Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Singapore

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i landet. Information bör också sökas från andra källor Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Singapore I. SAMMANFATTNING Singapore är ett ekonomiskt välmående och väl utvecklat land där konstitutionen och kompletterande lagstiftning garanterar de flesta medborgerliga fri- och rättigheterna. I praktiken förekommer emellertid inskränkningar som begränsar respekten för de mänskliga rättigheterna bland annat när det gäller yttrande-, press- och mötesfriheten. Stora delar av medielandskapet kontrolleras indirekt av regeringen och kritik mot regeringens politik förekommer sällan. Tillämpningen av självcensur är utbredd bland landets journalister. Regeringen har vid flera tillfällen anmält bloggare för förtal och domstolstrots vilket bidrar till att dämpa debattklimatet. Vid det senaste parlamentsvalet i september 2015 lämnade media samtidigt större utrymme än någonsin tidigare åt oppositionen. Debatten var särskilt livaktig på nätet och i sociala medier. Demonstrationer får i praktiken endast äga rum på en för ändamålet avsedd plats Speaker s Corner i Hong Lim Park. Tillstånd från Parkförvaltningen krävs. Regeringen för en aktiv politik för att motverka diskriminering på grund av etnisk härkomst och religion, men det saknas en övergripande antidiskrimineringslagstiftning som beaktar diskriminering på grund av kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Våld i hemmet faller under allmän strafflag och kan medföra besöksförbud samt spöstraff och fängelse i upp till två år.

2 Lagen om inre säkerhet (ISA) medger frihetsberövanden utan rättslig prövning i flera år med hänvisning till landets säkerhet. Straffpåföljderna är överlag höga och spöstraff används. Dödsstraff utdöms och verkställs och är i princip obligatoriskt för vissa brott. Efter en lagändring 2013 har domstolar möjlighet att istället döma till livstids fängelse om vissa specifika förutsättningar uppfylls. Fyra personer avrättades under Närmare gästarbetare vistas i Singapore, framförallt inom byggnadssektorn och som hushållsanställda. Alla migrantarbetare är kontraktsanställda. Levnadsvillkoren för denna grupp är ibland bristfälliga med återkommande rapporter om psykisk ohälsa och ett otillräckligt rättsligt skydd. Singapore är ett generellt sett välmående land med en BNP per capita bland de högsta i världen. Den allmänna hälsonivån är god. Barns rättigheter respekteras i stor utsträckning. Tillgången till och kvaliteten på utbildning är mycket god. Singapore antog under 2014 ny lagstiftning för att motverka förekomsten av människohandel genom The Prevention of Trafficking Act. II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER En princip för god samhällstyrning Singapores rättssystem baseras på den brittiska rättstraditionen och föreskriver allas likhet inför lagen, oavsett etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Rättsväsendet är i princip oberoende från den verkställande makten och fungerar väl. Rätten till en rättvis rättegång garanteras. Den rättsliga processen är överlag effektiv och rättssäker och försvarsadvokater ges tillräckligt med tid för förberedelse för att säkerställa ett effektivt försvar. Alla rättegångar är offentliga. Det saknas en oberoende kommitté för utnämning av domare till bland annat Högsta domstolen. Domare utnämns formellt av presidenten, efter rekommendation från premiärministern. Internationella människorättsorganisationer har påtalat att det mandat ordföranden i Högsta domstolen har att förlänga övriga domares tjänstgöring vid domstolen efter 65 års ålder, riskerar underminera rättssystemets oberoende. 2 (20)

3 Domstolarnas självständighet har vid tillfällen ifrågasatts i mål med politisk anknytning eller då starka statliga intressen står på spel. Domstolarna har i sådana fall ansetts vara lyhörda för den politiska ledningens signaler. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Sharialag tillämpas för den muslimska delen av befolkningen i familjerättsliga frågor, inklusive beslut om vårdnad och underhåll i skilsmässoärenden. Beslut i sharia-domstolar fastställs av de allmänna domstolarna. Överklaganden inom sharia-systemet görs till en särskild överklagandeinstans bestående av tre medlemmar ur Singapores Islamiska Religiösa Råd (MUIS). Rådets beslut kan inte överklagas. Singapore placerar sig regelmässigt i topp i rankningar som mäter avsaknad av korruption. I Transparency Internationals index över upplevd korruption för 2016 har Singapore plats 7 av 176 länder. Lagen föreskriver hårda straff för korruption och ansvariga myndigheter har långtgående befogenheter att utreda och följa upp korruptionsärenden. Statligt anställda tjänstemän är ålagda att redovisa investeringar, innehav av fastigheter och skulder till departementsledningen. Alla ministrar måste redogöra sin finansiella situation för premiärministern. Högre tjänstemäns och ministrars lön är en offentligt tillgänglig uppgift. III. DEMOKRATI De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Singapore har sedan självständigheten styrts av ett och samma parti, People's Action Party (PAP). Det är obligatoriskt att rösta och val till parlamentet ska äga rum vart femte år. Valsystemet bygger på majoritetsval enligt brittisk modell. Singapore har en kombination av en- och flermansvalkretsar. Reglerna för politisk verksamhet och val till parlamentet begränsar och försvårar oppositionspartiernas möjligheter till politiskt inflytande. Invändningar mot valsystemet från oppositionen och människorättsorganisationer rör bland annat att gränsdragningar för valdistrikten ändras regelbundet samt systemet med flermansvalkretsar. Dessa kan ha upp till sex representanter och vinnande parti i dessa valkretsar tilldelas samtliga mandat och platser i parlamentet. Det måste finnas minst en kandidat från en etnisk minoritet i gruppvalkretsarna. Det officiella motivet är att underlätta för representation av Singapores etniska minoriteter 3 (20)

