BERG FÖR MAKADAMFRAMSTÄLLNING I VÅRGÅRDA OCH HERRLJUNGA KOMMUNER.

Transkript

1

2 1 BERG FÖR MAKADAMFRAMSTÄLLNING I VÅRGÅRDA OCH HERRLJUNGA KOMMUNER. Sammanfattning Inventeringen omfattar hela Vårgårda och Herrljunga kommuner. Vägledande för inventeringen har varit den översiktliga berggrundskartering, som SGU samtidigt bedrivit på storbladet Borås i skala 1: Generellt gäller att områdets berggrund ingår i en provins som karakteriseras av bergarter med mindre goda egenskaper för framställning av bergkross (fig. 3). Utifrån fältarbetet utvaldes 8 lägen, som bedömdes vara de bästa ur materialsynpunkt, för närmare provning, Resultatet visar att ingen fyndighet egentligen kan betecknas som god. De bästa resultaten uppnåddes från 2 ge i södra delen av Herrljunga kommun (tabell 1), vilka tillsammans har en volym på minst 6 milj. fm 3 (m 3 fast mått). Resultaten i tabell 1 och 2 är tämligen nedslående men ej helt oväntade. Man kan också förmoda att en lämplig teknisk hantering av krossprodukterna allmänt höjer kvalitetsnivån. De här vunna resultaten kan användas för en inbördes gruppering av de undersökta lägena. De i samband med inventeringen gjorda karteringsarbetena har avslöjat en tidigare okänd förekomst av en delvis massformig granit. Den ligger söder om järnvägen mellan Vårgårda och Herrljunga. De centrala delarna av denna troligen tudelade granitförekomst är masstormiga och kan väntas ha en tämligen god kvalité. Förekomsterna är dock merendels jordtäckta. Om jordavrymning för eventuellt större anläggningar görs inom denna granits centralområde bör graniten materialtestas och ev. uttag för krossproduktion beaktas. Stentäkten vid Galstad (B1011) ligger i kantzonen av denna granitförekomst. De tämligen dåliga provningsresultaten från denna förekomst sammanhänger förmodligen med den kraftiga förskiffring som drabbat granitkroppens marginala delar. BERGINVENTERING Vårgårda och Herrljunga kommuner ligger inom en berggrundsprovins, som domineras av bergarter med dåliga egenskaper för bergkrossproduktion. Denna undersökning har i första hand inriktats på att lokalisera de bergartsenheter, som erfarenhetsmässigt brukar uppvisa de bästa värdena, och har utförts i enlighet med naturvårdsverkets råd och riktlinjer, 1983:5. Inventeringen består av fyra huvuddelar: o Förberedande arbete o Fältundersökningar o Laboratorietindersökningar och kompletterande fältarbete o Redovisning Förberedande arbeten: Med hjälp av äldre geologiska kartor samt resultaten från SGU:s pågående arbeten på Provisoriska översiktskartan, Borås (SGU Serie Ba 41), skala 1: , gjordes en grov indelning i olika berggrundsenheter. Den topografiska kartan och flygbilder utgjorde sedan underlag för avgränsning av ett antal objekt, som med hänsyn till total volym, pallhöjd och vägnät, bedömdes som mest lovande.

3 2 Fältundersökningar omfattade en fältrekognoscering av varje objekt. Bergartstyperna och deras ungefärliga utbredning fastlades. Rutinmässiga mätningar av den radioaktiva strålningen gjordes inom varje område. För varje fältobservation noterades följande parametrar: o Bergartstyp o Mineralsammansättning o Kornstorlek o Struktur o Textur o Gångar (genomsättande bergarter) o Vittring o Sprickighet o Radioaktivitet Laratorieundersökningar och kompletterande fältarbete: Efter fältarbetet utvaldes ett antal representativa bergartsprov för tillverkning av tunnslip. Dessa analyserades sedan i polarisationsmikroskop, där speciell vikt lades vid mineralkornens sammanfogning samt vissa vittringstillstånd, som inte syns vid okulärbesiktning (t.ex. sericitbildning). Dessutom studerades mineralsammansättning (glimmerhalt m.m.), kornform, kornfogning samt mikrosprickor. Resultaten av mikroskoperingen samt tidigare fältarbete låg till grund för bestämning av ytterligare provtagning. De objekt, som bedömdes ha den bästa bergkvaliteten samt var representativa för större delområden, valdes ut för särskilda hållfasthetsbestämningar. Dessa har utförts av Statens väg- och trafikinstitut (Bil. 1-8). En sådan bestämning innebär, att ett större bergprov (ca kg) utsätts för vissa mekaniska tester, som ger ett mått på bergartens hållfasthet. Parametrarna är sprödhet (slaghållfashet), flisighet (materialets form efter krossning), sliptal (nöthärdighet) samt kompaktdensitet. Provtagningen gjordes antingen i färska skärningar eller med hjälp av borrning och sprängning för att komma ned i ovittrat berg. Redovisning. Det avslutande arbetet har omfattat volymberäkning med medelmäktighetsmetoden, samt slutlig kvalitetsbedömning av varje objekt. Volymen har beräknats på objektets totala volym, dvs. ingen reducering har gjorts för eventuella inslag av bergarter med sämre kvalitet, då mängden av sådana ej kan uppskattas utan detaljundersökningar. Resultaten av samtliga undersökningar redovisas i kortfattade beskrivningar av förekomster, kartbilagor, tabeller m.m. Alla uppgifter samlades på inventeringsprotokoll (arkivmaterial hos länsstyrelsen) och finns registrerade i SGU:s grusdataarkiv. Uppgifterna kan erhållas därifrån i form av särskilt anpassade redovisningar och sammanställningar. Bergförekomsterna numreras löpande inom varje topografiskt kartblad med början från B 1001 för bladet Borås NV, B 1011 för Borås NO och B1021 för Borås SO. Berggrund I båda kommunerna dominerar bergarter, vilka ursprungligen kristalliserat som graniter och granitbesläktade bergarter på stora djup i jordskorpan. På grund av upprepade deformationer och uppvärmningar har

