GR:s årsredovisning Årsredovisning 2017 GÖTEBORGSREGIONENS 1 KOMMUNALFÖRBUND

Transkript

1 Årsredovisning 2017 GÖTEBORGSREGIONENS 1 KOMMUNALFÖRBUND

2 2

3 Innehåll GR Göteborgsregionens kommuner utgör en sammanhållen storstadsregion...4 GR-övergripande prioriteringar under Uppföljning av GR:s fokusområden Bokslut Förvaltningsberättelse...16 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning...27 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning...27 Balansräkning GR och sammanställd redovisning...28 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning...29 Noter GR och koncernen...31 Revisionsberättelse...34 Förbundsstyrelsen De politiska styrgrupperna Uppföljning av verksamhetsplan GR Årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund 2017 Omslagsfoto: Mostphotos. Foton inlaga av olika interiörer på GR: Marie Ullnert, Verkstad 150 och Tony Dahl, GR Info 3

4 GR Göteborgsregionens kommuner utgör en sammanhållen storstadsregion Tillväxttakten i Göteborgsregionen fortsätter att vara hög och under mars månad 2017 passerade invånarantalet i de tretton kommunerna i GR en miljon. Det innebär att Göteborgsregionen har växt med omkring invånare sedan år 2000, vilket motsvarar ett helt Linköping Sveriges femte största stad. Göteborgsregionen är en storstadsregion. Näringslivet och Göteborgsregionens kommuner bidrar gemensamt till samhällsutvecklingen och det ömsesidiga beroendet är tydligt. Ett starkt näringsliv som präglas av innovationskraft, affärsutveckling och tillväxt är beroende av kommunernas förmåga att skapa förutsättningar för en växande arbetsmarknad och god kommunal service. Men det räcker inte. I den komplexa samhällsbyggnadsprocessen, där olika intressen ska vägas mot varandra och där kompletterande organisationer med olika uppdrag och ansvarsområden förväntas forma en helhet, är en välfungerande dialog mellan många olika aktörer nödvändig. GR är en arena för samverkan där möjligheten finns att fördjupa dialoger och under det gångna året har arenan använts av politiker, tjänstepersoner och specialister för att bidra till utveckling och för att sätta fokus på de utmaningar som måste lösas gemensamt. Några av dessa utmaningar har varit i särskilt fokus för förbundsstyrelsen, styrgrupperna och våra strategiska nätverk såsom exempelvis kompetensförsörjning, mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd med stark koppling till bostadssituationen i kommunerna infrastrukturfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt näringslivsutveckling. I syfte att tydliggöra och skapa möjlighet att fortsätta att utveckla den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och Business Region Göteborg (BRG) avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen, togs under året fram ett samverkansavtal. Avtalet formaliserar 4

5 Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör samverkan mellan parterna med målsättningen att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Det fördjupade samarbetet mellan BRG, GR och medlemskommunerna omfattar lokala, delregionala, regionala och nationella behov och aspekter av näringslivsutvecklingens betydelse samt tar sin utgångspunkt i de politiska inriktningar och beslut som styr respektive verksamhet. Under året tecknades också ett samarbetsavtal med Kommunförbundet Stockholms län (STORSTHLM) avseende samverkan kring gymnasieantagningsprocessen. Parterna har identifierat fördelar med att byta kunskaper, metoder och praktiska förhållningssätt rörande gymnasieantagning med varandra. Genom samverkansavtalet formaliseras samarbetet och därmed möjliggörs sådant kunskaps- och metodutbyte i syfte att i den utsträckning det bedöms lämpligt harmonisera antagningsrutiner och antagningsprocesser samt därigenom höja rättssäkerheten för enskilda elever och åstadkomma en kvalitativ antagningsprocess för respektive parts medlemskommuner och skolhuvudmän. I GR:s fleråriga verksamhetsinriktning Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har åtta utmaningar definierats. I den årliga verksamhetsplanen fördjupas beskrivningen av vad GR under året särskilt ska verka för och sätta fokus på. I årsbokslutet följer vi upp de olika fokusområdena från verksamhetsplanen för året. Åtta utmaningar för : Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin VG2020 GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstrategin för Västra Götaland VG2020. Utifrån strategins fem rekommendationer med särskilt fokus, ligger fyra väl i linje med GR:s åtta utmaningar. Öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. GR bidrar med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning, mottagandet av nyanlända samt omställning till förnybar energi. I årsredovisningen ges exempel på insatser vi arbetat med under året för att bidra till måluppfyllelse kopplad till de fem rekommendationerna i VG2020. Ett exempel finns i rapporten Ungas insteg på arbetsmarknaden i Västra Götaland, En genomlysning av insatser och samordning på lokal, regional och nationell nivå som FoU i Väst/GR har skrivit på uppdrag av Västgruppen inom beredningen för hållbar utveckling (BHU), Västra Götalandsregionen (VGR). Rapporten pekar på utvecklingsområden och lämnar rekommendationer på vad som kan förbättras inom det här området. Ett annat exempel som bidrar till klimatarbetet inom ramen för VG2020 är utvecklandet av ett GIS-baserat klimatverktyg som planerare i GR-kommunerna kan använda vid planering av byggande av nya bostäder. Klimatverktyget togs fram inom ramen för projektet Integrering av energiaspekter i Göteborgsregionens strukturbild som finansierades av Energimyndigheten och i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet. I verktyget kan planerare mäta energiförbrukning och koldioxidutsläpp från personresor utifrån lokalisering av bostad och vilket typ av 5

6 hus som ska byggas. Det övergripande syftet med projektet var att förbättra kommunernas möjlighet att, med hjälp av bättre underlag, följa regionala överenskommelser och klimatpolitiska mål. Verktyget är en första version som nu ska testas under en period för att sedan utvärderas. Inom den femte rekommendationen, Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft, bidrar GR genom nära samverkan med BRG och Göteborg & Co. Med stöd av Hållbar tillväxt och de åtta utmaningarna i verksamhetsinriktning har GR:s förbundsstyrelse och politiska styrgrupper tillsammans med medarbetare och nätverk format verksamheten under Med våra medlemskommuner och samverkanspartners har vi fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa mervärde för kommunerna. Årsredovisningen visar att medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet angelägna uppdrag för att utveckla och genomföra insatser inom områden där gemensamt agerande stärker både den enskilda kommunen och Göteborgsregionen. Därigenom bidrar kommunerna gemensamt till utvecklingen i Västsverige. Vi vill tacka våra medlemskommuner, medarbetare och samarbetsparter för arbetet under det gångna året. Vi ser fram mot fortsatt utveckling av GR som mötesplats och arena för samverkan i gemensamma angelägna frågor. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör GR:s organisation GR:s ORGANISATION Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Förbundsfullmäk ge - Förbundsstyrelsen Arbetsmarknad Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Avdelning Arbetsmarknad och social välfärd Avdelning Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstepersoner i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) och Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med Business Region Göteborg GR samarbetar avseende besöksnäring och destinationsutveckling med Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GR:s förbundsstyrelse och utbildningsgruppen. 6