4 (främst malajer och indier) i parlamentet, men i praktiken missgynnas oppositionen av systemet. Kritik riktas också mot att Singapore saknar en oberoende valkommission. I det senaste valet i september 2015 fick regeringspartiet PAP knappt 70 procent av rösterna och erhöll 83 av 89 valbara platser i parlamentet. En positiv utveckling kunde noteras beträffande medias roll under valrörelsen med ökad öppenhet i media bland annat genom rapportering från oppositionspartiernas valmanifestationer och en tämligen livlig diskussion på internet och i sociala medier. Detta hade stor betydelse för oppositionens möjlighet att sprida sitt budskap. Nio oppositionspartier ställde upp i valet 2015, men endast ett av dessa (Workers Party) lyckades komma in i parlamentet och behöll de sex platser man haft sedan valet Konstitutionen garanterar en plats i parlamentet för minst nio ledamöter från oppositionen. Presidenten utser i tillägg ett antal så kallade nominerade parlamentsledamöter, i allmänhet företrädare för civilsamhället. Dessa personer saknar rösträtt, men har en viktig roll att spela för att lyfta upp för dem angelägna frågor på den politiska dagordningen. Andelen kvinnliga parlamentsledamöter uppgår för närvarande till drygt 20 procent. Talmannen, Halima Yacob, som tillträde 2013, är den första kvinnliga talmannen i Singapore. Bara en av regeringens 20 ministrar är kvinna. Presidenten väljs på sex år och har en i huvudsak ceremoniell funktion. En översyn pågår för närvarande kring vilka kriterier som ska uppfyllas för att en person ska ges möjlighet att ställa upp i valet till president. Nästa presidentval måste äga rum före utgången av Det civila samhällets utrymme Det civila samhället, inklusive ett växande antal människorättsorganisationer, spelar en allt aktivare roll i frågor som rör bland annat migrantarbetare, kvinnors rättigheter, miljöfrågor och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Viss dialog med regeringen förekommer. Amnesty International har dock kritiserat regeringen för att civilsamhällets utrymme krympt under senare tid. Föreningar, klubbar och religiösa sammanslutningar med mer än tio medlemmar måste registreras. Kommunistpartier är förbjudna. Andra 4 (20)

5 föreningar kan förbjudas av en rad skäl och upplösas om de verkar på ett sätt som inte är förenligt med samhällets mål och syften. Lokala människorättsorganisationer rapporterar att HBTQ-sammanslutningar stött på betydande svårigheter när de försökt registrera sig som föreningar. Det finns exempel på att i grunden icke-politiska föreningar omklassificerats till politiska organisationer, vilket försvårar deras möjligheter att ta emot bidrag från till exempel utländska finansiärer. Organiserad politisk verksamhet är inte tillåten annat än av registrerade politiska partier och organisationer. Det finns inga uppgifter om hot om våld mot människorättsförsvarare. IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om att politiska mord, politiska avrättningar eller påtvingade försvinnanden förekommer. Tortyr är förbjudet i lag. Spöstraff utdöms för ett 30-tal brott inklusive upplopp, mordförsök, narkotikabrott, kidnappning, våldtäkt, väpnat rån, vandalism och illegal immigration. Spöstraff används också som disciplinär åtgärd i landets fängelser. Kvinnor, dödsdömda, män under 16 eller över 50 år samt personer som av medicinska skäl anses olämpliga får dock inte dömas till spöstraff. Singapores motsvarighet till hovrätten slog i mars 2015 fast att spöstraff inte kan likställas med tortyr. Spöstraff, löd domstolens argumentation, är en straffpåföljd, medan tortyr används för att tvinga fram ett erkännande eller annan information. Förhållandena i fängelserna är spartanska, men anses inte vara undermåliga. Företrädare för människorättsorganisationer får inte besöka fängelserna. Singapore är både ett mottagar- och transitland för människohandel. Regeringen har tagit viktiga steg för att motverka människohandel, bland annat genom att anta en nationell handlingsplan mot människohandel som trädde i kraft Den nya lagen öppnar för höga straff för den som fälls för människohandel. Definitionen på vad som utgör människohandel har kritiserats för att vara snäv. Den omfattar till exempel inte de personer inom fiskeindustrin som utsätts för slavliknande förhållanden. Kritiken omfattar 5 (20)

