Våld i hederns namn GABRIELLA NILSSON, DOCENT I ETNOLOGI

Transkript

1 Våld i hederns namn GABRIELLA NILSSON, DOCENT I ETNOLOGI

2 Ny bok: Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser (Nilsson & Lövkrona)

3 Efter händelserna i Köln är det som om hedersvåldsdebatten från början av 2000-talet sänds i repris. Från flera håll hörs argument som är karbonkopior av de som hördes från de som ville förminska, och helst förneka, att det fanns ett hedersvåldsproblem i Sverige. Relativiseringen som hördes då var att våld mot kvinnor förekommer i alla kulturer. Nu får vi höra att det som hände i Köln händer överallt. Det är en förljugen och ofullständig bild av det som skett. (GP 12/1 2016)

4 Kultur som förklaringsmodell Gemensamt mellan hedersvåldsdebatten och den pågående debatten som sexuella trakasserier är begreppet kultur. Samhällsproblem relateras till (andra) kulturer Begreppet kultur används ofta på ett förlegat sätt Kultur är inte en homogen oföränderlig helhet som är möjlig att definiera till innehåll och uttryck Kultur är inte en identitet eller tillhörighet som människor har, eller bär med sig Kultur är inte en kraft som leder till vissa händelser eller handlingar kultur är inte tvingande Kultur är inte ett substantiv utan ett verb. Hur vi gör kultur beror på erfarenheter, vanor och uppfostran; på hur andra i vår omgivning gör och på kontext» Kultur kan göras på olika sätt av samma person

5 Hederskultur en ideologi Tydligt separerat från olika etniciteter, religioner och nationaliteter, platser och kategorier av människor. en ideologi där en person ses först och främst som medlem i en grupp, där gruppens väl och ve är viktigare än individens välbefinnande och där välbefinnandet är knutet till upprätthållandet av hedern bl.a. genom kvinnornas sexuella ärbarhet (Réne Léon Rosales 2005) Alla som bekänner sig till denna ideologi gör kultur med utgångspunkt i ett hederstänkande men alltid på ett individuellt sätt, beroende på kontext, situation och relation. Benämningen våld i hederns namn framhäver det konkreta och individuella görandet, det ideologiska.

6 Hedersideologins logik 1. En individ först och främst ses som medlem i en grupp (t.ex. en familj), vars väl och ve är viktigare än individens välbefinnande 2. Gruppens/familjens värde/heder bärs upp av flickors och kvinnors kroppar och att det är männen i gruppen som ansvarar för att värna denna. Kvinnorna kan genom att följa normer för kvinnlighetet och kvinnlig sexualitet garantera sin familjs heder eller genom att bryta mot dessa normer bidra till att familjens heder hotas Hedersnormer är länkade till normer för kön och heterosexualitet som vi känner igen som grundade i patriarkala föreställningar om ägande och kontroll av kvinnors kroppar dikotomin horan och madonnan Våld kan uppfattas som ett sätt att upprätta familjens heder. Flickor och kvinnor görs själva ansvariga för att de utsätts för våld. Våldet är en konsekvens av deras eget beteende och deras val av livsstil. På liknande sätt som att tjejer som är fulla och har kort kjol får skylla sig själv om de våldtas

7 Hedersvåld problematiskt begrepp Ett av få våldsbegrepp som utgår ifrån ett tänkt motiv. Redan genom valet av begrepp har vi förklarat varför våldet utövats. Jfr kvinnomisshandel, huliganvåld, gatuvåld Varför tror vi oss veta motivet till just i dessa fall? Vilka stereotypa förställningar om människor beror det på? Problematiskt eftersom vi riskerar att anamma förövarens urskuldande perspektiv och främja en förklaring bortom individens ansvar (Simon Ekström 2009:18) Begreppet döljer andra motiv och därmed andra förövare Döljer annan våldsutsatthet där förövare av hedersvåld samtidigt är offer för våld Varför är det viktigt att skilja ut våld i hederns namn från andra former av våld i nära relationer?

8 Viljan att frammana skillnad Studier av kvinnors våldsutsatthet (t.ex. Slagen dam 2001) visar att den gemensamma nämnaren bland utövare av våld kön. Detsamma vittnar många kvinnor om i den pågående debatten Män en problematiskt kategori att diskutera våld med: Närmare 50% av Sveriges befolkning är män och de allra flesta män utövar inte våld. Hur ska vi då veta vilka män vi ska vara rädda för? Leder till en återkomma vilja att placera våld hos någon tydligt identifierbar avvikande grupp Alkoholiserade, arbetslösa, underklass, psykiskt sjuka, invandrare Ensamkommande pojkar från Afghanistan Vi vill kunna se på en människa om den är våldsam eller inte, vi vill kunna förutse dennes handlingar. Hagamannen en man med svenskt utseende - tog medierna fasta på hans små fötter.

