Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Högskolan i Gävle

Transkript

1 STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Plan Ärendenummer: HIG-STYR 2017/89 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: Reviderad: Giltighetstid: Tillsvidare Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Högskolan i Gävle Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och nulägesbeskrivning Ökad fokus på jämställdhet Jämställdhetsarbete vid Högskolan i Gävle Koppling mot andra pågående projekt Process för framtagande av handlingsplan Prioriterade områden och åtgärder Uppföljning och utvärdering Resurser och utvärdering Hållbar jämställdhetsintegrering Bilagor... 6 Bilaga 1. Utkast till/ förslag på upplägg och examination i kursen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen... 7 Upplägg... 7 Examinationen... 7 Förslag på disposition av en jämställdhetsintegreringsplan... 7

2 Bilaga 2. Utkast/förslag till kursplan; Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen... 9 Kursens innehåll

3 1. Sammanfattning Högskolans utgångspunkt i arbetet med jämställdhetsintegrering är att arbetet ska kommer att utveckla vår verksamhet och bidra till att redan goda resultat blir ännu bättre. Syftet med denna handlingsplan är att säkra att jämställdhetsperspektivet blir en naturlig del i vår ordinarie verksamhet. Högskolans vision om en hållbar livsmiljö för människan kan uttrycka en grundläggande målbild för jämställdhetsarbetet. Ett integrerat jämställdhetsarbetet blir således en strategiskt viktig fråga för Högskolan i Gävle. Högskolans jämställdhetsplan innefattar en grundläggande utbildning i genus-och jämställdhet som vänder sig till alla chefer inom organisationen. Syftet är att i ett tidigt stadie integrera alla cheferna i jämställdhetsarbetet, detta för att säkerställa vikten av att ansvaret för integreringsprocessen hamnar på rätt nivå och springer ur en lokal probleminventering. Att låta de egna framtagna problemformuleringarna vara styrande för utvecklingsarbetet borgar för ett arbete som blir relevant och att lösningar söks på rätt ställe. Utbildningsinsatsen kommer att genomföras i form av en obligatorisk poänggivande kurs där teori varvas med inventering av den egna verksamheten utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv. Efter utbildningen sammanställs materialet i en handlingsplan för Högskolan och respektive verksamhet. Arbetet följs årligen upp och rapporteras till ledningen. 2. Bakgrund och nulägesbeskrivning Under perioden har alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fått ett särskilt uppdrag av regeringen ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Regeringen har i uppdraget, särskilt prioriterat nedanstående områden: Lika möjligheter till karriärvägar i akademin Motverka könsbundna studieval Förbättra kvinnors och mäns genomströmning Jämställdhetsintegrering är alltså en huvudsaklig strategi för Sverige att nå de jämställdhetspolitiska målen. Med Europarådet definition innebär jämställdhetsintegrering: (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt från beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 2.1 Ökad fokus på jämställdhet Förutom de jämställdhetspolitiska målen och de fokusområden som regeringen prioriterat för universitet- och högskolor förväntas kravet på jämställdhetsintegrering öka från andra högskoleanknutna myndigheter. Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova förväntas i allt högre grad fokusera på lärosätens arbete för jämställdhet. Universitetskanslersämbetet är ett exempel på myndighet som i sin granskning av universitets- och högskolornas kvalitetsarbete kan kommer att öka sitt fokus på jämställdhet i sina bedömningar. Universitet och Högskolerådet kommer specifikt att följa upp breddad rekrytering och Ekonomistyrningsverket har identifierat utvecklingsområden som bland annat inkluderar jämställdhetsbudgetering och analys av denna. 2

