JIL Stockholms läns landsting

Transkript

1 JIL Stockholms läns landsting Trafiknämndeii Handläggare: Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 1 (8) TN TN STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NK Svar på skrivelser från (MP) och (V) om störningar från Roslagsbanan Bakgrund Vänsterpartiet har i skrivelse till Trafiknämndeii, daterad 24 april 2012, skrivit 0111 allvarliga klagomål avseende bullerstörningar orsakade av trafiken på Roslagsbanan. Man beskriver även en oro för vad planerade trafikutökningar kommer att innebära i form av ökade bullerstörningar. Vänsterpartiet önskar att Trafiknämndens förvaltningschef återkommer till Trafiknäninden med en redogörelse för situationen, samt de åtgärder som SL avser att vidta för att minska störningarna för de boende längs med Roslagsbanan. Även Miljöpartiet de gröna (MP) har i skrivelse "Strategi mot bullerstörningar och vibrationsskador i fastigheter" daterad pekat på problemet med buller- och \dbratioiisstörningar från kollektivtrafiken. Mp skriver att antalet regioninnevånare som upplever buller- och vibratioiisstörningar ökar och att innevånarna upplever att de inte får gehör för sina problem vid kontakter med bl.a. SL. Redogörelse för situationen Lagstiftningen Trafikbuller från järnväg regleras inte på ett detaljerat sätt i lagstiftningen. Trafikförvaltningen, Trafikverket, lokala miljö- och hälsoskyddskontor och andra aktörer använder riktvärden ur 1996 års infrastrukturproposition för att bedöma när boende utsätts för olägenhet avseende buller. I propositionen nämns endast nybyggda eller väsentligen ombyggda banor, ej befintliga sådana. För ny eller väsentligt ombyggd bana gäller riktvärdet 70 clb(a) (max) på uteplats. De nämnda riktvärdena har under flera år utgjort och utgör ännu stommen i Trafikförvaltningens policy för buller från spårtrafik. För befintlig bana anger Trafikförvaltningens bullerpolicy att åtgärder vidtas för bostäder med över 8odB(A) max på uteplats. Över tid har dock uppfattningen 0111 vad som anses vara väsentligen ombyggd bana ändrats till en vidare tolkning beslutade SL:s vd, som en konsekvens av en dom i miljödomstolen samma år, att även byten av spår från s.k. skarv-spår till skarvfria spår är att betrakta som en väsentlig ombyggnation. Beslutet fick genast stor betydelse för bullerreduktionsarbetet på bl.a. Roslagsbanan då det innebär att 7odB(A) (max) ska gälla som gräns, inte endast utmed nylagda dubbelspårssträckor utan i praktiken utmed hela banan. Trafikförvaltningen, som redan tidigare hade kartlagt bullerstörningarna och planerat och prioriterat vissa åtgärder fick 1111 räkna 0111 och kraftigt öka omfattningen på planerade bullerreduceringsåtgärder. Roslagsbanan Roslagsbanan är en av Trafikförvaltningens äldsta banor och såväl spår som vagnpark är föremål för upprustning och utbyggnad. Bostäder ligger tämligen nära

2 Stockholms läns landsting 2(8) spårområdena, framförallt i Dandeiyds och Täbys kommuner. Eftersom behovet av Roslagsbanans trafik är ökande har Trafikförvaltningen beslutat om upprustning och kapacitets-förstärkning. Projektet är uppdelat i två etapper. Målet med etapp i är att etablera jämn 15-minuterstrafik. Etapp 2, som färdigställs senare i perioden, har som mål att möjliggöra jämn 10-minuterstrafik. Trafikbuller från buss regleras på samma sätt som för annan vägtrafik, d.v.s. om fordonet uppfyller reglerna för typgodkännande och därigenom får framföras på allmän väg så är det väghållaren som anses vara verksamhetsutövare och ska vidta eventuella åtgärder mot buller t.ex. uppföra bullerplank. Trafikförvaltningen har dock tillsammans med andra medlemmar i Svensk kollektivtrafik försökt få busstillverkare att acceptera strängare bullerkrav för nytillverkade bussar men detta arbete har hittills inte krönts med framgång. Buller från depåer och uppställningsplatser - industribuller När det gäller buller från fasta installationer t.ex. buss- eller spårdepåer finns betydligt hårdare myndighetskrav än vad som gäller trafikbuller. Den typ av buller som oftast leder till ldagomål och som är svår att åtgärda är s.k. kurvskrik från spårgående fordon som körs i rel. skarp kurva på väg in eller ut från depå. Vibrationer Vibrationer kan sällan elimineras med dämpande tilläggsåtgärder eller skärmas av på samma sätt som buller. Ofta handlar det om att vägens eller spårvägens underbyggnad är av olämplig beskaffenhet, t ex. vilar på lera, hänger ihop med en byggnads stomme eller liknande. När det gäller vägtrafik ligger ansvaret för vägens underbyggnad, utformning och eventuella begränsningar i användandet på väghållaren, d.v.s. Traflkverket eller kommunerna. Trafikförvaltningen samarbetar dock med väghållarna för att undersöka orsaker till och/eller åtgärder mot vibrationer från busstrafiken. Åtgärder - genomförda och planerade Bullerforum Trafikförvaltningen koordinerar, sedan ett drygt halvår, ett s.k. bullerforum med syfte att effektivisera registreringen, handläggningen och samordningen av bullerärenden. Ärenden från Roslagsbanans sträckningar genom Danderyd och Täby har fullkomligt dominerat dagordningen för detta bullerforum. Ungefär hälften av inkomna förelägganden och utredningskrav har dock visat sig vara utfärdade på felaktiga grunder d.v.s. miljömyndigheten har hävdat buller överstigande nybyggnadsriktvärdet 70 db(a) på uteplats respektive 45 db(a) max inomhus men kontrollerande mätningar har visat på lägre värden som inte kräver åtgärd. Andra ärenden handlar vanligen om måttliga överskridanden som kommer att åtgärdas enligt plan. Ny teknik för att motverka bullerstörning På flera av Roslagsbanans sträckor genom de nämnda kommunerna har Trafikförvaltningen redan tidigare uppfört bullerskärmar eller -vallar, exempelvis genom Enebyberg, Näsby Park och norr om Mörby. Dessa traditionella bullerskydd är mycket effektiva men speciellt höga bullerskärmar anses av många förfula landskapsbilden. Därför har Trafikförvaltningen installerat alternativa bullerskydd på provsträckor samt genomfört olika kartläggningar och tester. Utvärderingen av alternativa s.k. spårnära (låga) bullerskärmar slutfördes under sommaren 2012 och i