9 Heder som skillnadsmarkör Med begreppet heder öppnas ett nytt sätt att frammana skillnad mellan våldsamma och icke-våldsamma män. Våldet blir ett uttryck för en viss kultur och därmed mycket lättare att diskutera och hantera. Rädda idén om den svenska jämställdheten? Alla skillnadsförklaringar riskerar att få samma konsekvens: Att flytta fokus från den gemensamma nämnaren kategorin män. Osynliggöra det våld som inte kan sägas utövas i hederns namn. Vi bör vara försiktiga med hur vi kategoriserar och benämner våld.

10 Uppkomsten av en hedersförklaring Runt sekelskiftet 2000 uppmärksammade mord på unga kvinnor i namn av heder Pela Atroshi (sköts till döds av sina farbröder 1999) Fadime Sahindal (sköts till döds av sin pappa 2002) Tidigare hade hedersvåld diskuterats som ett problem i andra delar av världen. Åsa Eldén (2003): Associationerna till hedersmord förändrades från något som skedde i en avlägsen by i Kurdistan till ett hyreshus i Uppsala Företeelsen var inte ny i Sverige, men först nu fick den ett markant genomslag, inte minst i medierna (Ekström 2009). Före 2000 fanns inte heder som förklaringsmodell för att förstå, förklara, hantera och döma människors våld och utsatthet för våld (inte heller hos Fadimes pappa)

11 Problemet med heder som förklaring till mord Det är en förklaringsmodell som konstrueras av förövaren Förövarens världsbild görs till samhällelig (vetenskaplig) sanning Mördarens handlingar blir rationella och möjliga att förstå Mördaren blir ett offer för sin kultur och en kulturell produkt Mordet är ett följd av att kulturen krävt att han genomfört det. Men hur ska då svenska män som utövar våld, eller män från hederskulturer som inte utövar våld, förstås?

12 Olika (vetenskapliga) positioner i debatten Kulturalistiskt perspektiv Feministiskt perspektiv Intersektionellt perspektiv Kulturrelativistiskt perspektiv

13 Kulturrelativistiskt perspektiv ett accepterande särartsperspektiv Alla har rätt till sina kulturella uttryck Vilka är vi i väst att säga vad som är rätt och fel? Vi är lika förtryckta i Väst. FN:s Mänskliga rättigheter stadgar vad som är rätt och fel i ett internationellt perspektiv. Våld är inte en kulturell sedvänja, det är en brottslig handling. De utsatta är brottsoffer

14 Kulturalistiskt perspektiv ett avståndstagande särartsperspektiv Fokus på vad som skiljer hedersvåld från annat våld i nära relation. Såsom att hela familjen kan vara inblandad Hedersvåld antas kunna knytas till specifika sedvänjor ( kulturer ) som kan lokaliseras geografiskt till vissa specifika områden i världen (Mellanösten, Asien, Afrika) eller religioner (Islam). Våldet förstås som en del av deras kultur och av tusenåriga kulturmönster Kultur definieras som en enhet med objektivt urskiljbara värderingar samt homogena och oföränderliga traditioner (Alinia 2012) Människor antas bära med sig kulturen när de kommer till Sverige Uttrycks som en vilja att se problemet för vad det verkligen är, och var hos invandrare från vissa kulturer. Vi ska vara stolta över vår svenska jämställdhet och ta avstånd från kulturer som förordar en annan kvinnosyn

15 Kritik mot kulturalismen - strukturell blindhet Blundar för likheterna med andra former av våld: kontrollen, normaliseringen, utbredningen osv. Patriarkala värderingar förvandlas från ett strukturellt problem till en egenskap hos vissa grupper Genom att förlägga kvinnoförtrycket någon annanstans än hos oss slipper vi se brister i jämställdheten. Den förtryckande invandrarmannen och den förtryckta invandrarkvinnan behövs för den svenska självbilden Minoo Alina beskriver hur SD har inkorporerat kvinnan / invandrarkvinnan i sin rasistiska retorik, som någon som svenska män kan rädda, i kampen mot invandrarmännen Kultur har kommit att ersätta ras i den rasistiska retoriken som det som ska skyddas från intrång utifrån, menar flera forskare (Bredström 2006, de los Reyes & Molina 2006).

16 Kritik mot kulturalismen flyttar fokus från våldet Våldet blir: En integrationsfråga Ett problem som kan informeras bort genom kurser i svenska värderingar Antas försvinna när familjerna bott i Sverige tillräckligt länge En generationsfråga De äldre har svårt att hänga med i den radikala förändring av livssituationen som familjen tvingas till genom migrationen till Sverige En familjeproblem Familjen ska fås att bli sams, familjen kontaktas för medling. Försvårar för flickor att berätta. Våldsutsattas brottsofferstatus ignoreras Skuldbelägger alla familjemedlemmar.