6 också bristen på stöd till offer för människohandel, bland annat i form av skyddade boenden. En rättslig gråzon omger förekomsten av prostitution. Prostitution är i sig inte förbjudet, men prostituerade får inte förekomma på offentliga platser. Hallick- och bordellverksamhet är inte laglig, men förekommer ändå i vissa distrikt. Prostituerade måste genomgå regelbundna hälsoundersökningar och bära hälsointyg. Dödsstraff Dödsstraff kan utdömas för ett trettiotal brott och är i princip obligatoriskt för allvarligare narkotikabrott och mord. Lagändringar som medger möjlighet att omvandla dödsstraffet under vissa omständigheter i mord- och narkotikabrottsfall trädde i kraft Dessa lagändringar ger domstolen möjlighet att omvandla dödsstraff till livstids fängelse om vissa specifika förutsättningar uppfylls. Detta inkluderar personer med psykisk funktionsnedsättning samt kurirer i narkotikabrott som aktivt samarbetar med myndigheterna. Lagändringen ger domstolarna något större utrymme än tidigare att påverka vilken straffpåföljd som ska utdömas. Under perioden 2011 till 2013 rådde ett de facto moratorium för verkställande av dödsdomar. Detta bröts 2014 när två personer avrättades. Under 2015 avrättades fyra personer och under 2016 har enligt officiell statistik fyra avrättningar genomförts. Enligt lokala människorättsorganisationer rör det sig om minst sex personer. Dödsdomar verkställs genom hängning. Regeringen publicerar information om verkställda dödsdomar, men offentlig statistik saknas över hur många personer som dömts till dödsstraff. Enligt uppgifter från civilsamhällesorganisationer rör det sig om 24 personer som väntar på verkställande av dödsstraff. Debatten om dödsstraff inom landet är inte särskilt livaktig. Ett antal lokala civilsamhällesorganisationer driver frågan om dödsstraffets avskaffande. Rätten till frihet och personlig säkerhet Singaporiansk säkerhetslagstiftning gör det möjligt att utan rättslig prövning frihetsberöva personer som anses utgöra hot mot nationens säkerhet. Det finns fyra lagar som möjliggör detta: lagen om inre säkerhet (Internal Security Act), den tillfälliga lagen för beivrande av vissa brott (Criminal Law Act), lagen 6 (20)

7 om icke önskvärda publikationer (Undesirable Publications Act) samt lagen om drogmissbruk (Misuse of Drugs Act). Lagen om inre säkerhet (ISA) är kontroversiell då frihetsberövandet kan pågå i flera år utan att den frihetsberövade har möjlighet att få sin sak prövad i domstol. Inrikesministern kan, om denne finner att en person utgör ett hot mot nationens säkerhet och om presidenten samtycker, beordra att personen i fråga sätts i fängelse utan rättegång i upp till två år. Beslutet om frihetsberövande kan därefter förnyas ett obegränsat antal gånger. Reserestriktioner och anmälningsplikt kan också utfärdas under ISA efter frisläppande. Den som sitter fängslad med stöd av lagen kan få sitt fall prövat genom ansökan till ett rådgivande organ vars ordförande är medlem i Högsta domstolen. Officiell statistik över hur många personer som för närvarande är frihetsberövade under ISA saknas, men enligt civilsamhällesorganisationer rör det sig om 23 personer. Samtliga frihetsberövade är misstänkta för terrorism. Personer som tidigare varit föremål för frihetsberövande under ISA samt lokala människorättsorganisationer hävdar att ISA har använts som ett verktyg för att stävja den demokratiska oppositionen och för att tysta kritiska röster. Motståndarna till lagens utformning konstaterar vidare att ISA innebär ett ständigt hot mot yttrande- och mötesfriheten och inte minst rätten till en rättvis rättegång. Den tillfälliga lagen för beivrande av vissa brott används vid misstänkta narkotikabrott och organiserad brottslighet, inklusive så kallad matchfixning. Beslut om frihetsberövande fattas för 12 månader åt gången och kan förnyas ett obegränsat antal gånger. Terrorismbekämpning är en högt prioriterad fråga och regeringen anger att någon ändring i lagarna för närvarande inte är aktuell. De som frihetsberövas under lagarna blir föremål för någon form av rehabiliteringsprogram i syfte att omvända dem till goda samhällsmedborgare. Rättssäkerhet En person misstänkt för brott, anhållen eller häktad har inte rätt att anlita försvarare eller underrätta sina anhöriga förrän polisutredningen är färdig. Ett system för rättshjälp erbjuds personer som inte själva har råd att anlita en advokat. Alla som står åtalade för brott som riskerar dödsstraff erbjuds 7 (20)

