mot budget. Prognostiserat helårsresultat för GR per april är minus 237 tkr till följd av ofinansierade delar i en del av ESF-projekten som pågår. GR utför fortfarande uppdragen kring hälso- och sjukvårdsuppdraget samt samordnarrollen för delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) ofinansierat i avvaktan på beslut i förbundsfullmäktige kring höjd årsavgift. Kostnader Kostnaderna per uppgår till tkr ( tkr). Dessa utgörs till största delen av personalkostnader, läromedelsinköp, köp av utbildningsplatser inom satsningen på vuxnas lärande, konsultarvoden och transfereringar till andra regionala organisationer. Vidaretransfereringar Cirka 38 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidaretransfereras till andra regionala organisationer enligt tabell nedan. Göteborg & Co, Västkuststiftelsen och några ytterligare organisationer har fakturerat lägre belopp än budgeterad nivå januari april men dessa kostnader har periodiserats in i det ackumulerade resultatet för GR. Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GRs omsättning samt summa årsavgift per sista april, finansieras GRs verksamhet till 18 procent av årsavgiften och till 82 procent av övriga intäkter. Siffrorna förändras över året då andelen alternativfinansiering ökar ju längre året går med hjälp av alla Transferering till andra regionala organisationer (kkr) Lämnade bidrag GR Business Region Göteborg (BRG) Göteborg & Co Västkom Västkuststiftelsen Övriga * Summa lämnade bidrag *) Europakorridoren, Reväst, VG Miljösamverkan, LTS, ARC, Mistra Urban Futures & Europa Direkt. 10

13 GRs delårsrapport april 2017 GR omsättning och resultat per verksamhet april 2017 Styrgruppen för social välfärd Verksamhetens omsättning januari april är tkr, under motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Den stora skillnaden förklaras av att Kompetensutvecklingsgruppen som utför arbetet på såväl det sociala som arbetsmarknadsområdet inte korrigerade per april 2016 då detta är det första delårsbokslut per april som görs i GRs historia. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden är -241 tkr. Underskottet kan hänföras till EUprojekten där underskotten är och förväntas bli avsevärt högre än vad man initialt trodde. Verksamheten kommer under året att arbeta aktivt med att försöka finna lösningar, och i den mån det är möjligt alternativa finansieringar. Verksamheten är för 2017 budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per april indikerar dock att styrgruppen för social välfärd kommer att leverera ett resultat på -823 tkr. Åtgärder är som tidigare nämnts sjösatta för att komma ner så nära budgetbalans som möjligt. Styrgruppen för arbetsmarknad Verksamhetens omsättning (inklusive Validering Väst) januari april är tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Liksom för sociala styrgruppen är finns jämförelsestörande siffror i omsättningen. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden uppgår till +238 tkr. Verksamheten för 2016 är budgeterad med ett nollresultat. Arbetsmarknads medlemsfinansierade del visar t.o.m. april ett överskott som kan delvis förklaras av att verksamheten under första tertialet haft föräldraledig personal. Överskottet förväntas dock minska under året. Årsprognosen per april indikerar att styrgruppen för arbetsmarknad kommer att leverera ett positivt resultat på +236 tkr. Utbildningsgruppen Verksamhetens omsättning januari april är tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Störst ökning på omsättningen ser man inom Vuxenutbildningen på cirka tkr, EU-verksamheten på tkr och Läromedel och ISGR med drygt tkr per verksamhet. Resultatet för perioden januari till april uppgår till +87 tkr. Det föreligger en osäkerhet avseende finansieringen av ej finansierade overheadkostnader i ESF projekt. Förändrade principer internt för hanteringen av overheadkostnader medför att denna post förblir en osäkerhetsfaktor som kan påverka årsresultatet för Inom gymnasieantagningens verksamhet ser vi fortsatt ekonomiska utmaningar för en budget i balans för helåret Verksamheten är för 2016 budgeterad med ett nollresultat och årsprognosen per april indikerar ändå att Utbildningsgruppen kommer att leverera ett resultat i enlighet budget. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetens omsättning januari april är tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Resultatet för perioden uppgår till 561 tkr. Lönekostnaderna för perioden har varit lägre än ackumulerad budget på grund av vakanta tjänster, vilket ger förklaring till cirka 300 tkr av det nuvarande resultatet. För övrigt kan överskottet förklaras med att medel som avsatts för GRs medfinansiering i olika projekt hittills i år blivit lägre än förväntat eftersom några av projekten tappat lite farten som konsekvens av vakanser. Användning av avsatta medel förväntas öka succesivt under året i takt med att aktiviteten på projektsidan ökar. Verksamheten är för 2016 budgeterad med ett nollresultat och årsprognosen per april indikerar att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad kommer att leverera ett positivt resultat på 200 tkr. GR-gemensam verksamhet GR-gemensam verksamhets omsättning januari april uppgår till tkr och omsättningen för samma period föregående år var tkr. Resultatet för gemensam verksamhet är tkr. Periodens överskott mot budget kan i huvudsak förklaras av lägre personalkostnader än planerat men även av att konferensdelen på GR uppvisar ett större överskott mot budget än plan med 238 tkr. Dessutom ligger politikerarvoden på en positiv avvikelse på 300 tkr till följd av färre möten än vad budgeten anger. GR-konferens på GR uppvisar ett större överskott mot budget och dessa medel behövs för att kunna klara sommarens i stort obefintliga verksamhet. GR har även under året genomfört principförändring kring hur ofinansierade OH-delar i ESF-projekt ska finansieras i organisationen. Idag ligger ansvaret fullt ut ute i verksamheten att lösa denna utmaning. Detta innebär att det finns medel centralt i dagsläget som kommer att förbrukas i verksamheten löpande under året. 11

14 GRs delårsrapport april 2017 VERKSAMHET Styrgruppernas verksamhet *) Kostnader inkl avskrivningar Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet Totalt Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Politisk organisation Resultat från försäljning av aktier Finansiella poster (ej bankk) Transfereringar till andra org Övrig verksamhet totalt Totalsumma Balansposter Balansomslutningen uppgår den 30 april till tkr jämfört med tkr den 31 december Tillgångar och investeringar På tillgångssidan är det främst de likvida medlen som ökar då GR erhållit förutbetalda medel för många projekt samt statsbidrag för vuxenutbildningar som ska genomföras under året. Per sista april har GR tkr på bank mot per sista december Skulder och eget kapital På skuldsidan ökar upplupna kostnader/förutbetalda intäkter. Vad gäller förutbetalda intäkter är det främst posten periodisering av pågående projekt och förskott från kund som ökat. Medarbetare GR är en organisation som under de senaste åren vuxit i storlek och som har ett starkt varumärke. Då organisationen är en kunskapsorganisation som har till primärt syfte att skapa medlemsnytta för de 13 medlemskommunerna är medarbetarna verksamhetens viktigaste resurs. Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. GR ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme för individens och verksamhetens utveckling. Medarbetare som trivs hos oss är den viktigaste förutsättningen för att GR även fortsatt ska kunna leverera tjänster med hög kvalitet. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och om målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig framgångsfaktor för GR. Våra chefer har ett tydligt uppdrag att driva och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna. För att stärka och stödja cheferna i deras roll finns en rad koncerngemensamma utbildningar startade GR upp ett värdegrundsarbete. Detta arbete har fortsatt under 2017 och kommer även att genomsyra en stor del av det interna arbetet under det kommande året. GR är en väl uppbyggd organisation förarbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa samordnas centralt och det finns gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär förutom ordinarie årsarbetare även har arvodesanställda och konsulter för specifika uppdrag. Antal anställda 30 april var antalet anställda 194 vilket är 35 fler jämfört med föregående år vid samma tidpunkt. Det motsvarar en ökning med 22 procent och samtidigt har omsättningen ökat med 17 procent. Det innebär att ökningen av antalet 12

15 GRs delårsrapport april 2017 anställda beror på fler och/eller större uppdrag under år. Andelen heltidsanställda av tillsvidareanställda är oförändrat med 73 procent. De tillfälliga anställningarna har ökat med 12,1 procentenheter till 25,3 procent. Ökningen kan förklaras dels av provanställningar, dels av tillfälligt inkommande uppdrag. Antal årsarbetare inom GR har ökat med 16 jämfört med föregående år vid samma tidpunkt, vilket motsvarar en volymökning på 13 procent. Sjukfrånvaro Jämfört med sista april 2016 har sjukfrånvaron ökat med 2,9 procentenheter, från 2,9 till 5,8 procent. Den korta sjukfrånvaron, 1 59 dagar, har minskat i andel med 17 procent enheter till 24 procent av den totala sjukfrånvaron. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har ökat i andel med 17 procentenheter till 76 procent av den totala sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron har ökat för både män och kvinnor. Månadsvis uppföljning av sjukfrånvaro görs av personalenheten, och en kontinuerlig dialog förs med verksamhetsansvariga för att tidigt förbereda eventuella rehabiliteringsinsatser vid upprepad frånvaro. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via ITP-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspension, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. GRs miljöarbete Sedan år 2003 är GR miljödiplomerat och ser detta som en självklar del i verksamheten. GR genomgår under mars-april en miljörevision i syfte ständigt förbättra miljöarbetet och fortsätta leva upp till kraven i diplomeringen. GR strävar efter att integrera miljöaspekter i verksamhetens alla processer och därmed bidra till en hållbar utveckling. Vårt miljöarbete ska genomsyra varje del av vår verksamhet. En ny mötes- och resepolicy är framtagen och beslutas i GRs Ledningsgrupp under våren Risker och osäkerhetsfaktorer Det finns i dagsläget inga identifierade väsentliga ekonomiska risker eller osäkerhetsfaktorer för GR förutom de som redan identifierats i årets verksamhetsplan. Dessa är att klara verksamheten och de nya, ännu så länge, ofinansierade uppdragen kring hälso- och sjukvårdsuppdraget samt DKR. Målavstämning god ekonomisk hushållning GR april 2017 Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (GEH). GR har därför i verksamhetsplan 2017 tagit fram riktlinjer för GEH, vilka kommer att följas upp i samband med delårsrapporter och årsbokslut. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att organisationen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Se tabell nästa sida. 13

16 GRs delårsrapport april 2017 Tabell. Målavstämning god ekonomisk hushållning GR april 2016 God ekonomisk hushållning i verksamheten GRs verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GRs tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt. GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsstyrelsens beslut om finansiella mål och ramar. Den totala sjukfrånvaron för GRs medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå. Indikator GRs verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. GR ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån förbundsstyrelsens reglementen, riktlinjer och beslut. GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna. GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäkringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras. GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. Förbundsstyrelsens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. GRs olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning. Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GRs avdelningar skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. Sjukfrånvaron på GR ska understiga 3,5 procent på helåret. Avstämning GRs finansiella mål Indikator Avstämning GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod. Långsiktigt ska GRs egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden. GRs sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka. GRs intäkter ska överstiga dess kostnader. GRs egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende. Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv. GRs investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel. GR arbetar strukturerat och metodiskt med kostnadsuppföljning genom uppföljningsmöten. Insatser av väsentlig karaktär (betydande ekonomiskt värde) rapporteras löpande till ledning. Rapport över genomförda aktiviteter samt en ny plan för innevarande år har rapporterats och fastställts av förbundsstyrelsen vid deras sammanträde GR har utvecklat målarbetet och fastställt en flerårig verksamhetsinriktning med ettåriga verksamhetsplaner. Verksamhetens mål följs upp i delårsrapporterna med en beskrivning av nuläget och i årsredovisningen. GR har i höstas med hjälp av försäkringsmäklare gått igenom försäkringsskyddet. Allt från sakförsäkring till tjänstereseförsäkring gicks igenom, inte minst kopplat till att GR nu huserar i nya lokaler. Bedömningen från GR själva och upphandlad försäkringsmäklare är att vi har ett fullödigt försäkringsskydd. GR har arbetat fram en policy som anger riktlinjer för medelsförvaltning är fastställd i förbundsfullmäktige. Förbundsdirektören är ansvarig för GRs medelsförvaltning. Per april redovisar GR ett samlat positivt resultat på tkr vilket är en avvikelse mot periodiserad budget på tkr. En negativ prognos på -237 tkr är lagd och åtgärder krävs för att klara målet i enlighet med god ekonomisk hushållning. Lagt mål i budget 2017 är +150 tkr. Per april månad redovisar ingen avdelning negativt resultat. Däremot flaggar avdelning Välfärd för ett eventuellt minusresultat på helåret. Åtgärder kommer att vidtas i syfte att nå som sämst ett nollresultat. Ett befarat underskott är identifierat inom avdelning Välfärd och åtgärder har vidtagits för att klara ekonomin på helåret. Sjukfrånvaron under perioden uppgick till 5,8%. Det innebär att sjuktalet ackumulerat under året ligger sämre än helårsmålet. Den långa sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Viktigt är att följa utvecklingen under årets resterande månader. GRs intäkter uppgår till tkr och dess kostnader till tkr (exklusive avskrivningar) vilket innebär att målet är uppnått. GRs egna kapital per uppgår till tkr. Det identifierade måltalet för 2017 är tkr. Målet är därmed nått. Soliditeten per uppgår till 24% och uppfyller därmed måltalet. 100 procent av GRs investeringar har finansierats med hjälp av egna medel. 14

17 GRs delårsrapport april 2017 RESULTATRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Resultat från försäljning av aktier Finansiella intäkter Finansiella kostnader (inkl bankkostnader) Resultat efter finansnetto Aktuell skatt *) PERIODENS RESULTAT *) Inkomstskatten avseende 2016 i koncernens bolag har beräknats som 22% av årets resultat före skatt. FINANSIERINGSANALYS GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN *) *) Rörelseresultat före avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Resultat från försäljning av aktier Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar 0 KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av långfristiga finansiella skulder KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut *) Jämförelsesiffror för perioden är ej möjliga att beräkna då samtliga koncernföretag ej gjort månadsavslut per

18 GRs delårsrapport april 2017 BALANSRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvara S:a immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier S:a materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Aktier övriga Fordran hos koncern Övriga finansiella anläggningstillgångar 0 0 Uppskjuten skattefordran S:a Finansiella anläggningstillgångar LAGER & PÅGÅENDE PROJEKT Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående projekt FORDRINGAR Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar LIKVIDA MEDEL Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER EGET KAPITAL Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt Avsättning pension Övriga avsättningar Summa avsättningar LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar

19 GRs delårsrapport april 2017 Noter GR (kkr) Not 1, Specifikation av personal, personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL GR Antal årsarbetare Kvinnor Män Summa årsarbetare Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp Kvinnor 4 4 Män 2 2 Summa förbundsdirektör/vd & ledningsgrupp 6 6 Antal i april 2017 Antal i april 2016 Ökning/ minskning Antal tillsvidareanställda på heltid Antal tillsvidareanställda på deltid Antal tidsbergränsade anställda Antal timavlönade Totalt antal anställda Av tidsbegränsade anställda är 0 st vikarier för föräldralediga 2017 och 0 st SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) GR Löner och ersättningar Styrelse, & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension/återföring pensionsavsättning 0 0 Förändring löneskuld & semesterlöneskuld Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning pension *) Övriga personalkostnader Summa personalkostnader *) 2016 års siffror exkluderar särskild löneskatt. TOTAL SJUKFRÅNVARO (%) April 2017 GR April 2016 Kvinnor 7,2 3,8 Män 1,2 0,9 Summa total sjukfrånvaro (%) 5,8 2,9 Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) Kvinnor 54,0 28,0 Män 8,0 6,0 Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) 42,0 22,0 Varav långtidssjukfrånvaro 76,0 59,0 Varav långtidssjukfrånvaro timmar per årsarbetare 32,0 13,0 Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 4,7 0, år 5,2 3,5 50 år och äldre 6,9 2,2 17

20 GRs delårsrapport april 2017 Not 2, Pågående projekt per verksamhet, kkr Pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (GR har en fordran på någon). Verksamhet Överskjutande intäkter i pågående projekt Överskjutande kostnader i pågående projekt Styrgruppernas verksamhet Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet Totalt Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Övrig verksamhet totalt Verksamheten totalt

21 GRs delårsrapport april 2017 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Sammanställd redovisning I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst 20 procents inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Tillgångar och Skulder Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Tillgångar och Skulder i utländsk valuta Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med FARs uttalande om redovisning av bank- och företagscertifikat och statsskuldväxlar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFOmetoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/- fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorer-programvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. 19

22 GRs delårsrapport april 2017 Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader 33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. n 20

23 GRs delårsrapport april 2017 Uppföljning av styrgruppernas prioriterade frågor i verksamhetsplan 2017 Förkortningar: VGR... Västra Götalandsregionen SFI... Svenska för invandrare DUA... Delegationen för unga till arbete AF... Arbetsförmedlingen YA... Yrkesakademin PUT... Permanent uppehållstillstånd IOP... Idéburet offentligt partnerskap MI... Motiverande Samtal MET... Motivational Enhancement Therapy ÅP... Återfallsprevention IPS... Arbetslivsinriktad rehabilitering EBP... Evidensbaserad (kunskapsbaserad) praktik ÄBIC... Äldres behov i centrum IBIC... Individens behov i centrum NSK-s... Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten Tejping... Verktyg för stärka möjligheten till kommunikation 21

24 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning. Ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället. med fokus på att Status per april 2017 Stödja medlemskommunerna med arbetet inom ramen för DUA (delegationen för unga till arbete). Stödja medlemskommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb. Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar. Driva projekt genom hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning för att minska studieavbrott och få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning. Anordna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för unga vuxna. Öka satsningen på utveckling av studie- och yrkesvägledning, den digitala plattformen Syvonline och entreprenörskap. Vidareutveckla anskaffning, kvalitetssäkring och samordning av praktikplatser inom medlemskretsen och med andra samverkansaktörer. Identifiera och stimulera former för samverkan i gränssnittet mellan utbildning, kommun och arbetsliv. Stödja kommunernas mottagande gällande nyanlända med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i både det korta och långa perspektivet. Genomföra metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom alla utbildningsformer Utveckla miljöer för lärande. Bidra till utveckling av regionala yrkesutbildningar. Utveckla och kvalitetssäkra det gemensamma arbetet med det regionala utbildningsutbudet Utveckla boendeformer. Stödja mellankommunal samverkan för insatser till ensamkommande barn och unga samt att hantera konsekvenserna av förändrade förutsättningar för kommunerna. Stärka samverkan kring barns hälsa. Arbete pågår genom forskarstöd till AME-verksamheterna kring DUA, gemensamma möten mellan DUA-delegationen och GRs chefsnätverk. Forskaruppdrag från VGR kring att kartlägga ungas insteg. Sammanställning av medlemskommunernas feriejobb sker årligen. Se ovan. Pågår. 50 olika utbildningar startade i januari och mars. En stor del var riktade mot nyanlända. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. Bland annat ett projekt beträffande Yrkesutbildningar integrerade med arbete. Pågår. Folkhögskolespåret pågår. Plattform ensamkommande pågår. Plattform ensamkommande pågår. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 22