4 2.2 Jämställdhetsarbete vid Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle har under åren genomfört olika insatser med fokus på jämställdhet där både kvinnor och män varit målgrupper. De flesta insatser har genomförts i projektform och saknar delvis integreringsperspektivet och systematiken. Könsbundna studieval har varit ett prioriterat område. Ett exempel på projekt syftade till att få fler män att läsa till sjuksköterska eller socionom. Projektet kallades Killar i Vård och Omsorg och förkortades (KIVO). Högskolan har även bedrivit ett motsvarande projekt där syftet var att få fler kvinnor att söka ingenjörsutbildningar. Projektet kallades kvinnor i teknik och naturvetenskap och förkortades (QNOT). Målen med dessa projekt var att: öka rekryteringen av underrepresenterat kön till utbildningar med sned könsfördelning. ge studenter av underrepresenterat kön en möjlighet att få ett nätverk av verksamma i yrkeslivet. skapa gemenskap inom utbildningsgrupperna för att därmed säkerställa ett minskat antal avhopp. skapa verksamhet för att underlätta kopplingen mellan studier och yrkesliv. ge studenter verktyg för personlig utveckling och framtida nätverk. Högskolan har under åren avsatt särskilda medel för meriteringar till docent och professor med fokus på underrepresenterat kön inom respektive utbildning- och forskningsområde. Nuvarande jämställdhetsarbete utgår i huvudsak från regleringsbrevet 2017 som uttrycker att Högskolan under har ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer om 42 procent kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. 2.3 Koppling mot andra pågående projekt Inom Högskolan pågår flera arbeten som jämställdhetsarbetet har en tydlig koppling till. Översyn av ledarutvecklingsområdet, där såväl utbildning och stödinsatser ingår, är ett sådant. Systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetet med lika villkor, projekt för inkludering samt genomströmning är andra närliggande arbeten. Högskolan har även påbörjat ett arbete med en översyn av samtliga styrdokument vid lärosätet. I samband med denna översyn kommer styrdokument granskas ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Samtliga dessa områden ligger nära arbetet med handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Det är därför viktigt att foga samman dessa för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete. 3. Process för framtagande av handlingsplan Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet fick av regeringen uppdrag att verka som stödfunktion till regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering av Högskolor och Universitet. På Högskolan i Gävle utsågs en samordnare för uppdaget som tillsammans med en arbetsgrupp haft uppdraget att ta fram en jämställdhetsplan för Högskolan i Gävle. En förutsättning för arbetet var att inkludera ledningen i arbetet. Detta gjordes i augusti 2016 då delar av Nationella sekretariatet för genusforskning besökte Högskolan i Gävle för att träffa högskolans ledning, samtliga chefer, anställningsnämndens ledamöter samt arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering. Besöket genererade en workshop där samtliga deltagare fick en introduktion kring jämställdhetsintegrering och det uppdrag som högskolan stod inför. Workshopen genererade förslag på fokusområden och diverse aktiviteter. Sammantaget framhölls att kunskap och medvetandegörande var viktiga grundförutsättningar för att få förståelse för problematiken och därtill finna lösningar. 3