8 juridiskt ombud på statens bekostnad. Individer ska betraktas som oskyldiga till motsatsen har bevisats, med undantag för drogrelaterade brott där omvänd oskuldspresumtion råder. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättssystemet. Inga extraordinära domstolar förekommer utöver militärdomstolar för rättskipning för brott av militär personal. Singapores shariadomstol dömer i familjerelaterade mål med avseende på landets muslimska befolkning. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att staten systematiskt underlåter att beivra vissa brott. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Konstitutionen garanterar press- och tryckfrihet, men i praktiken är yttrandefriheten begränsad och medborgare och journalister utövar självcensur. Ämnen eller åsikter som kan leda till social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper (ras, religion, språk) kan svårligen tas upp i media, om så ändå sker föreligger betydande risk för rättsliga åtgärder. Kritik mot regeringen förekommer, men är avvägd och försiktig. Singapore har plats 154 av totalt 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex Det förekommer inga uppgifter om våld eller hot om våld mot journalister. Det finns ett stort antal olika tidningar, radiostationer och tv-kanaler i Singapore, men i praktiken råder monopol på mediamarknaden och samtliga media har starka band till regeringen. Singapore Press Holding, SPH, är privatägt, men aktieägarna som har mandat att besluta om personaltillsättningar, inklusive ledningen, godkänns av regeringen. SPH ger ut ett stort antal tidskrifter och dagstidningar, bland annat den ledande singaporianska dagstidningen Straits Times. Mediacorp dominerar radio- och TV-området och ägs av det statligt ägda investmentbolaget Temasek Holding. Tidningar och tidskrifter från andra länder finns tillgängliga i Singapore. Utländska korrespondenter tillåts agera fritt i Singapore, även om de är föremål för regeringens uppmärksamhet vad gäller artiklar som uppfattas som förtal eller inblandning i Singapores inrikespolitik. 8 (20)

9 Filmer och tv-program censureras regelmässigt. I huvudsak är det pornografiska inslag som censureras, men även andra områden som bedöms politiskt känsliga. Kabel-TV med ett rikt utbud av utländska kanaler finns, men tillhör företag under betydande statlig kontroll. Politiska filmer och politisk reklam är förbjudna, inklusive på internet, med undantag för politiska filmer som bedöms vara faktabaserade, såsom dokumentärer. Överlag råder fri tillgång till internet, men myndigheterna granskar aktivitet på nätet, framförallt bloggar, sociala medier och podcasts. Ett hundratal webbsidor, främst med pornografiskt innehåll, är förbjudna. Anklagelser om förtal och hot om stämning för förtalsbrott förekommer och lägger en tydlig hämsko på medielandskapet. Under de senaste två åren har flera bloggare blivit ombedda att ta tillbaka publicerade inlägg, ofta med hänvisning till att dessa riskerar skapa social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper. Det finns flera exempel på bloggare som dömts för förtal, bland annat bloggaren och rättsaktivisten Alex Au som 2015 dömdes för förtalsbrott för att i ett antal inlägg ha kritiserat domstolsväsendets hantering av ärenden med koppling till lagen som förbjuder sexuella handlingar mellan män. De regler för licensiering av nyhetshemsidor, inklusive bloggar och medieföretag, som infördes av myndigheten för medieutveckling 2013 var ett bakslag för yttrande- och informationsfriheten. Regleringen tar sikte på bloggar med minst besökare per månad och infördes utan behandling i parlamentet. Vid registrering ska bloggen eller medieföretaget uppge sin finansiering och uppgifter om skribenter för att klarlägga att inga utländska intressen får inflytande över singaporianska inrikespolitiska frågor. Licensavgiften är för närvarande satt till singaporianska dollar. Lagstiftningen ger inte medborgarna rätt att ta del av information från myndigheter. Mötes- och föreningsfrihet Förenings- och församlingsfrihet råder i teorin, men restriktioner kan införas om det anses nödvändigt för att skydda landets säkerhet. Under lagen om allmän ordning (Public Order Act) krävs tillstånd för att genomföra någon form av demonstration, även om denna bara omfattar en person. I april 2015 greps två personer anklagade för att ha organiserat en olaglig församling, 9 (20)