25 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället. med fokus på att Status per april 2017 Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna. ESF-projektet Nya GRannar och löpande kompetensinsatser pågår. forts. forts. Skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska. Samverkan sker mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer. Tidiga, förebyggande och behandlande insatser sker. Unga människor får möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället. Minska risker för ungas missbruk Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor. Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt när det gäller skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga. Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser. Stärka kompetensen i frågor som rör den sociala barn- och ungdomsvården. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser. Utveckla samverkan mellan Gbg Stad och övriga GR-kommuner för att stärka kompetens och beredskap kring frågor som rör organiserad brottslighet. Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser. Ta utgångspunkten i nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet samt den nationella ANDT-strategin LUPP, barnmätverket och FoU-stöd i Kungälvs hållbarhetsarbete pågår. FoU-stöd Gryning Vård samt Mölndal pågår. Samverkansforum med Gryning på väg att etableras. FoU-studie om elevhälsa pågår. Pilotutbildning kring samverkan om barns hälsa pågår. PYC-utbildningar pågår. PYC inspirationsdag för länet. GR deltar i nätverk med länsstyrelsen kring föräldrastödsinsatser. Utvecklingarbete kring stöd till föräldrar med placerade barn. Yrkesresan igångsatt. Löpande kompetensinsatser inom området. Utvärdering av implementering av Toleransprojektet pågår. Avvaktar svar från Göteborgs Stad. Kompetensinsatser och metodstöd i delaktighetsmodellen (DMO). Kompetensinsatser pågår. GR deltar i nationellt nätverk samt i Länsstyrelsens nätverk i Västra Götaland. GR deltar i CERA/GU. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 23

26 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Under året ska GR särskilt verka för Främja social hållbarhet i samhällsplanering. Utveckla samhällsplaneringen i enlighet med Målbild Göteborg-Borås Förbättra mottagandet för nyanlända flyktingar. Åstadkomma en arbetsmarknad för alla. Stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden med fokus på att Status per april 2017 Öka kunskapen kring samhälls- och transportplaneringens betydelse för social hållbarhet. Integrera näringslivet i samhällsplaneringen längs stråket. Utveckla indikatorer för social hållbarhet i ett tillväxtstråk. Den kommungemensamma plattformen för nyanlända stärks. GR stödjer kommunerna och ger möjlighet till samverkan vid ett ökat mottagande. Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering med hög kvalitet. Särskilt bevaka hur de nya regelverken och det ökade mottagandet av nyanlända påverkar förutsättningarna för den enskildes etablering. Samarbeta inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideell sektor. Stödja kommunerna i arbetet med att ställa sociala kriterier vid upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg Samarbeta med sociala företag så att fler långtidsarbetslösa ges möjlighet till egen försörjning genom arbete. Bidra med kunskap om de möjligheter som finns vad gäller subventionerade anställningar och följa upp hur medlemskommunerna arbetar med detta. Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen. Stödja och bidra till kvalitetssäkring i kommunernas arbete med sfi genom projektet In Väst. Vidareutveckla regional samverkan kring yrkesutbildningar med språkstöd. Kunskapsöversikt om social hållbarhet i samhällsplanering framtagen. Planerad start andra halvåret. Kartläggning av sociala aspekter i samhällsplanering klar. Arbetet i plattformen och tillhörande strategigrupp/ arbetsgrupper pågår kontinuerligt. Pågår bland annat genom plattformarna, styrgruppen för samhällsorientering och nätverket för flyktingguide/ språkvän samt kunskapshöjande insatser inom Inväst och Nya Grannar. Medlemskommunerna (förutom Kungsbacka) har ett samarbetavtal om gemensam samhällsorientering. Utvecklingen och kvaliteten följs kontinuerligt. Pågår genom plattformen. Samarbete med VGR för att analysera vidareflytt bland nyanlända och ev. konsekvenser av bosättningslagen. Pågår inom ramen för nätverket för flyktingguide/ språkvän samt inom projekt IOP (idéburet partnerskap). Projekt för att stötta medlemskommunerna pågår. Projekt för att stötta medlemskommunerna pågår. Kontinuerligt lärande och erfarenhetsutbyte i chefsnätverk. Kartläggning av inkluderande och assisterande tjänster. Pågår. Pågår, stor utbildningsstart i januari och mars. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 24

27 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En inkluderande region för goda livsvillkor hela livett forts. Under året ska GR särskilt verka för Stärka mottagandet av nyanlända i skolan Främja människors delaktighet i samhället oavsett funktionsvariationer. Motverka ekonomisk utsatthet. Äldre och anhöriga blir engagerade och delaktiga i samhället. Främja äldres hälsa. Främja en sammanhållen vård och omsorg. med fokus på att Status per april 2017 Mot bakgrund av den kartläggning som gjordes i GR Utbildnings nätverk och grupper, samt enligt inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, prioritera och påbörja insatser på kort, medel och lång sikt. Utveckla antagningsarbetet för elever som söker till gymnasiet med utländska betyg, och arbeta med frågan om hur bedömning av kunskap sker hos dessa elever. Lansera och genomföra aktiviteter genom verktyget Aktivitetsplatsen.se. Fördjupa arbetet med projektverkstäder riktade till nyanlända ungdomar inom projektet Plug In. Bidra till att stärka barns och ungas inflytande, brukares delaktighet samt systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet. Stödja kommunernas arbete med handlingsplanen för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling när det gäller tillgänglighet, välfärdstekniktjänster, mötesplatser och träffpunkter samt generationsöverskridande möten. Utveckla metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. FoU-stöd Västernorrlandsmodellen samt kompetensinsatser planeras. Webbaserade arbetsverktyget FUNCA presenteras för FH-chefsnätverket. Sju kommuner anmäler intresse för implementering. Avrapporterad till förbundsstyrelsen och avslutad. Medverka till att SKLs projekt får genomslag. Nätverk för nyckelpersoner inom kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete för äldre. Fokus på äldre migranters inkludering i samhället (handledning av kommundoktorand), Göteborg Pilotprojekt tvärsektoriell analys och handlingsplan psykisk hälsa i Göteborgs Stad (Majorna-Linné och Askim/Frölunda/Högsbo. Avslutat. Unga vuxnas psykiska hälsa synliggörs. Utvärdering av länets 54 ungdomsmottagningar startat. Öka kompetensen för hur äldres psykiska hälsa Kompetensinsatser. och missbruk kan mötas. Stödja utvecklingen mot mer personcentrerad vård, stöd och omsorg. Avslutat arbete med framtagande av modell för egenuppföljning i team för Mobil närvård. Utvecklingsprocess kring vård- och stödsamordning. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 25

28 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet forts. Under året ska GR särskilt verka för Främja en sammanhållen vård och omsorg. forts. med fokus på att Status per april 2017 Utveckla GRs utvidgade uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor i samarbete med medlemskommunerna. Kompetensinsatser, arbetsgrupper, samverkan med olika aktörer bl.a. kring nationella demensriktlinjer, hälso- och sjukvårdsavtalet, trygg och effektiv utstrivning från sluten vård. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 26

29 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Livslångt lärande Under året ska GR särskilt verka för Stärka kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. Individer som har kunskap, färdigheter och kompetens som inte är dokumenterad får den synliggjord genom validering. Utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan. Bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet. med fokus på att Status per april 2017 Nyttja kompetensen hos nyanlända. Utveckla GRs arbete med kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn. Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad Validering Väst bidrar till ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet. Validering Väst fungerar som stödstruktur för de verksamheter som arbetar med validering. Tillgängliggöra lärverktyg i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov med fokus på lärstilar och lärmiljöer. Utveckla kompetens samt stöd till skolor gällande olika individers lärstilar och behov. Ställa krav i samband med avrop på hur det pedagogiska upplägget skall vara för att svara mot vuxnas behov, vilket bidrar till kvalitetssäkring av utbildningsutbudet. Utveckla metoder och erbjuda kompetensutveckling för alla aktörer inom utbildningslandskapet i regionen. Utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i regionen med våra kommuner, med högskolor och universitet och andra aktörer på nationell och internationell nivå. Utveckla regionala valideringsinsatser mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för arbetslivet för praktik, exempelvis handledarutbildningar. Genomföra gymnasieantagning och utveckla regional samverkan kring gymnasieantagning inom GR och med andra regioner. Kontinuerligt vidareutveckla samverkansavtal. Utveckla samverkansavtalet för vuxenutbildningen utifrån behov på arbetsmarknaden. Fortsätta att utveckla regiongemensam statistik som beslutsunderlag för insatser och uppföljning av genomförda insatser. Vidareutveckla och genomföra Gymnasiedagarna, en årlig mässa inför gymnasievalet. Nytt praktikprogram inom projektet På rätt plats matchar arbetsgivare med nyanlända samhällsbyggare. Pågår. Pågående arbete inom chefsnätverk. Arbete pågår genom bl.a. deltagande i nationella projekt för att ta fram valideringsmodeller. Stödjer snabbspår m.m. för att utveckla valideringsinsatser. GR Läromedels verksamhet Lärmiljö pågår. GR Lärmiljö arbetar med processtöd till förskola och grundskola. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår (praktikplatsen) Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 27

30 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Livslångt lärande forts. Under året ska GR särskilt verka för Bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet. forts. Stärka arbetet med ledarskapsfrågor. Ge barn och unga förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskapsutveckling sker inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Främja kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola. med fokus på att Status per april 2017 Fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Utveckla antagningsarbetet till gymnasiesärskolan. Genomföra utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Skräddarsy satsningar inom ledarförsörjning för chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens förvaltningar och kommunala bolag. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro. Ta vara på och fortsätta det arbete som påbörjats inom ramen för överenskommelsen om EBP. Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Bidra till en struktur för innovation och utveckling mellan kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning i syfte att kommunernas behov ska tas till vara. Underlätta kommunernas samverkan om vårdoch omsorgscollege. Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen för socionomer och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal verksamhet. Stödja utvecklingen av införande av kommundoktorander. Bidra till att universitet och högskolor erbjuder kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Pågår. Pågår. Pågår (Framtidens Ledare). Pågår (Framtidens Ledare). Enkätundersökning Plug-in pågår. Yrkesresan, Förbättringsverkstad, nätverk SKL, kompetensinsatser, nätverk kvalitetsregister pågår. Kompetensinsatser. AllAgeHub pågår. Deltar regionalt och nationellt. VFU Samverkansorgan pågår. Påverkansarbete via SKL pågår. Dialog för stärkt samverkan inledd. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 28

31 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Boende och bostäder Under året ska GR särskilt verka för En samsyn sker genom regional boendeplanering. Samordna den regionala bostadsoch infrastrukturplaneringen. Främja fler bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Boendelösningar skapas för personer med svag förankring på bostadsmarknaden. Främja strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. med fokus på att Status per april 2017 I tidiga skeden aktivt delta i det kommunala översiktplanearbetet för att synliggöra den regionala nyttan och stödja kommunerna i lokalisering av bostäder enligt strukturbilden. Utifrån kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram visa på en regional nulägesbild för att synliggöra möjligheter och utmaningar. Etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer I samverkan ta fram en boendestrategi som särskilt beaktar de grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Ta fram underlag och bistå med kunskap om de nyanländas profil. Nyanlända flyktingars och ensamkommande barns och ungas behov uppmärksammas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för personer oavsett funktionsvariationer. Utveckla metoder för invånardialog Bidra till innovationer som kan underlätta boende oavsett funktionsvariationer. Pågår. Pågår. Ej påbörjats. Kartläggning av nyanländas flyttmönster pågår. Kontinuerligt arbete. Plattform ensamkommande pågår. AllAgeHub pågår. Projekt DIAHBAS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) pågår. Följeforskning av projekt trygghetsbostäder i Lundby park pågår. AllAgeHub pågår. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 29

32 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En fungerande arbetsmarknad Under året ska GR särskilt verka för Skapa en bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Förbättra samarbetet med andra myndigheter vad gäller en fungerande arbetsmarknad. Arbetsmarknadsinsatserna utformas utifrån lokala behov och med en hög kvalitet. Medlemskommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare. Stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. med fokus på att Status per april 2017 Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation. Initiera samarbete med Business Region Göteborg och arbetsmarknadens parter kring inkludering på arbetsmarknaden. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna; jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja kommunernas arbete med överenskommelserna mellan kommunerna och arbetsförmedlingen. Bidra till att skapa arenor för möten och utbyte mellan medlemskommunerna och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till kunskapsutveckling och forskning inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsnämndernas resultat. Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare. I samarbete, särskilt arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller strategisk kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv. Ta fram underlag för analys kring kommunanställdas hälsa och ohälsa. Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i Göteborgsregionen. Genomföra insatser i nära samarbete med branscher och företag. Stärka collegekonceptet i regionen, både inom befintliga college och nya samverkansformer, genom College Väst. Fokusera på områden som kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv. Arbeta för att öka intresset för yrkesprogrammen. Se under rubriken: Medlemskommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare. Pågår. Pågår inom flertalet uppdrag och projekt. Pågår, bl.a. inom In Väst med insatser för personal inom kommunerna. Delegationen för unga och nyanlända till arbetefokus i FoU-plattformen och i VGR uppdrag. AF deltar i AME-chefsnätverk, styrgruppen för arbetsmarknad och plattformen för nyanlända. Pågår. Flera externa uppdrag utförda, bl.a. för samordningsförbunden. Sammanställning genomförs årligen. Nätverk inom employer brandning och gemensamma marknadsföringsaktivieteter pågår. Projekt HälsoGReppet startat 1 april och syftar till att minska den psykiska ohälsan bland kommunanställda. Nyckeltal personalhälsa publicerad Personalbehovsprognos för utarbetas och presenteras i juni Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 30

33 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En fungerande arbetsmarknad forts. Under året ska GR särskilt verka för Stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. forts. Främja människors tillträde till arbetsmarknaden. Främja kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området. med fokus på att Status per april 2017 Anordna träffar med branscher samt delta i mässsor och konferenser på relevanta arenor och med relevanta aktörer. Genomföra traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Genomföra dialoger med företrädare för arbetslivet. Öka kunskapen kring hur personer psykisk ohälsa och/eller funktionsvariationer kan få och behålla arbete och sysselsättning. Ta vara på nyanländas kompetens inom vård och omsorg som ett sätt att möta kommunernas behov av att rekrytera. Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården kopplad till den GR-gemensamma handlingsplanen. Pågår. Pågår. Pågår. Kompetensinsatser IPS erbjuds. VO-projekt pågår med mix mellan praktik och utbildning. Pilotprojekt för rekrytering, förankring pågår. Yrkesresan inledd. Utmaningar och strategier Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Under året ska GR särskilt verka för Skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. med fokus på att Status per april 2017 I arbetet med nationell och regional plan ta fram en tydlig bild av storstadsregionens behov av transportinfrastruktur. Utveckla ett koncept för pilotprojekt om regionala stomcykelstråk. Utveckla regionala arbetsformer som främjar en hållbar mobilitet och Mobility management. Driva utvecklingsarbetet med kollektivtrafikförsörjning av Landvetter flygplats. Pågår. Pågår. Pågår. Pågår. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 31

34 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier En hållbar livsmiljö Under året ska GR särskilt verka för Identifiera indikatorer för den hållbara storstadsregionen. Tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur. Begränsa klimatpåverkan. Säkerställa tillgången till friskt vatten. Främja en hållbar avfallshantering. Utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet. Stärka det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt. med fokus på att Status per april 2017 Tillvarata internationella erfarenheter från andra storstadsregioner. Utveckla kunskapen kring landskapskonventionen, ekosystemtjänster, stad och land och andra perspektiv som kan komma att påverka planeringsprocessen. Skapa en samsyn och ett gemensamt regionalt ställningstagande i syfte att säkra tysta områden i regionen. I samband med kustzonsplaneringen utveckla nya nationella och regionala samarbetsformer. Utveckla GRs roll i klimatarbetet och identifiera delregionala aspekter i klimatfrågan i en regional klimatstrategi. Utveckla former och roller för regional och lokal klimatanpassning. Säkra den regionala tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjning. Kartlägga behovet av regionala lösningar kring avlopp och dagvatten. I arbetet med den nya regionala avfallsplanen stärka kopplingen till övrig samhällsplanering och digitaliseringens möjligheter. Utveckla koncept för cirkulär ekonomi inom textilåtervinning. Utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. Genomföra kompetens- och metodutveckling inom hållbar utveckling. Genomföra projekt, kartlägga och utveckla nya samverkansformer och satsningar med utbildningar som arbetar med hållbar livsmiljö. Samordna praktikplatser med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks. Samordna och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. Pågår. Kunskapshöjande projekt påbörjat. Ej påbörjat. Projekt Mellankommunal kustzonsplanering pågår. Påbörjat. Påbörjat. Förstudie för testanläggning för regional vattentäkt i Gråbo genomförd. Påbörjat. Planerad start andra halvåret. Förstudie genomförd, projektdiskussioner pågår. Arbetsgrupp för fastighetnära insamling skapad. Pågår. Pågår. Pågår. Arbetsgrupp träffas för seminiarier och ansökningar. Samordning genom längsgemensamt nätverk som träffas kontinuerligt. Analysstöd i olika uppdrag. Deltar i nätverk för systematisk uppföljn. SKL. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 32

35 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Digital utveckling och välfärdsteknologi Under året ska GR särskilt verka för Stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap. Stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning. Skapa tekniska lösningar för ett självständigt liv. med fokus på att Status per april 2017 Fortsatt utveckla digitalt stöd för antagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med fokus på Indra2. Fortsätta utveckla det digitala verktyget praktikplatsen.se för att kunna erbjuda fler samverkansformer än praktik samt implementera samarbeten med nya regioner och kommuner. Vidareutveckla ett regiongemensamt system för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Fortsätta arbetet med det digitala verktyget Ferieplatsen som stödjer arbete med feriepraktik. Utveckling av ett nytt digitalt system som stödjer försörjning av läromedel Utveckla ett nytt IT-system med elevinformation som tillhandahåller underlag för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Fortsatt utveckla arbetet med statistik, analyser och verktyg i syfte att möjliggöra interkommunala jämförelser och analys som beslutsunderlag till regionens kommuner och skolor. Fortsätta arbetet med att tillgängliggöra information och data som är väsentlig för GRs medlemskommuner genom utveckling av datalager och öppen data. Referensgruppsarbete kring utvecklingen av ITverktyg. Fortsatt utveckling av de digitala verktygen Syvonline, Praktikplatsen och Aktivitetsplatsen. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering samt genomföra annan digital metodutveckling. Skapa en effektivare läromedelsförsörjning genom att bland annat möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Öka fokus på digitalt lärande, lärmiljöer och MIK. Utveckla en regional plattform för välfärdsteknik i samverkan med kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel. Bidra till länsgemensamma satsningar för utveckling av ehälsa. Pågår. Pågår. Pågår, snart klart. Pågår. Pågår. Det pågår även en förstudie kring hur GR kan bli en hub för digital licenshantering för skolor och kommuner i regionen. Pågår, snart klart. Pågår. Pågår, projekt på gång. Pågår. Pågår. Pågår genom GR Läromedel Lärmiljö. Förstudie beslutats av UC och påbörjad. Pågår. AllAgHub pågår. AllAgeHub pågår. Utredning digital meddelandehantering social jour genomförd, bildar underlag för förstudie. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 33