17 Kritik mot kulturalismen pragmatism på gott och ont Det kulturalistiska perspektivet bottnar ofta i en pragmatisk handlingsorientering: Unga människor utsätts för kontroll, våld och t.o.m. mord i detta nu. De måste hjälpas till ett bättre liv! Är det inte positivt att myndigheter och professionella agerar kraftfullt för att motverka att unga kvinnor och män utsätts för kontroll, hot och våld? Vi vet att ju mer vi begreppsliggör och pratar om ett problem desto lättare blir det för utsatta personer att berätta om sina erfarenheter.

18 Pragmatism riskerar att leda till skuldbeläggande Risken finns att viljan att se överdrivs och i stället blir kränkande för den enskilda individen: Unga kvinnor tvingas värja sig från en påtvingad offeridentitet av välvilliga frågor från skolsköterskor och andra De tvingas därmed att förhålla sig till att deras föräldrar i de professionellas ögon betraktas som möjliga förövare. Vilka får dessa frågor (och vilka får de inte)? På vilka grunder? Skolsköterskor gör ryggkontroller för att avslöja våldsutsatthet. Krav ställs på att självmord (de s.k. balkongnflickorna) ska utredas som hedersvåld. Krav ställs på obligatoriska gynkontroller för att komma åt olaglig könsstympning.

19 Pragmatism och välvilja riskerar att öka enskilda flickors utsatthet Skolplikten som pragmatiskt verktyg Sommarskola» Elever som hotas av tvångsgifte i hemlandet på sommarlovet kan hållas hemma med sommarkurser Luftschema-metoden» Elever som har order att gå hem direkt efter skolan kan få fler lektioner schemalagda för att få mer fritid. Vem har ansvaret för barnet under denna fritid?» Försäkring?» Föräldrarätt?

20 Pragmatism och välvilja lägger ansvaret på flickorna själva Uppsjö av handböcker med tips på hur en tjej kan fejka oskuld (blöda) på bröllopsnatten Påse med hönsblod, nål insydd i klänningsfållen, etc Lägger ansvaret på flickorna att agera på ett visst sätt för att inte utsättas för våld Varifrån känner vi igen det? Mödomshinnerekonstruktion Landsting som går med på att operera mödomshinnan på flickor inför bröllopsnatten Bidrar till att reproducera felaktiga anatomiska föreställningar. Öppnar för ekonomiskt utnyttjande av tjejers rädsla» Plastikindustrin» Försäljning av fejkade mödomshinnor

21 2008

22

23 Feministiskt perspektiv avståndstagande likhetsperspektiv Tar utgångspunkt i likheterna mellan detta våld och andra former av våld i nära relationer Inte minst kontrollen av flickors och kvinnors liv, sexualitet, umgänge och klädval. Normalisering och internalisering. Kontinuumperspektiv på våld: Alla former av våld, hot och kontroll hänger samman Våld hänger samman med andra uttryck för bristande jämställdhet Grunden till våldet har inte med en avgränsad kultur att göra utan finns i den patriarkala kulturen i alla samhällen. Begreppet hedersvåld döljer sambandet mellan, och likheten med, andra former av våld Riskerar även att dölja allvaret i detta våld att det handlar om våldsbrott, inte sedvänjor eller traditioner

24 Intersektionellt perspektiv avståndstagande mångfaldsperspektiv Intresserar sig för hur olika maktordningar (kön, klass, sexualitet, etnicitet, ras, funktionsförmåga) verkar samtidigt, parallellt. Fokus på hur kön görs på olika sätt beroende på vilka andra maktordningar som får betydelse beroende på situation och relation. Ett kontextuellt perspektiv. Grunden till våldet är de patriarkala värderingar som finns i de flesta samhällen, men dessa värderingars funktion på en individuell nivå förstärks av institutionella praktiker och strukturella villkor. Hur samhället, och människors livsvillkor organiseras på olika nivåer, från familj till stat. Utsattheten för våld måste analyseras inom ramen för strukturella villkor som könsmässigt förtryck och etnisk diskriminering.

25 Ett kulturellt perspektiv utan att bli kulturalist en svår balansgång Utmaningen från ett intersektionellt perspektiv är hur vi kan se det kulturellt specifika utan att bli kulturalister. Att kritisera kulturalismen är inte det samma som att förneka förekomsten av våld och dess specificitet Det handlar inte att gömma eller förneka skillnader mellan människor, utan att kontextualisera dem Här behövs ett kulturbegrepp som inte är essentialistiskt utan som öppnar för möjligheten att förstå människors handlingar i en viss specifik kontext. Utgångspunkten bör vara relationen mellan det universella (patriarkala strukturer) och det partikulära (det kulturellt specifika för varje unik situation)