4

5 4 dessa ursprungligen massformiga bergarter överförts till mer eller mindre planskiviga bergarter. Uppvärmningarna har i vissa fall åstadkommit partiell uppsmältning av berggrunden och ofta givit rikligt med grovkorniga kvarts.., fältspat och glimmerförande pegmatitådror och pegmatitgångar i berggrunden. Den senaste stora uppvärmningen och deformationen (= metamorfosen) av berggrunden ägde rum för ca 1000 miljoner år sedan under den Svekonorvegiska bergskedjebildningsperioden. Utbredningen av de viktigaste bergartsgrupperna inom inventeringssområdet framgår av fig Grå gnejser. oftast åderförande samt mer eller mindre bandade. Denna bergartstyp dominerar inom området, Gnejsen är vanligen starkt förskiffrad. Mineralkornen är av varierande storlek oftast är bergarten grovkornig till grovt medelkornig. Halten av glimmer och hornblände är volym-%. Huvudmineral är för övrigt plagioklas, kvarts och kalifältspat. Bergarten är omväxlande starkt förskiffrad och bandad genom förekomst av ljusa grovkorniga pegmatitådror omgivna av mörka glimmerränder. 2. Rödarödgrå gnejser. oftast ådriga och ibland med kalifältspatögon. Grundmassan i denna bergart domineras av kalifältspat därnäst följer kvarts och plagioklas. Andelen glimmer och hornblände är oftast mindre än 10 volym-%. Även denna bergart innehåller ljusa ådror av pegmatit. På grund av bergartens ljusa färg och låga andel mörka mineral är pegmatitådrorna ej så framträdande som i den förra gruppen. I de fall ögon förekommer, består de av upp till tre cm stora röda kristaller och kristallaggregat av kalifältspat. 3. Röd till grå granit. medelkornig till fint medelkornig. Denna bergart domineras av röda till gråröda fältspater samt kvarts. Glimmerhalten är ca 5 volym-% eller därunder. Bergarten har oftast en svag stänglighet eller förskiffring. Den kan innehålla en del pegmatit i oregelbundna ansamlingar eller raka gångar. Den innehåller sällan pegmatitådror. 4. Röd till rödgrå granit. ögonförande och ibland förskiffrad. Denna bergart finns i två förekomster söder om järnvägen mellan Vårgårda och Herrljunga. Dessa förekomster kan eventuellt hänga samman i en enda men den flygmagnetiska kartan antyder att det är två förekomster. Bergarten är i det centrala området t.ex. i det nedlagda grustaget väster om Kvinnestasjön en grovkornig masstormig, grå granit som grusvittrar på ytan. I de yttre delarna av förekomsterna är graniten oftast något förskiffrad eller stänglig. Färgen är i dessa avsnitt röd och enstaka pegmatitådror kan förekomma. Dominerande mineral är kalifältspat kvarts, plagioklas, glimmer och hornblände. Glimmer och hornblände utgör 6-8 volym-% vardera. Kalifältspaten förekommer som röda-mörklila kristaller och kristallaggregat (s.k. ögon) med en storlek på upp till ca tre cm. Den finns dessutom i mellanmassan. 5. Mörka bergarter (grönsten. amfibolit) I denna grupp sammanförs bergarter, som domineras av mörka mineral som hornblände, pyroxen, biotit ( mörk glimmer) samt växlande mängder av gråvit plagioklas och epidot. Karakteristisk är den låga halten av kvarts. Densiteten hos dessa bergarter ligger vid ca I det aktuella området finns mörka bergarter spridda i smärre förekomster och har markerats med tjocka svarta streck på kartan. I några fall har större ansamlingar av dessa bergarter lagts med heltäckande mörkt raster på kartan. Eftersom dessa bergarter ej förekommer i så stora ansamlingar och i sådana lägen att de ansetts intressanta för bergkross framställning har de ej närmare undersökts. En generell bedömning är att då förekomsterna utgör underordnade komponenter i berggrunden är de totalt sett ett negativt inslag. I de små förekomsterna är nämligen halten glimmer vanligen hög.