36 GRs delårsrapport april 2017 Utmaningar och strategier Digital utveckling och välfärdsteknologi forts. Under året ska GR särskilt verka för Främja utveckling av digitalisering genom samverkan av kommunala resurser och kompetenser. Öka användning och återanvändning av redan genomförda projekt och informationsinsatser. Öka kommunens kompetens kring digitalisering. med fokus på att Status per april 2017 Knyta samman digitaliseringsarbetet på en övergripande nivå genom arbete i den etablerade IDÉ-gruppen, samt hålla i och driva nätverk inom området. Representera, tillse och arbeta för behov och önskemål i medlemskommunerna i regionala grupper såväl som via Västkom (ALVG, SSVIT och SITIV) som ihop med VGR (Digitaliseringsrådet). Stödja medlemskommunernas införande av Mina- Meddelanden. Stödja kommunernas införande av säker meddelandehantering i socialjouren. Leda arbetet med det nationella projektet Dela digitalt. Stödja användande av samt bidrag in i plattformen som en naturlig plats för informationssökning inför och vid förfrågningar kring möjlig samverkan. Erbjuda relevanta utbildningar utifrån genomförd inventering. IDÉ-gruppen har genomfört möten och prioriterat områden för vidare behandling. Befintliga nätverk har genomfört planeringskonferenser samt nätverksmöten för att driva utveckling inom bl.a. välfärdsteknologi, Mina Meddelanden, e-tjänster och informationssäkerhet. esamordnare har aktivt deltagit i det regionala arbetet. En kartläggning av befintliga tjänster har genomförts. Flera kommuner håller på att ansluta sig. Frågan har lyfts till socialchefsnätverket och digitaliseringssamordnaren ska ta fram en rekommendation för fortsatt hantering. GRs digitaliseringssamordnare projektleder vidare detta nationella projekt som har över 3000 användare och som har fått en mycket stort genomslag på nationell nivå inom offentlig sektor. Ett flertal informationstillfällen bland nätverken i GR har genomförts. Planerad utbildning inom nyttorealisering under året. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET IT 34

37 GRs delårsrapport april

38 GRs delårsrapport april 2017 Kommunal samverkan regional styrka Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nöd vändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden. GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idéoch erfarenhetsutbyte i regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både nationellt och inter nationellt. Det över gripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare. Sammanfattningsvis har GR till uppgift att skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhets utbyte, svara för planering av regional karaktär, aktivt bevaka regionens intressen genom uppvaktningar, remiss yttranden etc, driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, samordna och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder, erbjuda service/sambruk på områden där den enskilda kommunens resurser är otillräckliga. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Gbg Tel e-post gr@grkom.se 36

39 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bostadsförsörjningsprogrammet går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida: HÄR Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

40 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson/MS Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer samt yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument, Hållbar tillväxt (2013) och Strukturbild för Göteborgsregionen (2008), samt K2020 (2008) finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. I Lilla Edets gällande ÖP 2012 konstateras att befolkningsutvecklingen bör följa GRs uppsatta mål om en tillväxt med 1 % per år. I bostadsförsörjningsprogrammet konstateras att befolkningsutvecklingen senaste åren emellertid överstigit målet vilket kan exemplifieras med att ökningen 2016 låg på 4.2 %. Ökningen tillskrivs det förbättrade

41 Göteborgsregionens kommunalförbund kommunikationsläget i regionen. Genomförandet av Bana Väg i Väst med en utbyggd motorväg, pendeltåg i Älvdalen och öppnande av en tågstation i Lödöse Södra 2012 gör kommunen mer attraktiv för inflyttande. Kommunen ser därför en möjlighet att öka bostadsbyggnadstakten den kommande 10 årsperioden så att den årliga befolkningsökningen ges förutsättningar att ligga på 2.5%. Kommunen konstaterar att ett större ansvar för regionens befolkningsökning kan tas och att Lilla Edets kommun under den kommande 10 årsperioden kan öka med ca invånare från dagens knappt Detta är en ökning med ca fler invånare än vad som angavs i ÖP Kommunen lämnar uppgifter om kommande bostadsbyggande i form av ett planeringsunderlag och inte fastställda produktionsplaner och konstaterar att förseningar därmed kan komma ske på grund av överklagande eller förändringar i konjunkturläget. Programmet presenterar sammantaget nytillkomna bostäder runt om i kommunen. Mer än hälften av byggnationen planeras till Lödöse där kommunens bästa kommunikationsläge med direkt access till regiontåg finns. GR ser mycket positivt på att kommunen lokaliserar merparten av de nya bostäderna där det finns en stark kollektivtrafik. I programmet presenteras emellertid en tidsordning för byggnationen som tyder på att mer perifera lägen kommer bebyggas först. För att nyttja attraktiviteten i det stationsnära läget och stötta ett hållbart resande i enlighet med Strukturbild för Göteborgsregionen skulle GR vilja råda kommunen att i möjligaste mån tidigarelägga byggnationen i närheten av Lödöse Södra. Detta skulle inte bara bidra till ett ökat hållbart resande utan även till trygghet kring stationen och bättre förutsättningar för etablering av service. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver vidare att det befintliga bostadsbeståndet till största delen består av småhus. Kommunen anger att 152 småhus tillkommit under senare år medan antalet lägenheter i flerbostadshus har minskat. Fördelningen av upplåtelseformer är i stort sett konstant. GR ser positivt på att kommunen genom programmet planerar för att på sikt förändra denna fördelning och på så sätt differentiera bostadsbeståndet och skapa förutsättningar för fler grupper att bosätta sig eller bo kvar i kommunen. Enligt programmet kommer byggnation av lägenheter i flerbostadshus emellertid framförallt ske under den senare delen av programperioden.

42 Göteborgsregionens kommunalförbund Ett bostadsförsörjningsprogram ska enligt lagen särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lilla Edet redovisar en utförlig och väl genomarbetad analys i vilken man konstaterar att det finns ett stort behov av bl.a. lägenheter i flerbostadshus. GR konstaterar att det råder en bostadsbrist i kommunen och trots goda ambitioner presenterar programmet inte en beredskap som svarar upp mot olika gruppers bostadsbehov. Lilla Edet i regionen Likt tidigare nämnts presenterar programmet en väl genomförd analys av bostadsbehovet i kommunen. Lilla Edet är med sina goda kommunikationer väl sammanlänkat med stora delar av göteborgsregionen. Det vore värdefullt om kommunen i nästa bostadsförsörjningsprogram utökade analysen så att den även omfattar kommunens roll för bostadsmarknaden i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor: Hur påverkar Lilla Edets utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Lilla Edets bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Lilla Edets bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad. GR bistår gärna Lilla Edets kommun i en sådan analys.

43 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Svar på remiss från Göteborgs Stad om Göteborgs Stads program för en jämlik stad Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GRs synpunkter rör i huvudsak att det regionala och det tvärsektoriella perspektivet bör stärkas, att målområdena kan utvecklas och att en textbearbetning behöver göras för att ge stadens ambitiösa arbete rättvisa. Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Cecilia Bokenstrand, Maria Sigroth, Elisabeth Beijer Bilagor: 1 Tjänsteutlåtande med förslag till yttrande från GR Förslag Göteborgs Stads program för en jämlik stad Protokollsutdrag Social resursnämnd Yttrande från (L), (M) och (KD) Tjänsteutlåtande Social resursförvaltning Begäran om yttrande Social resursförvaltning

44 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Elisabeth Beijer Svar på remiss från Göteborgs Stad om Göteborgs Stads program för en jämlik stad Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Göteborgs Stad har tagit fram ett förslag på program för en jämlik stad Det är första gången som Göteborgs Stad samlar frågor om social hållbarhet och jämlikhet i ett program på en övergripande nivå. Med program menar Göteborgs Stad ett styrande dokument som har en planerande och reglerande funktion, och som svarar på frågan Vad?. I steget efter tas en plan fram som svarar på frågan Hur?. Ett program ska fungera över en tidsperiod på mer än fyra år och detaljeringsgraden är snarare låg än hög. Göteborgs Stad önskar särskilt att följande frågor beaktas i remissvaren: 1 Upplever ni att det saknas några målområden eller strategier som programmet borde beakta eller formulera om? 2 Ger mål, målområdena och strategierna den ledning och stöd som behövs för att nå programmets mål? Om inte, vad saknas? Sammanfattning av programförslaget från Göteborgs Stad Programförslaget biläggs i sin helhet. I förslaget beskrivs att den centrala utgångspunkten för programmet är målet om social hållbarhet, inom de gränser som naturen sätter, och med ekonomin som verktyg. För en socialt hållbar utveckling krävs jämlikhet och social sammanhållning. Det övergripande målet formuleras på följande sätt: Den jämlika staden hela staden socialt hållbar. Målet innebär likvärdiga villkor och förutsättningar för hälsa mellan göteborgare. Det omfattar att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska mellan grupper 1

45 Göteborgsregionens kommunalförbund med olika social status. Det omfattar också grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade. Målet ger en sammanhållen stad där alla lever ett gott liv som de själva värdesätter. Fem fokusområden med målområden har definierats. Det är dessa områden staden med stöd av programmet ska lägga extra kraft vid för att bli en jämlik stad (inom parentes anges åldersgrupperna för respektive fokusområde): 1. God start i livet och goda uppväxtvillkor (0-18 år) Jämlik kognitiv utveckling hos barn Goda och trygga familjerelationer Jämlika förutsättningar för barns fritidsvanor Goda och likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan Jämlika förutsättningar för barn och ungas inflytande över sin vardag 2. Hälsofrämjande arbete och lärande (19-64 år) Goda och jämlika förutsättningar till permanent försörjning Goda och jämlika förutsättningar att snabbt komma igång i arbete Goda och jämlika förutsättningar för livslångt lärande 3. Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer (hela livet) Goda och jämlika förutsättningar för barnhushållens boende Stadens fysiska miljöer ska skapa förutsättningar för socioekonomisk integration, trygghet och sammanhållning God och likvärdig tillgång till service i hela staden Goda och jämlika fysiska förutsättningar för barns kognitiva utveckling Jämlikt basutbud av hälsofrämjande arenor och mötesplatser 4. Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet (hela livet) Jämlika förutsättningar för civilsamhällets organisationer Invånarna ska ha ett högt förtroende för hur Göteborgs Stad levererar sitt uppdrag 5. Hälsofrämjande levnadsstandard (hela livet) Diskrimineringen ska upphöra Goda och jämlika ekonomiska villkor Goda och jämlika förutsättningar för arbete Goda och jämlika förutsättningar för fullföljda studier Hög och jämlik mellanmänsklig tillit God och jämlik delaktighet God och jämlik fysisk och psykisk hälsa För varje målområde kommer uppföljningsbara mått att arbetas fram. I förslaget anges också huvudstrategier och delstrategier för att nå mål och målområden: 2

46 Göteborgsregionens kommunalförbund 1. Effektivt arbete för en jämlik stad Den sociala gradienten ska minskas Investera för framtiden - Inrätta ett investeringsperspektiv för en jämlik stad - Prioritera barn för en jämlik stad Kombinera olika former av insatser 2. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Leverera det kommunala grunduppdraget Arbeta normmedvetet 3. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Utveckla ägarskap och samverkan Arbeta kunskapsbaserat Jämlika delaktighets- och medskapande processer Något om GRs styrdokument och viljeinriktning De tretton medlemskommunerna har ställt sig bakom en verksamhetsinriktning för GR-samarbetet för åren Verksamhetsinriktningen pekar på vikten av att kommunerna arbetar målinriktat tillsammans för att möta framtidens utmaningar. Centrala områden för samarbetet är: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Styrdokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur utgör en grund för medlemskommunernas gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. Bland annat framhålls att en positiv utveckling i regionen är beroende av att det finns en social sammanhållning mellan människor som lever under skilda villkor och i olika sammanhang. En sådan sammanhållning vävs genom människors ömsesidiga relationsskapande och allas möjlighet till aktiv medverkan i samhällslivet. Genom GR vill kommunerna utveckla det kommungemensamma arbetet som ökar den sociala sammanhållningen och skapar tryggare levnadsförhållanden. Den sociala sammanhållningen är en viktig drivkraft för regionens utveckling och grunden för en positiv bild av regionen. 3

47 Göteborgsregionens kommunalförbund Synpunkter Det regionala perspektivet bör stärkas Program ska enligt definitionen i Göteborgs Stad skrivas så att de fungerar övergripande. Det finns samtidigt en inbyggd svårighet med text på denna nivå. Det kan vara svårt att skönja vilka prioriteringar och konsekvenser som blir följden. Ett sådant exempel i programförslaget är det regionala perspektivet. I inledningstexten anges att samverkan med bland annat regionala aktörer är en förutsättning, men sedan syns det regionala perspektivet inte någon annanstans än att det upprepas på ett ställe att samverkan och dialog behöver ske med regionala och nationella aktörer. Kanske är tanken att i ett kommande planarbete förtydliga hur det regionala samarbetet spelar in för Göteborgs Stads möjligheter att utveckla förutsättningarna för jämlikhet och social sammanhållning, liksom vad det betyder för övriga kommuner att Göteborgs Stad driver denna utveckling. Göteborgs Stads medverkan är självklart en förutsättning för en regionalt socialt hållbar utveckling och tillväxt. Det finns en risk att Göteborgs Stads arbete för social hållbarhet blir en intern fråga för staden så som programförslaget är skrivet idag. Så har vi exempelvis uppfattat utvecklingen i Skåne utifrån Malmökommissionens arbete, Malmös arbete har inte spillt över på övriga kommuner i nämnvärd grad. Göteborg och kranskommunerna möts redan idag på en mängd arenor med GR som samlande kraft och det finns all anledning att stärka arbetet för en socialt hållbar utveckling och tillväxt gemensamt och ömsesidigt. Vi vill föreslå att det regionala perspektivet lyfts fram på ett tydligare sätt i programmet. Detta har betydelse för exempelvis aspekten att elever kan välja gymnasieskola i annan kommun än där man folkbokförd. Ett förslag för att tydliggöra detta är att skriva att Göteborgs stad vill ge alla barn/elever som går i skolor i Göteborg en god start i livet och goda uppväxtvillkor. Alltså att programmet bör omfamna alla barn/elever som befinner sig i staden. Så också det tvärsektoriella I programmet lyfts ett stärkt tvärsektoriellt arbete som en strategi för att nå en jämlik stad. Här beskrivs att frågor som rör social hållbarhet sällan kan lösas inom ramen för enskilda nämnders eller bolagsstyrelsers ansvarsområden, det behövs därför en samverkan. Strategin tenderar att handla om det interna samarbetet inom Göteborgs stad men precis som uttrycks i inledningen till programmet behövs ofta ett samarbete med andra aktörer, såsom näringslivet, civilsamhället och regionala aktörer för att målen ska kunna nås. 4

48 Göteborgsregionens kommunalförbund Strategin skulle även kunna innefatta det perspektivet. Målområden inom hälsofrämjande arbete och lärande kan tas som exempel. Förutom Göteborgs Stad finns flera andra aktörer som är centrala för att nå mål om att personer ska komma i arbete, däribland Arbetsförmedlingen och näringslivet. Idag är arbetspendling vanligt förekommande, vilket också ger en regional dimension till målen. Det tvärsektoriella arbetet kan förstärkas genomgående i dokumentet då samarbete och samverkan mellan exempelvis socialtjänst, skola och samhällsplanering bedöms som en förutsättning för att nå vissa av målen. Till exempel under stycket om Hälsosamma arenor och livsmiljöer lyfts förskolors och skolgårdars kvalitéer och yta som bidragande faktorer som kan främja hälsa eller ohälsa. Här finns det möjlighet att även lyfta vikten av god psykosocial miljö i förskola och skola förutom utemiljöns kvalitet och storlek, då skolan också är en form av livsmiljö. Här behöver även lyftas fram att samverkan sker med utbildningssektorn och att det finns ett gemensamt ansvarstagande i frågan. Utifrån nuvarande text är ansvarsfrågan otydlig när det gäller vilka delar inom skolan som ryms under stycket, rör det endast skolgårdars storlek och kvalitéer? Målgrupper - bra med prioritering men också att fler livsperspektiv finns med, och målområdena kan utvecklas I programförslaget har barnen prioriterats. På samma sätt lyfter GR fram barnen i sin verksamhetsinriktning. Detta är självklart och riktigt. Det är bra och nödvändigt att programmet också pekar på att prioriteringen av barn i och för sig kan ha en samhällsekonomisk nytta, men att detta inte handlar om lönsamhet och kostnadseffektivitet utan främst om att barn är viktiga och att det är vår skyldighet att erbjuda och skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. Det är samtidigt bra att man i programmet valt att också peka på att förutsättningar för goda livsvillkor och god hälsa berör alla åldrar. Äldre personer riskerar att bli osynliggjorda om de inte alls nämns. I en studie som FoU i Väst/GR gjorde om varför nivåerna av undvikbar slutenvård (USV) och oplanerade återinskrivningar på sjukhus (ÅIS) bland patienter 65 år eller äldre skiljer sig åt mellan vårdcentraler i Västra Götaland visade det sig att USV och ÅIS snarare än att mäta kvalitet hos vårdcentralerna mäter segregation och socioekonomi. Vi ser det som angeläget att ta ett steg vidare i frågan om äldre personer som resurser för ett socialt hållbart samhälle och hur mer jämlika livsvillkor bland äldre kan uppnås. I fokusområde God start i livet och goda uppväxtvillkor (0-18 år) föreslår vi att lärande förs in, exempelvis God start i livet, goda uppväxtvillkor och möjlighet/eller rätt/ till bra utbildning och lärande. Det är bra att begreppet likvärdighet finns med under målområdet. 5

49 Göteborgsregionens kommunalförbund För fokusområde Hälsofrämjande arbete och lärande anges åldrarna till år. Samtidigt är målområdet Goda och jämlika förutsättningar för livslångt lärande kopplat till detta fokusområde. Det är inte heller nödvändigt att jämlika förutsättningar för arbete eller försörjning upphör vid 64 år. Vi föreslår därför att detta fokusområde omfattar hela livet. Vi ställer oss lite frågande till begreppet permanent självförsörjning, det är ytterst få personer som har faktisk permanent självförsörjning. Naturligtvis är varken barn, äldre eller andra homogena grupper, förutsättningarna för olika målgrupper behöver belysas även utifrån andra faktorer, såsom exempelvis kön, etnicitet och socioekonomi. Det är värdefullt att det i programmet särskilt påtalas att grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade omfattas, även om risken att alla blir ingen och de tysta grupperna missas. En fråga som inställer sig är vilka människor i förslaget som avses med göteborgare. Är det alla personer som bor, verkar och vistas i Göteborg? Det sociala perspektivet i samhällsplaneringen bör förtydligas Inom Mistra Urban Futures genomförs ett antal forskningsprojekt på temat socialt hållbart stadsbyggande. I projektet Dela(d) stad identifieras flera parametrar för hur en stad, en stadsdel kan integreras på ett socialt hållbart sätt. GR anser att programförslaget med fördel kan arbeta in resultatet från forskningsprojekten på ett tydligare sätt. Programmet skulle också kunna kompletteras med hur staden ämnar arbeta med infrastruktur som möjliggörare för en ökad jämlikhet. Tillgänglighet, närhet och mobilitet är viktiga parametrar att belysa. Delar av dagens infrastruktur fungerar i realiteten som barriärer, både fysiskt och socialt. Undanröjande av negativa barriärer bör finas med i programmet eller i handlingsplanen. Texten bör bearbetas ytterligare I olika GR-sammanhang tar vi del av erfarenheter från det ambitiösa arbete som genomförs i Göteborgs Stad utifrån den tidigare rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa (2014). Exempelvis har kraftsamlingen kring att läsa för barn fått ett starkt genomslag. Det har funnits en tydlig inriktning med väl kända fokusområden som fungerat samlande kring olika frågor. Programförslaget uppfattar vi däremot ger en mer diffus bild av vad som ska åstadkommas. Texten är svårläst och vi fastnar på begrepp och nivåer som används; mål, fokusområden, målområden, strategier och delstrategier. Vad är en delmängd av vad, vad antas leda till vad? Social 6