5 Deltagare kunde enas om att behovet av kunskap inom genus och jämställdhet var en förutsättning för att kunna starta upp ett arbete kring jämställdhetsintegrering. Deltagarna uttryckte det bland annat som att man behöver kunna se för att veta vad man ska leta efter. Reflektionen som gjordes under workshopen var att deltagarna tenderade att tänka utifrån redan givna normer och föreställningar. Den vägledning för jämställdhetsintegrering som Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet tagit fram innehåller tre fokusområden i procesen; Inventera, Planera och Initiera. Vid Högskolan i Gävle konstaterades att för att lärosätet på ett effektivt sätt ska kunna genomföra dessa tre steg behövs grundläggande genus- och jämställdhetskompetens inom organisationen. 4. Prioriterade områden och åtgärder Jämställdhetsarbetet vid Högskolan kommer att genomföras med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen samt de av regeringen prioriterade områdena för universitet och högskolor samt de krav som ställs i regleringsbrevet. För att medvetandegörandet organisationen och bygga en gemensam kompetensplattform för genusoch jämställdhet föreslås att en omfattande utbildningsinsats. Denna utbildningsinsats skulle initialt omfatta samtliga chefer. En mer komprimerad variant av utbildningen (ej poänggivande) skulle kunna erbjudas andra kollegiala beslutsorgan inom högskolan så som Anställningsnämnden och Utbildningoch forskningsnämnden. Denna komprimerade kursen skulle även kunna inbegripa fler personer i ledande- eller påverkande ställning inom högskolan. Utbildningsinsatserna för chefer skulle inte bara generera kunskap kring jämställdhet utan även generara en inventering av den egna verksamheten i syfte att identifiera och utveckla verksamhetsnära processer. Jämställdhetsintegreringen för Högskolan i Gävle har således utkristalliserats i en genomgripande poänggivande kurs för samtliga chefer i verksamheten, se bilaga 1. Utbildningen fokuserar på genus och jämställdhet i den akademiska organisationen med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen och de prioriterade områdena för universitet- och högskolor. Utbildningen är förlagd till sex träffar med uppföljande arbetsseminarium. Mellan träffarna inventerar deltagarna den egna verksamheten utifrån genus-och jämställdhetsperspektivet. De genusteoretiska kunskaperna som kursen tillhandahåller utgör en hjälp i detta arbete. Utbildningen avslutas med en sjunde träff vilken utgörs av en muntlig redovisning av de handlingsplaner som verksamheterna förväntats arbetet fram, se bilaga 2. Det primära syftet med kursen är att synliggöra och problematisera hur föreställningar om kvinnlighet och manlighet, såväl som den normativa uppdelningen i två binära kön, påverkar den akademiska organisationens strukturer och de individer som är verksamma inom den. Detta medvetandegörande ska uppnås genom att deltagarna utifrån litteratur, föreläsningar och seminariediskussionerna får ta del av olika genusteorier företrädesvis med fokus på kön och organisation. Utifrån de förvärvade kunskaperna och den ökade medvetenheten om hur könsstrukturer genomsyrar den akademiska organisationen är tanken att cheferna i kursens nästa skede ska inventera den egna verksamheten utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Efter detta kommer planeringsfasen och initieringsfasen som sannolikt har både lokala och centrala inslag i såväl prioritering som tänkt genomförande av olika åtgärder. Förslaget till jämställdhetsplan är en utbildningsinsats som planeras pågå över minst ett år och ges i poängintervallet 5 7,5 högskolepoäng. Denna kurs skulle då involvera hela lärosätet och de problemområden, erfarenheter med mera som framkommer under arbetet kommer att presenteras och diskuteras med övriga chefer/kursdeltagare. Genom detta kan också nödvändiga prioriteringar för 4

6 arbetet på såväl lokal nivå som på högskoleövergripande nivå ske i samband med kursträffarna. I de problemområden som identifieras kan ett arbete påbörjas med omedelbar verkan eftersom det ingår i kursen att arbeta med dessa. Det behöver alltså inte dröja till dess att kursen är slutförd för att påbörja arbetet med de olika problemen/fokusområdena. 5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av Högskolans jämställdhetsintegrering (kurs) kommer att ske integrerat i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Uppföljning kommer även att göras kontinuerligt under kursens genomförande. Detta genom en pågående dialog med kursdeltagarna och uppföljning av deltagarnas inventering av den egna verksamheten. Utvärdering kommer slutligen att ske i samband med avslutade utbildningsinsatser. Kursdeltagarnas resultat i form av jämställdhetsintegringsplaner kommer att ligga till grund för Högskolans fortsatta jämställdhetsintegreringsarbete. Då jämställdhetsarbetet kommer att vara en del av den ordinarie verksamheten kommer såväl ansvar och uppföljning vara en del av linjens ansvar. Avrapportering planeras att ske på samma sätt som för övriga verksamhetsområden och även vara en naturlig del i årsredovisningen och enheters avrapportering till rektor och styrelse. I dagsläget har högskolan inga fastställda jämställdhetsindikatorer, men sådana kommer att tas fram som en del i utbildningen. Årligen kommer indikatorerna att ses över och nya kan tillkomma och andra falla bort. Avrapportering till styrelsen planeras att ske en gång per år i samband med budgetunderlaget. Ledningsgruppen kommer vid minst ett tillfälle per termin få en lägesrapport om hur arbetet med jämställdhetsarbetet fortskrider. Den arbetsgrupp/styrgrupp som utses att arbeta med jämställdhetsfrågor inom högskolan kommer att träffas regelbundet för att säkerställa progression i arbetet. Vid minst ett tillfälle per år kommer också en gemensam hearing för all personal att äga rum där resultat av arbetet med jämställdhetsintegreringen presenteras. Regelbundna träffar med andra högskolor och universitet kommer också att initieras. Detta för att utbyta erfarenheter om hur jämställdhetsarbetet bedrivs på andra lärosäten. Regelbundna kontakter med den nya myndigheten för jämställdhet är också en viktig del i det långsiktiga arbetet. 6. Resurser och utvärdering Arbetet med jämställdhetsintegreringen kommer i huvudsak att ske inom ramen för befintlig organisation. För att säkerställa att tillräckliga ekonomiska resurser för jämställdhetsintegreringsarbetet finns kommer Högskolan i Gävle att frigöra medel för detta. Den arbetsgrupp som utses att arbeta med jämställdhetsfrågor inom Högskolan kommer att vara drivande i detta arbete. Då cheferna i ett tidigt stadie inkluderas i processen och själva arbetar fram egna handlingsplaner skapar detta ett incitament att driva det egna arbetet vidare. 7. Hållbar jämställdhetsintegrering Jämställdhetsarbetet ska vara en del i den ordinarie verksamheten och ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Högskolan ska kunna svara upp mot de mål och krav för jämställdhet som ställs på myndigheten. Det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet vilar således på ledningen för 5