6 5 KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSAT BERG Krossberg används i första hand som vägbyggnadsmaterial (bärlager och ytbeläggning) samt för inblandning i betong (ballast). För olika ändamål krävs delvis skilda egenskaper hos bergmaterialet. T.ex. krävs för ytbeläggningsmaterial stor förmåga att motstå nötning (dubbdäck) medan betongballasten inte får ha hög densitet (separation i betongen). För att avgöra bergets kvalitet i de undersökta förekomsterna beaktas följande parametrar: flistghet sprödhet slipvärde kompaktdensitet radioaktivitet (färg) Sprödheten är ett mått på bergartens slaghållfasthet. Mineralsammansättning och kornstorlek/kornfogning är de viktigaste faktorerna. Sprödhetstal lägre än ca 40 innebär god kvalitet. Flisigheten anger formen på det krossade materialet. Glimmer och andra orienterade mineral ger höga flisighetstal, dvs. långsträckta krosspartiklar. Flisighetstal lägre än ca 1.4 betyder relativt kubiska efter runda partiklar. Slipvärdet visar bergartens förmåga att stå emot nötning. Detta är av största betydelse för material, som skall användas till ytbeläggning. Slipvärden lägre än ca 1.9 räknas som mycket bra. Till helt nyligen användes i stället begreppet sliptal som ett mått på bergartens nötningsmotstånd. Hög kvartshalt ökar nötningsmotståndet, medan bl.a. mycket glimmer får motsatt effekt. Styrkegrad är en funktion av materialets sprödhet och flisighet. Begreppet har nu slopats av VTI, men förekommer I de flesta äldre analyser. Kompaktdensiteten är viktig hos material för betongtillverkning. Om densiteten är alltför hög (som hos grönstenar), uppstår problem med sjunkning och separering i betongen. Vid betongtillverkning bör dessutom vissa mineral undvikas (bl.a. glimmer, sulfider). De flesta ljusa bergarter har värden kring 2.7 och mörka bergarter ca Radioaktiviteten får inte vara för hög hos krossberg, som används vid byggande av bostadsområden eller liknande. De vanligaste bergarterna med hög strålningsnivå är alunskiffer (användes tidigare i blåbetong) samt vissa yngre graniter. Grovt indelat kan man räkna 10 som lågt och över som högt värde. (Anges i mikroröntgen per timme, µr/h). Färgen har viss betydelse vid ytbeläggning på vägar, där ljusa material är lämpligast. För användning i liten skala (trädgårdar o.dyl.) kan även estetiska synpunkter ha betydelse. De här uppräknade egenskaperna står i direkt relation till bergartsinnehållet i krossbergmaterialet. Det är svårt att göra en bestämd kvalitetsindelning av bergarter, då en viss bergartstyp kan ha varierande egenskaper i olika områden. Nedan följer dock några generella samband, som gäller vid kvalitetsbedömning av bergarter.

7 6 Kvartsit och porfyr är sega och hårda bergarter med mycket goda kvalitetsegenskaper. Dessa bergarter lämpar sig särskilt väl till ytbeläggning av vägar. Granit och gnejs varierar starkt från plats till plats och kan ha allt från god till dålig kvalitet. Finkorniga grönstenar har ofta stor slaghållfasthet och liten flisighet, men alltför höga slipvärden. Densiteten är också för hög för vissa ändamål. Övriga bergarter i tabeller klassas som dåliga. Generella kvalitetsnormer för slipvärde, sprödhet och flisighet saknas för närvarande. Kvalitetskrav på material till olika användningsområden framgår av BYA (1984). Bestämmelser för betongkonstruktioner (statens betongkommitte 1973). Mark AMA Amt Borell (1970). Kvaliteten hos de undersökta betongförekomsterna redovisas i fig. 3 och 4 samt tabell 1 och 2.

8

9

10

11 10 UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER 7C Borås NV B 1001 Torpet (Kartklipp B1) Kommun: Vårgårda Allmänt: Förekomsten är ett småkulligt berg- och skogsområde nordväst om Säveåns dalstråk, Volymen uppskattas till >3 milj. fm 3. Berggrund: I sluttningen åt sydost dominerar en röd fint medelkornig gnejsig granit. Åt väster inkommer en rödgrå fint medelkornig gnejs, som är tämligen homogen. Båda bergarterna domineras av kalifältspat, kvarts och något plagioklas. De mörka mineralen utgörs av ca 5 volym% biotit (mörk glimmer) dessutom finns någon % magnetit samt en del titanit. Huvudmineralen förekommer i likstora korn med enkel kornfogning. I en del mineralfogar förekommer små korn av sent bildad muskovit, vilket till dels kan förklara de dåliga testvärdena. Sprickigheten är normal och vittringsgraden är låg. Radioaktiviteten är låg µr/h. Kvalitetsbedömning: De två bergartstyperna har testats tillsammans i ett prov. Testvärdena (tabell 1 och 2 samt bilaga 1) anger en tämligen dålig kvalitet. Anm. Bedömningen är baserad på fältsyn, mikroskopisk analys och materialtest. Detta gäller även för de följande beskrivningarna.