50 Göteborgsregionens kommunalförbund hållbarhet beskrivs som ett mål, samtidigt som det är en utgångspunkt. Jämlikhet och social sammanhållning anges vara de viktigaste aspekterna av social hållbarhet. Samtidigt uttrycks att målet är jämlikhet medan social sammanhållning inte syns i texten i någon nämnvärd utsträckning. På ett antal ställen uttrycks att avsikten är ett socialt hållbart och jämlikt Göteborg. Hälsa anges vara en central utgångspunkt och kommer in i texten på olika ställen, till exempel kopplat till målen för arbete och lärande, arenor och livsmiljö men vad är ett hälsofrämjande arbete till skillnad från arbete, vad är en hälsofrämjande levnadsstandard? Vilken är skillnaden mellan jämlika och likvärdiga? Varför står det ibland förutsättningar för och ibland inte? Det är kanske ogörligt att få en text som är helt tydlig i denna typ av dokument men vi tror att det går att komma lite vidare för att vägleda läsaren så att det riktigt viktiga inte riskerar att tappas bort. Uppföljning ska enligt förslaget ske av hur programmet har omhändertagits av förvaltningar och bolag. Vi hittar ingen vägledning kring hur förvaltningarna och bolagen förväntas omhänderta programmet. Är det genom att ta fram mätbara mål? Kommer det en plan som berättar för förvaltningarna vilka mätbara mål de ska nå, och att uppföljningen på något sätt kopplas till detta? Det måste vara klart vad som ska följas upp om det ska göras en uppföljning. Ett ytterligare förslag är att planera för en extern utvärdering av nyttan med programmet. Vi föreslår en texttvätt och ett mer kortfattat dokument för att kunna hålla sig på en Vad -nivå. En fråga är om strategier alls hör hemma i ett Vad -dokument. 7

51 Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Göteborgs stads program för en jämlik stad

52 Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslut: Kommunfullmäktige Stadens nämnder och styrelser År-mån-dag, XX Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Program 2018-mån-dag 2026-mån-dag Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 2

53 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Programmets utgångspunkter... 6 Ramverk och styrning... 8 Den jämlika staden hela staden social hållbar Mål Fokusområden med målområden Uppföljning Huvudstrategier för att nå mål och målområden Effektivt arbete för en jämlik stad Den sociala gradienten ska minskas Investera för framtiden Kombinera olika former av insatser Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Leverera det kommunala grunduppdraget Arbeta normmedvetet Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Utveckla ägarskap och samverkan Arbeta kunskapsbaserat Jämlika delaktighets- och medskapandeprocesser Litteraturförteckning Programmet vilar på den kunskapsgrund som presenteras i Göteborgs Stads jämlikhetsrapporter från 2014 och 217. Läs mer på Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 3

54 Sammanfattning Det här är Göteborgs Stads första program som på ett övergripande sätt samlar frågor om social hållbarhet och jämlikhet. Vårt gemensamma program för perioden Här pekas färdriktningen ut mot framtiden. Hur vi tillsammans inom staden och i samverkan med invånarna, näringslivet, regionala och statliga aktörer, civilsamhällets organisationer och akademin kan arbeta för att uppnå ett socialt hållbart och jämlikt Göteborg. För att få en tydlig riktning i arbetet har Göteborgs Stad valt att utgå från utgångspunkt där det centrala målet är socialt hållbarhet, inom de gränser som naturen sätter, och där ekonomin är ett verktyg [2]. Social hållbar utveckling består förenklat av två viktiga delar; jämlikhet och social sammanhållning. Via utgångspunkten kan målet den jämlika staden med sina fokusområden och målområden på sikt uppnås. Målet innebär likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för hälsa mellan göteborgare. Det omfattar att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska mellan grupper med olika social status. Det omfattar också grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade. Målet ger en sammanhållen stad där alla lever ett gott liv som de själva värdesätter. För att nå målet om en jämlik stad har fem fokusområden identifierats. Det är områden som staden ska lägga extra kraft vid för att bli en jämlik stad. God start i livet och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande arbete och lärande Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Hälsofrämjande levnadsstandard Tillsammans bildar de en helhet som spänner över alla livsfaserna. För att skapa förutsättningar för staden att nå framgång har tre huvudstrategier arbetats fram: Effektivt arbete för en jämlik stad Strategin handlar om verkningsfulla och kostnadseffektiva strategier för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Strategin handlar stärka grundförutsättningarna genom att fokusera på det kommunala grunduppdraget och ett normmedvetet arbetssätt. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka förmågan att hantera komplexitet och det tvärsektoriella arbetet. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 4

55 Inledning Det du håller i din hand är Göteborgs Stads första program om social hållbarhet och jämlikhet. Vårt gemensamma program. Här pekas färdriktningen ut mot framtiden. Med ett program kan stadens jämlikhetsarbete knytas ihop och bli mer tydligt. Programmet fokuserar på sådant som vi inom Göteborgs Stad kan helt eller delvis besluta om och genomföra. Det vi har rådighet över. För att det lokala jämlikhetsmålet ska kunna nås måste även andra aktörer bidra, ibland på egen hand och ibland i samverkan med oss i Göteborgs Stad. Samverkan med näringsliv, civilsamhällets organisationer, regionala och statliga aktörer, akademin och invånarna är en förutsättning. Göteborg är en attraktiv stad i en stark region där det finns möjligheter till utveckling för både invånare, näringsliv och andra organisationer. För de flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i. År 2014 gav Göteborgs Stad ut rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg som visar att Göteborg står inför utmaningar. Göteborg är en socioekonomisk segregerad stad. Att uppnå social sammanhållning är en utmaning. Det finns påtagliga skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper av göteborgare och olika delar av staden. Generellt har de grupper med längre utbildning och högre inkomster bättre förutsättningar, livsvillkor och hälsa än de som har kort utbildning och lägre inkomster. Samtidigt finns en stark ambition att skapa en social hållbar och jämlik stad. Programmet för social hållbarhet är en del i ett större arbete med att minska dessa skillnader, och göra Göteborg till en jämlik stad att växa, leva och verka i. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 5

56 Programmets utgångspunkter Det här programmet tar sin utgångspunkt i social hållbarhet som en del i hållbar utveckling. En traditionell syn på hållbarhet är att den består av tre dimensioner. Det vill säga en social, ekologisk och ekonomisk. Den sociala dimensionen handlar om människor och deras inbördes relationer. I ett socialt hållbart samhälle har människor tillräckligt med makt över sina liv för att kunna påverka samhällsutvecklingen i en önskvärd riktning. Det handlar dels om 1) jämlikhet (equity) och dels också om 2) hållbar gemenskap (sustainability of community) eller social sammanhållning [1]. 1. Jämlikhet handlar på så sätt om likvärdiga förutsättningar, tillgång och fördelning samt kvalitet av det offentliga. Det vill säga kvalitet på våra välfärdstjänster (t.ex. skola, vård och omsorg) och välfärdens olika trygghetssystem. Det handlar också om fördelningen av inkomst och tillgången på arbete, bostäder och rekreationsmöjligheter. Jämlikhet handlar vidare om att minska skillnader i livsvillkor och hälsa mellan breda samhällsgrupper med olika social status (företrädesvis socioekonomisk status). Det gäller även specifika grupper med särskilt utsatta positioner. Det här programmet har därmed ett helhetsperspektiv i jämlikhetsfrågan eftersom fokus både ligger vid den sociala gradienten (se sid. 7) och på diskriminerade och marginaliserade grupper. 2. För ett fungerande samhälle krävs det också någon form av social sammanhållning. Det vill säga något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra. Detta för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än de själva och för att människor ska kunna samarbeta för att nå gemensamma mål. Det handlar om känslan av tillhörighet och delad identitet. Social sammanhållning är som ett kitt som håller ihop samhället. Socioekonomisk jämlikhet främjar en social sammanhållning. När det sociala avståndet minskar mellan grupper ökar tilliten och identifikationen mellan dem. Sociala nätverk och föreningsengagemang samt välfungerande institutioner i ett samhälle har också betydelse för den sociala sammanhållningen. Nytt synsätt på hållbarhetsdimensionerna Den tidigare eftersträvade balansen mellan hållbar utvecklings de tre dimensionerna har allt oftare kommit att ersättas med synen: social hållbarhet är målet, inom ramen för de gränser naturen sätter, och där ekonomin är ett verktyg [2]. Det är även ett synsätt som återspeglas i det här programmet (se sid. 11). En bärkraftig och hög ekonomisk tillväxt är en viktig faktor i att minska en av de mest centrala delarna i ett jämlikt samhälle den ekonomiska utsattheten. Men är inte ensam tillräcklig. Hänsyn måste också tas till fördelnings-, rättighets- och hållbarhetsmässiga perspektiv. Enligt forskningen har det blivit tydligt att ojämlikhet skapar social och politisk oro vilket i sin tur underminerar förutsättningarna för fortsatt tillväxt. För att tillväxten ska bli hållbar måste vi därför diskutera frågor som fördelning av resurserna, investeringar i humankapitalet i form av utbildning, hur god hälsa ska komma alla till dels. Men också att hänsyn tas till miljön då den också är en förutsättning både för den ekonomiska Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 6

57 utvecklingen som för samhällsutvecklingen i stort. Den ekonomiska utvecklingen blir på så sätt ett verktyg för att uppnå något annat, och inte ett mål i sig [3]. Arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa blir på vis ett sätt att hushålla med samhällets gemensamma resurser. Mänskliga rättigheter Social hållbarhet och jämlika livsvillkor och förutsättningar för hälsa är en del av de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna rör alla delar av samhället och livets alla skeden. De omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De mänskliga rättigheterna är baserade på värden som värdighet, rättvisa, jämlikhet, respekt och självständighet [4]. Hur skillnader i livsvillkor och hälsan utvecklas beror till stor del på individens sociala och ekonomiska förutsättningar, kön, etniska tillhörighet, religionstillhörighet, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och om någon funktionsnedsättning föreligger [5]. Olika kombinationer av dessa faktorer påverkar i olika sammanhang hälsan i positiv eller negativ riktning. En person kan också tillhöra flera av grupperna samtidigt. Det kan i sin tur ge en flerfaldig exponering för riskfaktorer, diskriminering och därigenom också högre grad av utsatthet och svårigheter att omvandla sina olika resurser till förmågor. Detta kan i många fall skapa en dubbel eller flerdubbel utsatthet och ökad risk för ohälsa. Hälsa som central utgångspunkt för en jämlik stad Kopplingen till hälsa är tydlig och central för den nutida diskussionen om hållbarhet. Det eftersom kunskapsläget tydligt pekar på att det inte går att uppnå hållbarhet om hälsan är ojämlikt fördelad i ett samhälle [6]. Det är i dag fastslaget att en god hälsa också bidrar till en positiv utveckling av ekonomi, sammanhållning, känsla av trygghet, delaktighet samt segregation [5, 7, 8]. Social status förklara skillnader i hälsa Sambandet mellan social position och hälsa och längre liv är tydligt och starkt. Sambandet visar att hälsan gradvis förbättras ju högre den sociala positionen är och tvärt om. Det kallas för att hälsan har en social gradient. Hälsogradienten illustreras på ett förenklat sätt i figur 1 [6, 9, 10, 8, 11, 12]. Med den sociala hälsogradienten menas att det på gruppnivå finns systematiska skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper med olika yrken, med olika lång utbildning eller med olika stor inkomst [6, 13, 11]. Grupperna har alltså olika förutsättningar utifrån tillgång till resurser som antingen främjar eller hindrar dem i sina liv. Olika grupper utsätts också rent faktiskt i olika grad för problem och hälsorisker [6, 9, 10, 8, 11, 12]. Grupper med en hög position har tillgång till mer inflytande och pengar, bättre boenden, mer statusfyllda arbeten och så vidare. Motsatsen, det vill säga tillgång till färre resurser, ser vi bland grupper med låg social position [6, 13, 11]. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 7

58 Figur 1. Den sociala gradienten ju högre social status, desto bättre hälsa [6]. Samspel mellan individ och samhälle Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av både individuella och strukturella faktorer. Arbetet med att främja befolkningens livsvillkor och hälsa syftar till att påverka de faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv och jämlik utveckling för befolkningen [7]. Det handlar om att alla individer inom ramen för sitt beslutsutrymme har ett eget ansvar för sin hälsa och sina livsval. Samhället har å andra sidan ett ansvar att skapa likvärdiga förutsättningar så att människor får ett rimligt beslutsutrymme och att kunna ge stöd till enskilda beslut [13]. Utgångspunkten för jämlikhetsarbetet behöver vara att ojämlikhet i livsvillkor och hälsa varken handlar om enbart en fråga för individens ansvar eller enbart en fråga som faller på samhällets ansvar och skyldigheter. Det är snarare samverkande processer som också ömsesidigt förstärker varandra genom hela livet. Det är i detta samspel som ojämlikheten uppkommer. Det är också i detta samspel som det goda livet uppstår. Det är även där människors möjligheter till att leva ett liv de själva har anledning att värdesätta växer fram. Arbetet behöver därför ta sin utgångspunkt i detta samspel. Ramverk och styrning I detta avsnitt beskrivs några av de ramverk och agendasättande dokument som reglerar området social hållbarhet och jämlikhet. Internationella ramverk och den svenska lagstiftningen ger en tydlig tyngd åt att social hållbarhet, jämlikhet och skapandet av goda och likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för hälsan. Frågor om värdighet, rättvisa, jämlikhet och social hållbarhet är både av stor vikt och högt värde. De är också starkt sammankopplade med varandra. Konventioner Det är i de mänskliga rättigheterna som våra basala rättigheter definieras. De handlar ytterst om förhållandet mellan stat och individ. Våra mänskliga rättigheter är ett sätta att formulera vad som får göras mot en annan människa och vad som bör göras för varje människa [4]. Rättigheterna utgör ett komplext system av normer som har omedelbar betydelse dels för konkreta beslut och åtgärder som direkt rör enskilda individer. De har dels också betydelse Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 8

59 för mer långsiktiga beslut, inriktningar och politiska ställningstaganden. Det kan till exempel handla om utformningen av samhällets institutioner eller fördelning av resurser. Men kan också handla om behov av avgränsningar mellan olika gruppers rättigheter och intressen [14]. De mänskliga rättigheterna utgör i mångt och mycket grunden för den jämlika staden. Rätten till hälsa, arbete och utbildning [15] är bar några av alla rättigheterna som i detta sammanhang blir särskilt centrala. Men även rätten att inte utsättas för diskriminering är given. Även barnkonventionen är en central utgångspunkt för programmet. Där lyfts barns lika värde och rättigheter samt rätt att oavsett bakgrund behandlas med respekt och få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Det tar också upp barn sätt till liv, överlevnad och utveckling [16]. Global policynivå En global överenskommelse som också är av vikt för det här programmet är FN:s Agenda Den innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling och en bättre värld. Målen har en tydlig tyngdpunkt i social hållbar utveckling. Målen handlar i huvudsak om att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor samt lösa klimatkrisen. Mål 10 handlar om att minska ojämlikheten och fokuserar på skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvara ta potentiella möjligheter till utveckling för alla på alla nivåer [17]. Ett mål som därmed ligger nära det här programmet. En oberoende kommission har på uppdrag av Världshälsoorganisationens tagit fram rapporten: Closing the Gap in a Generation [6]. Den har kommit att bli en samlande kraft inom området social rättvisa och jämlika livsvillkor i hälsa [6]. Rapporten har gett ett starkt avtryck i det internationella arbetet och policyskapandet. De tre huvudsakliga rekommendationerna är att: 1. Förbättra de dagliga livsvillkoren det vill säga omständigheterna i där människor föds, växer, lever, arbetar och åldras. 2. Ta itu med den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser det vill säga de strukturella drivkrafterna för det dagliga livet på global, nationell och lokal nivå. 3. Mät och förstå problemet, utvärdera åtgärder, och bedöm därefter effekterna av insatserna det vill säga expandera kunskapsbasen, utveckla en arbetsstyrka som är utbildad i hälsans sociala bestämningsfaktorer, och öka allmänhetens medvetenhet om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Lagstiftning På den europeiska nivån har frågor som är förknippade med social hållbarhet en framhållen position. Det framgår tydligt i olika fördrag, stadgar och övergripande mål. Frågor med bäring på social hållbarhet är också högst framträdande i den svenska grundlagen. I den svenska regeringsformen [18] står det att: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det står också att: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa [18, p. 2]. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 9

60 Den svenska lagstiftningen är i sin tur fulltecknad av skrivningar som ligger i linje med social hållbarhet och jämlikhet. Det inte minst i kommunallagen och speciallagstiftningen. Det står bland annat i socialtjänstlagens portalparagraf att samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser [19, pp. 1 kap, 1 ]. Vidare står det i plan- och bygglagens portalparagraf att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer [20, pp. 1 kap, 1 ]. Från och med nu kommer grundlagen, kommunallagen och speciallagstiftningen som har koppling till social hållbarhet och jämlikhet benämnas som det kommunala grunduppdraget. Reglementen Den kommunala nivån styrs av nationell lagstiftning, kommunallagen och dels av regler som är antagna av kommunfullmäktige i form av reglementen. I Göteborgs Stads reglementen ingår skrivningar med bäring på social hållbarhet. I det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen och stadens alla nämnder står det bland annat att de ska utföra sina uppdrag utifrån en demokratisk grundsyn, principen om mänskliga rättigheter och motverka diskriminering. Effekten av allt arbete ska bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle som består av de tre dimensionerna (social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) som samspelar och stödjer varandra. För bolagen finns det istället riktlinjer och direktiv som utgör grunden för deras respektive verksamheter. Där framgår att syftet med stadens bolag är att de tillsammans med stadens övriga verksamheter ska skapa nytta för staden och för göteborgarna. Bolagen ska också bidra till ett hållbart Göteborgssamhälle. En kommun styrs också av sin årliga budget som beslutas av kommunfullmäktige och är ett överordnat styrdokument. Befintliga program och planer Härutöver styrs staden genom en rad olika styrande dokument (se sid. 2). Några av dem är i form av program och planer. I stadens befintliga program och planer är det flera som har en inriktning som kan ses ha direkt eller indirekt koppling till social hållbarhet och jämlikhet. Det vill säga arbetet att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Vissa av dem kompletterar det här programmet och tillsammans skapas därmed en helhet för stadens arbete. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 10