7 GR-övergripande prioriteringar under 2017 Kompetensförsörjning en stor utmaning Kompetens- och personalförsörjning är en allt större fråga för GR-kommunerna. Genom gemensam analys, omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning stärker vi kommunernas strategiska kompetensförsörjningsarbete. Under året har en personalbehovsprognos för GR-kommunerna tagits fram som stöd för kommunernas arbete. Prognosen anger att GR-kommunerna kommer att behöva rekrytera närmare personer per år fram till Vidare har en kartläggning genomförts vad gäller rörlighet och den visar att cirka personer mellan åren 2015 och 2016 bytte anställning från en GR-kommun till en annan, vilket är en ökning från åren Personalchefsnätverket har även initierat ett arbete med en gemensam avgångsenkät för att på så sätt öka kunskapen om rörligheten på arbetsmarknaden. Ett annat sätt att möta utmaningen med kommunernas kompetensförsörjning har varit att arbeta med gemensam marknadsföring av kommunal sektor gentemot presumtiva arbetstagare. Här är det avgörande att åstadkomma en bättre matchning på arbetsmarknaden bland annat genom att erbjuda utbildning och kompetenshöjande aktiviteter till arbetslösa. Tio av GR-kommunerna har en låg arbetslöshet på under fyra procent och arbetslösheten varierar mellan 2,2 7,4 procent i GR-kommunerna. I riket är arbetslösheten 7,4 procent (avser december 2017). I hela GR-området finns det närmare arbetslösa och 73 procent av dem är boende i Göteborg. Ett av fokusområdena för det gångna årets arbete har varit att anställa personer på extratjänster. Vid årsskiftet hade 627 arbetslösa i GR-kommunerna fått möjlighet till en anställning genom en extratjänst. En arbetsgrupp bestående av representanter från flera chefsnätverk har på initiativ från kommunchefsnätverket startat ett gemensamt arbete för att ta fram förslag på hur arbetet kan organiseras på ett annat sätt och strategier för hur vi kan åstadkomma en bättre kompetensförsörjning. I detta handlar det också om att identifiera hur digitala lösningar kan bidra till kompetensförsörjningsutmaningen. Frågan om personalens sjukfrånvaro är angelägen ur flera aspekter och även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat är nivån för GR som helhet densamma som 2016: 8,4 procent av de (månads)anställdas ordinarie arbetstid. Det motsvarar över frånvarande årsarbetare. Under 2017 har ett samlat grepp tagits genom det GR-gemensamma ESF-projektet HälsoGReppet där kommunerna ska stärka arbetet med att få ner sjukfrånvaron. En annan satsning som kommit igång under årets första månader är Yrkesresan, ett GR-gemensamt program för nyanställda socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Programupplägget är helt nytt och syftet är att öka kompetens och stabilitet bland personalen. Det finns en stor efterfrågan på liknande program för andra yrkesgrupper. Tillsammans med branscherna Visita och Installatörsföretagen har ett arbete inletts med att skapa förutsättningar för effektiva yrkesråd, där branschens företrädare kan föra en strukturerad dialog med regionens utbildningsanordnare inom ungdomsgymnasiet, vuxenutbildning och Yrkeshögskolan genom en regional branschsamverkan. Future Skills, ett arv från Euro Skills 2016, genomfördes för första gången 2017 i anslutning till Gymnasiedagarna. Futures Skills ska vara en inspirerande prova-på-jobb arena med syftet att ge en bra och bred bild över näringslivet, allt för att hjälpa till att göra ett mer välgrundat studie- och yrkesval för besökarna. Initiativtagare är tillsammans med GR, BRG, VGR, Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Arbetsförmedlingen. 44 företag och organisationer medverkade i Future Skills tillsammans med 96 gymnasieskolor och andra aktörer i Gymnasiedagarna. Future Skills hade besök, fullsatta föräldramöten under två kvällar, många nya målgrupper och en bra energi. Under 2017 intensifierades GR:s arbete med att motverka studieavbrott från gymnasiet ytterligare. Plug In-projektet gick efter sex års tid in i avslutningsfas och många goda resultat konstateras. I spåren efter Plug In har flertalet nya initiativ startats. Projektet Fullfölja studier GR (FSGR) inriktas bland annat på fristående gymnasieskolor. Projektet Yrk In initierades hösten 2017 med fokus på en närmare koppling mellan introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen. Inom ramen för Yrk In kommer erfarenheterna från Plug In att kunna spridas till fler, Det projektet möjliggör en utveckling av introduktionsprogrammens koppling till yrkesprogrammen vilket bland annat innefattar språkintroduktion. Satsningen Plug Innan riktas till yngre åldrar (skolår 5-9) och i projektet Ungas Kraft samarbetar Universeum och GR tillsammans för att utveckla arbetet på två skolor i Länsmansgården. Fem av 7

8 de kommuner i GR som varit med i Plug In har riktat in sitt projektarbete på att utveckla sin utbildningsorganisation samt sina arbetssätt och metoder för att bättre kunna möta nyanlända ungdomars behov. Möta behov av infrastruktur Infrastrukturen i såväl Västra Götalandsregionen som i storstadsregionen är eftersatt och utbyggnadsbehovet är stort. Behovet av investeringar kontra tillgängliga medel synliggörs främst i samband med revideringen av infrastrukturplaneringen. Revideringen sker var fjärde år. Parallellt med denna revidering har ett flertal processer, som till exempel Sverigeförhandlingen och Nya städer (Utredningen för att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande och storstadssatsningarna) pågått. De parallella processerna och olika beslutsinstanserna har medfört att bilden över de samlade effekterna varit svår att skönja. För GR:s del har arbetet med revidering av den nationella och den regionala infrastrukturplanen inneburit ett intensivt arbete, både på politisk nivå och på tjänstepersonsnivå. GR:s fokus i den regionala planen har varit att i mesta möjliga mån säkerställa att behoven som följer av den kraftiga tillväxten i storstadsregionen möts. En av svårigheterna i revideringsprocessen är att en stor del av investeringsmedlen redan är uppbundna i konkreta projekt. Det gör planen till ett trubbigt verktyg när det gäller att möta en region i stark tillväxt. Erfarenheterna från revideringsarbetet är att GR behöver skarpare verktyg och mer djupgående analyser för att synliggöra investeringsbehoven i storstadsregionen. VGR har under innevarande planperiod kommunicerat hela Västra Götalands behov av infrastruktur utan inbördes ordning. Då remissversionen av nationell infrastrukturplan presenterades i slutet av augusti stod det klart att investeringarna i stråket Göteborg Borås var strukna. I praktiken innebär det att byggnationen skjuts fram i tio år. BHU enades om budskapet att stråket Göteborg Borås är det som VGR prioriterar absolut högst. Remissvaret arbetades fram i samarbete mellan VGR och de fyra kommunalförbunden och har undertecknats av samtliga kommunalförbunds ordförande. Slutligt beslut gällande satsningar i nationell infrastrukturplan väntas under våren

9 Under årets andra hälft har det pågått en diskussion om en ny zonstruktur för Västtrafik. VGR har lämnat ett förslag där dagens dryga 70 zoner har minskats till tre. Beslut om zonstruktur beräknas till första halvåret Bistår kommunerna i digitalisering GR:s arbete med att bistå kommunerna i den digitala utvecklingen fortsätter, främst inom ramen för Västkomsamarbetet (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) men också på delregional nivå inom kommunalförbunden. GR har genom specialistkompetens och i samverkan med SKL drivit och bidragit till vidareutvecklingen av Dela Digitalt som är en samverkansportal där kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter både kan samverka för att realisera gemensamma initiativ samt dela med sig av resultat och erfarenheter från den egna verksamhetsutvecklingen. GR har gemensamt med medlemskommunerna genomfört leverantörsdagar kopplat till Mina Meddelanden och e-tjänsteplattform. Detta har skapat ökade förutsättningar för kommuner att komma längre i sin digitala utveckling. Alla kommuner inom Västkom har bjudits in. GR har också under året genomfört utbildning på temat nyttorealisering för Västra Götalands kommuner. Förutom ordinarie nätverksarbete har det etablerats nätverk inom e-tjänster samt GDPR (Dataskyddsförordningen) för att förbättra erfarenhetsutbytet och samordningen av regionala satsningar. Viss personalomsättning har medfört att det har saknats kontinuitet samt även inneburit vissa svårigheter att balansera det delregionala uppdraget mot det regionala arbetet inom ramen för Västkom. Inom ehälsa-arbetet har GR arbetat i samverkan med remissvar från Västkom utifrån fortsatt arbete från förstudien om gemensam drift av välfärdsteknik i Västra Götaland. På det sociala området får digitalisering en allt större plats i GR-nätverken. Uppbyggnaden av AllAgeHub startades i januari med medel från Vinnova, VGR och tolv av GR-kommunerna. Genom AllAgeHub utvecklas till en forsknings-, utvecklings- och innovationsplattform för tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster. 9