12 11 7C Borås NV B 1002 Råvaberget (Kartklipp B1) Kommun: Vårgårda Allmänt: Väster om RV42 finns ett markerat höjdområde som består av två öst-västliga bergryggar. Volymen uppskattas till >4 milj. fm 3. Berggrund: Berggrunden består av både grå och röda mer eller mindre åderförande gnejser. Det södra berget består till större delen av röda, glimmerfattiga gnejser. Gångar av pegmatit förekommer över hela området. Den röda, oftast starkt rekristalliserade gnejsen har undersökts i mikroskop och testats av VTI. Denna bergartstyp bedöms vara bäst. Huvudmineral är kallfältspat, kvarts och plagioklas samt biotit (ca 5 volym-%). Magnetit förekommer i enstaka stora kom, Bergarten är uppbyggd av en blandning små och stora korn med tämligen komplicerad kornfogning. I kornfogarna ser man tecken på mikrosprickor, som utfyllts av främst kalifältspat och kvarts. Mineralkornen är för övrigt ovittrade. Sprickigheten är normal men enstaka brantstående lerslag i N-S har iakttagits i vägskärningen. Pressade bergartsstråk kan förekomma. Radioaktiviteten är normal ca 15 µr/h. Kvalitetsbedömning Prov för slaghållfasthetstest har tagits i vägskärningen frän röda tämligen homogena gnejspartier. Bergkrosskvalitén är tämligen god och slipvärdet 2.75 är det näst bästa i regionen (tabell 1 och 2 samt bilaga 4). Uttagbar volym överskrider 4 milj. m 3 i den södra bergsryggen främst tack vare ansenlig höjd.

13

14 13 7C Borås NV B 1003 Nortorp (Kartklipp B2) Kommun: Vårgårda Allmänt: Området är ett flackt skogbevuxet höjdområde öster om vägen Ljurhalla-Vårgårda. Berget går i dagen på flera ställen främst mot åkrarna åt nordväst. Volymen uppskattas till >3 milj. fm 3. Berggrund: Grå och gråröda gnejser, som är ganska rikligt försedda med pegmatitådror dominerar den heterogena berggrunden. Huvudmineral är plagioklas, kalifältspat, kvarts och ca volym-% biotit samt 1-5% hornblände. Plagioklasen är ständigt försedd med små glimmermineral (sericit) vilka ofta sitter nära korngränserna. Kornstorleken är varierande (fint medelkornig-grovt medelkornig) och kornfogningen tämligen enkel och försvagad av den nämnda seriticeringen. Sprickigheten i området är måttlig. Radioaktiviteten av normal till låg (10-15 µr/h). Kvalitetsbedömning: Ett utsprängt prov i nordvästra branten har materialtestats och ger tämligen dålig bergkrosskvalite (tabell 1 och 2 samt bilaga 6).

15 14 7C Borås NO B 1011 Galstad (Kartklipp B2) Kommun: Vårgårda Allmänt: Provet är taget ett mindre stenbrott. Detta ligger i en tämligen småkullig terrängtyp med kvartära avlagringar av varierande mäktighat. Bergartstypen finns i området från ungefärligen 100 m söder om sopstationen i norr och åt söder till Västra Stambanan. Något större stenbrott kan man knappast få till men för ev. framtida planer på markberedning med planspränging bedömdes det av värde att testa bergartstypen i detta område. Volymen uppskattas till 1 milj. fm 3. Berggrund: Området ligger i norra delen av en större granitförekomst. Graniten är vid Galstad förskiffrad och har fått en del pegmatitiska förgrovningar (ådror). I centrum av granitkroppen, mellan Kilatorp och Kvinnestadssjön, är graniten helt massformig (t.ex. i det nedlagda grustaget). Bergarten i stenbrottet vid Galstad är som nämnts ganska förskiffrad. Den är ljust gråröd. Bergarten består av kalifältspat i cm-stora anhopningar, som i mikroskop visar sig uppdelade på flera mindre kalifältspatkorn. Mellan dessa större kalifältspatögon finns mellanmassan bestående av tämligen likstora 1-2 mm kristaller av kalifältspat, plagioklas och kvarts. De mörka mineralen består av ungefärligen lika mängder biotit (mörk glimmer) och hornblände. Tillsammans utgör dessa mineral uppskattningsvis volym-% av bergarten. Magnetit och titanit finns 1 mm stora korn och utgör tillsammans ca 1 volym-%. Korngränserna är vanligen raka och enkla. En svag seriticering (glimmerbildning) kan spåras i spaltplan och korngränser 1 kalifältspatkomen. I en del korngränser har i sent stadium fältspat kristalliserat. Radioaktiviteten är ca 10 µr/h. Kvalitetsbedömning: Ett prov taget från framsprängda block i befintligt stenbrott har testats. Samtliga värden är dåliga, sammantaget blir bergkrosskvalitén tämligen dålig (tabell 1 och 2 samt bilaga 7). På grund av bergartens homogenitet och måttliga glimmerhalt kan den tänkas ha ett visst värde som krossprodukt. Man kan också förmoda att lämplig krossbehandling ger material av bättre kvalitet än det enstaka prov som testats för denna undersökning. Anm. När det gäller granitkroppen i sin helhet finns det anledning förmoda att de centrala delarna av kroppen (t.ex. vid Kilatorp) är av bättre kvalitet.