61 Den jämlika staden hela staden social hållbar För att få en tydlig riktning i arbetet har Göteborgs Stad valt att utgå från utgångspunkt där det centrala målet är socialt hållbarhet, inom de gränser som naturen sätter, och där ekonomin är ett verktyg [2]. Social hållbar utveckling består förenklat av två viktiga delar; jämlikhet och social sammanhållning. Via utgångspunkten kan målet den jämlika staden med sina fokusområden och målområden på sikt uppnås. För att skapa förutsättningarna för arbetet har strategier tagits fram. Mål Den jämlika staden hela staden socialt hållbar. Målet innebär likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för hälsa mellan göteborgare. Det omfattar att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska mellan grupper med olika social status. Det omfattar också grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade. Målet ger en sammanhållen stad där alla lever ett gott liv som de själva värdesätter. Mellan åren 2018 och 2026 ska Göteborgs Stad med gemensam kraft och i samverkan med civilsamhällets organisationer, näringslivet, akademin och göteborgaren arbeta för att nå målet. Samverkan och dialog behöver också ske med regionala och nationella aktörer. Fokusområden med målområden För att nå målet om en jämlik stad har fem fokusområden identifierats. Det är områden som staden ska lägga extra kraft vid för att bli en jämlik stad. God start i livet och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande arbete och lärande Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Hälsofrämjande levnadsstandard Tillsammans bildar de en helhet som spänner över alla livsfaserna. Varje fokusområde har målområden som hänger samman och bidrar till en helhet en jämlik stad. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 11

62 Figur 2. Hur fokusområdena sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Varje fokusområden har målområden för att bidra till en jämlik stad. God start i livet och goda uppväxtvillkor Det här fokusområdet handlar om att de tidiga åren i ett barns liv har stor betydelse. Det är under de första levnadsåren som barns fysiska, sociala, psykiska och kognitiva utveckling grundläggs. Det är också då som barnet knyter sina första viktiga sociala kontakter och band till vuxna. Det är nu en stabil grund läggs för individen. Förutom de tidiga åren har även hela uppväxten har en stor inverkan på livsvillkoren och hälsan samt beteendet senare i livet. Det handlar om att göra barn delaktiga och stärka deras vardagsmiljöer så att de är hälsofrämjande och kompenserande samt därigenom ger goda och trygga uppväxtvillkor. Det tillsammans med att barnets främsta resurser, det vill säga föräldrarna eller närstående vuxna, är trygga och närvarande. Barn och unga får genom allt detta goda förutsättningar att lyckas i skolan. Det får en avgörande betydelse för det fortsatta livet som går genom kompetensutveckling, utbildning och yrkesmöjligheter. Det skapar i sin tur förutsättningarna för det vuxna livet och ålderdomen samt hur nästa generations barn kommer att växa upp. Uppväxten har på detta sätt enorma konsekvenser för människors hälsa och för samhället i stort [9]. Att ge varje barn en god start i livet och uppväxt är därför ett centralt område för att uppnå likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för hälsan. Ett gott samspel mellan individ och samhälle skapar också förutsättningar för barn och unga att förverkliga sina drömmar och känna framtidstro. Figur 3. Hur fokusområdet sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 12

63 Målområden 1. Jämlik kognitiv utveckling hos barn. 2. Goda och trygga familjerelationer. 3. Jämlika förutsättningar för barns fritidsvanor. 4. Goda och likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. 5. Jämlika förutsättningar för barn och ungas inflytande över sin vardag. Hälsofrämjande arbete och lärande Det här fokusområdet handlar om att människors deltagande i arbetslivet är viktig av flera anledningar. Dels bidrar det till känslan av delaktighet i samhället. Dels också en känsla av kontroll över det egna livet, vilket är central för människor och grundläggande för hur hälsan utvecklas. Människor som arbetar har i regel också bättre hälsa än de som saknar ett arbete eller en sysselsättning. Genom insatser som stärker människors förutsättningar att försörja sig och vara delaktiga i samhället är det också möjligt att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Gynnsamma arbetsförhållanden kan också ge struktur åt tillvaron och bidra till personlig utveckling. Kraven på arbetsmarknaden har höjts i takt med att samhället har förändrats. Utbildning är oftast en förutsättning för att få ett arbete och egen försörjning. Det betyder också att det finns ett ökat behov att utbildnings- och kompetensstöd för individer och grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden. En nyckel här är att främja ett livslångt lärande som innefattar såväl kompetens- som utbildningsstöd, för att öka förutsättningarna för arbete och egen försörjning. Här behövs det hållbara strukturer för samverkan och stöd som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar och som underlättar både inträde och återinträde på arbetsmarknaden. En samlad och vid ingång till arbetsmarknaden är utgångspunkten för hur en sådan struktur ska se ut. Inkomster och försörjningsmöjligheter är också centralt för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Omvänt finns det en koppling mellan låga inkomster och ökad sårbarhet och ökad utsatthet för hälsorisker. Barn som lever i hushåll med låga inkomster riskerar att drabbas av såväl låg levnadsstandard under själva barndomen som senare i livet [21, 22, 5]. Inkomsternas fördelning i befolkningen är därför en viktig bestämningsfaktor för ojämlikhet i hälsa och därmed även en viktig fråga för det här fokusområdet. Figur 4. Hur fokusområdet sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Målområden 1. Goda och jämlika förutsättningar till permanent självförsörjning. 2. Goda och jämlika förutsättningar att snabbt komma i arbete. 3. Goda och jämlika förutsättningar för livslångt lärande. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 13

64 Hälsosamma arenor och livsmiljöer Det här fokusområdet handlar om att boende- och livsmiljön är en viktig social bestämningsfaktor som påverkar vår hälsa, identitet och våra liv. Tillgång till bostäder av god kvalitet är en grundförutsättning för god hälsa. Inte minst är goda boende- och livsmiljöer viktiga förutsättningar för att ge våra barn en god start i livet. Betydelsen av att människor ska ha tillgång till goda bostäder markeras i lagstiftningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den anger ansvaret att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Satsningar för att skapa bostäder av god kvalitet och samtidigt motverka att människor utestängs från bostadsmarknaden genom att öka tillgången till bostäder till rimliga priser, blir viktiga. Göteborg liksom andra kommuner kännetecknas av en allt större boendesegregation. Denna segregation förstärker skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Därför är det centralt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för integration och motverka segregation, detta genom att planera för ett hälsofrämjande boende med varierat bostadsutbud med blandade upplåtelseformer, bostadstyper och kostnadsnivåer. Våra livsmiljöer har både fysiska och sociala egenskaper som både kan främja hälsa men också orsaka ohälsa. De sociala egenskaperna kan vara människors tillit till varandra, socialt deltagande och grad av social integration. Men det handlar också om frågor kring barns kognitiva och motoriska utveckling som främjas av till exempel närhet till lekplatser och parker. Det omfattar även förskole- och skolgårdars kvalitéer och om ytan är tillräckligt stor. Andra exempel på fysiska egenskaper kan vara luftkvalitet, bullernivåer, tillgång till naturvärden nära bostaden och tillgång till kultur, mötesplatser och service. Därför är det av stor betydelse att samhällsplaneringen bidrar till såväl hälsofrämjande arenor, goda fysiska miljöer, överbryggar barriärer och främjar social interaktion och fysisk aktivitet. Jämlik tillgång till grundläggande samhällsservice, fritid- och kultur och friluftsliv är andra viktiga pusselbitar för att främja en jämlik hälsa. Figur 5. Hur fokusområdet sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Målområden 1. Goda och jämlika förutsättningar för barnhushållens boende. 2. Stadens fysiska miljöer ska skapa förutsättningar för socioekonomisk integration, trygghet och sammanhållning. 3. God och likvärdig tillgång till service i hela staden. 4. Goda och jämlika fysiska förutsättningar för barns kognitiva utveckling. 5. Jämlikt basutbud av hälsofrämjande arenor och mötesplatser. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 14

65 Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Det här fokusområdet som handlar om betydelsen av inflytande och delaktighet på olika nivåer. En delaktighet som ger en ökad känsla av sammanhang, tillit och mer kontroll över det egna livet. Att känna delaktighet och kunna utöva inflytande är inte bara en grundlagsstadgad rättighet. Människans behov av delaktighet och inflytande är också grundläggande för livskvaliteten och hälsan [13]. Aktivt deltagande är en fundamental förutsättning för verkligt självbestämmande och personlig- och intellektuell utveckling. Det gynnar också hänsynstagande och respekt för andra [23]. En individ har rätt till, och behov av, delaktighet på flera nivåer: På en politisk nivå handlar delaktighet om möjligheten att delta i styret av det gemensamma. Jämlika livsvillkor och hälsa uppstår först när alla har jämlika möjligheter att faktiskt delta i demokratins processer genom deltagande i allmänna val och genom att kunna väljas till politiska uppdrag. Delaktighet i civilsamhället är också betydelsefullt, då det främjar socialt kapital. Ett vitalt civilsamhälle länkar och stärker banden mellan ytligt bekanta människor. Att lösa problem tillsammans med andra ger en känsla av tilltro till andras välvilja och förmågor och stärker tilliten mellan de som deltar i samarbetet. Delaktighet i civilsamhället stärker inte endast banden inom grupper. Genom att skapa sammanhang där invånare från olika delar av befolkningen möter varandra stärks också tilliten och banden i befolkningen som helhet, en förutsättning för trygghet och goda livsvillkor i staden. Detta främjar den sociala sammanhållningen i samhället. Delaktighet är också betydelsefullt på individuell nivå. När känner inflytande över vår livssituation ökar vårt välmående och på sikt förbättras även våra livsvillkor. På denna nivå spelar de offentliga institutionerna en avgörande roll. Stat, landsting och kommun tillhandahåller verksamheter som utgör centrala delar av våra liv. Att alla invånare, såväl enskilt som i en del av en grupp, har insyn i och möjlighet att påverka de verksamheter som de möter är viktigt för delaktigheten på den individuella nivån. Det finns skillnader i vilka som deltar i samhället, vilket utmanar det faktiska jämlika deltagande på alla nivåer. Deltagandet i såväl politik som samhällsliv är betydligt högre i grupper som i övrigt har goda livsvillkor medan deltagandet är lägre bland ensamstående, arbetslösa och de med kort utbildning. Forskning visar dock att deltagandet ökar när livsvillkoren förbättras [24]. Att arbeta med att förbättra livsvillkoren för alla i befolkning är således viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Det är viktigt för att möjliggöra ett jämlikt deltagande. Att öka invånarnas inflytande och delaktighet på alla plan ökar känslan av sammanhang, och i förlängningen en upplevelse av ökad kontroll över sitt liv. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 15

66 Figur 6. Hur fokusområdet sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Målområden 1. Jämlika förutsättningar för civilsamhällets organisationer. 2. Invånarna ska ha ett högt förtroende för hur Göteborgs Stad levererar sitt uppdrag. Hälsofrämjande levnadsstandard Det här fokusområdet handlar om att alla människor ska ha rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. En hälsofrämjande levnadsstandard avser en nivå som ger människor möjlighet att leva ett gott liv som de själva värdesätter. Där de upplever kontroll över sina livsval. Ett liv där förutsättningarna för likvärdiga livsvillkor finns. Där hälsan, tilliten och delaktigheten samt framtidstron därigenom främjas. I dag handlar den hälsofrämjande levnadsstandarden om möjligheten att leva ett liv som ligger i linje med det samtida samhällets normer och traditioner. Ett samhälle där individen har ett eget beslutsutrymme. Men också ett samhälle som skapar goda förutsättningar så att varje människa har ett tillräckligt stort beslutsutrymme i alla livsfaser. Slutligen också ett samhälle som skapar förutsättningar för alla att kunna bidra till det gemensamma. Att alla ska ha en hälsofrämjande levnadsstandard är grundläggande i ett arbete som handlar om att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för alla göteborgare. Det skulle på en generell nivå stärka barns hälsa och välbefinnande. Men också deras utveckling och handlingsutrymme både under deras barndom och under deras fortsatta liv. En hälsofrämjande levnadsstandard under uppväxten främjar barnens betyg, behörighet till gymnasiet och vilken utbildningsnivå de kommer uppnå. Deras framtida möjligheter på både arbets- och bostadsmarknad påverkas också positivt. Det förebygger också ekonomiska problem när barnen själva har blivit vuxna. När levnadsstandarden är på en nivå där hälsan främjas, så finns förutsättningar för en jämlik stad. Förutsättningarna finns då också för att den socioekonomiska segregationen kan minska. Den sociala statusen kommer inte längre förklara stora delar av skillnader i livsvillkor och hälsa. Det är också då delaktighet, tillit och trygghet främjas. Det ger i sin tur en sammanhållen stad. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 16

67 Figur 7. Hur fokusområdet sammanfaller med de olika livsfaserna i arbetet för att öka jämlikhet. Övergripande målområden De övergripande målområdena spänner över samtliga fokusområden, vilket innebär att alla har uppdraget att arbeta med dessa. 1. Diskrimineringen ska upphöra. 2. Goda och jämlika ekonomiska villkor. 3. Goda och jämlika förutsättningar för arbete. 4. Goda och jämlika förutsättningar för fullföljda studier. 5. Hög och jämlik mellanmänskliga tillit. 6. God och jämlik delaktighet. 7. God och jämlik fysisk och psykisk hälsa. Uppföljning Programmet följs upp åren 2021, 2024 och 2026 av Socialresursnämnd. Den första uppföljningen år 2021 kommer främst att fokusera på hur programmet har omhändertagits av förvaltningar och bolag. Åren 2024 och 2026 kommer uppföljningen mer fokusera på utfall och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det är dock viktigt att uppföljningen av programmet synkroniseras med stadens ordinarie uppföljningsrutiner, vilka ses över inför varje mandatperiod. Därmed kan programmets uppföljning komma att ändras. För varje målområde kommer uppföljningsbara mått att arbetas fram i samverkan mellan berörda aktörer. Det för att kunna följa utvecklingen mot en successiv måluppfyllelse till Dessa mått ska komplettera de indikatorer som i dag finns för målet: Göteborg ska vara en jämlik stad: Inkomstskillnaderna har minskat Fler med god hälsa Högre mellanmänsklig tillit Färre upplever ekonomisk stress Fler med godkända betyg Principen för framtagandet av målvärden är att så långt det är möjligt använda redan befintliga mått eller indikatorer så att antalet inte ökar i staden. Där till kan också uppföljningen av programmet arbetas in i stadens befintliga kvalitativa uppföljningsarbete. Det för att bland annat bedöma förutsättningarna för arbetet med en jämlik stad. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 17

68 Huvudstrategier för att nå mål och målområden En av vår tids stora utmaningar är själva hanteringen av komplexa frågor så som social hållbarhet och jämlikhet. I det här avsnittet av programmet presenteras de huvudstrategier som kan vara en del i att försöka hantera komplexiteten. Huvudstrategierna är tänkt att vara en vägledning för att nå målet Göteborg ska vara en jämlik stad. Tre huvudstrategier tagits fram: Effektivt arbete för en jämlik stad Strategin handlar om verkningsfulla och kostnadseffektiva strategier för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Strategin handlar stärka grundförutsättningarna genom att fokusera på det kommunala grunduppdraget och ett normmedvetet arbetssätt. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka förmågan att hantera komplexitet och det tvärsektoriella arbetet. Effektivt arbete för en jämlik stad Många insatser inom stadens verksamheter bidrar till ett gott liv för göteborgaren. Det är inte nödvändigt samma sak som att de bidrar till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Det är möjligt att påverka så att Göteborg bli en mer jämlik och socialt sammanhållen stad. För att nå dit behöver vi arbeta målfokuserat och långsiktigt. I arbetet har ett antal strategier pekats ut som visat sig verkningsfulla och kostnadseffektiva för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Därför lyfter det här avsnittet centrala delar för att åstadkomma just jämlikhet. Med det avses att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Den här huvudstrategin har följande delstrategier: Den sociala gradienten ska minskas Investera för framtiden Kombinera olika former av insatser Den sociala gradienten ska minskas Den här delstrategin lyfter den sociala gradienten för hälsa (se sid. 5), det vill säga sambandet mellan social status och hälsa. Det är en central delstrategi för programmet och för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 18

69 Ett arbete som syftar till att minska sociala gradienten innebär att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan grupper med olika socialt status. På så sätt dämpas gradientens effekt på hälsan. Det skulle betyda att till exempel barns hälsa, utveckling och skolresultat allt mindre är ett resultat av föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå. Förutsättningarna för goda livsvillkor och god hälsa skulle därmed bli mer jämlikt fördelad i befolkningen. Den sociala gradienten beskrivs ofta utifrån olika socioekonomiska mått. Ett viktigt komplement blir också frågor om diskriminering och andra former av utsatthet och marginalisering. Det är denna gradient som stadens alla verksamheter behöver påverka för att staden ska kunna bli jämlik, och i förlängningen mer socialt hållbart. För att nå dit behöver det i alla relevanta prioriteringar framgå hur gradienten är tänkt att påverkas. Investera för framtiden Den här delstrategin lyfter vikten av att ha ett investeringsperspektiv med social hållbarhet i fokus för samhällsutvecklingen. Ett sådant perspektiv omfattar också prioritering av tidiga insatser tidigt i livet. Effektiva åtgärder som främjar befolkningens hälsa kan få avgörande betydelse både för individen och för hela samhällsutvecklingen [25, 26]. Investeringar i hälsa är på så sätt en återinvestering i samhällets utveckling i stort [27]. Hälsan kan ur detta perspektiv ses som ett medel för ekonomisk utveckling [25, 26] och för att det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt [7]. Det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa om vi ska kunna behålla vår konkurrensförmåga [28]. Forskningsresultat pekar också tydligt på att ju tidigare i orsakskedjan en insats kan sättas in, desto fler människor kan omfattas och effekten blir större [29]. Ett litet problem som drabbar många kan också behöva prioriteras framför stora problem som drabbar få i befolkningen. För denna delstrategi har följande utvecklingsområden identifierats: Inrätta ett investeringsperspektiv för en jämlik stad För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt jämlikhetsarbete måste staden satsa på långsiktiga investeringar. Precis som vid infrastrukturssatsningar bör kostnaderna ses som investeringar. Arbetet har förvisso en investeringspuckel innan det börjar bli samhälls- och kommunekonomiskt lönsamt. Men huvudtesen är att fokus snarare ligger vid omfördelning av resurser än vid att skapa ytterligare behov av resurstillskott. Inom ramen för detta handlar det också om att bli bättre på att implementera och lära av genomförda utvecklingsprojekt och när idéer testas i staden. Sprida och skala upp projekt som visat sig framgångsrika måste bli en naturlig förutsättning i staden. Göteborgs Stad ska i sitt investeringsperspektiv särskilt prioritera så att resurser (inte bara ekonomiska) avsätts för insatser som är universella men att de anpassas och doseras efter graden av befolkningens utsatthet (se sidan 20). Det är så Göteborg kan bli en jämlik stad. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 19

70 Prioritera barn för en jämlik stad Göteborgs Stad bör prioritera och ha ett investeringsperspektiv gällande barns tidiga utveckling. Små förebyggande insatser tidigt i ett barns liv kan ge stor effekt och en långsiktigt hållbar effekt. De blir på så sätt samhällsekonomiskt lönsamma. Den typen av insatser är de mest kraftfulla investeringar ett samhälle kan göra, med vinster som mångfaldigt överstiger den ursprungliga insatsen [11]. Insatser som främjar de grupper i befolkningen som står inför ett kommande föräldraskap eller som i dag är småbarnsföräldrar är också viktiga ur ett investeringsperspektiv. Det eftersom det är under familjebildningsfasen som ett socialt arv kan brytas så att nästa generation kan få en god start i livet. Ett sätt att förstärka och utveckla det kommunala grunduppdraget är att i högre utsträckning prioritera tidiga insatser tidigt i barns liv. Här ska också understrykas att satsa på barn inte handlar om lönsamhet och kostnadseffektivitet utan främst för att barn är viktiga och att det är vår skyldighet att erbjuda och skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. Kombinera olika former av insatser Den här delstrategin handlar om att det behövas en kombination av olika former av insatser för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Det finns olika vägar att gå för att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa i en befolkning. Forskningslitteraturen pekar ut tre olika strategier som effektiva. Göteborgs Stad bör därför använda sig av dessa tre strategier. Inget av de strategierna kan ensamt minska skillnader i livsvillkor och hälsa utan en kombination av insatser behövs. Därför bör arbetet gå ut på att kombinera följande strategier: Figur 8. En illustration över de effektiva arbetssätten att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Att vända sig till alla universella insatser De huvudsakliga insatserna för öka jämlikheten ska fortsatt vara universella. Med sådana insatser ligger fokus vid att främja det positiva och öka förutsättningarna för god hälsoutveckling, snarare än att fokusera på riskerna [30]. Det har genom forskning visat sig vara ett effektivt arbetssätt som också är samhällsekonomiskt lönsamt. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 20