10 sedan de hållit upp varsitt plakat med texten no justice utanför presidentpalatset Istana. Samtliga demonstrationer och liknande aktiviteter hänvisas till Speakers Corner i Hong Lim Park, som upprättades år 2000 och där politiska möten och demonstrationer är tillåtna. Organisatören måste dock ansöka om tillstånd från Parkförvaltningen. Regeringen aviserade i oktober i år skärpta regler kring utländska aktörers möjlighet att sponsra manifestationer vid Speakers Corner. Enligt direktiv från inrikesministeriet måste utländska företag och civilsamhällesorganisationer nu erhålla tillstånd för detta. Regeringen konstaterade vidare att sannolikheten för att beviljas ett sådant tillstånd var liten i de fall manifestationen i fråga rör ett kontroversiellt ämne. Regeringen tog samtidigt bort kravet på tillstånd för lokala företag och frivilligorganisationer som vill stödja manifestationer vid Speaker s Corner. Fackföreningar är i princip tillåtna. Religions- och övertygelsefrihet Singapore är ett sekulärt samhälle och det finns ingen statskyrka eller statsreligion. Religionsfrihet råder och medborgarna har rätt att fritt utöva sin religion så länge det inte innebär aktiviteter som hotar lag och ordning, hälsa eller den allmänna moralen. Av Singapores medborgare och innehavare av permanent uppehållstillstånd uppger sig 83 procent ha en religiös tillhörighet. Drygt 33 procent är buddister, drygt 18 procent är kristna, knappt 15 procent är muslimer (företrädesvis Sunni), 10 procent är taoister och 5 procent är hinduer. Harmoni mellan de olika religiösa grupperna är en av grundvalarna i det singaporianska samhällsbygget. Lagen om bevarande av religiös harmoni ger myndigheterna rätt att ingripa mot bland annat religiösa gruppers politiska aktiviteter. Alla religiösa sammanslutningar måste registreras. Jehovas vittnen och "Unification Church" är förbjudna då de vägrar värnplikt och att svära fanan trohet. 10 (20)

11 V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor Arbetslösheten i Singapore uppgick till två procent under Drygt 60 procent av alla kvinnor förvärvsarbetar, jämfört med drygt 70 procent av männen. Kvinnor har överlag en lägre lön än män för motsvarande arbete. Män tjänar i genomsnitt drygt 12 procent mer än kvinnor. Skillnaden är ännu större inom okvalificerade yrken och ökar med åren. Avsaknaden av en allmän diskrimineringslagstiftning som inkluderar kön gör det svårt för kvinnor att få gehör för dessa skillnader. Regler om minimilön saknas. Frågan om minimilöner får inte gehör i de debatter som hållits de senaste åren. En anledning uppges vara att införande av minimilön fruktas leda till ökade kostnader för företagen. Kollektivavtal är vanligt inom de flesta sektorer. Majoriteten av alla arbetsmarknadstvister löses genom medling av Arbetskraftsdepartementet (Ministry of Manpower). Lyckas inte detta tar ett skiljedomsförfarande vid med deltagande av företrädare för arbetstagare och arbetsgivare samt en domare. Skiljedomstolen måste godkänna alla kollektivavtal innan dessa kan träda i kraft. Arbetslöshetsförsäkring saknas. Den som blir arbetslös förutsätts leva på besparingar och med hjälp av finansiellt stöd från familj och släktingar. De som har det allra sämst ställt kan dock få vissa statliga sociala bidrag. Det är vanligt förekommande att äldre fortsätter att arbeta långt efter att de uppnått pensionsålder för att kunna försörja sig. Minimiåldern för arbete är 16 år, men för vissa anställningsformer gäller 15 år. Arbete i familjeföretag medges från 13 års ålder. Tvångsarbete är förbjudet enligt lag. Fackföreningar är i princip tillåtna liksom strejker och kollektivavtal, men myndigheterna kan införa restriktioner med hänvisning till nationell säkerhet, allmän ordning eller för att upprätthålla den allmänna moralen. Statligt anställda har inte rätt att ansluta sig fackligt. NTUC är en nationell paraplyorganisation som samlar alla mindre fackförbund. NTUC har nära koppling till regeringen och dess generalsekreterare innehar en ministerpost. Fackföreningarnas medlemmar har inte rätt att själva välja sin ledning och de 11 (20)