16 15 7C Borås NO B 1012 Soptippen, Frisegårdstorp (Kartklipp B2) Kommun: Vårgårda och Herrljunga Allmänt: Den undersökta bergarten finns i de öst-västliga bergryggarna mellan Frisegårdstorp och Dyliden. Området ligger på gränsen mellan kommunerna. Norr ut ligger en sänka som nyttjas till soptipp. Åt söder ligger en sänka och närmast vägen finns en liten höjdrygg. Den senare innehåller samma bergart som i stenbrottet vid Galstad (B 1011). Volymen uppskattas till ca 1 5 milj. fm 3. Bergrund: Dominerande bergart är en röd till rödgrå gnejs med pegmatitådror och enstaka pegmatitgångar, Andelen glimmer är totalt under 10 volym-%. En kraftig omkristallisation har drabbat bergarten och delvis omvandlat den till en röd, småkornig och tämligen homogen bergart. Prov för materialtest och mikroskopisk analys har tagits vid vägbommen över infarten till soptippsområdet, Bergarten är där starkt omkristalliserad. I mikroskop framgår att bergarten består av ojämnt stora korn, oftast 1-3 mm i diameter. Korngränserna är oregelbundna och ej försedda med sekundärmineral, Dominerande mineral är kalifältspat, (ca 35 volym-%), kvarts (ca 30 volym-%) och plagioklas (ca 25 volym-%). Biotit ingår till ca 10 volym-%. Dessutom finns enstaka korn av titanit. Plagioklaskristallerna har ibland utskiljningar av kalifältspat (antipertit). Fältspaterna är friska och endast obetydligt seriticerade. Radioaktiviteten är ca 15 µr/h. Kvalitetsbedömning: Materialtest har utförts på prov från samma lokal som slippprovet. Provmaterialet togs med hammare i vägskärning. Bergkrosskvalitén är tämligen dålig. Slipvärdet är likaledes dåligt (tabell 1 och 2 samt bilaga 8).

17

18 17 7C Borås NO B 1013 Väster om Solliden (Kartklipp B3) Kommun: Herrljunga Allmänt: Området ligger ca 2 km nord-nordöst Herrljunga. Terrängen består av små bergkullar, som mestadels är skogbeklädd. Åt norr avgränsas området av ett mossparti med en skjutbana. Volymen uppskattas till ca 2 milj. fm 3. Berggrund: Dominerande bergart är en ljusgrå gnejs, som bildats genom migmatitisk upplösning av en äldre gnejs. Dessutom finns en mörk amfibolitisk bergart i spridda mindre kroppar. I den senare har upptagits ett några meter djupt hål för att undersöka eventuellt kisinnehåll. Den ljusgrå gnejsen består av kvarts, plagioklas, kalifältspat samt ca 5 volym-% mörk glimmer och 5 volym-% hornblände, Mineralkornen är ojämnstora ( mm). Korngränserna är tämligen enkla. Viss seriticering finns i mikrosprickor och längs korngränser. Radioaktiviteten är ca 15 µr/h. Kvalitetsbedömning: Ett prov har tagits i den ljusa migmatitiska gnejsen ca 100 m öster om skjutvallen. Berkrosskvalitén är tämligen dålig och slipvärdet högt (tabell 1 och 2 samt bilaga 2). Bergarten är alltså tämligen dålig men kan dock anses vara bättre än huvuddelen av gnejserna norr om Herrljunga.