71 Att anpassa och dosera efter behov proportionell universalism Göteborgs Stad ska erbjuda universella insatser där nivån och intensiteten på stödet ska motsvara nivån på utsattheten. Det betyder att insatserna ska vara anpassade, utformade och doserade så att de bättre motsvarar olika gruppers utsatthet för ojämlikhet. Arbetssättet fokusera inte på lika till alla, utan på att göra skillnad. Det handlar om att se människors olika förutsättningar. Därför går arbetet ut på att minska skillnader i livsvillkor och hälsa snabbast bland de mest utsatta grupperna jämfört med övriga grupper. Att vända sig till några selektiva insatser Vid behov ska Göteborgs Stad använda sig av selektiva insatser, som ibland också kallas för riktade insatser. Sådana insatser vänder sig till grupper i en befolkning som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Insatserna handlar om att förhindra en negativ utveckling så att fördjupade problem inte uppstår. Syftet är att förändra risk- och skyddsfaktorer och problembeteenden [30]. De är något mer kostsamma jämfört med de universella insatserna. Det eftersom det är mer kostsamt, både för individ som för samhälle, att vända en negativ utveckling jämfört med om den inte ens hade uppstått. Att vända sig till få indikerade insatser Göteborgs Stad kan också vid särskilda behov använda indikerade insatser. De används när situationen har gått så långt att problembilden är tydligt identifierad och är allvarig samt svår. Insatserna är därför ofta av individuell karaktär [30]. De är de mest kostsamma insatserna och ska därför användas allra mest sparsamt. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Det finns vissa grundförutsättningar som behöver föreligga för att nå målet om en jämlik stad. Kommunernas grunduppdrag (se sid 9) är en sådan grundförutsättning eftersom det täcker in många verksamheter som syftar till att öka välfärden för stadens invånare och skapa förutsättningar för goda livsvillkor och god hälsa. Har vi välfungerande verksamheter då har staden goda förutsättningar att skapa en jämlik stad. En annan grundförutsättning för att nå målet om en jämlik stad är ett intersektionellt och normmedvetet arbetssätt. Genom att arbeta normmedvetet kan diskriminering undvikas och insatser utformas på ett sätt som inte missgynnar vissa grupper. Den här huvudstrategin har följande delstrategier för att skapa förutsättningar för att nå mål och målområde: Leverera det kommunala grunduppdraget Arbeta normmedvetet Leverera det kommunala grunduppdraget Delstrategin handlar om vikten av Göteborgs Stads förutsättningar att leverera det lagstadgade grunduppdraget. Delstrategin tar sin utgångspunkt i att samhällsystem har en avgörande påverkan på huruvida individer kan växa upp, utvecklas till sina fulla potential och leva ett bra liv med god hälsa. Och tvärtom, samhällsystemen har en avgörande påverkan på huruvida en individs liv, utveckling och hälsa kan försämras [31]. Sverige är ett välfärdsland där den största delen av kommunernas verksamhet handlar om att tillhandahålla välfärdstjänster, så Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 21

72 som förskola och skola för de allra minsta invånarna i staden till socialtjänst, äldreomsorg samt planering av stadens fysiska utformning och bostadsförsörjning. Dessa ansvarsområden ligger, tillsammans med andra områden, i kommunernas grundläggande uppdrag [11]. Välfungerande verksamheter med god kvalitet är en förutsättning för att skapa goda och likvärdiga livsvillkor för stadens invånare. Oavsett huvudman så är förmågan att tillhandahålla välfungerande verksamheter betydelsefulla för invånarnas upplevelse att staden finns till för dem. Det har i sin tur betydelse för invånarnas tillit och förtroende för staden och de offentliga institutionerna. Om invånarna tappar tilliten kan det i sin tur leda till att invånarna inte vänder sig till samhällets institutioner eller på egen hand komplettera det sociala skyddet [32, 33]. Det finns många studier som visar att tjänstepersoners bemötande också är viktigt för att invånarna ska känna tillit till samhällets institutioner. Det handlar mångt och mycket om att bemötande ska vara rättsäkert, opartiskt, öppet, icke diskriminerade och tillmötesgående [32, 34]. Det är här inte fråga om det påvisbara resultatet av tjänstepersonens arbete, utan själva mötet mellan invånare och samhällets institutioner. Om upplevelsen av mötet är negativt, kan det bidra till att invånarna upplever att institutioner inte är till för dem och att de inte har inflytande över sina liv. Under sådana förhållanden kan legitimiteten för samhällets institutioner minska och att invånarnas tillit till systemet utarmas. Detta kan i sin tur leda till en situation där invånarna inte vänder sig till samhällets institutioner [33]. Att stärka ett gott bemötande och att motverka diskriminering fyller såldes en viktig funktion i att stärka tilliten. Sammanfattningsvis, välfungerande verksamheter med god kvalitet som har förmåga att leverera och bemöta på ett inkluderande och öppet sätt, är förutsättningarna till att nå en jämlik och sammanhållen stad. Om det inte finns tillit mellan invånarna och samhällets institutioner finns det heller inget incitament till att vilja samarbeta för att lösa gemensamma samhälliga problem eller delta i samhällsutvecklingen. Arbeta normmedvetet Den här delstrategin handlar om att Göteborgs Stad ska präglas av ett intersektionellt- och normmedvetet arbetssätt och förhållningssätt. Inga grupper är homogena och alla har inte samma livsvillkor. Arbetet med jämlikhet behöver baseras på att alla inte har likvärdiga förutsättningar för att insatserna inte ska förstärka, utan minska skillnader mellan olika grupper. Med ett intersektionellt arbets- och förhållningssätt kan en djupare förståelse uppnås om hur olika sociala kategorier är sammanvävda med varandra och hur samspelet av olika kategorier påverkar livsvillkoren och hälsan. Med normmedvetet arbets- och förhållningssätt innebär att granska och problematisera normer. Genom ett sådant arbetssätt kan vi förstå hur människors förutsättningar och livsvillkor skiljer sig åt. Därmed kan diskriminering undvikas och insatserna utformas på ett sätt som inte missgynnar vissa grupper. Det blir på så sätt ett effektivt verktyg i arbetet med att förebygga diskriminering och kränkning för att skapa större trygghet och bättre självkänsla hos dem vi möter och är till för. Det blir också ett sätt att nyansera och beskriva stadens ojämlikheter. Framför allt kan arbetssättet och förhållningssättet bidra till att öka jämlikheten i de insatser som staden Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 22

73 kommer att vidta. Det här arbetssättet möjliggör också förändring av normer och strukturer. Genom detta ges göteborgaren möjlighet att utveckla sin fulla potential oavsett bakgrund. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad I dagens svenska välfärdsstat handlar jämlikhetsarbetet inte längre om att bygga upp välfärdsinstitutioner, utan mer om att organisera befintliga resurser på ett nytt sätt. Den offentliga sektorn är inte lika centralt sammanhållen längre, utan istället består det offentliga nu av mer eller mindre självständiga sektorer. Samtidigt har många nya politikområden (folkhälso-, klimat- och jämställdhetspolitik samt politik kring demokrati och hållbar stadsutveckling) tillkommit som till viss del handlar om samarbete och partnerskapstänkande snarare än traditionell styrning genom en hierarkisk organisation. De har i sin tur ofta bedrivits i projektform men förväntats bidra till långsiktiga effekter och institutionellt lärande. Det finns både för- och nackdelar med sådana lösa former. Fördelarna kan ses ligga i att det kan vara ett bättre sätt att hantera komplexitet, medan nackdelen är att de inte lämpar sig för den traditionella sektorsindelade organisationen [35]. Till detta ska läggas att många av de nya frågorna som ska lösas inom ramen för det kommunala uppdraget är tvärsektoriella. Därför behöver social hållbar utveckling och jämlikhet ett kritiskt förhållningssätt till traditionell hantering av samhällsproblem. Eftersom jämlikhetsarbetet är ett tvärsektoriellt område och därmed berör flera samhällsområden behöver frågan integreras i de flesta processer. Den här huvudstrategin har följande delstrategier för att skapa förutsättningar för att nå mål och målområde: Utveckla ägarskap och samverkan Arbeta kunskapsbaserat Jämlika delaktighets- och medskapande processer Utveckla ägarskap och samverkan Den här delstrategin fokuserar på att utveckla ägarskapet, samverkan och styrningen i tvärsektoriella frågor som rör den jämlika staden. Frågor som ryms inom social hållbarhet och jämlikhet, till exempel att arbeta med barns uppväxtvillkor eller boendesegregation, är komplexa och ryms inom flera av de sektorer som Göteborgs Stad är organiserad enligt. En följd av detta är att frågorna inte kan lösas inom ramen för en nämnds eller bolagsstyrelses verksamhetsområde. Ingen nämnd eller styrelse äger enskilt respektive fråga. För denna delstrategi har följande utvecklingsområden identifierats: Strategiskt stöd och långsiktig samordnig För att arbetet med jämlikhet ska bli långsiktigt behövs det permanenta funktioner som ansvarar för strategiskt stöd och långsiktig samordning. Den funktion som långsiktigt ansvarar för strategiskt stöd och samordning kan bistå med kunskapsutveckling, kompetensutveckling och förändringsarbete inom jämlikhetsområdet. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 23

74 Förändringsledning och förändringsarbete Jämlikhet är en komplex och tvärsektoriell fråga. För att lyckas med förändringsarbetet avseende jämlikhet behöver staden ett uttalat och brett ägarskap i stadens verksamheter och på alla nivåer. Det behövs även: - Förändringsledning En tydlig förändringsledning undanröjer hinder och hanterar målkonflikter så att det tvärsektoriella förändringsarbetet möjliggörs. - Förändringsstöd på en strategisk nivå Dessa funktioner ska underlätta för förändringsledningen i det strategiska arbetet. De ska samtidigt stödja och underlätta det faktiska förändringsarbetet på verksamhetsnivå. Den här nivån behöver vidareutvecklas i staden. - Förändringsarbete Denna nivå ska realisera den politiska viljeinriktning och förändringsledningens tvärsektoriella prioriteringar. Det sker med stöd från funktionen förändringsstöd. Med dessa funktioner kan utbytet mellan de horisontella och vertikala nivåerna (dvs. ledning respektive operativa förändringsarbetet) utvecklas. Då underlättas hanteringen av de tvärsektoriella frågorna och kunskaps- och erfarenhetsutbytet ökar. Stärka och utveckla integreringen av jämlikhetsfrågan För att jämlikhetsarbetet ska bli en integrerad del i alla sektorer, verksamheter och processer i Göteborgs Stad behöver frågan integreras vid framtagande eller revidering av mål, i budgetering och finansiering, i uppföljning och mätning samt i reglementen, ägardirektiv och andra styrdokument. Det räcker inte att endast integrera jämlikhetsfrågan i strukturerna. En framgångsrik integrering av jämlikhetsarbete förutsätter att det finns ett ledarskap som driver, och en organisationskultur som gynnar, frågan. Göteborg behöver också bli bättre på att utvärdera budgetens jämlikhetseffekter. Det handlar om att analysera om fördelning av resurser i staden har lett till högre måluppfyllelse. Vidare behöver också förslag, förbättringar och prioriteringar analyseras mer djupgående för att se om de ligger i linje med målet om en jämlik stad. Arbeta kunskapsbaserat Den här delstrategin sätter ett kunskapsbaserat arbete i centrum. Göteborgs Stad behöver utveckla det kunskapsbaserade arbetet kopplat till social hållbarhet och jämlikhet. Jämlikhetsarbetet behöver på ett systematiskt och tydligt sätt vara baserat på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet om jämlikhet och hur skillnader i livsvillkor och hälsa effektivt uppnås. Staden behöver också blir bättre på att integrera, diskutera och problematisera den erfarenhetsbaserade och den vetenskapligt framtagna kunskapen om sociala förhållanden och dess samband med jämlika livsvillkor hälsa samt den sammanhållna staden. Ett kunskapsbaserat arbete handlar också om att skapa kunskapsutveckling och kunskapsspridning och ett gemensamt lärande inom jämlikhetsområdet. Om det kunskapsbaserade arbetet värdesätts och ständigt efterfrågas stärks förutsättningarna för att Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 24

75 åstadkomma den önskade utvecklingen mot ett jämlikt Göteborg. Ett sådant arbetssätt behöver vara en del av organisationens förhållningssätt och kultur. För att Göteborg ska kunna arbeta kunskapsbaserat och följa utvecklingen inom jämlikhetsarbetet behöver staden förbättra sina möjligheter till analys och uppföljning. Staden behöver bli bättre på att mäta och förstå problemet, utvärdera åtgärder, och att därefter bedöma effekterna av insatserna som vidtas. Det för att se om de leder till en mer jämlik stad eller inte. En viktig del i ett sådant utvecklingsarbete är att förbättra det statistiska underlaget så att det både blir bredare och mer fördjupat, vilket har pekats ut på såväl internationell som nationell nivå. Det strategiska analysarbetet behöver utvecklas. Jämlika delaktighets- och medskapandeprocesser Den här delstrategin lyfter vikten av samverkan och medskapande för att bli en jämlik stad. Delstrategin tar sin utgångspunkt i att social hållbarhet och jämlikhet är komplexa och ofta svårlösta samhällsfrågor där olika perspektiv möts. Ingen aktör kan ta sig an dessa komplexa frågor på egen hand. Därför behövs samverkan både inom Göteborgs Stad och med andra offentliga aktörer. Samverkan behöver också ske med invånare, civilsamhällets organisationer, näringslivet och akademins olika professioner. Genom samverkan tas dessa aktörers erfarenheter och kunskaper tillvara inom social hållbarhet och jämlikhet. Ett sätt är att skapa och främja olika delaktighets- och medskapandeprocesser. Jämlika i den mening att olika grupper finns representerade utifrån olika social status, det vill säga socioekonomiska grupper, men också att grupper ur olika minoritetspositioner och grupper som på olika vis utsättas för diskriminering. Det handlar också om att kunskaperna och erfarenheterna från såväl akademin som befolkningen bemöts likvärdigt. Det är därför centralt med ett inkluderande förhållningssätt så att dessa röster får likvärdiga förutsättningar att bli lyssnade på. För denna delstrategi har följande utvecklingsområden identifierats: Kunskapsallianser Kunskapsallianser handlar om ett kunskapssamarbete mellan invånare, de offentliga aktörerna, akademin, näringslivet och civilsamhällets organisationer. Tanken är att olika perspektiv som integrerar olika typer av kunskaper, inte bara vetenskaplig utan även erfarenhetsbaserad, möts. Tillsammans och på likvärdiga villkor definieras både utmaningar och lösningar för att nå målet. Arbetssättet ställer krav på att lämna den traditionella formen på hierarkisk styrning (goverment) med tydliga avgränsningar och ansvarsområden. Till att mer inspireras av den nätverksliknande styrning och organisationsformen. Den handlar om en gränsöverskridande samverkan och att gå utanför institutionerna och omsätter politik till vardag genom partnerskap (governance) [6]. Kunskapsallianser kan på så sätt vara en del i att få fler intresserade och involverade i styrningen och lösningen av samhällssystemen och det jämlika Göteborg. Arena för samverkan, lärande och erfarenhetsutbyte Göteborgs Stad behöver också samverkansarenor för utmaningsdrivet lärande och erfarenhetsutbyte med fokus på jämlikhet, social hållbar utveckling och likvärdig Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 25

76 välfärd. Arenor som fungera som en dynamo och möjliggörare för att förverkliga idéer om framtidens samhällsutmaningar. Sådana arenor omskrivs ibland som innovationslabb eller drivhus. Oavsett namn så handlar det om att skapa en plats där användare och aktörer kan dra nytta av varandra och tillsammans se möjligheter, ta initiativ och vara modig, tänka nytt, prova nya idéer, gå från ord till handling och hantera komplexa problem. På så sätt skapas tjänster och tillämpningar som kan lösa olika former av behov och utmaningar i samhället. Arbetet utgår härigenom från en handlingsbaserad utvecklingsmetod där lärandet och insikterna skapas genom deltagarnas handlingar, där de gör och provar själva. För att detta ska komma till nytta för Göteborgs Stad behöver dessa arenor ta sin utgångspunkt i stadens grunduppdrag vara kunskaps- och erfarenhetsbaserade för att kunna stärka en jämlik stad. Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 26