3 Stockholms läns landsting 3(8) oktober togs beslut om att denna teknik fortsättningsvis ska användas på ställen där traditionella skärmar är mindre lämpliga. Program för Roslagsbanan Som nämnts ovan har den nya synen på vad som ska anses vara väsentligt ombyggd bana lett till en kraftig utökning av planerade bullerreduktionsåtgärder. Hösten 2011 påbörjades ett projekt för genomförande av bullerskyddsåtgärder utmed Roslagsbanan. I Roslagsbanans program för upprustning och utbyggnad har medel budgeterats för bullerreduktionsåtgärder på befintliga dubbelspårssträckor. Enligt planen kommer ytterligare medel behövas för genomförande av bullerreduktionsåtgärder under perioden Avsikten är att det vid programmet avslutning år 2017 inte ska finnas någon fastighet utefter Roslagsbanan som har buller överstigande 70 db(a) max på uteplats invid fasad. Den generella prioriteringsgången är att de fastigheter som har högst bullernivåer ska åtgärdas först men i de fall då programmets upprustningsarbete sammanfaller med möjligheten att åtgärda bansträckor med för höga bullernivåer så åtgärdas dessa på ett koordinerat sätt. Frivillig tillståndsprövning Eftersom Trafikförvaltningen upplever att lagstiftningen inom bullerområdet inte är tillräckligt klargörande drivs ett arbete med s.k. frivillig miljötillståndsprövning för hela Roslagsbanan. Det finns endast ett tidigare exempel på en dylik frivillig miljötillståndsprövning i Sverige; Citytunneln i Malmö. Syftet med denna prövning är att få en sammanhållande, accepterad och beslutad myndighetssyn på vilka miljövillkor, inklusive bullerkrav, som verksamheten på Roslagsbanan har att rätta sig efter, något som vore till gagn för SL:s trafik, de boende och de lokala myndigheterna. Samråd för tillståndsprövning har redan skett med kommunerna, tillsynsmyndigheterna och Länsstyrelsen samt med enskilda berörda genom kungörelser i tidningar och direktutskick med post. Samrådsunderlag har skickats ut till samtliga ca 8500 fastighetsägare inom 100 m avstånd från banans hela sträckning. Underlagen har även skickats till hyresgäster. Ett förbättrat arbetssätt Trots det arbete som görs för att minska SL-trafikens bullerstörningar kan det konstateras att SL-organisationen hittills haft problem med att hantera många bullerärenden som ofta är komplexa att utreda och svåra att åtgärda. Fortfarande kvarstår ett arbete med att förbättra Trafikförvaltningens interna processer så att tiden mellan problemidentifiering, utredning, beslut och åtgärd kan kortas ned. Trafikförvaltningens interna aktörer samt SL:s entreprenörer måste få tydligare och väl kommunicerade roller i bullerreduktionsarbetet. Formeringen av ett s.k. bullerforum har redan nämnts och i uppstarten av nya infrastrukturprojekt ingår numera akustiker och andra miljöexperter i olika skeden för att i ett tidigt skede identifiera möjliga bullerproblem. Om bullerkällor kan identifieras och förebyggas redan i projekteringsfasen så är mycket vunnet. Målsättningar inom bullerområdet I Stockholms läns landstings miljöprogram "Miljöutmaning 2016" fastställs målet att "landstingets aktiva arbete med att minska bullerpåverkan ska fortsätta och utvecklas,"