19

20 19 7C Botas NO B 1014 Smedstorp (Kartklipp B4) Kommun: Herrljunga Allmänt: Denna fyndighet ligger 2 km norr om Mollasjön. Berget går i dagen väster vägen mot Annelund. Blottningsgraden är alltså mycket dålig men man kan förmoda att de täckande jordlagren till stor del utgörs av en grusavlagring. Volymen uppskattas till >2 milj. fm 3. Berggrund: Vägskämingen innehåller en röd, glimmerfattig och finkornig granitisk bergart. Den är stråkvis något förskiffrad. Mikroskopprov från vägskärningen visar en jämnt finkornig bergart där de enskilda kornen oftast är mindre än 1 mm. Korngränserna är oregelbundna och infingrande. Kornfogningen är alltså god. Mirieralen utgörs av kvarts, kalifältspat och plagioklas. Små korn av biotit utgör ca 1 volym-% av bergarten. Den är alltså extremt glimmerfattig. Enstaka korn av magnetit och titanit finns även. En viss anhopning av små, sena glimmermineral finns i mikrosprickor. De senare kan antas vara beroende på närheten till den rörelsezon, som den åt öster liggande dalsänkan utgör. Mikrosprickorna bör minska åt väster in i fyndigheten. Radioaktiviteten är ca 15 µr/h. Kvalitetsbedömning: Prov från vägskärningen ger tämligen god bergkrosskvalité och slipvärde 2.38 (tabell 1 och 2 samt bilaga 3). Båda är de bästa som uppmätts i Herrljunga och Vårgårda kommuner. Slipvärdet f år betecknas som bra. Styrkegraden kan väntas vara bättre åt väster, vid sidan av dalstråket. Kvalitetsmässigt är denna fyndighet definitivt av intresse. Anm. En närmare undersökning av denna fyndighet bör göras i kombination med utvärdering av grusförekomsten. Utbredningen av berg med den goda kvalité, som vägskärningen uppvisar, är ej känd.

21 20 7C Borås SO B 1021 Klevaberget, N Borgstena (Kartklipp B4) Kommun: Herrljunga Allmänt: Denna fyndighet ligger i södra delen av kommunen på gränsen till Borås kommun. Ett höjdområde ligger väster om vägen. Bergsstupet mot söder år brant. Det flacka platåområdet norr om bergstoppen och område ned mot vägen består av samma rödgrå bergart, som ingår i provet. Volymen uppskattas till >4 milj. fm 3. Berggrund: Klevabergets norra del, som ligger i Herrljunga kommun består av en rödgrå granitisk gnejs. I denna finns dels små amfibolitskivor samt en del pegmatitgångar. Tillsammans utgör dessa avvikande bergarter maximalt några volym-%. I de södra och undre delarna av berget kan ådrigare gnejs inkomma. Prov för materialtest och mikroskopisk undersökning har framsprängts i en liten häll ca 40 m väster om vägen. Bergarten består mestadels av 1-3 mm stora korn. Kornfogningen år komplex och kornen fingrar in i varandra. En del ådror håller halvcentimeterstora korn av fältspater, kvarts och hornblände. För övrigt ingår kvarts, kalifältspat och plagioklas i ungefärligen lika andelar (25-30%). De mörka mineralen utgörs av biotit och hornblände i ungefär lika andelar totalt ca 12 volym-%. I ådrorna dominerar hornblände över biotit. Fältspaterna (särskilt plagioklasen) innehåller en del små glimmermineral (sericit). En del biotitkorn är delvis omvandlade till klorit. Radioaktiviteten är ca 15 µr/h. Kvalitetsbedömning: Materialtestet ger tämligen god bergkrosskvalité. Sprödhetstalet är det lägsta av de 8 testade proverna. Slipvärdet är ganska högt, dock det 3:e bästa av de testade proverna (tabell 1 och 2 samt bilaga 5).

22

23

24 23 Tabell 1. Inventerade bergområden. Top. Lokal- Nr. Kart- Namn Berg- Uppskattad Medel- Jordtäcke Bergkross kart- koordinater klipp (sid 3) volym (fm 3 ) mäktig- medelmäk- kvalitet blad het (m) tighet (m) (fig. 4) 7C NV 64355/13144 B1001 B1 Torpet 2+3 >3 milj IV (<0.5) 7C NV 64428/13159 B1002 B1 Rävaberget 2 >4 milj III (<05) 7C NV 64297/ B1003 B2 Nortorp 1+2 >3 milj IV (0.5) 7C NO 64396/13258 B1011 B2 Galstad 4 1 milj IV (2) 7C NO 64402/13270 B1012 B2 Soptippen milj.? 15 1 IV Frisegårdstorp 7C NO 64449/13376 B1013 B3 väst Solliden 1+5 ca 2milj. 10 0,5 IV 7C NO 64283/13378 B1014 B4 Smedstorp 3 >2 milj.? 15 (>1) III 7C SO 64225/13348 B1021 B4 Klevaberget 2 >4 milj. 25 (1) III Tabell 2. Sammanställning av testresultat, Statens väg- och trafikinstitut Nr Kompakt- Flisig- Spröd- Slip- Anm. densitet hetstal hetstal värde B Gråröd medelkornig gnejs och gångar av aplitgranit B Gråröd-rödgrågnejs rekristalliserad B Rödgrå ådergnejs B Gråröd, gnejsig ögongranit B Röd rekristalliserad ådergnejs B Ljusgrå migmatitisk gnejs B Röd finkornig gnejs rekristalliserad B Röd medelkornig gnejs rekristalliserad