12 har heller inget inflytande över användningen av fackförbundets ekonomiska tillgångar. Medlemmar av oppositionspartier är i praktiken förhindrade att söka anställning inom NTUC. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den allmänna hälsonivån är god och sjukvården håller mycket hög klass. Singaporianska medborgare och utlänningar som har permanent uppehållstillstånd är berättigade till statligt subventionerad sjukvård genom en obligatorisk sparplan för arbetande singaporianer och stadigvarande bosatta utlänningar. Pengar tillförs individuella sparkonton genom månatliga inbetalningar från arbetstagare respektive arbetsgivare. Detta obligatoriska sparande går sedan in på tre olika delkonton för pension, sjukvårdskostnader respektive bostadssparande. Personer som inte har tillräckligt med sparade medel för sjukvård måste i första hand förlita sig på ekonomiskt stöd från familj och släktingar. Först sedan en behovsprövning gjorts av familjens möjligheter att bidra går staten in och betalar för den drabbades sjukhuskostnader. För den som saknar ekonomiska medel finns möjlighet att vända sig till civilsamhällesorganisationer för hjälp. Oväntade sjukvårdskostnader är, enligt uppgift från civilsamhällesorganisationer, ett av de vanligaste skälen till att en person eller familj försätts i långvarig skuld. Åldrande föräldrar som inte tas om hand av sina barn har enligt singaporiansk lag rätt att stämma sina vuxna barn. Individer och par bestämmer själva över sin reproduktiva hälsa. Tillgången till mödra- och förlossningsvård är mycket god och spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen. Preventivmedel är tillgängligt. Rätten till utbildning Singapores regering har alltsedan landets självständighet satsat betydande resurser på utbildning. Cirka 17 procent av de statliga utgifterna, eller 2,9 procent av BNP, satsas på utbildning i 2016 års budget. Regeringen fortsätter att prioritera ytterligare satsningar på utbildning i syfte att bibehålla Singapores ekonomiska konkurrens- och attraktionskraft i regionen. Obligatorisk grundskoleutbildning gäller för alla barn mellan 6 och 15 år och alla barn, både pojkar och flickor, går i skolan. Tillgången till och kvaliteten på utbildning är mycket god. Skolavgifter tas ut, men de är mycket låga. 12 (20)

13 Läskunnigheten är cirka 97 procent. Singapore placerar sig regelmässigt högt upp i internationella mätningar. Vid den senaste PISA-mätningen 2016 hamnade Singapore på första plats av 70 länder. I november 2016 fattade regeringen beslut om att från och med 2019 utsträcka lagen om obligatorisk skolgång till att också omfatta barn med särskilda behov. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Singapore är ett generellt sett välmående land med en BNP per capita (PPP) bland de högsta i världen. UNDP:s index för mänsklig utveckling 2015 placerar Singapore på plats 11 av 188 listade länder. Levnadsstandarden är hög, men ett ökat missnöje finns över de stora inkomstklyftorna samt de allt högre kostnaderna för bostäder och kommunikationer. En stor utmaning för Singapore är den låga nativiteten, 1,2 barn per kvinna, i kombination med en snabbt åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år svarade 2014 för 12 procent av befolkningen, motsvarande siffra väntas år 2030 vara 20 procent. Singapore har ingen officiell fattigdomsgräns. Den genomsnittliga utgiften per hushåll för att täcka grundläggande behov uppskattas till cirka 900 SGD (motsvarar cirka SEK 5 400) per månad. Omkring 18 procent av landets medborgare och innehavare av permanent uppehållstillstånd uppgavs enligt officiella siffror från 2015 tjäna mindre än SGD (motsvarar cirka SEK 6 000) per månad. Drygt 80 procent av befolkningen bor i statligt subventionerade bostäder och av dessa äger 95 procent sina bostäder. Det är ovanligt med hemlösa trots bristande socialförsäkringssystem. I takt med att arbetslösheten permanentats och de ekonomiska klyftorna i samhället ökat har nya former av ekonomiskt stöd till behövande introducerats. VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Konstitutionen fastställer att alla ska behandlas lika oberoende av kön. Män och kvinnor har i princip samma lagstadgade rättigheter. Muslimska män kan dock ansöka om att få ha fler hustrur och har rätt till två tredjedelar av ett 13 (20)

14 arv, medan kvinnan har rätt till en tredjedel, oavsett om släktskapet till den avlidne är detsamma. Det finns ingen lagstiftning som förbjuder diskriminering på grund av kön. Kvinnors politiska inflytande i Singapore har ökat det senaste decenniet, men kvinnor är fortfarande underrepresenterade i politiken. Också på höga positioner i näringslivet är kvinnor underrepresenterade, även om andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökat och uppgår till cirka 8 procent. Våld i hemmet faller under allmän strafflag. Brottet kan medföra besöksförbud samt spöstraff och fängelse i upp till två år. En rad civilsamhällesorganisationer arbetar med att på olika sätt stödja kvinnor som utsatts för mäns våld. Våldtäkt inom äktenskapet är inte kriminaliserat annat än i vissa föreskrivna fall, såsom vid besöksförbud eller efter ansökan om skilsmässa. Förövaren kan dock dömas för till exempel övergrepp. Lokala människorättsorganisationer driver på för en lagändring. Könsstympning är inte förbjudet och förekommer i viss utsträckning bland muslimerna. I mars 2014 antogs en ny lag som syftar till att stärka skyddet mot sexuella trakasserier, såväl på arbetsplatsen som utanför. Även så kallad cybermobbning omfattas. Lagen inskränker kvinnliga migrantarbetares, framförallt hushållsanställda, rätt att bilda familj. Arbetsministeriets tillstånd krävs för att få gifta sig med en singaporiansk medborgare eller person med permanent uppehållstillstånd. Alla hushållsanställda måste genomgå läkarundersökning var sjätte månad. Den som blir gravid måste lämna landet. Utländska fruar till singaporianska män eller personer med permanent uppehållstillstånd befinner sig i en rättslig gråzon. Deras uppehållstillstånd är avhängigt relationen till mannen och de har därför inte rätt att stanna i Singapore i händelse av skilsmässa, oavsett om paret har gemensamma barn eller inte. Barnets rättigheter Barns rättigheter respekteras i stor utsträckning. Alla barn har tillgång till utbildning och hälsovård. Den obligatoriska militärtjänstgöringen brukar påbörjas tidigast vid 18 år. Pojkar över 13 år som inte gjort militärtjänst 14 (20)