10 Hittills har 24 västsvenska aktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle gått samman för att gemensamt etablera AllAgeHub. Utvecklingen av IT-system och digitala verktyg fortsätter. Ferieplatsen.se har tagits fram för att samordna feriepraktik och andra former av sommaraktiviteter, och en förstudie gällande ett nytt IT-system för läromedelsdistribution har genomförts. Samtidigt fortgår det ettåriga projektet mellan gymnasieantagningarna i GR och STORSTHLM kring antagningssystemet Indra2, liksom samarbetet mellan GR, Malmö och Stockholms stad kring en jämförande studie av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. EU och det internationella perspektivet Under 2017 har det internationella perspektivet och EUfrågorna genomsyrat förbundets verksamhet med syfte att bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. Strategisk påverkan inom EU-området har varit i fokus med anledning av halvtidsöversynen av EU:s befintliga budgetperiod och inför EU:s kommande programperiod som börjar GR har bidragit med inspel till BHU för att påverka den framtida sammanhållningspolitiken som också kallas EU:s regionalpolitik. Flera företrädare för GR har deltagit i diskussionerna om utformningen av EU:s framtida regionalpolitik gällande strategiska och operativa frågor. Förbundsstyrelsen diskuterade sammanhållningspolitiken i februari 2017 och dialog har även skett med GR:s kommunchefer. I spåren av detta har GR bidragit i fördjupade diskussioner om regelförenklingar kopplat till EU:s strukturfonder och i tjänstemannaforum på VGR och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) men också tillsammans med Svenska ESFrådet, Tillväxtverket och Näringsdepartementet. EU-frågorna inom GR samordnas med Göteborgs Stad inom ramen för överenskommelse om EU-samverkan enligt beslut i förbundsstyrelsen Detta har under året bl.a. resulterat i EU-handslaget 29 september, med efterföljande kunskapsseminarium som genomfördes av Centrum för Europaforskning vid Göteborgs Universitet (CERGU). Detta arrangemang och en debattartikel i GP inledde EU-hösten som avslutades med EU-toppmöte i Göteborg den 17 november. EU-handslaget innebär tre åtaganden (ökad delaktighet, synliggöra EU-arbetet, öka kunskap om EU) som är fortsatt viktiga beståndsdelar i GR:s framtida EU-arbete och integreras i det arbete som 10

11 sker inom ramen för överenskommelsen med Göteborgs Stad. GR:s EU-nätverk är en central aktör i genomförandet av överenskommelsen och de åtaganden som fastställts, inte minst genom arbetsgruppen för regional samverkan med representanter från såväl GR:s EU-nätverk som Göteborgs Stads EU-nätverk. GR har under året fattat beslut om att fortsätta stödja EU-kommissionens och Göteborgs Stads satsning på Europa Direkt Göteborgsregionens (EDGR) arbete under kommande avtalsperiod GR och dess medlemskommuner ser stor potential i gemensamt agerande gällande EU-frågorna. I detta sammanhang är GR:s EU-nätverk en viktig arena för kommunerna i att kunna påverka och ta initiativ till GR-gemensamma utvecklingsarbeten med EU-fokus, såväl operativt som strategiskt. Även andra chefsnätverk på GR är viktiga forum för EU-perspektiv på lokala och regionala utmaningar. Under 2017 har flera nya gemensamma strategiska utvecklingsprojekt beviljats medel från strukturfonderna, till exempel Europeiska socialfonden (ESF) men också från andra EU-program såsom Horizon2020. HälsoGReppet, som syftar till att skapa förutsättningar för minskad ohälsa och förbättrade rehabiliteringsprocesser för anställda inom kvinnodominerade arbetsplatser i GR-kommunerna. GR SAMSYV allas ansvar, som syftar till att rusta deltagande kommuner i Göteborgsregionen i att utifrån lokala behov samt med hjälp av beprövade modeller och metoder utveckla studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Fullfölja studier GR FSGR, syftet är att skapa förutsättningar för deltagande gymnasieskolor att genom individanpassade insatser arbeta med att motverka studieavbrott för unga mellan 15 och 24 år. Yrk In, är ett ESF-projekt i samverkan med SKL som i Göteborgsregionen ska bredda rekryteringsbasen till yrkesprogrammen, genom att stärka kopplingen mellan introduktionsprogrammen och gymnasieskolans yrkesprogram. LearntEch Accelerator (LEA). I slutet på 2017 fick GR sitt första forskningsprojekt inom ramen för Horizon2020 beviljat. Projektet startar under 2018 och 16 partner från tio olika länder ska utforska på vilket sätt förkommersiell upphandling kan användas för att bidra till utveckling av digitala verktyg för utbildningsområdet. Läs mer om våra projekt. När det gäller EU och skolan medverkar GR i flera regionala och nationella satsningar och samarbetar med bland annat Europaparlamentet, EU-kommissionen, Universitets- och högskolerådet samt Regeringskansliet för att stärka EUkunskapen hos lärare och elever i Sverige. Integration och inkludering Under 2017 har GR-kommunerna tagit emot cirka nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Cirka hälften har flyttat till kommunerna på egen hand medan hälften anvisats av Migrationsverket. Det innebär att kommunerna tagit emot nästintill alla de personer som skulle anvisas GR enligt årets kommuntal. Därtill har kommunerna tagit emot cirka 150 asylsökande ensamkommande barn. De senaste åren har antalet personer som söker asyl i Sverige skiftat kraftigt. Det ställer krav på kommunerna. Verksamheter har både behövt växlas upp och växlas ner med kort framförhållning. Summeringen av årets mottagande visar att kommunerna mött behovet och lyckats ordna ett mottagande för dem som anvisats till GR. Mottagandet av nyanlända är gränsöverskridande och förutsätter samverkan mellan olika kompetenser. GR stödjer kommunerna i arbetet. Här följer några exempel från 2017: ESF-projektet Nya GRannar genomför kompetensutvecklingsinsatser i syfte att stärka mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. ESF-projektet Inväst Integration Västsverige arbetar med att stärka SFI-verksamheter, utveckla stödmaterial för kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskolan samt anordna mötesplatser för personal som möter nyanlända. Praktikprogrammet På rätt plats har genomförts. Programmet syftade till att stärka och möta behovet av kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn och ledde till att 14 personer fick en anställning personer, varav 698 från kranskommunerna, har deltagit i den regionala samhällsorienteringen. Aktivitetsplatsen.se har lanserats. Plattformen syftar till att underlätta för organisationer att ta fram och initiera aktiviteter för ungdomar, däribland ensamkommande barn och unga. GR sammanställer kontinuerligt en omvärldsbevakning på området asylsökande och nyanlända barn och unga, med fokus på skolområdet. Under perioden har fem sammanställningar gjorts. GR har ett arbetssätt som benämns plattformar för ensamkommande barn respektive nyanlända vuxna. Inom ramen för de båda plattformarna fortsätter samverkan mellan kommuner och aktörer som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och VGR. GR värnar om samarbetet som ger förutsättningar för ökad effektivitet och helhetssyn. Arbetet i plattformarna fokuserar exempelvis på att öka planeringsförutsättningarna för kommunernas mottagande. En annan aktuell fråga är ensamkommande ungdomar som fyller eller skrivs upp till 18 år. I flera sammanhang lyfter kommunerna att nyanlända barn i familj är en grupp som behöver prioriteras i högre utsträckning. 11