7 högskolan. Systematisk återrapportering och uppföljning till ledningen bör därför vara prioriterat i jämställdhetsarbetet. Att inkludera ledande funktioner i processen kring utvecklingen av jämställdhetsintegrering är en metod som torde skapa incitament för de som annars tenderar att stå vid sidan om förändringsprojektet. Risken att arbetet med jämställdhetsintegrering inte får önskad effekt bedömer som små då samtliga beslutsfattare kommer erhåller en grundläggande utbildning där huvuduppgiften är att syna och utveckla den egna verksamheten. 8. Bilagor I bilaga 1 finns ett första utkast till kursplanen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen. Denna ska skrivas färdigt under våren och beslutas i något av högskolans tre akademiråd. 6

8 Bilaga 1. Utkast till/ förslag på upplägg och examination i kursen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen Upplägg Sex träffar fördelade på två terminer. Träffarna inleds med en föreläsning av antingen inbjudna föreläsare eller högskolans egna lärare i genusvetenskap. Varje träff följs av ett arbetsseminarium där de frågor som belyst i föreläsningen samt litteraturen till den aktuella träffen uppmärksammas och diskuteras. Fokus i seminariediskussion bör dels ligga på förståelsen av genus som konstruktion och process, dels på hur detta påverkar den egna verksamheten. Det senare kan underlättas genom olika övningar och frågeställningar med tydlig förankring i den akademiska organisationen. Mellan träffarna inventerar deltagarna den egna verksamheten utifrån genus- och jämställdhetsperspektiv och påbörjar arbetet med en jämställdhetsintegreringsplan för den egna verksamheten. De genusteoretiska kunskaper som kursen tillhandahåller utgör en hjälp i detta arbete. En sjunde träff utgör ett muntligt redovisningstillfälle av de individuella jämställdhetsintegreringsplanerna. Examinationen Varje kursdeltagare skriver utifrån hens inventering en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten. Planen ska innefatta tre huvudsakliga delar: 1) beskrivning av den egna verksamheten utifrån ett intersektionellt genusperspektiv; 2) analys av den egna verksamheten utifrån ett intersektionellt genusperspektiv och 3) åtgärder för att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten, utifrån den rådande situationen i avseende på genus och jämställdhet (i intersektionellt avseende). Arbetet redovisas i form av en skriftlig handlingsplan för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten. Handlingsplanen redovisas muntligt vid skriftlig rapport och en muntlig presentation. Föreläsningar, seminariediskussioner samt all kurslitteratur utgör underlag uppgiften. Förslag på disposition av en jämställdhetsintegreringsplan 1. Beskrivning. Inledningsvis ska nuläget på det egna lärosätet beskrivas. Denna beskrivning kan göras utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter: Förslag: Beskriv akademins/avdelningens eller motsvarande formella organisation med avseende på horisontell och vertikal könsfördelning bland chefer och ledare, anställda samt studerande. Belys akademins/avdelningens eller motsvarande tilldelning av resurser för jämställdhetsarbete, chefs- och ledarutveckling. Uppmärksamma chefer och ledares formella resurser för att arbeta för jämställdhet i den egna verksamheten, samt chefer och ledares resurser för egen vidareutbildning på jämställdhetsområdet. Beskriv akademins/avdelningens eller motsvarande styrdokument och policies som berör jämställdhet och ledarskap. Beskriv den egna verksamheten med avseende på exempelvis gruppdynamik, jargong, sociala relationer, talutrymme med mera. 7