77 Litteraturförteckning [1] N. Dempsey, G. Bramley, S. Power och C. Brown, The Social Dimenssion of Sustainable Developement: Defining Urban Social Sustainability, Sustainable Development, vol. 19, nr 2009, pp , [2] E. Alfredsson och A. Wijkman, The Inclusive Green Economy Shaping society to serve sustainability Minor adjustments or a paradigm shift?, MISTRA, Stockholm, [3] E. Scheja och M. Söderbäck, Tillväxt som gynnar de fattiga, SIDA, Stockholm, [4] DO, Vägar till rättigheter - En inspirationsbok i lokalt antidiskrimineringsarbete, Diskrimineringsombudsmannen, Stockholm, [5] Sveriges Kommuner och Landsting, Gör jämlikt - gör skillnad: samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, [6] Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa, Malmö Stad, Malmö, [7] Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa - allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, [8] UCL Institute of Health Equity, Fair Society Healthy Lives: The Marmot Review, UCL Institute of Health Equity, London, [9] CSDH, Closing the gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health. Final repport of the Commission on Social Determinants of Health, World Health Organization, Geneva, [10] M. Marmot och R. G. Wilkinson, Social determinants of health: the solid facts, Copenhagen: World Health Organization, [11] M. Rostila och S. Toivanen, Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, M. Rostila och S. Toivanen, Red., Stockholm: Liber, [12] R. Wilkinson och K. Pickett, Jämlikhetsanden - Därför är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, Stockholm: Karneval förlag, [13] Statens offentliga utredningar, Det handlar om jämlik hälsa: Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete (SOU 2016:55). Delbetänkande av Kommissionen för Jämlik hälsa, Statens offentliga utredningar, Stockholm, [14] SOU: 2011:29, Samlat,genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter , Statens offentliga utredningar, Stockholm, [15] Regeringskansliet, Regeringens webbplats om de mänskliga rättigheterna, [Online]. Available: [Använd 7 okt 2016]. [16] Regeringskansliet, Konventionen om barns rättigheter - inklusive strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Regeringskansliet, Socialdepartementet, Stockholm, [17] UNDP Sverige, Globaka målen: För hållbar utveckling, [Online]. Available: [Använd 7 okt 2016]. [18] Svensk författningssamling, Svensk författningssamlin 1974:152: Kungörelse om beslutad ny regeringsform, Regeringskansliet, Justitiedepartementet, Stockholm, [19] Svensk författningssamling, Socialtjänstlag (2001:453), Socialdepartementet, Stockholm, [20] Svensk författningssamling (SFS), Plan- och bygglag (2010:900), Socialdepartementet, Stockholm, [21] M. Köhler, Barn i Malmö - skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmö, [22] Statens folkhälsoinstitut, Social health inequalities in Swedish children and adolescents A systematic review, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, [23] D. Robert A, Demokrati och dess antagonister, New Haven: Yale University Press, [24] SOU 2016:5, Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5, Stockholm: Statens offentliga utredningar, [25] Statens folkhälsoinstitut, Ekonomiska och sociala förutsättningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 2), Statens folkhälsoinstitut, Östersund, [26] Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsa och regional utveckling - en inventering av hur folkhälsa beaktas i utvecklings- och planeringsdokument, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, [27] Myndigheten för delaktighet, En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle, Myndigheten för delaktighet, Sundbyberg, [28] M. Suhrcke, M. McKee, R. Sauto Arce, S. Tsolova och J. Mortensen, The contribution of health to the economy in the European Union, European Commission, Health and Consumer Protection Directorate-Genereal, Luxembourg, [29] Sveriges regering, Regeringens proposition; Mål för folkhälsan ( 2002/03:35), Regeringen, Stockholm, [30] Social resursförvaltning, Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem - Begrepp och erfarenheter, Göteborgs Stad - Sociala resursförvaltningen, Göteborg, [31] CSDH, Sammanfattning av slutrapport: Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation: Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna, World Helath Organization, Commission on Social Detarminents of Health, Översättning av Statens folkhälsoinstitut genom Semantix, Solna, [32] B. Rothstein, Sociala fällor och tillitens problem, Stockholm: SNS Förlag, [33] J. Edlund, Trust in the Capability of the Welfare State and General Welfare State Support: Sweden , Acta Sociologica 49 (4), pp , [34] E. Uslaner, The moral foundations of trust, Cambridge: Cambridge University Press, [35] S. Montin och G. Hedlund, Governance på svenska, Santérus Förlag, Stockholm, Göteborgs Stads Jämlikhetsprogram 27

78 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum , Diarienummer 0327/17 Förslag till Göteborgs stads program för Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Kristina Bergman Alme (L) inkommer med ett särskilt yttrande, (bilaga 1). Social resursnämnd beslutar: att förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad remitteras enligt bilagd lista, att remissyttranden ska inkomma till förvaltningen senast , samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Jesper Lindkvist Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme 1(1)

79 Göteborg 19 april 2017 Yttrande (L) (M) (KD) Social och resursförvaltningen Ärende 11 Yttrande ang. remissrunda Programarbete Jämlikt Göteborg I vårt Göteborg får alla en chans att utvecklas utifrån sina förutsättningar och får den hjälp och det stöd de behöver för att nå bortom yttre begränsningar.(alliansens inriktningsdokument 2017) Så skulle man kunna sammanfatta det som vi i Allianser ser som essensen i ett arbete för en stad med likvärdiga livsvillkor. Målet med programarbetet kring Jämlikt Göteborg är viktigt och vi ser att uppdelningen i de fem fokusområdena är kloka. En stad där skillnaderna i livsvillkoren är små är en bra stad för alla och kopplingen mellan social hållbarhet och mänskliga rättigheter är av stor vikt. Det är bra att arbetet med att ta fram ett program för jämlikt Göteborg startar med ett inriktningsbeslut i Socialresursnämnd. På så vis finns möjlighet att förankra innehållet ytterligare. Ett program som ska hålla över tid är nödvändigt för att komma till rätta med de strukturer som skapar ett ojämlikt Göteborg. Arbetet med jämlikhet ska vara något som först och främst skapas genom goda förutsättningar inom stadens kärnverksamhet. Det får inte blir ett projekt utan tydligt helhetsgrepp. Vi ser att många intentioner är goda i arbetet men att det är för projektliknande och saknar tydlig målbild. Vi vill framhäva vikten av individens rättigheter och skyldigheter framför grupper och menar därför att kommunikationen med förutsättningarna i staden skall användas inte för att befästa rådande omständigheter utan användas som grund för arbetet. Där vi understryker vikten av egenmakt nämner inte sällan våra politiska motståndare en omhuldande omsorg. Ibland syns dessa skillnader oss emellan mer och ibland syns det mindre. För att få ett långsiktigt arbete i dessa frågor är det självklart viktigt att det finns gemensam riktning. Vi vill också lyfta fram några särskilt viktiga aspekter Vi vill understryka vikten av att läsa för små barn, då skillnaden i ordförråd mellan de barn som har föräldrar som läser, och de som inte läser kan vara upp till två år redan innan sexårsåldern. Vi vill också betona familjecentralernas viktiga roll i arbetet att stärka familjerna. Vi har försökt i 10 års tid att kämpa för fler familjecentraler och det är bra att det nu äntligen kommer fler. Vi vill peka på vikten av att de mänskliga rättigheterna ska gälla för alla och lika över staden. Unga flickor och pojkar får inte begränsas i sina livsval (val av partner, val av yrken eller val av sätt att leva) utifrån en acceptans av hederskultur. Vi ser med intresse fram emot remissrundans återkoppling på programarbetet.

80 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0327/17 Social utveckling Åsa Lundquist Telefon E-post: Nakisa Khorramshahi Telefon E-post: Göteborgs stads program för en jämlik stad Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad remitteras enligt bilagd lista, att remissyttranden ska inkomma till förvaltningen senast , samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Social resursnämnd är processägare för 2017 års budgetmål Göteborg ska vara en jämlik stad. I budget för 2017 fick vi i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett program om jämlikt Göteborg. Social resursnämnd har i februari, med justering i mars 2017, tagit beslut om programmets inriktning (dnr 0985/16). Förslag till program baseras på nämndens beslutade inriktning. Förvaltningen föreslår att nämnden remitterar Göteborgs stads program för en jämlik stad till remissinstanser enligt bifogad lista och att remissvar ska ha inkommit till förvaltningen senast Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Bilagor Göteborgs stads program för en jämlik stad Lista över remissinstanser 1(2)

81 Dnr 0327/17 Begäran om yttrande avseende Förslag till Göteborgs Stads program för jämlik stad Social resursförvaltning har tagit fram Göteborgs stads förslag till program för Jämlik stad Programmet avser Göteborgs Stads första program för en Jämlik stad som på ett övergripande sätt samlar frågor om social hållbarhet och jämlikhet. Här pekas färdriktningen ut mot framtiden. Hur vi tillsammans inom staden och i samverkan med invånarna, näringslivet, regionala och statliga aktörer, civilsamhällets organisationer och akademin kan arbeta för att uppnå ett socialt hållbart och jämlikt Göteborg. För att få en tydlig riktning i arbetet föreslår förvaltningen i programmet ett mål för arbetet, den jämlik stad hela staden socialt hållbar med målområden utifrån valda fokusområden. För att skapa förutsättningarna för arbetet har förvaltningen även arbetet fram förslag på strategier som är tänkt vara ett stöd i arbetet på en stadenövergripande nivå. Social resursnämnd beslutade att sända ut planen på remiss. Efter remissomgång sker en fortsatt beredning av Social resursnämnd inför slutgiltig beredning och antagande av kommunfullmäktige. Remitanterna ombeds att särskilt beakta följande frågeställningar i handläggningen av ärendet: 1. Upplever ni att det saknas några målområden eller strategier som programmet borde beakta eller formulera om? 2. Ger mål, målområdena och strategierna den ledning och stöd som behövs för att nå programmets mål? Om inte vad saknas? I uppdraget att ta fram ett program ingår att se över befintliga program och planer som skulle kunna ersättas. En översyn har gjort för tittat på program och planer som har bäring på sociala frågor. Bedömningen är att ett antal mål helt eller delvis kan uppgå i förslag till programmet. Förslaget utsänds härmed på remiss och svar önskas inkommet senast 30 juni Svaret skickas till socialresurs@socialresurs.goteborg.se med hänvisning till dnr 0327/17. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör

82 Remissen sänds till: Stadsdelsnämnder SDN Angered SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Centrum SDN Lundby SDN Majorna-Linné SDN Norra Hisingen SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Örgryte-Härlanda SDN Östra Göteborg Facknämnder Arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Fastighetsnämnden Idrotts- och föreningsnämnden Intraservice Konsument och medborgarservice Kulturnämnden Miljönämnden Park- och naturnämnden Stadsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kulturgruppen för resandefolket Ungdomsfullmäktige Externa VGR Avdelningen folkhälsa GR Länsstyrelsen Polisen Västsvenska Handelskammaren Samordningsförbund Västra Göteborg Samordningsförbund Göteborg Nordost Samordningsförbund Delta (Hisingen) Civilsamhället Samverkansrådet Idékom Bolagsstyrelser Göteborgs stads hus AB Göteborgs energi Framtiden AB Higab Göteborgs Hamn Göteborgs spårvägar Göteborg & Co BRG Råd HBTQ-råd Funktionshinderråd Pensionärsrådet Sverigefinska rådet Romska rådet

83 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen ISGR under ett tak 2020 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att sammankalla till ett extra sammanträde när förslag till hyresavtal kan föreläggas förbundsstyrelsen. Sammanfattning Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, har idag närmare 1000 elever på två campus. Skolan erbjuder både grundskoleundervisning på engelska enligt den internationella läroplanen IB, och undervisning på svenska enligt den nationella svenska läroplanen. Söktrycket är mycket högt. Skolan bedöms inom kort vara helt fylld, och med tanke på att inflödet av internationella experter förväntas öka framgent är ISGR i behov av nya lokaler i Göteborgsregionen år Diskussioner med olika fastighetsägare har ägt rum underunder ett par års tid. I början av året 2017 inleddes förhandlingar med två byggföretag, alternativ 1, Wallenstam och alternativ 2, Platzer. Alternativ 1, Wallenstam, är beläget i Kallebäcks terrasser och alternativ 2, Platzer, är beläget i södra Änggården. GRs förbundsstyrelse beslöt i enlighet med en hemställan från ISGRs styrelse och nämnd om att GR ska vara avtalstecknande part för ISGR vid avslutade hyresförhandlingar. Vid sammanträde beslöt ISGRs styrelse och nämnd att ställa sig bakom ett förslag till avtal enligt alternativ 1, med fastighetsägaren Wallenstam, Kallebäcks terrasser. En uppdragsbekräftelse inklusive förslag till hyresoffert bifogas i bilaga. Hyreskontrakt är under framtagande och beräknas komma under vecka 24. Kontraktsförslaget kommer därefter att granskas av hyresjurist för eventuella justeringar. Förbundsstyrelsens ordförande, vice ordförande och förbundsdirektören i förening föreslås teckna avtal med utvald fastighetsägare.

84 Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsstyrelsen föreslås besluta att sammankalla till ett extra sammanträde när förslag till hyresavtal kan föreläggas förbundsstyrelsen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

85 Göteborg ISGR HYRESKONTRAKT NY SKOLA ISGR har valt att gå vidare med Wallenstams lokalförslag Kallebäcks terrasser. Hyresoffert från Wallenstam bifogas som bilaga. Hyreskontrakt är under framtagande för påskrift och beräknas komma under vecka 24. Kontraktsförslaget kommer därefter att granskas av hyresjurist för eventuella justeringar. Måldatum färdigt hyreskontrakt för underskrift är Med vänlig hälsning Lena Gustafsson Tel E-post Bilaga 1. Kallebäcks terrasser Lokalförslag för ISGR Postadress Telefon E-post Protek Relocation Management AB Kaserntorget Göteborg Organisationsnummer Företaget innehar F-skattebevis Hemsida

86 ISGR HYRESINDIKATIONER/RENTAL INDICATIONS WALLENSTAM KALLEBÄCKS TERRASSER COMMENTS PROPERTY OWNER PROPERTY Kallebäck 3:3 PROPERTY OWNED BY Wallenstam NUMBER OF STUDENTS st SCHOOLYARD GROUND sqm SCOOLYARD ON ROOF 469 sqm SUGGESTED AREA (LOA) sqm + 91 sqm School economics to add on. (Hemkunskap 91 kvm kommer att INDICATED YEARLY BASE RENT BEFORE INDEX IF BOTH SCHOOLS ARE THE SAME AREA (LOA) SEK/sqm/Year SEK/Year RUNNINGCOST/SQM 175 SEK/sqm RUNNINGCOST/YEAR 175 SEK x sqm = SEK EXTERNAL EATING 400 sqm x SEK/sqm + runningcost 150 SEK/Sqm = SEK/Year PROPERTY TAX, EATING 400 sqm x 140 SEK/sqm = SEK/Year EXTERNAL PE-HALL 3 halls (30x18 m) = sqm + Dressing 300 kvm= sqm EXTERNAL PE-HALL sqm x SEK/sqm + Runningcost 100 SEK/sqm = SEK/Year PROPERTY TAX, PE-HALL sqm x 85 SEK = SEK/Year SUMMERY YEARLY BASE RENT + EATING + PE-HALL EXCLUDING VAT AND YEARLY INDEX tillkomma). Calculated on sqm Just calculated, not set yet Just calculated, not set yet SEK/YEAR ii) Approxemately 91 sqm will be add on suggested area (LOA) in leasingcontract. LoI (Letter of intent/avsiktsförklaring) is valid to with Wallenstam. ii) 91 sqm will be add on in Leasingcontract for home economics. Postadress Telefon E-post Protek Relocation Management AB lena@protek-rm.se Kaserntorget Göteborg Organisationsnummer Företaget innehar F-skattebevis Hemsida

87 KALLE- BÄCKS TERRASSER Skollokaler för ISGR LOKALFÖRSLAG , rev 2 1

88 KALLEBÄCKS TERRASSER skollokaler för ISGR FASTIGHETSÄGAREN Wallenstam är ett utvecklande fastighetsbolag som förvaltar, bygger och utvecklar fastigheter för ett hållbart boende och företagande i tre av Sveriges starkaste tillväxtregioner; Göteborg, Stockholm och Skåne. Fastighetsbeståndet värderas till ca 37 mdr kronor och kundbasen utgörs av ca hushåll och företag. Den totala uthyrningsbara ytan är drygt 1,1 miljoner kvm. Wallenstam har ca 220 anställda och driver ett progressivt hållbarhetsarbete med fokus på bl. a kostnads- och energieffektiv byggnation samt en offensiv satsning på vindkraft i eget elhandelsbolag. Wallenstam är idag helt självförsörjande på miljövänlig el. Wallenstam grundades 1944, är börsnoterade och har sitt säte i Göteborg. Förvaltningen av fastigheterna bedrivs av team bestående av kundansvariga och tekniska förvaltare. Vi har en central kundservice med god tillgänglighet som loggar och följer upp alla ärenden. Fastighetsskötseln bedrivs av kontrakterade firmor specialiserade inom sina respektive områden. OMRÅDESBESKRIVNING KALLEBÄCK I den lummiga stadsdelen Kallebäck med ett härligt läge nära både centrum, natur och rekreation, förvärvade vi 2013 en fastighet precis intill Lackarebäcksberget. Här vill vi skapa förutsättningar för avspänt stadsliv nära citypuls och skön natur genom flera nya kvarters som binds samman med berget och den bebyggelse som finns idag. Vi planerar för olika bostadsformer, verksamheter och närservice som ger underlag för mötesplatser för såväl nya som befintliga invånare i stadsdelen. Det nya området kommer att omfatta runt lägenheter och ca till kvadratmeter lokalyta. Området kommer i sitt färdiga skick få god service i form av lunchrestauranger, caféer, vård, närservice och gym. I området planeras för förskola med åtta avdelningar och en större grundskola. 2

89 Cirka 800 lägenheter ingår som ett av de största projekten i Bostad 2021, ett samarbete mellan flera byggherrar och Göteborgs stad om att bygga lägenheter, utöver det ordinarie bostadsbyggandet som ska stå klara senast under 2021 då Göteborg fyller 400 år. Under 2016 har rivningsarbetet påbörjats och vi har initierat ett dialogarbete med boende och andra intressenter i området för att dels informera om status i projektet, dels öppna upp för synpunkter och tankar kring utvecklingen av området. Dialogarbete och samverkan med intressenter är viktiga ingredienser för oss när Kallebäcks Terrasser ska ta form intensifieras våra insatser för att skapa aktivitet och tillgängliggöra platsen för att väcka intresse och kännedom om området. Under samlingsnamnet Mitt i Kallebäck vill vi redan under byggtiden skapa en känsla av framtidens Kallebäcks Terrasser. ISGR Tillgängligheten till Kallebäck är god med kollektivtrafik, bil och cykel. I området går busslinje 50 var 10:e minut och till Korsvägen tar det elva minuter. Närmaste spårvagnshållplats är Varbergsgatan som man når med fem minuters promenad över den planerade gångbron över motorvägen. Läget medför vidare att man, via på- och avfart i området, lätt ansluter till E6 och Riksväg 40. Landvetter flygplats når man på tio minuter. 3

90 PROJEKTTIDPLAN Preliminära projekttider som bygger på att arbetet med detaljplanen fortskrider enligt stadens planering. 1. Antagen detaljplan Bedömt till Q Projekteringsstart Q Byggstart Q Färdigställt Q Eftersom skolan planeras att uppföras i ett tidigt skede i områdets utveckling kommer vissa funktioner inte att vara klara i tid för skolans ianspråktagande. God och säker tillgänglighet kommer dock ändå alltid att säkerställas. PROJEKTORGANISATION Wallenstam har stor erfarenhet av ny- och ombyggnadsprojekt för såväl bostäder som kontorshus men även verksamhetslokaler såsom butiker, vård och skolor. Wallenstam har anpassat lokaler för och är hyresvärd för bl. a. Vittra Kronhusgatan, Sjölins gymnasium, Framtidsgymnasiet, Kitas gymnasium, Kunskapsskolan m fl. Vi har egen projektorganisation med projektledare, byggledare, kalkylatorer m fl. För det aktuella projektet föreslår vi följande organisationsstruktur: Projektet drivs av en erfaren projektchef som svarar mot Wallenstams styrgrupp. En särskild projekteringsledare säkerställer att ISGR:s programfrågor tas om hand av projekteringsgruppen och dess olika konsulter. Vid behov utreder särskilda arbetsgrupper bestående av både brukare och konsulter olika tekniska lösningar. 4