12 Under 2017 påbörjade GR en studie om barn och unga i nyanlända familjer som är aktuella inom den sociala barn- och ungdomsvården. GR deltar också i dialoger med aktörer som bidrar till forskning och kunskap inom området, däribland Göteborgs universitet, Mistra Urban Futures och OECD. Samarbetet med dessa aktörer är viktigt för att vi ska kunna utveckla arbetet i Göteborgsregionen på ett kunskapsbaserat sätt. Social hållbarhet i samhällsplanering Under året har också ett flertal insatser gjorts kopplade till social hållbarhet i samhällsplanering. Här finns också exempel på potentialen i att arbeta tvärande mellan våra strategiska nätverk för att hantera komplexiteten i olika frågeställningar. Arbetsgruppen för social hållbarhet Samhällsbyggnadschefsnätverket och socialchefsnätverket har sedan 2015 en arbetsgrupp för social hållbarhet. Gruppens arbete syftar till att främja social hållbarhet i Göteborgsregionen genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Ambitionen är att få till ett gemensamt arbete över sektorsgränserna, socialt arbete och samhällsbyggnad, som leder till konkret handling i verksamheterna. Under 2017 tog arbetsgruppen fram ett förslag på definition av social hållbarhet i samhällsplanering i GR. Arbetsgruppen anordnade också två seminarier i seminarieserien På spaning efter ett socialt hållbart samhälle. Social innovation i samhällsplanering Under 2017 initierade arbetsgruppen för social hållbarhet projektet Social innovation i samhällsplanering. Vinnova beviljade GR medel för att tillsammans med kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund skapa ett regionalt innovationslabb för att motverka boendesegregation. Projektet pågår i två år och i projektet medverkar även RISE, Hyresgästföreningen, Fastighetskontoret i Göteborgs Stad, Alingsåshem och Älvstranden Utveckling. En förstudie genomfördes inför projektstart och finansierades av Kommittén för inrättandet av en delegation mot segregation. Kartläggning av sociala aspekter i samhällsplanering GR genomförde en kartläggning av sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad i Göteborgsregionen och Boråsregionen som publicerades i början av Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv en kunskapsöversikt Under hösten 2017 publicerades rapporten Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv en kunskapsöversikt av Mistra Urban Futures som författades i samarbete med GR och Rise. Rapporten är sprungen ur GR:s försök att skapa större förståelse för vad social hållbarhet kan tänkas innebära i relation till samhällsplanering. Samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor Under 2017 har GR positionerat sig som regional samverkans- och stödstruktur för utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregionalnivå. Arbetet med att etablera strukturer och arbetssätt har inletts. Styrgruppen för social välfärd har tillsammans med socialchefsnätverket blivit tydliga arenor för hälso- och sjukvårdsfrågorna på GR. GR har tagit initiativ till och driver olika frågor i samarbete med de andra kommunalförbunden i länet genom VästKom. GR sammankallar och leder arbetsgrupper och anordnar kompetensinsatser inom ramen för uppdraget. Exempel på aktuella frågor är implementeringen av den nya lagen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvården som börjar gälla den 1 januari 2018 samt implementeringen av de nationella demensriktlinjerna. Samarbete med regionala aktörer Regionutveckling via arbete i BHU Förbundsstyrelsens presidium har tillsammans med förbundsdirektören deltagit i BHU-arbetet under perioden. Tjänstemannaberedning har ägt rum i Västgruppen. Året präglades av ett intensivt arbete inför revideringen av Regional transportinfrastrukturplan Läs mer under rubriken Infrastruktur här ovan. Västkom-samarbetet Inom Västkom-samarbetet har GR bidragit i arbetet med Framtidens Vårdinformationsmiljö, framtagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal samt överenskommelse kring utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet trädde i kraft 1 april i år och överenskommelsen träder i kraft 1 januari Insatser för att implementera avtalet och göra det känt för medarbetare och berörda medborgare genomförs i samarbete mellan huvudmännen. Besöksnäring och destinationsutveckling Samarbetet med Göteborg & Co när det gäller besöksnäringen har under året bedrivits inom ramen för Nätverket för besöksnäring och destinationsutveckling som leds av Göteborg & Co. Medarbetare med ansvar för dessa frågor i GR:s medlemskommuner deltar. Nätverket har under året bland annat diskuterat affärsplan , Tillväxt Turism och kommunikativ paketering. Nätverksarbetet utvärderas under Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens forum samt är adjungerad till styrelsen. GR tog fram ett förslag till yttrande över Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, där vi särskilt betonat det regionala perspektivet. 12

13 Näringslivsutveckling inom GR via BRG och Näringslivsgruppen I syfte att tydliggöra och skapa möjlighet att fortsätta att utveckla den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och BRG avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen, togs under året fram ett samverkansavtal som formaliserar samverkan mellan parterna med målsättningen att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Det fördjupade samarbetet mellan BRG, GR och medlemskommunerna omfattar lokala, delregionala, regionala och nationella behov och aspekter av näringslivsutvecklingens betydelse samt tar sin utgångspunkt i de politiska inriktningar och beslut som styr respektive verksamhet. Under året har GR genom förbundsdirektören deltagit i Göteborgs Stads och BRG:s arbete med att ta fram ett näringslivsstrategiskt program för staden. Förbundsstyrelsen har varit involverad liksom kommunchefsgruppen och nätverket för näringslivschefer. Ett remissvar lämnades i oktober och det konstaterades att GR:s medlemskommuner var mycket nöjda med det sätt på vilket staden och BRG tagit sig an att ta fram förslaget. Det har också framkommit under arbetet att medlemskommunerna anser att näringslivsfrågorna tydligare behöver lyftas upp på GR:s agenda. Det näringslivsstrategiska programmet kommer att vara en viktig utgångspunkt för arbetet kopplat till samverkansavtalet mellan BRG och GR som togs fram under året. Näringslivsgruppen (NLG) är en plattform för samverkan mellan näringsliv, organisationer, kommuner, universitet och högskola som ligger inom Göteborg & Co. NLG arbetar med att stärka och utveckla Göteborgs konkurrens och attraktionskraft. I NLG ingår 26 olika företag och organisationer. GR deltar med två representanter. Dialogen med dotterbolagen ISGR och Gryning Vård Dialogen med bolagen har fungerat bra under året. Ägardialogen dokumenteras i form av minnesanteckningar. För Gryning Vård har det under 2017 varit mycket fokus på den omställning som just nu pågår men där utvecklingen ändå följer lagd plan. För Gryning skedde ägarsamråd kring bolagets verksamhet och ekonomi i mars och september, och bolagets årsstämma ägde rum i april. För ISGR har lokalfrågan varit och är fortsatt i fokus. ISGR:s styrelsepresidium har träffat GR:s styrelsepresidium och redogjort för verksamheten. GR:s samlade bedömning är att det finns såväl formella rutiner som inarbetade informella strukturer för formerna för uppsiktsplikten för såväl Gryning som ISGR. Bedömningen är att GR har en fungerande styrning och uppföljning avseende hel- och delägda bolag samt att de bedrivs i enlighet med det kommunala ändamålet och inom de kommunala befogenheterna. Styrelseuppdrag På det politiska planet är GR representerat i ISGR AB, BRG, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Korsvägen, Europakorridoren och Västkom. På tjänstemannaplanet är GR engagerat i Universeum AB, Göteborg & Co AB, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård AB samt Reväst. Barn- och jämställdhetsperspektiven är centrala Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. 13

14 Uppföljning av GR:s fokusområden under 2017 Förbundsstyrelsen har fyra politiska styrgrupper med uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen men också att ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, styr gruppen för social välfärd samt utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan, utsedd av förbundsfullmäktige. I matris-bilagan i slutet av denna rapport följs de fokusområden som de politiska styrgrupperna har lyft fram i verksamhetsplanen för år 2017 upp, med utgångspunkt från de åtta utmaningar som definierats i verksamhetsinriktningen. Här följer en sammanfattning av dessa fokusområden, med sidhänvisningar. Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga... sid 39 Att tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur Att begränsa klimatpåverkan En långsiktigt hållbar materialförsörjning Att stärka och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden Att samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället Att skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska Samverkan mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer Tidiga och förebyggande insatser Unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället Minskade risker för ungas missbruk En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet...sid 42 Att stärka regionens attraktivitet Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar En arbetsmarknad för alla Att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Att stärka mottagandet av nyanlända i skolan Att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället Att motverka ekonomisk utsatthet Äldres och anhörigas engagemang och delaktighet i samhället Äldres hälsa Sammanhållen vård och omsorg Livslångt lärande...sid 45 Att stärka kompetensförsörjningen i medlemskommunerna Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning Att individer som har en reell kunskap som inte är dokumenterad får den synliggjort Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan Att bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor Att barn och unga ges förutsättningar att lyckas i skolan Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola Boende och bostäder...sid 48 Att tydliggöra regionen som en funktionell bostadsmarknad med ett ökat och varierat bostadsutbud Att bidra till en medveten utbyggnad och förbättrade byggprocesser som skapar effektivare bostadsmarknader 14