15 måste få försvarsministeriets tillstånd för längre utlandsvistelser (tre månader eller mer). Lagen förbjuder fysiskt och psykiskt våld mot barn och sexuellt utnyttjande av minderåriga under 14 år. Sexuellt utnyttjande av minderårig kan ge spöstraff, böter och fängelse i upp till 20 år. För barn under 16 år gäller fängelse i upp till 10 år. Aga är inte förbjudet och kan förekomma både i hemmen och i skolan. För brott som begåtts av personer som fyllt 16 år, men ännu inte fyllt 21 år, får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde finns särskilda skäl för det. Spöstraff kan utdömas för minderåriga från sju års ålder. I dessa fall tillämpas ett lättare spö. Dödsstraff kan inte utdömas till minderåriga. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Singapore är ett multietniskt samhälle med tre större befolkningsgrupper: kinesisk härkomst (drygt 74 procent), malajisk härkomst (13 procent) samt indisk härkomst (9 procent). Övriga etniska grupper representerar knappt fyra procent. Malajerna utgör enligt konstitutionen Singapores ursprungsbefolkning. Konstitutionen slår fast att alla människor ska behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion. Minoriteterna har rätt att tala sitt språk, utöva sin religion och kultur men regeringen försöker samtidigt skapa en singaporiansk identitet. Frågor med bäring på etnicitet och integration är politiskt känsliga. En underliggande rädsla för att etniska konflikter ska blossa upp har präglat Singapores moderna historia. Genom åren har vidtagits en rad åtgärder för att skapa harmoni mellan de tre stora befolkningsgrupperna kineser, malajer och indier, och stimulera umgänge över de etniska gränserna. Lagstiftningen kring förtalsbrott är strikt med syfte att verka avskräckande mot förtal på etnisk eller religiös grund. Det statligt subventionerade boendesystemet, där drygt 80 procent av befolkningen bor, säkerställer en bred etnisk representation såväl i varje bostadsområde som i varje enskild fastighet med avsikt att undvika enklavbildning. Andelen äktenskap mellan personer av olika etnicitet uppgår till knappt 20 procent. 15 (20)

16 Singapore placerade sig högst upp i Legatum Prosperity Index rankning över regeringars tolerans i förhållande till etniska minoriteter. I praktiken förekommer dock viss diskriminering av vissa grupper. I de politiska institutionerna och i universitetsvärlden är malajerna underrepresenterade. Kineserna har högst genomsnittsinkomst medan malajerna har den lägsta. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella handlingar mellan män är förbjudna enligt artikel 377A i strafflagen och kan leda till fängelse. Lagen förbjuder inte sexuella handlingar mellan kvinnor. Förbudet mot sexuella handlingar mellan män har debatterats i flera omgångar. Singapores motsvarighet till Hovrätten avvisade 2014 påståendet att det skulle strida mot konstitutionens diskrimineringsförbud. Regeringsföreträdare har vid flera tillfällen understrukit att man inte aktivt kommer att tillämpa förbudet och utdöma straff, men människorättsorganisationer understryker att stigmatiseringen av homosexuella kommer att fortsätta så länge förbudet finns kvar. Censurmyndigheten tillåter inte positiva skildringar av homosexualitet i film och TV. Lokala människorättsorganisationer uppger att majoriteten av alla HBTQ-personer har upplevt någon form av diskriminering under sin uppväxt. Pink Dot är en årlig manifestation som syftar till att skapa uppmärksamhet kring HBTQ-frågor. Evenemanget har ägt rum årligen sedan 2009 med ett ständigt växande antal deltagare. År 2015 deltog personer. Samkönade äktenskap godkänns inte i Singapore och samkönade par har inte rätt till de statligt subventionerade bostäder som drygt 80 procent av befolkningen bor i. HBTQ-personer är ålagda att uppge sin könsidentitet om de söker statliga tjänster och i samband med att de anmäler sig för militärtjänst. Flyktingar och migranters rättigheter Singapore är en stor mottagare av utländsk arbetskraft inom framförallt byggsektorn och bland hushållsanställda. Omkring gästarbetare från i första hand Bangladesh, Indien, Filippinerna och Indonesien vistas i Singapore. Av dessa är drygt hushållsanställda och knappts arbetar inom byggsektorn. Alla gästarbetare är kontraktsanställda och deras uppehållstillstånd kan inte förlängas på annan grund. 16 (20)

