Områdesbeskrivning av kartbilagorna BERG

Transkript

1

2 Planeringsunderlag augusti 2001 Områdesbeskrivning av kartbilagorna BERG Områdena är valda med utgångspunkt från en avstämning gentemot motstående intressen (se föregående kapitel) och bergkvaliteten. Det finns generellt 3 bergkvalitetsområden till grund för utredningen. Samtliga utvalda områden har hög hällfrekvens. De tre kategorierna är: 1) Områden som utpekas som lämpliga för bergtäkt i bergkvalitetskartan (bergkvalitetsklass 1 och 2 se nedan). 2) Områden som berginventerats. 3) Områden där berggrundgeolog bedömt att det kan finnas brytvärt berg utifrån analoga översiktliga berggrundskartor (OBS enbart en kvalificerad bedömning). Kort om Bergkvalitetskartan Ca 35 prov per blad om 25 x 25 km Bergkvalitetsklasserna baseras på: - Kulkvarnsvärde - Los Angeles tal - Punktlastindex övriga analyser: - petrografisk analys - strålning Med utgångspunkt från de analyser som gjorts på olika platser och som ansetts väl representera bergmassan har man gjort en ytmässig tolkning av berggrunden. Tolkningen kan endast anses som en vägledning om den underliggande bergmassans kvalitet. Detaljundersökningar måste till innan prospektering. Områdesbeskrivningar kommunvis (beskrivningen avser bergkvaliteten enligt resonemanget ovan) Eskilstuna kommun Områdesbeteckning 601 Tämligen god till tämligen dålig kvalité. Kulkvarnsvärde runt 16. Berginventering finns*. 602 God bergkvalité. Kulkvarnsvärde ca Berginventering finns*. 603 God bergkvalité. Kulkvarnsvärde ca Berginventering finns*. 604 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) 605 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) 606 God bergkvalité. Kulkvarnsvärde ca Berginventering finns*. 607 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) 608 God bergkvalité. Kulkvarnsvärde ca Berginventering finns*. 609 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) 610 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) Fet stil områden som i första hand bör tas i bruk för bergtäktsverksamhet. Dessa har ansetts intressantast ur ett transport och bergkvalitetsperspektiv. * Krossbergsinventering i Eskilstuna kommun januari 2000 ( /99) SGU 49

3 Planeringsunderlag augusti 2001 Västerås stad Beteckning 201 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 1 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000), kulkvarn Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan) 210 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan)* 211 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan)* 212 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån berggrundskartan)* 213 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn 8 18 Fet stil områden som i första hand bör tas i bruk för bergtäktsverksamhet. Dessa har ansetts intressantast ur ett transport och bergkvalitetsperspektiv. * Berginventering finns i området. Krossberginventering inom södra delarna av Västmanlands län. Rapport 1991:5 Enköpings kommun Beteckning 101 Berginventering finns*. God bergkvalité 6-14 kulkvarn 102 Berginventering finns*. God bergkvalité 6-14 kulkvarn 103 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn 8 18 Lämpligast området i kommunen. 105 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 106 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 107 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 109 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 110 Berginventering finns*. Medelgod bergkvalité kulkvarn 111 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 114 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 115 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Bergkvalitetsklass 1 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn 5 8 Fet stil områden som i första hand bör tas i bruk för bergtäktsverksamhet. Dessa har ansetts intressantast ur ett transport och bergkvalitetsperspektiv. * Inventering av krossberg i Uppsala län 1997:19 Länsstyrelsen i Uppsala län 50

4 Planeringsunderlag augusti 2001 Surahammars kommun Beteckning 401 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 402 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 403 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 404 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 405 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 406 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 407 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån SGU:s nya berggrundskarta 1:50 000) Berginventering finns i området*. 408 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån SGU:s nya berggrundskarta 1:50 000) 409 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn Obs markeringen 301 på kartan felaktig. Uppmärksammats efter tryckning av kartorna. 303, 209 Se Sala och Västerås för kommentar. Fet stil områden som i första hand bör tas i bruk för bergtäktsverksamhet. Dessa har ansetts intressantast ur ett transport- och bergkvalitetsperspektiv. Hallstahammars kommun Beteckning 501 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 503 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån översiktliga bergrundakartor) 505 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn 8 18 Finns även berginventering*. 506 Bergkvalitetsklass 2 enligt bergkvalitetskartan (SGU skala 1:50 000) kulkvarn 8 18 Finns även berginventering*. 201,202, Se Västerås stads kommentar 203, 204,205, 206 * Krossberginventering inom södra delarna av Västmanlands län. Rapport 1991:5 : Så länge Vändle bergtäkt (nr 206) är i drift finns ingen anledning att öppna någon bergtäkt i kommunen. Sala kommun Beteckning 303 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån ny bergrundskarta 1:50 000) 306 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån ny bergrundskarta 1:50 000) 305 En täktprövning enligt miljöbalken pågår i området. 307 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån ny bergrundskarta 1:50 000) 308 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån ny bergrundskarta 1:50 000) Prover i området visar på kulkvarnsvärden ned till 6 7. Lämpligast område i kommunen. 309 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån äldre översiktlig bergrundskarta) 310 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån ny bergrundskarta 1:50 000) 311 Berginventering finns*. Bergkvalité 8-11 kulkvarn. 312 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån äldre översiktlig bergrundskarta) 313 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån äldre översiktlig bergrundskarta) 314 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån äldre översiktlig bergrundskarta) 315 Troligtvis brytvärt berg (tolkat av geolog utifrån äldre översiktlig bergrundskarta) Fet stil områden som i första hand bör tas i bruk för bergtäktsverksamhet. Dessa har ansetts intressantast ur ett transport- och bergkvalitetsperspektiv. * Berginventering i norra Västmanlands län ISSN Länsstyrelsen i Västmanlands län 51

5

6

7

8

9

10 Planeringsunderlag augusti 2001 Platser för masshantering Målet är att det i varje kommun ska finnas områden för mellanlagring och massåtervinning. Diskussioner om sådana platser har påbörjats främst i Västerås men även i Eskilstuna. De platser som diskuterats i Västerås redovisas nedan. I Eskilstuna diskuteras området vid deras avfallsanläggning. I regionen bör det finnas minst en återvinningsstation i varje kommuncentra. I Västerås stad har det startats en samordningsgrupp för masshanteringsfrågor för att främja återvinningen av massor. Läs mer om den under kapitlet massåtervinning. De förslag som tagits upp på massåtervinningsplatser redovisas nedan. Banverket undersöker för tillfället områden lämpade för terminaler/omlastning av varor och material i regionen. Rena jord och lermassor behövs för sluttäckning av gryta deponin Det finns ideér om att starta upp en sorteringsanläggning för rivningsavfall och massaåtervinning Gryta avfallsstation HÖKÅSEN GRYTA "Lugna gatan" - lämpligt för deponering och mellanlagring av rena massor. Massor kan användas för att efterbehandla den gamla tippen på platsen. VÄSTERÅS VÄSTERÅS HAMN Hamnen är lämplig för mellanlastning av massor mellan lastbil och båt/järnväg # Utbyggnaden av Västerås hamn kräver stora mängder rena massor. Karta med platser lämpliga för återvinning/omlastning av massor i Västerås tätort. 57