15 En samsyn genom regional boendeplanering Fler boenden för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden Boendelösningar för personer med svag förankring på bostadsmarknaden Strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet Kvarboende i ordinärt boende Att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning Tekniska lösningar för ett självständigt liv Att främja utveckling och öka kompetens inom digitalisering bland kommuner i GR Att inspirera kommuner i GR till att använda nya digitala arbetssätt En fungerande arbetsmarknad...sid 49 Att skapa förståelse för befolkningstillväxten och den förändrade demografins utmaningar En bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden En ökad jämställdhet i arbetslivet Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare Att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning Människors tillträde till arbetsmarknaden Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området En hållbar livsmiljö... sid 51 Ren luft Friskt vatten En hållbar avfallshantering Ny bebyggelse som stärker en hållbar regionstruktur Att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringarna Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet Att det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärks Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande... sid 52 Ett långsiktigt hållbart transportsystem Digital utveckling och välfärdsteknologi... sid 53 Att utveckla Mobility management Att stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap 15

16 Bokslut 2017 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed årsredovisning för år 2017, kommunalförbundets 45:e verksamhetsår. GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden samt en av fyra huvudmän för Stiftelsen Korsvägen som äger Universeum AB. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GR:s dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR AB:s svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av GR (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se Omvärldsanalys Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Ekonomirapport oktober 2017 avseende kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar. Efter några års snabb tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKL:s bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare under det kommande året. Främst är det den inhemska efterfrågan via växande investeringar och ökad privat konsumtion som driver tillväxten. Det medför en BNP-tillväxt på runt tre procent Därefter räknar SKL med att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge och att tillväxttalen blir betydligt lägre. Det innebär också att sysselsättningsutvecklingen och skatteunderlagets reala tillväxt blir svagare mot slutet av perioden. Det beror dels på återgången till ett konjunkturellt normalläge, dels på att ökningen av antalet personer i arbetskraften avtar. Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år från 2019 och framåt samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder även att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över två procent 2016 till under en procent från och med Tillsammans med den snabba befolkningsökningen, som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg, leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten. (Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi. SKL). Finansförvaltning En policy som är beslutad av förbundsfullmäktige anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsstyrelsen är ansvarig för kommunalförbundets med- elsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen på delegation från förbundsstyrelsen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet över tkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GR:s likvida kapital. Summa 16

17 likvida medel (bank) uppgår till tkr per Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. GR har placerat tkr i Nordeas räntefond Nordea Institutionell Kortränta. Denna räntefond placerar främst i svenska räntebärande värdepapper med kort räntebindningstid. Fonden kan även placera en mindre del i europeiska räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är högst 360 dagar. Fonden omfattas även av Nordeas policy för Ansvarsfulla investeringar. Fonden omfattas även av särskilda etiska kriterier. Värdeutvecklingen för helåret 2017 blev -7 tkr eller -0,05 procent och aktuellt värde per är tkr. Hur utvecklingen av GR:s likvida medel utvecklat sig under de tre senaste åren framgår av nedanstående diagram. Måluppfyllelse Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i den årliga verksamhetsplanen som styrgrupperna har lagt fast. För mer information om mål och måluppfyllelse, se avsnittet Uppföljning av verksamhetsplan GR 2017 som redovisas i eget avsnitt (sid 38). Utveckling likvida medel per månad (tkr) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall

18 Koncernen omsättning och resultat 2017 BOLAGEN I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) 2013 *) 2014 *) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ALLMÄNT Antal årsarbetare SAMMANSTÄLLD REDOVISNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens omsättning Koncernens resultat efter finansiella poster Koncernens resultat varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR & SKULDER Koncernens balansomslutning Eget kapital koncernen varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR AB Soliditet 40,8% 37,7% 44,6% 41,2% 36,0% Likviditet 141,7% 138,2% 147,9% 142,7% 135,8% Koncernens investeringar *)År 2013 och 2014 är omräknade enligt klyvningsmetoden. Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 december uppgår till tkr jämfört med tkr 31 december Resultatet uppgår till tkr att jämföra med 2016 då resultatet uppgick till tkr. GR står för merparten av koncernens positiva resultat med tkr vilket förklaras av det tecknade samverkansavtalet med STORSTHLM kring gymnasieantagningen. Gryning redovisar ett resultat för 2017 på tkr medan ISGR redovisar ett resultat på tkr. Balansomslutningen för 2017 uppgår till tkr, vilket är en ökning jämfört med balansomslutningen för 2016 på tkr. Det egna kapitalet för koncernen som helhet uppgår per 31 december till tkr ( ). VÄSENTLIGA HÄNDELSER I KONCERNEN Gryning Vård AB Året har präglats av omställningen från hög efterfrågan inom Ensamkommande flyktingbarn (EKB) till ett mer normalläge. Under året har därför totalt 7 enheter främst inom EKB stängts, vilket påverkar resultatet negativt. Därutöver har även två nya enheter inom Ungdom och LSS startats under året. Under 2018 kommer fokus att ligga på affärsnyttan för att en ekonomi i balans ska uppnås. Försäljningen har minskat med cirka åtta procent och uppgick till tkr per 31 december 2017 ( ). Den största förklaringsfaktorn är att verksamhetsområdet Ensamkommande flyktingbarn i stort halverat sin försäljning med jämfört med föregående år. Gryning redovisar ett negativt resultat efter finansiella poster för 2017 på tkr (+1 230) och efter återföring av ersättningsfond, bokslutsdispositioner och skatt uppgår årets resultat till -944 tkr (-3 820)¹. Soliditeten uppgår till 65,3 procent (68,1) och kassalikviditeten uppgår till 198,6 procent (222,8). ISGR AB Totala intäkter har under räkenskapsåret uppgått till tkr, vilket är en ökning med 10,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras med högre index på den interkommunala ersättningen för den internationella sektionen, högre skolavgifter, riktade statsbidrag samt ökad försäljning av tjänster till IHGR, International Highschool of the Gothenburg Region. 1. Siffrorna visar Grynings hela resultat i motsats till tabellen på nästa sida som visar GR:s andel av resultatet (54%). 18

19 Företagets investeringar har uppgått till 647 tkr (1 165 tkr) huvudsakligen omfattande skolspecifik utrustning. ISGR:s resultat efter finansiella poster uppgår till tkr (2 489 tkr), vilket är en försämring med 461 tkr jämfört med föregående år. Resultatförsämringen gentemot föregående år kan i huvudsak förklaras av de lönesatsningar som gjordes på pedagogisk personal inom den internationella sektionen. VD har fått i uppdrag av styrelsen att finna nya lokaler för att kunna ta emot alla elever som söker till den internationella sektionen. Sedan 2011 har ISGR aktivt sökt lokaler och haft regelbunden kontakt med lokalsekretariatet. I dagsläget är verksamheten uppdelad i två skolbyggnader på Guldhedsgatan och Molinsgatan. ISGR har tittat på flera alternativ för framtida lokalisering. Under skolåret 2016/17 undersöktes lokaler på Pumpgatan i SDN Lundby och en tomt i Södra Änggården i SDN Askim/Frölunda/Högsbo samt i Kallebäck, SDN Örgryte Härlanda. Dessa alternativ visades behövas för SDN:s egna behov av grundskoleetableringar. Ett ytterligare alternativ i Kallebäck har undersökts men då skolgårdsytan där skulle bli mycket liten beslutade ISGR:s nämnd och styrelse att inte gå vidare med det alternativet. I syfte att säkerställa att ISGR ekonomiskt kan klara en högre hyresnivå än idag pågår ett fundraisingarbete. En särskild fond är upprättad för ändamålet och arbetet följer upprättad plan. RISKER OCH OSÄKERHETS- FAKTORER FÖR KONCERNEN ISGR är fortsatt trångbodda och i behov av mer lokalyta. Styrelse och ledning för skolan arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Gryning har under hela 2017 varit inne i ett omfattande omställningsarbete till följd av kraftigt vikande efterfrågan på placeringar inom affärsområdet Ensamkommande flyktingbarn (EKB). Den aktuella verksamhetens omsättning har halverats jämfört med Då verksamheten har och har haft en hög andel fasta kostnader har detta inneburit en stor påfrestning på såväl verksamhet som ekonomi. EGET KAPITAL KONCERNEN (tkr) Ingående eget kapital Resultat aktuellt år Utgående eget kapital