91 FÖRSLAG PÅ INDIKATIVA HYRESVILLKOR Allmänt Förslagsvis görs 4 avtal för verksamheten: Hyresavtal för skolbyggnad F-9 Hyresavtal/nyttjanderättsavtal för gymnastiksalar Hyresavtal för skolmatsal Parkeringsplatsavtal 60 platser Tänkt hyrestagare är GR som i sin tur hyr ut skolan till ISGR i andra hand. Hyresavtal för skolbyggnad F-9 Bedömningsunderlag Den indikativa hyresnivån grundar sig på: Ytstudie, dat , upprättad av Liljewall arkitekter som i sin tur grundar sig på Lokalförteckning UTKAST Vers 1.0, dat I ytstudien har vissa undantag gjorts från Lokalförteckningen. Dessa redovisas ej här. Lokalförvaltningens TKA. Göteborgs stads gällande Ramprogram för förskole- och skolbyggnader. Omfattning: Skollokalerna omfattar ca kvm LOA för ca 1200 elever fördelade på två huvudbyggnader som länkats samman genom en gemensam huvudentré (ca 200 kvm). Hus 1 (ca kvm) utgörs av årskurs F-5 och hus 2 (ca kvm) utgörs av årskurs 6-9. Två mindre komplementbyggnader för återvinning och lekförråd (20+40 kvm). Hyran baserar sig på normal skolstandard. Förslag på utvändiga ytor utgörs av iordningställd mark i anslutning till och på byggnaderna och utökad ej behandlad mark på berget. För hus 1 (åk F-5) är kvm mark i anslutning till/på byggnaden behandlad och för hus 2 (åk 6-9) är 728 kvm mark behandlad. Utöver detta disponeras utökad gård i naturmark för hus 1 om kvm och för hus 2 om Exakt storlek bör utredas med hänsyn till topografi, behov av tvärförbindelser och tillgänglighet för 5

92 allmänheten till berget. Total disponibel markyta blir drygt cirka kvm och hela ytan hägnas in (3 380 kvm åkf-5 och kvm åk6-9). Avtalstid: Hyresnivå: Driftkostnader: Fastighetsskatt: El: Mervärdesskatt: Index: Underhåll: I hyresförslaget ingår inte verksamhetsspecifika kostnader för inredning, utrustning, data/tele/larm, säkerhetsarrangemang och liknande. 20 år med 5 års förlängning och 12 månaders uppsägningstid. Indikativ hyresnivå om kr per kvm i nuvarande kostnadsläge. Indikativ nivå om cirka 175 kr per kvm Indikativ nivå om cirka 0 kr per kvm. Byggnaden förutsätts ges skattefrihet genom att klassas som skolbyggnad. Parterna tecknar separat avtal för lokalens elförbrukning. Tillkommer. Enligt Wallenstams basindexbilaga. Hyresvärden svarar för det yttre underhållet av byggnaderna och ISGR för det inre underhållet i lokalerna plus underhållet av skolgårdar i enlighet med gränsdragningslista. Hyresavtal/nyttjanderättsavtal för gymnastiksalar i Ormen Bedömningsunderlag: Den indikativa hyresnivån grundar sig på Lokalförteckning UTKAST Vers 1.0, dat Omfattning: 3 st idrottshallar samt omklädningsrum för dam och herr om cirka kvm LOA. I hyresförslaget ingår inte lös inredning och utrustning, data/tele/larm, etc. Nyttjanderätt begränsad till vardagar mellan kl Övrig tid kommer lokalerna hyras ut till annan verksamhet. Avtalstid: 20 år med 5 års förlängning och 12 månaders uppsägningstid Hyresnivå: Indikativ hyresnivå om kr per kvm i nuvarande kostnadsläge. Driftkostnader Indikativ nivå om cirka 100 kr per kvm. Fastighetsskatt: Indikativ nivå om cirka 85 kr per kvm. Lokalerna förutsätts ej kunna befrias från fastighetsskatt (utreds). El: Parterna tecknar separat avtal för lokalens elförbrukning. Mervärdesskatt: Tillkommer. Index: Enligt Wallenstams basindexbilaga. 6

93 Hyresavtal/nyttjanderättsavtal för skolbespisning i bostadskvarter Bedömningsunderlag: Den indikativa hyresnivån grundar sig på Lokalförteckning UTKAST Vers 1.0, dat Omfattning: Matsal för 300 elever i tre sittningar om ca 400 kvm LOA. ISGR förhyr endast matsalen, extern part hyr tillagningskök med kapacitet för 1200 elever (300 kvm LOA). Denne levererar mat till skolan enligt eget avtal mellan ISGR och restauratören. Avtalstid: 20 år med 5 års förlängning och 12 månaders uppsägningstid Hyresnivå: Indikativ hyresnivå om kr per kvm i nuvarande kostnadsläge. Driftkostnader: Indikativ nivå om cirka 150 kr per kvm. Fastighetsskatt: Indikativ nivå om cirka 140 kr per kvm. Lokalerna förutsätts ej kunna befrias från fastighetsskatt (utreds) El: Parterna tecknar separat avtal för lokalens elförbrukning. Mervärdesskatt: Tillkommer. Index: Enligt Wallenstams basindexbilaga. Parkeringsavtal i Ormen Parkering: Tillståndsparkering för personal i Ormens garage under normal arbetstid. Indikativ nivå om cirka 600 kr per plats och månad för 60 platser. Sammanställning indikativ hyra GR/ISGR Lokalarea kvm Bashyra Driftkostnad media m m Fastighetsskatt (LOA) kr/kvm summa kr/kvm summa kr/kvm summa Skolbyggnad kr kr 175 kr kr 0 kr 0 kr Gymnastiksal kr kr 100 kr kr 85 kr kr Matsal kr kr 150 kr kr 140 kr kr Summa kr kr kr Hyreskostnad kr El enligt särskilt avtal Tillkommer mervärdesskatt Parkering för anställda 60 platser x 600 kr per månad 7

94 HYRESFÖRSLAGETS GILTIGHET Ovanstående uppgifter utgör ingen bindande offert utan skall endast betraktas som ett underlag för fortsatta diskussioner inför ett eventuellt senare avtalsingående. För att ett bindande hyresavtal skall anses ha träffats erfordras ett skriftligt och av båda parter undertecknat hyresavtal avseende lokalen och avtalet måste godkännas av styrelsen för Wallenstam AB. Parterna skall ingå hyresavtal senast 30 juni Göteborg Wallenstam AB Peder Wahlgren Affärsområdeschef 8

95 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Kartläggning styrgrupp/nätverk Mölndal förstärker Västsverige Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning Som en del av Mölndals stads Vision 2022 och stadens målarbete genomfördes under hösten 2015 en kartläggning av de nätverk som staden är representerade inom. Fokus har legat på samverkan inom GR. Slutsatserna redovisas i rubricerade rapport som översänts för kännedom till GR. GRs förbundsstyrelse föreslås få ta del av rapporten samt få en muntlig föredragning om rapportens slutsatser den 13 juni Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

96 MÖLNDALS STAD Kartläggning styrgrupp/nätverk Mölndal förstärker Västsverige

97 Förord GR är 13 kommuner som jobbar tillsammans för att göra livet lite bättre för alla som bor, lever och verkar i Göteborgsregionen. Arbetssättet ska karaktärisas av öppenhet, förankring, flexibilitet och handlingskraft och med ett stort engagemang och en bred delaktighet från medlemskommunerna, både hos politiker och tjänstemän. Men hur fungerar detta i praktiken för Mölndals Stad? Som en del av arbetet med stadens Vision 2022 och det målarbete som har gjorts med Mål 4 Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av regionen påbörjades under senhösten 2015 en kartläggning av de nätverk som staden är representerade inom. Vid uppstarten av det här arbetet så fanns inget särskilt fokus på samverkan inom GR utan initialt påbörjades en bred kartläggning av de olika nätverken. Det blev dock snabbt tydligt att arbetet inom GR borde vara prioriterat, här fanns det lågt hängande frukter, att staden inom detta område kan utveckla förhållningssätt och approach för att mer effektivt ta en större roll i utvecklingen av regionen vilket sedan också kan appliceras på övriga nätverk och samverkan där staden är med. Även om ett antal tjänstemän har blivit utfrågade så fokuserar rapporten i huvudsak på hur politiken i Mölndals Stad bättre kan utnyttja och ta tillvara på möjligheterna med styrgrupper. Slutsats: Alla som utfrågades var eniga om att GR har en viktig funktion, men man kan göra förändringar och förbättringar i. Ett återkommande tema var behov av reflektion och återkoppling. På både politisk och tjänstemannanivå så uttryckte sig många positivt kring möjligheten till nätverkande och de gemensamma inriktningarna. Som tjänstemannanätverk spelar GR en aktiv och viktig roll, tjänstemän på olika nivåer upplever sin medverkan som utvecklande och lärande, många idéer, nya arbetssätt, gemensamma piloter etc. tar sin form här. Tydligt är dock att de politiska styrgrupperna och de associerade tjänstemannanätverken har en låg eller ickeexisterarande kontakt med varandra. Det finns en osäkerhet bland stadens politiker kring vad som förväntas av dem i deras uppdrag som stadens representant i GR-styrgrupperna; vilka frågor som skall hanteras och i vissa fall även frågor kring vem man representerar; kommun, parti eller i vissa fall individ. Det finns också funderingar kring vilken politik som skall råda i styrgruppen, är styrgruppens inriktning ett utslag av kommunförbundets/styrelsens beslut, eller driver ordförande sin kommuns eller partis sakfrågor. Denna frågeställning fanns inte bland alla politiker, men ändå en parameter som behöver vägas in. Metod Rapporten har tillkommit genom längre och kortare intervjuer med ett antal tjänsteman och politiker där intervjuerna har centrerat kring följande frågor där intervjupersonen har fått berätta fritt. Hur blev du utsedd till styrgrupp/nätverk i. Vem representerar du när du är på GR (politik) Vilka krav på återrapportering finns Vilket uppdrag har du Är din medverkan tidsbestämd? Hur länge har du varit med?

98 Förstärker detta regionen/västsverige Förslag på förbättringsåtgärder Bakgrund: Målformuleringen för mål 4; Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av regionen utvecklades som en del av Mölndals visionsarbete under 2012/2013 och i efterföljande programförklaring kan man läsa Mölndal behöver hitta sina spetsområden för Västsveriges utveckling. Två exempel vi vill titta närmare på är Forsåker där vi har möjlighet att skapa en unik, framtidsvisionär och klimatsmart stadsdel. Det andra är utbildningsnämndens uppdrag att se hur man kan skapa en attraktiv gymnasieverksamhet. Förutom de framåtblickande aktiviteterna så upplevdes det att en inventering av nuläget, en nollmätning behövde. I vilka områden är staden representerade, på politiker och/eller tjänstemannanivå. Vilken effekt har detta på stadens och dess utveckling, och på stadens möjlighet att påverka och vara en del i regionens utveckling, och hur bidrar detta till hur Mölndal upplevs av vår omvärld? Det beslöts därför att man skulle utföra ett första kartläggning av de olika nätverk där staden finns representerad. Ganska så snart framkom det att detta var en uppgift av herculean mått, och avgränsningar gjordes till att fokusera på styrgrupper inom GR, och associerade nätverk. Undersökningen är inte på något sätt komplett och ambitionen var aldrig det. Dokumentet bör ses som en fingervisning kring de allmänna tankar och funderingar som finns gällande hur Mölndals Stad medverkar i GR som politiskt- eller tjänstemannanätverk och kan förhoppningsvis fungera som en utgångspunkt för vidare diskussioner. Rapport: Tjänstemän Som tjänstemannanätverk spelar GR i många fall en aktiv och viktig roll. Tjänstemännen på olika nivåer upplever nötverken i många fall som plattform för utveckling och lärande där många idéer, nya arbetssätt och gemensamma piloter etc. tar sin form. Det var tydligt att tjänstemannanätverken har liten eller ingen relation med de politiska styrgrupper som de är associerade med. Detta är ingen värdering och inte heller en rekommendation om vad som är rätt eller fel, utan enbart en observation. I de flesta fall upplevdes de stora nätverken som väl fungerande och organiserade, och med ett stort värde. I nätverken identifierar man gemensamma frågor att arbeta vidare med, och där den gemensamma strategin och förvaltningen av resurser leder till en större effekt. Vissa nätverk har också andra roller, som det Sociala nätverket också arbetar med presidet för Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. De intervjuade tjänstemännen var överlag mycket positiva till sina nätverk, en uttryckte till och med att det var livsviktigt för hens möjlighet att utföra sin roll. Kontaktytan mellan styrgrupp och tjänstemannanätverk är liten, både på lokal nivå och på GR-nivå, och i en del fall väcktes det en tanke att detta skulle kunna förstärkas; bra att veta vad de gör. De kanske påverkar mer än man tror. Under dialogerna så framkom det att det i många fall kunde vara en bra idé med någon form av formaliserad dialogyta för möte mellan styrgrupp/nätverksrepresentanter. I de fall där den kontakten fungerade

99 tillfredställande var det mer personbundet, utifrån den individuella politikerns kunskap och engagemang samt erfarenhet av staden från olika nämnder och förvaltningar. En tjänsteman uttryckte att vi gör mycket bra i Mölndal, men om våra politiker inte för fram det lika bra som andra kommuners politiker, så vi får sällan visa upp det. Staden försitter kanske här både en möjlighet till marknadsföring och att förstärka regionen genom att dela best practise, något som har direkt bäring på Mål 4 och nuvarande (2016) mål 11. Politik Politiken upplever en otydlighet i sin roll, vad som förväntas av dem och vilka frågor skall drivas och vem representerar man; kommun, parti eller i vissa fall individ. Det finns också en osäkerhet kring vilken politik som skall råda, är styrgruppens inriktning ett utslag av kommunförbundets/styrelsens beslut, eller driver ordförande sin kommuns eller partis sakfrågor. Denna frågeställning fanns inte bland alla tillfrågade, men är ändå en parameter som behöver vägas in. Frågan vem man representerar när man är i de olika GR styrgrupperna vad inte helt enkel att besvara och man är i en del fall osäker på var uppdraget kommer ifrån. För många var det nuvarande systemet gällande nomineringar till de olika styrgrupper väldigt otydligt, upplevdes som otidsenligt och en konsekvens är att man i en hel del fall inte visste vilken stol man satt på; staden eller partiets. Eftersom detta var otydligt och man inte var säker på vad staden eller partiet stod i vissa frågor så valde man i en del fall att representera sig själv och personliga uppfattning och åsikter. I en del fall fanns inte heller en kunskap om hur och varför man har blivit nominerad. Nomineringsförfarandet var dolt i dunkel för de flesta, i en del fall uttrycktes det att det var ett tröstpris, även politiker skall hållas sysselsatta. En trodde det var vilken facknämnd man tillhörde på hemmaplan som avgjorde och någon uppfattade det som om KS hade nominerat direkt. Ett problem som man får leva med så länge det ser ut som det gör. Ett intervjuobjekt uttryckte att den nuvarande nomineringsmodellen antagligen fungerade bra när det var traditionell blockpolitik, men fungerar mindre väl nu när det finns en uppsjö av olika lokala och nationella partier att ta med i ekvationen. De representanter som inte är med i en facknämnd upplevde också att de var i underläge, att de politiker som är involverade i och har kunskap om sin facknämnd på hemmaplan också har ett försprång på GR-mötena. Man skulle kunna uttrycka det att i GRs strävan att skapa en god politisk representation så har man istället kanske skapat ett system för en icke jämnställd representation vad det gäller kunskap och förankring i den lokala politiken. Reflektioner fanns kring värdet av de olika styrgrupperna och att man bör förfina vad deras funktion skall vara eftersom de skarpa besluten tas i förbundsstyrelsen. Det fanns funderingar hur man skulle kunna arbeta med att låta styrgrupperna fokusera på och arbeta mer med utveckling och hur man bättre kan samutnyttja resurser inom GR. Flera uttryckte att det var positivt att man har börjat arbeta mer strukturerat med verksamhetsplaner, mer strategiskt och långsiktigt. Utbildningsstyrgruppen utmärker sig bland de övriga styrgrupperna då denna har en myndighetsutövande funktion, vilket också kan var på bekostnad av strategier och utveckling. I de flesta fall upplevdes liten efterfrågan eller krav på återkoppling på styrgruppsmedlemmarna från KS, och i de flesta fall inte heller från parti. Det nämndes dock att detta hade blivit något bättre under innevarande mandatperiod och att det nu finns utrymme för dialog kring de här frågorna. Att arbeta med och utveckla en mer formaliserad återkopplingsprocess skulle kunna vara ett sätt för staden att hålla sig a jour, omvärldsbevaka och få en samlad bild. Vid ett par tillfällen nämndes det en önskan att KS skulle involvera sig mer och visa

100 engagemang med en tät återkoppling för att kunna vara med och påverka och reagera tidigare, istället för att ta ställning till färdiga förslag gällande GRs inriktningar utan att ha varit med tidigt i processen. En reflektion var att det var för lite tid för diskussion, i styrgruppen eller i partigrupperna utan att man mestadels hanterade tjänstemannaberedda ärenden. En kommentar som jag fick var att styrgrupperna mest är ett alibi för att det som tas fram är har legitimitet och politisk förankring. Man får mycket information och det är bara att tacka och ta emot. En kommentar var att man upplever att man blir tagen gisslan, vi har aldrig fått diskutera detta, men vi har varit med när beslutet har tagits. Någon påpekade att tidsbrist gör att man inte hinner stämma av vad som är partilinjen inom styrgruppen då det finns oerhörd begränsad tid för gruppmöten men vad har vår partipolitik med partipolitiken i Lilla Edet att göra när vi talar lokala frågor, kan man undra ibland. Endast en av de politiker som jag talade med hade fått någon överlämning från sin företrädare i styrgruppen med information om arbetssätt och aktuella frågor. Ingen hade heller fått instruktioner eller information från staden om uppdraget eller vilka förväntningar det fanns på rollen som styrgruppsmedlem eller GR-arbetet. Uppdraget var otydligt och man visste inte alltid vilket fokus staden hade i olika frågor. Självklart uttryckte styrgruppsmedlemmarna också att det var liten eller icke-existerande koppling till de nätverk som är associerade med styrgrupperna, både på GR-nivå men också inom den politiska/tjänstemannaorganisationen på lokal nivå, i alla fall på ett formaliserat sätt. Många politiker uttryckte att de hade ett gott samarbete med enskilda tjänstemän som de diskuterar GR-frågor med, men då det saknas formell arbetsyta så bör man vara medveten om att dessa tjänstemän kanske inte till fullo är insatta i sakfrågorna och det i vissa fall kanske skulle finnas andra tjänstemän med mer passande kompetens. Det uttrycktes en önskan om en tydlig arbetsordning, förtydliga vad som är förväntat med det här uppdraget som någon form av överenskommelse. Rekommendation Internt Samarbetet mellan de olika nätverken och mellan politiker/tjänstemän inom samma nätverksområde kan förtydligas och formaliseras för bättre effekt. Stor förbättringspotential gällande arenor för återkoppling och information, vilket fokus skall Mölndal ha, och vad sker i vår omvärld - hur kan och vill Mölndal förstärka regionen? Utveckla arbetssätt gällande våra politiska nätverk samt större tjänstemannanätverk så att staden utnyttjar möjligheten att driva ärenden på bred front, detta kan inkludera styrgruppsåterkoppling och diskussion tillsammans med KSO och Vice KSO där även FC i associerade nätverk kan ingå. Utveckla arbetsordning för styrgruppsarbete. Omvärldsbevakning, det nämndes vid ett par tillfällen att andra kommuner har mer stringenta krav på återkoppling och uppdragsdiskussion. Hur fungerar det här arbetet för de mest framgångsrika kommunerna i vår omvärld? GR Ha en GR-dag i början av mandatperioden med öppna diskussioner. Se över dagens nomineringsförfarande.

101 GR har idag 50+ nätverk. En idé som kom fram under diskussioner var att arbeta mer agilt och bättre behovsanpassade nätverk utifrån gemensamma utmaningar på GRnivå. Dessa nätverk skulle ha bäst före -datum så att utvärdering, granskning av utfall och representation och ev. avslut kan göras.

102