25 24 Litteratur: Borell, R., 1970: Bestämning av petrografisk sammansättning hos betongballast. Cement och Betong 1970:4. Dverstorp, B., Gass, R., Hellsbom, J., Jonasson, J., Lundgren, L.-E., Mathiasson, O. och Åkerlund, O., 1985: Tektonisk och bergmekanisk studie inom kartbladen 7D Ulricehamn SV och SO. Chalmers Tekn, Högsk. Geol, lnst. Publ. B274. Mark AMA, 1972: Råd och anvisningar. Allmän material och arbetsbeskrivning för markarbeten. Samuelsson, L, Larson, S.Å, Åhäll, K.-I, Lundqvist, 1,, Brouzell, J. och Berglund, J., 1988: Beskrivning till provisoriska översiktliga berggrundskartan Borås. - SGU Ba 41. Statens betongkommitté, 1973: 85. Bestämmelser för betongkonstruktioner. Material och utförande. Betong. Svensk Byggtjänst. Stockholm Statens naturvårdsverk, 1983: Inventering av naturgrus och alternativa material-allmänna råd. SNV Råd och riktlinjer 1983:5. Statens vägverk, 1984: BYA 84. Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna råd. TU 154. Statens vägverk, 1986: Kvalitetskrav på stenmaterial, slitlager. BYA Nytt 1986.

26

27 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.1 Bergförekomst B1001 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: V1 Provtagningsplats: 7C NV 64355/13144 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHESTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

28 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.2 Bergförekomst B1013 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: H2 Provtagningsplats: 7C NO 64449/13374 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTÄL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

29 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.3 Bergförekomst B1014 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: H3 Provtagningsplats: 7C NO 6423/13378 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

30 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.4 Bergförekomst B1002 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: V3 Provtagningsplats: 7C NV 64428/13159 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

31 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.5 Bergförekomst B1021 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: H5 Provtagningspiats: 7C SO 64225/13348 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

32 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.6 Bergförekomst B1003 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: V5 Provtagnirigsplats: 7C NV 64297/13230 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-64): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

33 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.7 Bergförekomst B1011 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: V7 Provtagningsplats: 7C NO 64396/13258 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

34 R E S U L T A T B L AN K E T T BIL.8 Bergförekomst B1012 Uppdragsgivare: SGU GÖTEBORG VTI nr: Lab.ärende nr: Provets märkning: V9 Provtagningsplats: 7C NO 64401/13258 Enskilda värden Medelvärde FLISIGHETSTAL (MBB 9-84): SPRÖDHETSTAL (MBB 10-84): SLIPVÄRDE (MBB 31-85): KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79): KROSSYTEGRAD (MBB 43-84): Helt krossat/okrossat LT-INDEX (MBB 44-84): LT 3 LT 5

35 Fet stil = publicerad rapport * = rapporten finns ännu tillgänglig FULLSTÄNDIG LISTA ÖVER RAPPORTER SOM PRODUCERATS VID LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN (MILJÖVÅRDSENHETEN) ENDAST ETT BEGRÄNSAT ANTAL AV RAPPORTERNA FINNS ÄNNU TILLGÄNGLIGA. VARJE RAPPORT KOSTAR FÖR NÄRVARANDE 30 KRONOR 1967:1 Inventering över markområden som för framtiden fredas från skogsplantering. Dals Ed, Färgelanda och Bollebygdsdistriktet Landskapsvårdsinventering i Älvsborgs län 1969:1 Strandzonens och flora och vegetation vid Mjörn 1969:2 Nolhagaviken - en botanisk kartering och inventering 1969:3 Naturvård i Sjuhäradsbygden 1971:1 Vegetationsundersökning av Ränsliden och Bräcke ängar 1971:2 Sammanställning av ur naturskyddssynpunkt värdefulla områden i Dalsland 1971:3 Vegetationen inom Yttre Bodane (SNV) 1971:4 En botanisk och zoologisk inventering av Vassbotten 1971:5 Naturinventering av Surte, Lilla Edet, Bjärke 1972:1 Myrinventering av Älvsborgs län. Norra och Mellersta delen. 1972:2 Häggådalen i Marks kommun 1973:1 Fågelsjöar i Älvsborgs län 1973:2 Översiktlig naturinventering av nordvästra Dalsland 1973:3 Översiktlig naturinventering i Tranemo kommun 1973:4 Översiktlig naturinventering i Svenljunga kommun 1973:5 Översiktlig naturinventering i Vårgårda 1973:6 Översiktlig naturinventering i Herrljunga 1973:7 Bokskogar i södra Älvsborgs län * 1974:1 Botanisk inventering Baktrågen 1974:2 Naturinventering av Brudfjället 1974:3 Myrinventering av Älvsborgs län. Södra delen 1974:4 Vegetationen på Kråkeboberg. Skötsel och förslag till reservatsavgränsning 1974:5 Trollås 1974:6 Inventering av ädellövskogar i Älvsborgs län 1975 Grusinventering i Borås kommun 1975:1 Ravinlandskapet i Gesäter 1975:2 Skötselplan för naturreservatet Baldersnäs 1975:3 Naturinventering av Halle- och Hunneberg. I. Geovetenskap 1975:4 Naturinventering av Halle- och Hunneberg. II. Botanik 1975:5 Naturinventering av Halle- och Hunneberg. III. Zoologi 1975:6 Naturinventering av Halle- och Hunneberg. IV. Landskapsbildanalys 1975:7 Naturinventering av Halle- och Hunneberg. V. Friluftsliv 1 och :8 Fegen, Kalvsjön. Sammanställning av naturinventeringar 1975:9 Fegen, Kalvsjön. Naturgeografi 1975:10 Fegen, Kalvsjön. Kulturlandskap 1975:11 Fegen, Kalvsjön. Vegetation 1975:12 Fegen, Kalvsjön. Fågelfauna 1975:13 Fegen, Kalvsjön. Limnologisk undersökning 1975:14 Ramlamossen naturinventering 1975:15 Buarås 1975:16 Inventering av fiskgjuse i västgötadelen av Älvsborgs län 1976:1 Skötselplan för naturreservatet Baktrågen * 1976:2 Kroppefjäll - Naturbeskrivning, utvärdering, förslag till markdisposition 1976:3 Naturinventering av Gösjön 1976:4 Örekilsälvens dalgång- en naturinventering 1976:5 Naturinventering av Henriksholm * 1976:6 Fritid i Älvsborgs län * 1976:7 Naturinventering av Kroppefjäll