20 GR omsättning, resultat och kostnader 2017 OMSÄTTNING FÖR GR Omsättningen för året uppgår till tkr att jämföra med omsättningen 2016 som uppgick till tkr. GR:s omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel. Denna omsättningsökning kan hänföras till avdelning Arbetsmarknad och social välfärd och beror främst på alternativfinansierade pågående projekt där bland annat två större projekt AllAgeHub och Yrkesresan kompetens och stabilitet startade Omslutning inom ESF-finansierade projekt har också ökat, främst för Nya Grannar som startade våren 2016 och HälsoGReppet som har tillkommit Utöver det kan en del av ökningen förklaras med under verksamhetsåret utökad kursverksamhet. Även avdelningen för miljö- och samhällsbyggnad har ökat sin omsättning och detta hänger främst samman med ökad kalkningsverksamhet samt insatser kopplade till det västsvenska paketet. Avdelning utbildning har däremot efter flera års verksamhetsökning gått tillbaka i omsättning senaste året. GR:s ÅRSAVGIFT GR:s omsättning utgörs till 17 procent av årsavgiften, som beräknas som 74,11 kr/kommuninvånare uppgick årsavgiften till totalt tkr. För avgiftens fördelning per medlemskommun se vidstående tabell. 38 procent av årsavgiften ( tkr) har vidaretransfererats till andra regionala organisationer, se tabell nästa sida. ÅRSAVGIFTERNAS FÖRDELNING PÅ KOMMUNER (tkr) Kommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 RESULTAT GR redovisar ett positivt resultat på tkr för Verksamheten var i budget och verksamhetsplan budgeterad med ett förväntat resultat för helåret 2017 på +150 tkr. Det positiva resultatet för helåret ska ställas mot de under året lämnade prognoserna där ett positivt resultat på 250 tkr förväntades. Hela förklaringen till det goda resultatet, samt avvikelse mot prognos, är en erhållen ersättning om tkr som är hänförlig till det under hösten tecknade samverkansavtalet med STORSTHLM. Detta samverkansavtal är tecknat i syfte att möjliggöra en interkommunal samverkan kring gymnasieantagning samt IT-stöd i form av gymnasieantagningssystemet INDRA. Andra resultatpåverkande poster som är värda att lyfta är att GR erhållit två nya uppdrag, och som GR klarat av att bedriva ofinansierade under året, där det ena har varit samordnarrollen kring hälso- och sjukvårdsuppdraget. Det andra har varit kring det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Dessa uppdrag är finansierade från och med budget 2018 genom höjd årsavgift. Överskott finns i bokslutet avseende basverksamheten med cirka tkr, vilket i huvudsak härrör sig till att det under delar av året funnits vakanta tjänster inom flera verksamheter. 20

21 Detta gäller både nyinrättade tjänster men även tjänster där medarbetare under året slutat sin anställning och det uppstått vakanser under tillsättningsprocessen. Däremot avviker personalkostnader negativt mot budget med drygt tkr på totalen och kan förklaras av kostnader som uppkommit under året på projekt samt andra insatser som GR utfört men som inte var planerade när budgetarbetet genomfördes hösten Personalkostnaderna har under året ökat med cirka 15 procent. Ökningen kan förklaras av att GR förutom lönerevision 2017, som kostade 1,95 procent, har cirka 15 procent fler anställda jämfört med 31/ GR har under senare år medvetet satsat på att öka de externa intäkterna över tid och detta arbete har fallit väl ut vilket också haft en positiv påverkan på resultatet. Detta styrks även av att andelen av GR:s omsättning som erhålls genom årsavgifter minskat över tid. Finansnetto Finansnettot 2017 är +46 tkr, att jämföra med föregående år då finansnettot var hela +427 tkr. Det stora positiva utfallet av finansiella poster 2016 förklarades av mervärde från aktieförsäljning på 375 tkr. KOSTNADER Verksamhetens kostnader (not 2) uppgår till tkr för 2017 vilket är en minskning jämfört med 2016 då kostnaderna uppgick till tkr. Köpta utbildningsplatser minskar mest och går från tkr till tkr (-30%) mot föregående år. Detta beror i huvudsak på att Utbildningsdepartementet har ändrat förordningen vilket inneburit andra krav för att bli beviljad statsbidrag. Dessutom kan konstateras att det är färre sökande till utbildningsplatserna nu jämfört med tidigare. Minskar gör även kostnader för läromedel som minskar med cirka tkr, från tkr till tkr. Konsultkostnader ökar med drygt tkr jämfört med De största posterna häri består av ökad skolentreprenad svenska sektionen hos ISGR som faktureras GR, ökade insatser inom det Västsvenska paketet om tkr, ökade kostnader för kalkningsinsatser av sjöar i regionen tkr samt andra nya och/eller projekt som ökar kostnaderna jämfört med föregående år. Likt föregående år är kostnadsnivån i den löpande driften väl anpassad efter erhållen Vidaretransfereringar Som tidigare nämnts transfereras 38 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidare till andra regionala organisationer enligt tabellen nedan. Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GR:s omsättning samt summa årsavgift, finansieras GR:s verksamhet till elva procent av årsavgiften och till 89 procent av övriga intäkter. GR:s strävan är att ge medlemskommunerna ett mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften. Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög. TRANSFERERING TILL ANDRA REGIONALA ORGANISATIONER (tkr) GR Lämnade bidrag ARC Business Region Göteborg (BRG) Europa direkt Europakorridoren Göteborg & Co Miljösamverkan Mistra Reväst Västkom Västkuststiftelsen Summa lämnade bidrag Tkr Personalkostnader per månad GR (tkr) Utfall per mån 2017 Budget per mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 21

22 Disposition av resultat 2017 samt budget 2018 Enligt den nya kommunallagen (KL) 11 kap 1 ska god ekonomisk hushållning råda (GEH). Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta benämns vanligen som balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. GR har under året på ett tydligare sätt definierat riktlinjer och mål kopplat till GEH att gälla från och med GR:s resultat för 2017 är tkr, att jämföra med budgeterat resultat på 150 tkr. Resultatet tillförs GR:s egna kapital. Detaljbudget 2018 är i ekonomisk balans i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning med ett förväntat positivt resultat på 250 tkr. GR som samverkansorgan ser en fortsatt hög efterfrågan från kommunerna vilket är mycket glädjande. Årsavgiften från medlemskommunerna höjdes också avseende 2018 kopplat till de tidigare ofinansierade uppdragen som GR utfört kopplat till hälso- och sjukvårdsuppdraget samt samordnarrollen för delregionalt kollektivtrafikråd. EGET KAPITAL För att säkerställa en god ekonomisk hushållning har en beräkningsmodell tagits fram, och som använts under några år. Den visar GR:s långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. GR ska årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet. Beräknat på bokslut 2017 uppgår GR:s behov av eget kapital i riskhänseende till tkr vilket är en ökning med knappt tkr. Det innebär att miniminivån ökats på med de tkr som föreslås öronmärkas kopplat till gymnasieantagningen (se nedan) förutom den årliga prövningen av övriga risker. GR:s egna kapital per 31 december 2017 inklusive årets resultat uppgår till tkr. Soliditeten för 2017 är 28,3 procent att jämföra med 32,2 för Förslag till hantering av tkr för avtalsperioden Samverkansavtalet med STORSTHLM syftar till att stärka gymnasieantagningen i respektive region. En del i detta är att kvalitetssäkra och vidareutveckla befintliga och nya system, samt relevanta stödjande system. För att kunna fullfölja avtalet behöver GR anpassa IT-organisationen, kvalitetssäkra IT-miljön och inte minst säkerställa att det finns en välfungerande infrastruktur för IT-frågor under hela avtalsperioden. Det innebär att tkr av GR:s egna kapital förslås att öronmärkas och användas till ovanstående genom budgetmässiga satsningar under avtalsperioden vilket kommer att ianspråktaga eget kapital. Detta föreslagna upplägg föreslås tillämpas under hela avtalstidens längd, det vill säga som längst till och med EGET KAPITAL GR (tkr) Ingående eget kapital (varav tkr avser kapitaltillskott Gryning) Resultat aktuellt år Utgående eget kapital GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (GEH). GR har därför i verksamhetsplan 2017 tagit fram riktlinjer för GEH vilka följs upp i samband med delårsrapporter och i årsbokslut. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi motverksamhet på kort sikt, och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att organisationen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. God ekonomisk hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse av de av förbundsstyrelsen antagna målen. Graden av måluppfyllelse bedöms enligt följande skala och färgmarkeringar (se tabell nästa sida): 22