17 Villkoren för gästarbetarna och deras levnadsstandard är ibland bristfälliga. Civilsamhällesorganisationer som arbetar med migrantarbetarnas rättigheter, har genomfört flera undersökningar som bland annat uppmärksammar psykisk ohälsa och otillräckligt rättsligt skydd. Gästarbetare omfattas inte av landets arbetsskadelagstiftning. En viss förbättring i arbetsvillkoren för hushållsanställda har skett under de senaste åren, bland annat genom införandet av rätten till en vilodag per vecka. Uppgifter om att arbetsgivare konfiskerar de hushållsanställdas pass och ID-handlingar, att de nekas övertidsersättning eller årlig ledighet är vanligt förekommande. Enligt en undersökning genomförd av människorättsorganisationen HOME under 2015 hade 66 procent av alla migrantarbetare fått sina pass konfiskerade av arbetsgivaren. Cirka 60 procent förfogade inte över sitt anställningskontrakt. Medan hushållsanställda är tvingade att bo hos sin arbetsgivare inkvarteras gästarbetare inom byggsektorn som regel i baracker. I januari 2015 införde regeringen nya regler som skärper kraven på standarden i baracker som inhyser mer än personer. Singapore tar inte emot några flyktingar oavsett flyktingskäl, etnicitet eller ursprungsland. Regeringen anför som argument att Singapore är alltför litet till sin yta för att kunna inhysa flyktingar. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Singapore ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2013 och regeringen har sedan dess ägnat frågan ökad uppmärksamhet. Social- och familjeministeriet har utarbetat en handlingsplan som bland annat påbjuder att nya byggnader som uppförs ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning och äldre byggnader uppgraderas successivt. Regeringens ambition är att all kollektivtrafik ska vara anpassad för personer med funktionsnedsättning till år Presidenten har vidare utsett ordföranden i Singapores Handikappförbund (Association for the Physically Disabled) till nominerad ledamot av parlamentet för att säkerställa att frågan om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står på den politiska dagordningen. Det faktum att Singapore saknar en allmän diskrimineringslagstiftning som omfattar personer med funktionsnedsättning gör det dock svårt för denna grupp att söka upprättelse hos myndigheterna. 17 (20)

18 Vanligast är att personer med funktionsnedsättning tas om hand av sina familjer i hemmet. Familjer med barn med funktionsnedsättning beviljas ett visst skatteavdrag. I november 2016 antog regeringen ny lagstiftning som innebär att barn med särskilda behov från och med 2019 omfattas av skollagen och obligatorisk skolgång mellan 6 och 15 års ålder. Regeringen söker genom olika program underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Företag som vidtar åtgärder för att öka den fysiska tillgängligheten och därmed underlättar för personer med funktionsnedsättning har rätt till skattereduktion. Sociala stigman innebär dock fortsatt en betydande utmaning. 18 (20)

19 Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), det fakultativa protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet har inte ratificerats. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) och det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD) signerades år Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) och det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr har inte ratificerats. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerades år Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade konflikter ratificerades år Det tillhörande protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har inte ratificerats. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) har inte ratificerats. Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee Convention) och det tillhörande protokollet har inte ratificerats. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) har inte ratificerats. 19 (20)

20 Exempel på svenskt och internationellt arbete rörande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer Sverige för en dialog med Singapore kring situationen för mänskliga rättigheter i landet såväl bilateralt som inom ramen för EU. Sverige upprätthåller också regelbunden kontakt med företrädare för det civila samhället inklusive med människorättsförsvarare. EU-delegationen anordnar årligen en rad externa MR-aktiviteter, bland annat i samband med människorättsdagen den 10 december. Kvinnors rättigheter, anti-trafficking och yttrandefrihet är några av de områden där ambassaden tillsammans med singaporianska samarbetspartners genomfört aktiviteter under senare tid. Vid den senaste granskningen av Singapore i FN:s universella granskningsmekanism (UPR) gav Sverige bland annat rekommendationerna att Singapore bör bli part till Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och dess fakultativa protokoll samt häva sina reservationer till Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Singapore rekommenderades även att vidta konkreta åtgärder för att avskaffa dödsstraffet och kroppsstraff, inklusive ratificera konventionen mot tortyr och dess fakultativa protokoll. 20 (20)