9 2. Analys Analysera den färdiga beskrivningen utifrån genus- och jämställdhetssynpunkt. Uppmärksamma brister, notera vad som fungerar bra och vad som behöver göras för att förbättra situationen. Analysen ska underbyggas av kurslitteraturen, och ska ha som mål att avgöra organisationens förmåga att underbygga ett jämställt ledarskap i akademin (det vill säga peka ut såväl hinder som möjligheter). 3. Åtgärder. Presentera åtgärder för att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten i form av en plan för vad som ska göras för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Redovisning av den individuella jämställdhetsintegreringsplanen vid det redovisningstillfälle som avslutar kursen. 8

10 Bilaga 2. Utkast/förslag till kursplan; Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen Kursnamn Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen Fördjupning G1N Nivå Grundnivå Kurskod Högskolepoäng 7, 5 hp Ämne Genusvetenskap Mål Efter fullgjord kurs ska kursdeltagaren Kunskap och förståelse ha kunskap om grundläggande genusvetenskapliga begrepp och teorier förstå hur genus konstrueras och omförhandlas i den akademiska organisationen såväl som i det omgivande samhället förstå hur genus samverkar med andra maktordningar och vilka konsekvenser det får för olika individer beroende på kön, etnicitet, social klass, ålder, position etcetera i den akademiska organisationen förstå lagar, förordningar och föreskrifter som har relevans för en jämställt akademiskt ledarskap förstå lagar, förordningar och föreskrifter som har relevans för en jämställd akademisk organisation Förstå förändringsprocessers och strategiers betydelse för ett genusmedvetet ledarskap i den akademiska organisationen Färdigheter och förmåga beskriva och analysera den akademiska organisationens könsordning i relation till ett intersektionellt förhållningssätt och reflektera över hur detta påverkar olika individers möjligheter/hinder för makt och inflytande i organisationen. Kunna omsätta och kommunicera förvärvade kunskaper och genus och jämställdhet (utifrån ett intersektionellt perspektiv) i den akademiska organisationen i praktisk handling med syfte att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten. Värderingar och förhållningssätt reflektera utifrån ett genusmedvetet förhållningssätt på det egna ledarskapet. reflektera utifrån ett genusmedvetet förhållningssätt på den egna organisationen. Kursens innehåll Kursen syftar till att genom studier av genuskonstruktionens olika uttryck i ett intersektionellt perspektiv synliggöra vägen till ett jämställt ledarskap och en jämställd organisation. Genom att 9

11 inventera den egna verksamheten utifrån ett intersektionellt genusperspektiv får kursdeltagaren utarbeta en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i den egna verksamheten. Undervisning Kursen ges över två terminer på kvartsfart (?). Föreläsningar med anslutande seminarier. Examination Muntlig och skriftlig redovisning av arbetet med att inventera den egna verksamheten utifrån genusoch jämställdhetsperspektiv. Aktiv närvaro vid minst hälften av seminarietillfällena utgör ett krav för godkänt. Litteraturlista (förslag) Andersson, Susanne mfl. Mellanchefen: en maktpotential.. Fiber Optic Valley, Connell, Raewyn (2009) Om genus. Göteborg: Daidalos (220 s.) Engström, Lars Einar. En sexists funderingar. Bekännelser, karriär och våld. Anderson Pocket AB, (2010) Hirdman, Yvonne. Genussystemet reflektioner kring kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, s Husu, Liisa (2005) Dold könsdiskriminering på akademiska arenor: osynligt, synligt, subtilt. Stockholm: Högskoleverket (35 s.) (finns som e-bok) Mark, Eva. Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur, Thomsson, Helene & Elvin-Nowak, Ylva. 11 nyanser av tystnad. Om maktspel och konflikter på arbetsplatser. Bokförlaget Bonnier Existens, (2010) Wahl, Anna et. al. (2008) Motstånd och fantasi. Historien om F. Lund: Studentlitteratur (urval cirka 50 sidor) Wahl, Anna & Sophie Linghag. Män har varit här längst: jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer. Lund: Studentlitteratur, (2013). Antal sidor: 163. Wahl, Anna m.fl. Det ordnar sig. Lund: Studentlitteratur AB, (2011). Antal sidor: 283. Text om cirka 100 sidor i artikelform tillkommer. 10