23 MÅLET HELT UPPFYLLT MÅLET DELVIS UPPFYLLT MÅLET INTE UPPFYLLT MÅLAVSTÄMNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING GR 2017 God ekonomisk hushållning i verksamheten Indikator Avstämning GR:s verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GR:s tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt. GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsstyrelsens beslut om finansiella mål och ramar. Den totala sjukfrånvaron för GR:s medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå. GR:s verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. GR ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån förbundsstyrelsens reglementen, riktlinjer och beslut. GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna. GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäkringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras. GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. Förbundsstyrelsens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. GR:s olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning. Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GR:s avdelningar skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. Sjukfrånvaron på GR ska understiga 3,5 procent på helåret. GR arbetar strukturerat och metodiskt med kostnadsuppföljning genom uppföljningsmöten. GR har en löpande dialog med våra medlemskommuner om vad som ska göras och även i vissa fall hur. Insatser av väsentlig karaktär (betydande ekonomiskt värde) rapporteras löpande till ledning. Rapport över genomförda aktiviteter samt en ny plan för innevarande år har rapporterats liksom uppföljning av uppsiktsplikten av våra bolag och som fastställs av förbundsstyrelsen vid deras kommande sammanträden den 9 februari respektive 23 mars GR har utvecklat målarbetet och fastställt en flerårig verksamhetsinriktning med ettåriga verksamhetsplaner. Verksamhetens mål följs upp i delårsrapporterna i april och i augusti med en beskrivning av nuläget och i årsredovisningen under separat rubrik. GR genomför årligen med hjälp av försäkringsmäklare en genomgång av försäkringsskyddet. Allt från sakförsäkring till tjänstereseförsäkring gås igenom, inte minst kopplat till att GR sedan två år tillbaka huserar i nya lokaler. Bedömningen från GR själva och upphandlad försäkringsmäklare är att vi har ett fullödigt försäkringsskydd. Genomgången för 2017 är genomförd. GR har arbetat fram en policy som anger riktlinjer för medelsförvaltning och som är fastställd i förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen är ansvarig för GR:s medelsförvaltning. För 2017 redovisar GR ett positivt resultat på tkr vilket är en förbättring från delårsrapporten per augusti med tkr. Lagt mål i budget 2017 var +150 tkr och prognosen upprättad i delårsbokslutet per augusti var +250 tkr. Avvikelsen kan till det hela förklaras av det under hösten tecknade samverkansavtalet med STORSTHLM som genererade för Två avdelningar av fem redovisar underskott främst kopplat till med-finansiering av ESF-projekt men även kopplat till de ofinansierade uppdragen som utförts under året. Åtgärder har vidtagits under året för att nå ett nollresultat men det har inte lyckats till fullo. Löpande avstämningar har dock gjorts internt för att maximera projekten utan att äventyra helheten och GR redovisar också som helhet ett samlat positivt resultat för innevarande år. Målet delvis uppfyllt. Ett befarat underskott var tidigt identifierat inom avdelning Arbetsmarknad och social välfärd och åtgärder har vidtagits under för att klara ekonomin på helåret. Detta nåddes i stort. Avdelning Utbildning redovisar ett underskott kopplat till ESF-projekt samt avskrivningskostnader kopplade till gymnasieantagningssystemet INDRA. Som nämnts ovan har utvecklingen följts noga och dialog förevarit för att inte äventyra helhetsresultatet för GR. Målet delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron för hela 2017 uppgick till 4,3 procent vilket är en uppgång jämfört med 2016 års 3,3 procent. Det innebär att sjuktalet ackumulerat under året även är sämre än GR:s interna helårsmål om max 3,5 procent. Det är framför allt den långa sjukfrånvaron som ökat jämfört med föregående år. GR:s finansiella mål Indikator Avstämning GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod. Långsiktigt ska GR:s egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden. GR:s sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka. GR:s intäkter ska överstiga dess kostnader. GR:s egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende. Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv. GR:s investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel. GR:s intäkter uppgår till tkr och dess kostnader till tkr vilket innebär att målet är uppnått. För de senaste fem åren redovisar GR ett samlat ekonomiskt resultat på tkr där GR under åren redovisade minusresultat och positiva resultat för åren GR:s egna kapital per uppgår till tkr. Det identifierade måltalet inför 2017 var tkr. Målet har därmed uppnåtts. Soliditeten har förbättrats med fyra procentenheter från delårsbokslutet per augusti men gått ner från 32 procent till 28 procent på helår jämfört med föregående år. GR uppfyller måltalet. Investeringarna har under året varit väldigt låga (430 tkr) vilket bidragit till att 100 procent av GR:s investeringar har kunnat finansieras med hjälp av egna medel. Målet uppfyllt. Sammantaget har GR ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt utgångsläge som möjliggör att, utan omedelbara allvarliga ekonomiska effekter, tillämpa långsiktiga strategier vid behov av anpassning till eventuellt försämrade förutsättningar. Fem mål av sju är helt uppfyllda och ett delvis liksom tio av 13 indikatorer och där två är delvis uppfyllda. Med stöd av genomförd analys är därför bedömningen att GR har uppfyllt kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning för verksamhetsåret

24 test test GR:s årsredovisning 2017 Balansposter TILLGÅNGAR OCH INVESTERINGAR Tillgångarna uppgår 2017 till tkr, att jämföra med föregående år då tillgångarna uppgick till tkr. Totalt uppgår anläggningstillgångarna till tkr för 2017, en minskning med tkr från Årets netto investeringar uppgår till 430 tkr (655) och kostnaderna för avskrivningarna är tkr (5 467). På tillgångssidan är det främst pågående projekt, kundfordringar samt kassa och bank som ökar medan anläggningstillgångarna minskar. Att kundfordringarna ökar beror på att stora faktureringar gjordes i sent på året. Kundfordringarna ökade från tkr till tkr. Bland annat fakturerades samverkansavtalet till STORSTHLM i december ( tkr) och att de likvida medlen ökat beror till stora delar på att vi erhållit medel i förskott för vuxenutbildningar vi ska arrangera själva eller i samverkan med kommunerna och som ännu inte blivit helt genomförda. SKULDER OCH EGET KAPITAL På skuldsidan ökar främst upplupna kostnader/förutbetalda intäkter samt pågående arbeten/projekt. Vad gäller förutbetalda intäkter är det främst posten periodisering av förskott från kund och pågående projekt som ökat till följd av fler pågående projekt och vuxenutbildningar. Att posten förskott från kund är hög förklarar även att kassa och bank på tillgångssidan ökat mycket under året. Soliditeten (eget kapital/balansomslutning) uppgår till 28,3 procent (32,2 %) på balansdagen. GR I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) GR ALLMÄNT Invånare i medlemskommunerna, tusental Avgift per invånare, kr 74,11 74,11 74,11 74,11 74,11 Antal årsarbetare GR, st GR EKONOMISKT RESULTAT Omsättning totalt varav medlemsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav medlemsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter Årets resultat (resultat efter finansiella poster) GR TILLGÅNGAR & SKULDER Balansomslutning Anläggningstillgångar Eget kapital varav öronmärkt eget kapital Gymnasieantagningen Soliditet 33,9% 27,1% 34,4% 32,2% 28,3% Likviditet 123,2% 116,0% 116,1% 120,3% 123,0% Investeringar Investeringarnas andel av kostnaderna 2,5% 0,0% 1,8% 0,2% 0,1% Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansnetto Kapitalomsättningshastighet ggr 2,6 2,2 2,8 3,0 2,2 24