36 1976:8 Kroppefjäll - förslag till markanvändning och åtgärder 1976:9 Åsundenområdet Naturinventering av Skärboområdet 1977:2 Ryr - Botanisk inventering av ett skifferområde i Dalsland * 1977:3 Naturinventering av Lärkemossen-Fåglumsmossen 1977:4 Skötselplan för naturreservatet Hullsjön 1978:1 Fördjupad naturinventering och landskapsbeskrivning Edsleskogsområdet 1978:2 Halle- och Hunneberg. Sammanfattande rapport * 1979:1 Tösse skärgård - naturbeskrivning och förslag till åtgärder för bevarande * 1979:2 Ödskölts moar - geologisk inventering och naturvårdsbedömning 1979:3 Vänersnäs - översiktlig naturinventering * 1979:4 Vassgårdenområdet - geologisk inventering och naturvårdsbedömning 1979: 5 Skoglig inventering av Sörknattenområdet 1979:6 Landskapsinventering av området runt Dalslands kanal i Melleruds kommun 1980 Länsprogram -80. Bilaga 4, Miljöskydd och naturvård * 1980:1 Försurning av grundvatten i Älvsborgs län * 1980:2 Försurning av sjöar i Älvsborgs län * 1980:3 Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta älvs dalgång 1977 * 1980:4 Grusinventering - Bengtsfors kommun 1980:5 Ornitologisk inventering av Hästefjordsområdet * 1980:6 Grusinventering - Dals Eds kommun * 1980:7 Stora Le i Dalsland en limnologisk undersökning 1979 * 1980:8 Ivägsåsen och Moarne, geologisk inventering * 1980:9 Skjutbanor i Älvsborgs län, inventering * 1980:10 Grusinventering - Melleruds kommun 1980:11 Inventering av kryptogamfloran i Sörknattenområdet 1980:12 Översiktlig naturinventering av kanalkontaktzonen i Bengtsfors kommun 1980:13 Kryptogaminventering längs Stora Le's östsida * 1981:1 Jämförande inventering av våtmarker i Västgötadelen av Älvsborgs län * 1981:2 Försurningseffekter på sötvattenmollusker 1981:3 Försurning av grundvatten i Älvsborgs län 1981:4 Grusförsörjningsöversikt för Tvåstad 1981:5 Motorsport och vattenskidbanor i Älvsborgs län * 1981:6 Hjortens udde, geomorfologisk naturvårdsinventering * 1981:7 Jämförande inventering av våtmarker i Dalsland * 1981:8 Naturinventering av Stora Tresticklaområdet * 1981:9 Översiktlig naturinventering av vissa vattendragssträckor 1981:10 Inventering av Äramossen Rullamossen * Miljövårdsplanering i Älvsborgs län * 1982:2 Modell-bilar-båtar-flyg i Älvsborgs län, inventering * 1982:3 Grusinventering - Färgelanda kommun * 1982:4 Grusinventering - Åmåls kommun * 1982:5 Kvartär- och berggrundsgeologisk Guide över Dalsland * 1982:6 Djup och Tansjön - en limnologisk undersökning 1981 * 1982:7 Grusinventering - Ulricehamns kommun 1982:8 Inventering av Egersknattenområdet 1982:9 Informationsplan för Halle- och Hunneberg 1983: 1 Biologisk referensundersökning av åtta vattendrag i Älvsborgs län * 1983:2 Naturinventering av Tingvallamossen * 1983:3 Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt 1983:4 Dalsländska floralokaler Bassystem för användning av kalkningsregister * 1984:1 Tillförsel och transport av näringsämnen i Dalbergså, Dalsland * 1984:2 Bredfjället Väktorområdet * 1984:3 Göta älvs dalgång - geovetenskapligt underlagsmaterial * 1984:4 Dalslands kanal - en utvärdering av recipientundersökningar