4 Stockholms läns landsting 4(8) I det regionala trafikförsörjningsprogrammet, som enligt plan ska fastställas av landstingsfullmäktige i höst, anges målet att till år 2030 "Alla boende i Stockholms län ska ha bullernivåer på högst 70 db(a) max på uteplats invid fasad samt maximalt 45 db(a) inomhus nattetid från den kollektiva spårtrafiken". Dessa ambitiösa målsättningar kommer att kräva omfattande åtgärder på såväl kort som lång sikt. Arbetet ined en strategi för hållbar utveckling. Under hösten 2012 genomför Trafikförvaltningen ett strategiutvecklingsarbete som bl.a. innebär att ett förslag till strategi för hållbar utveckling tas fram. Detta förslag kommer att peka ut de viktigaste områdena för Trafikförvaltningens fortsatta utveckling inom miljö och socialt ansvar. Trafikföivaltningens förhållningssätt till buller- och vibrationsstörningar kommer att vara ett av de viktigaste delområdena i strategiförslaget. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anse skrivelserna besvarade Bilaga Bullerskyddsåtgärder, exempel längs Roslagsbanan. Skrivelsen av (MP) om strategi mot bullerstörningar och vibrationsskador i fastigheter Skrivelsen av (V) om störningar från Roslagsbanan

5 5(8) Bullerskyddsåtgärder, exempel längs Roslagsbanan. Bråvallavägen

6

7

8 Stockholms läns landsting Spårnära skärmar, utvecklingsprojekt

9 Trafiknämnden 1(2) MILJÖPARTIET DE GRÖNA SKRIVELSE Strategi mot bullerstörningar och vibrationsskador i fastigheter Stockholmsregionens invånarantal växer snabbt och antalet innevånare som upplever bullerstörningar från kollektivtrafiken ökar. Det handlar dels om buller från spårtrafik och bussar, dels från vibrationsstörningar i fastigheter från främst busstrafik. Medborgare hör av sig och beskriver att de inte får gehör för sina problem eller att de får svar att bullernivåerna ligger inom ramen för gällande riktlinjer, när de kontaktar sin kommun eller någon medarbetare på SL. Att det gäller olika riktlinjer för bullernivåer på gamla respektive nya spåranläggningar är förståeligt. Men att detta inte förändras då en bana moderniseras är svårt att acceptera för boende som får sin nattsömn störd. I flera fall handlar det om nya hus som byggts nära befintliga spår och depåer, i andra fall handlar det om äldre fastigheter där turtätheten ökat och därmed även störningarna. Aktuella exempel är Roslagsbanan och Saltsjöbanan, samt tunnelbanan vid Blåsut och Nybohov. Men det finns säkert fler exempel som inte kommit till vår kännedom. På flera håll i länet uppstår vibrationsskador, där boende anser att bussarnas hastigheter är för höga så att fastigheterna skadas. I en del fall gäller det nyare fastigheter, i andra fall gäller det riktigt gamla fastigheter. I något fall har busslinjer flyttats bort varvid andra problem uppstått då människor fått svårt att kunna resa med kollektivtrafiken över huvud taget. I andra fall pågår långdragna utredningar om orsak till skadorna och människors oro för fastigheterna ökar. Aktuella exempel är olika områden i Gustavsberg samt en 1800-talsfastighet på Sveavägen. Många stockholmare älskar SL, men långdragna olösta problem med buller och/eller vibrationsstörningar hotar en fortsatt acceptans för kollektivtrafiken generellt och utbyggnad i synnerhet. I takt med att Stockholm växer, behöver kollektivtrafiken växa med nya spår och depåer. Något måste göras! Min förhoppning är att Trafiknämnden tar dessa problem på allvar och att det finns en ärlig vilja till att finna lösningar som är hållbara på lång sikt. Bulleråtgärder bör göras vid källan, dvs så nära spåren som möjligt i form av effektiva estetiskt acceptabla bullerskydd. Det vore intressant att få redovisning om det är möjligt att bygga vallar med stenkross vid SL-trafiken, som dem vid Metron i Köpenhamn. Dessa kan placeras lågt, och nära spåren. När det gäller vibrationsstörningar behöver andra åtgärder vidtas och jag ser fram emot kunskap och strategiska åtgärdsförslag.

10 Styrelsen 2(2) D t Vissa delar ligger inom respektive kommuns ansvar medan andra ligger inom ramen för Trafiknämndens ansvar. Avsikten med denna skrivelse är att få fram en strategi som visar hur vi kan och bör jobba med att minska bullerstörningar och vibrationsskador från kollektivtrafiken. Miljöpartiet föreslår Trafiknämnden besluta Att uppdra till förvaltningschefen att återkomma till Trafiknämnden med ett förslag till strategi för att komma tillrätta med bullerstörningar och vibrationsskador.

11