25 Väsentliga händelser under 2017 EKONOMI OCH VERKSAMHET Fortsatt ökad efterfrågan på GR:s tjänster generellt. Skolverket har satsat extra medel i form av riktade statsbidrag för ökat antal yrkesutbildningar att bedrivas under 2017 och Ett stort antal av dessa utbildningar är pågående vilket inneburit att medel flyttats med över årsskiftet. GR hade för 2017 budgeterat ett positivt resultat på 150 tkr i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Detta kan tyckas vara lågt men då GR har ett stort eget kapital gjordes bedömningen att det inte är viktigt att bygga på detta ytterligare. Det finns även en beräknad miniminivå av eget kapital framräknad vilket också styrker att den bedömningen är rimlig. Dessutom har GR under året bedrivit två ofinansierade uppdrag i form av samordnarroller för hälso- och sjukvårdsuppdraget samt för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Det finns i dagsläget inga identifierade väsentliga ekonomiska risker eller osäkerhetsfaktorer för GR. Detta förstärks av att de under 2017 ofinansierade uppdragen samt även avskrivningskostnaden för gymnasieantagningssystemet INDRA nu är utlösta inför MEDARBETARE GR är en organisation som under de senaste åren vuxit kraftigt i storlek och som har ett starkt varumärke. Då organisationen är en kunskapsorganisation som har till primärt syfte att skapa medlemsnytta för de 13 medlemskommunerna är medarbetarna verksamhetens viktigaste resurs. Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. GR ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme för individens och verksamhetens utveckling. Våra tre kärnvärden lyhördhet, handlingskraft och utveckling är vägledande för vårt arbete och vårt värdegrundsarbete har genomsyrat en stor del av det interna arbetet under Medarbetare som trivs hos oss är den viktigaste förutsättningen för att GR även fortsatt ska kunna leverera tjänster med hög kvalitet. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och om målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägstanivån. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig framgångsfaktor för GR. Våra chefer har ett tydligt uppdrag att driva och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna. För att stärka och stödja cheferna i deras roll finns en rad koncerngemensamma utbildningar. GR är en väl uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa samordnas centralt och det finns gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär förutom ordinarie årsarbetare även har arvodesanställda och konsulter för specifika uppdrag Antal anställda 31 december 2017 var antalet anställda 209 vilket är 27 fler jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 14,8 procent. Ökningen av antalet anställda beror på fler och/eller större uppdrag under år. Andelen heltidsanställda av tillsvidareanställda har minskat med två procentenheter, från 56,5 procent till 54,5 procent. De tillfälliga anställningarna har ökat med 3,3 procentenheter till 25,8 procent. Ökningen kan förklaras av fler tidsbegränsade anställningar då fler tillfälligt inkommande uppdrag har kommit under året. Antal årsarbetare inom GR har ökat med 19 jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 14,8 procent. Sjukfrånvaro Jämfört med december 2016 har sjukfrånvaron ökat med 1,0 procentenhet, från 3,3 till 4,3 procent. Den korta sjukfrånvaron, 1 59 dagar, har minskat i andel med 15,3 procentenheter till 27,9 procent av den totala sjukfrånvaron. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har ökat i andel med 15,3 procentenheter till 72,1 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har under året ökat för både kvinnor och män. Månadsvis uppföljning av sjukfrånvaro görs av personalenheten, och en kontinuerlig dialog förs med verksamhetsansvariga för att tidigt förbereda eventuella rehabiliteringsinsatser vid upprepad frånvaro. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via ITP-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspension, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. 25

26 TOTAL SJUKFRÅNVARO GR Kvinnor 5,4 4,3 Män 0,9 0,6 Summa total sjukfrånvaro (%) 4,3 3,3 Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Kvinnor Män Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Varav långtidssjukfrånvaro 72,1% 56,8% Varav långtidssjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 2,0 1, år 4,1 3,7 50 år och äldre 5,0 2,8 GR:s MILJÖARBETE Sedan år 2003 är GR miljödiplomerat och ser detta som en självklar del i verksamheten. GR genomgår en miljörevision av externa revisorer en gång per år och interna miljörevisioner däremellan för att ständigt förbättra miljöarbetet och fortsätta leva upp till kraven i diplomeringen. GR strävar efter att integrera miljöaspekter i verksamhetens alla processer och därmed bidra till en hållbar utveckling. Vårt miljöarbete ska genomsyra varje del av vår verksamhet och präglas av Kompetens Delaktighet Engagemang ett kvalitetssäkrat sätt samt arbetat fram en ny resepolicy för antagande i ledningsgruppen. Ett projektarbete har också bedrivits med hjälp av en grupp studerande vid programmet för miljöpsykologi i syfte att finna motivationsfaktorer i utformningen av miljöutbildningar så att man lättare kan tillgodogöra sig innehållet i utbildningen och att snabbare börja tillämpa det man lärt sig. GR:s lokaler är certifierade som miljöbyggnad silver av Sweden green building council och till vårt hyreskontrakt återfinns en grön bilaga som tydligt beskriver både GR som hyresgäst samt hyresvärdens möjligheter och skyldigheter i miljöfrågor. Gröna bilagan gås årligen igenom där parternas respektive miljöarbete synas med focus på energiförbrukning och på åtgärder inför framtiden på miljöområdet. GR har även under året startat upp ett projekt som går ut på att i en högre grad kunna erbjuda tillfälliga arbetsplatser åt personal från våra medlemskommuner i syfte att minska arbetsplatspendlingen. För 2017 var följande fyra mätbara miljömål uppsatta: Öka andelen vegetariska konferensluncher med tio procent jämfört med På sikt övergå helt till vegetariska konferensluncher. Vi ska minska antal mil med privatbil i tjänst med tio procent jämfört med Vi ska öka andelen ekologiska livsmedel med tio procent jämfört med Minska vårt brännbara avfall/anställd med tio procent jämfört med Även under 2017 har GR haft ett tätt samarbete med Miljöbron och bland annat genomfört: Tre examensarbeten med inriktning på matavfallsinsamling, dessa examensarbeten utmynnade också i en temadag i samarbete med Avfall Sverige som en följd av dessa examensarbeten och de näringslivskontakter som de skapat. En praktikant har under åtta veckor strukturerat upp GR:s miljödiplomeringsarbete så att vi i framtiden kan arbeta med vår diplomeringsprocess på 26

27 RESULTATRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER 2,3, Resultat före nedskrivning & avskrivningar Nedskrivning immateriell anläggningstillgång Indra Avskrivningar 4,5,10,11, Res efter nedskrivning & avskrivningar Resultat från försäljning av aktier Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Inkomstskatt ÅRETS RESULTAT FINANSIERINGSANALYS GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT nr Rörelseresultat före nedskrivningar och avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet 9, Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Resultat från försäljning av aktier Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utdelning Amortering av skuld KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

28 BALANSRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvara 4, S:a immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier 5, S:a materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Fordran hos koncern Uppskjuten skattefordran S:a Finansiella anläggningstillgångar LAGER & PÅGÅENDE ARBETE Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående arbete FORDRINGAR Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar LIKVIDA MEDEL Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER EGET KAPITAL Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt Övriga avsättningar enligt beslut Summa avsättningar KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar

29 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Sammanställd redovisning I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst 20 procents inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunalförbundets koncernensammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunalförbundet eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunalförbundet har i allt väsentligt eliminerats. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen, bokföringslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunalförbundet och kommunala bolag är kommunalförbundets redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med RKR 20:s rekommendation om redovisning av bank- och företagscertifikat och statsskuldväxlar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga 29

30 avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorerprogramvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader 33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. n 30