Vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget i Nordmalings kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget i Nordmalings kommun Miljökonsekvensbeskrivning 7 november 2003 Infraplan AB Enetjärn Natur AB Granér Natur och Miljö Svevind AB Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

2 Förord Innehåll Svevind AB avser att etablera en vindkraftanläggning med en sammantagen effekt av ca 80 MW på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Anläggningens storlek medför att den skall prövas enligt Miljöbalken. I miljöbalksprövningen skall samråd hållas med de som på något sätt blir berörda av anläggningen. Inför tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västerbottens län har Svevind AB frågat närboende om deras syn på projektet. Inkomna synpunkter har lämnats till Länsstyrelsen den 11 juni 2003, varefter Länsstyrelsen den 30 juni 2003 beslutat att projektet anses ha betydande miljöpåverkan. Därför behöver utökat samråd inkl miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras i samband med miljöansökan för projektet. Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som ett projektet kan medföra samt att föreslå åtgärder så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till om de nya vindkraftverken inte etableras, det så kallade nollalternativet. Utökat samråd genomfördes under perioden 8-28 september 2003 samordnat med samrådet för detaljplaneprocessen. Detta dokument utgör del av Svevind ABs ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken och kommer samtidigt att utgöra MKB till den detaljplan som Nordmalings kommun avser upprätta för området. Umeå Mikael Kyrk projektansvarig Svevind AB mikael.kyrk@svevind.se Umestans Företagspark Hus 3, Umeå Tel Fax Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Infraplan AB genom: Stellan Lundberg, Infraplan AB, projektansvarig, utformning av anläggningen, kvalitetssäkring Tryggve Sigurdson, projektledare, Infraplan AB. Tomas Strömberg, Infraplan AB, detaljplan Hans Svensson, Infraplan AB, detaljplan Anders Enetjärn, Enetjärn Natur AB, konsekvenser för naturmiljön, rörliga friluftslivet och rennäringen Anders Granér, Granér Natur och Miljö, inventering av fågellivet Taina Heikkilä, Enetjärn Natur AB, konsekvenser för rennäringen Nu är vi här MILJÖDOMSTOLEN REGERINGEN Länsstyrelsen MILJÖDOMSTOLEN Utökat samråd Ansökan med MKB Yttrande Tillåtlighet Remissvar Tidigt samråd Tar ställning till betydande miljöpåverkan, projektets genomförbarhet och preciserar krav avseende utökat samråd och MKB. Kungörelse och remiss Beslutar om lokaliseringen Beslutar om villkoren Tillstånd med villkor Länsstyrelse Kommun Statliga myndigheter Intresseorganisationer och berörda Ev överklagande till miljööverdomstolen med möjlighet att överklaga till Högsta Domstolen Förord... 2 Sammanfattning Bakgrund Vindkraft minskar miljöbelastningen Miljöbalken Presentation av projektet Lokalisering Områdets lämplighet för vindkraft Områdets vindläge Vindkraft i Norrland Anläggningens utformning och omfattning Alternativ Alternativa platser Alternativa utformningar av anläggningen Nollalternativ Markanvändning och riksintressen Markanvändning i området Riksintressen Rennäringen Konsekvensbegränsande åtgärder Lokalisering Utformning av anläggningen Utformning av vindkraftverken Utformning av anslutande kraftledningsnät Uppförandet av anläggningen Rutiner för drift och underhåll Återställande Konsekvenser för hälsa och säkerhet Ljud Skuggbildning/reflexer Elektromagnetiska fält Risker Konsekvenser för landskapsbilden Landskapsanalys Konsekvenser Konsekvenser för naturmiljön Nuvarande förhållanden Konsekvensbegränsande åtgärder Kvarstående konsekvenser Utsläpp till luft och vatten Konsekvenser för rennäringen Lagstiftning Byrkije Reinbeitesdistrikt Vilhelmina norra sameby Betesförhållanden på Gabrielsberget Tidigare studier om mänsklig påverkan på renar Konsekvensbegränsande åtgärder Kvarstående konsekvenser Möjliga kompensationsåtgärder Gabrielsberget som en pilotanläggning Konsekvenser för jakt och övrigt friluftsliv Nuvarande förhållanden Konsekvenser Konsekvenser för kulturmiljövården Topografi och fornlämningsmiljö Aspeå fäbodar Konsekvenser för kulturmiljövården Konsekvenser under byggtiden Avveckling och återställande Uppfyllelse av uppsatta miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Samlad bedömning Villkor, uppföljning och kontroll Samråd Tidigt samråd Utökat samråd Referenser Kartor Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

3 Sammanfattning Svevind AB har för avsikt att uppföra ca 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Verken kommer att ha en navhöjd på ca 100 meter och en rotordiameter på ca 80 meter. Den totala installerade effekten beräknas till högst 80 MW med en total årsproduktion av minst 150 milj kwh, vilket motsvarar elkonsumtionen i eluppvärmda villor eller hushållsel i villor eller lägenheter. Området där vindkraftverken planeras stå består av häll-, myr- och skogsmark. Marken består av mestadels impediment som inte används för skogsbruk. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. En vindkraftsanläggning på platsen bedöms inte heller konkurrera med några allmänna intressen för naturvård eller friluftsliv. Området är inte detaljplanerat, men förslag till detaljplan för vindkraft har tagits fram. Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed mycket liten belastning på naturen och bidrar därför till en minskning av de utsläpp som skulle ske med alternativ elproduktion. Vindkraftverk kan medföra olägenheter som buller, skuggor och reflexer. Dessa begränsas genom att: vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. föreslagna vindkraftverk har variabelt varvtal med lägre ljudnivå vid låga vindhastigheter. kraftverken kan stängas av under de perioder skuggor eller ljud kan verka störande. rotorbladen är antireflexbehandlade. Vindkraftverken påverkar även landskapsbilden i området, främst från havet och från E4. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men vindkraftverk kan också uppfattas som störande inslag i miljön. Vindkraftparken kommer att ge förbipasserande en positiv bild av Nordmaling som miljökommun. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttorna också mer påtaglig för de kringboende. Under byggtiden förekommer vissa störningar främst genom transporter i samband med resningen av vindkraftverken. Efter vindkraftanläggningens livstid nedmonteras vindkraftverken och marken återställs. Sammantaget ger vindkraftetableringen på Gabrielsberget följande effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Förändrad markanvändning av maximalt 20 ha skogmark. Förhöjd ljudnivå, utan att överskrida gränsvärden för bostäder och fritidsboende. Påverkan på landskapsbilden, främst från väg E4 och från havet. Påverkan på markvegetation, värdefulla skogsbestånd, myrar och fåglar förväntas bli liten. Påverkan på Gabrielsberget som ett stort, obrutet område förväntas bli stor. Påverkan på rennäringen har beskrivits med två olika scenarier. Lokal påverkan kan bli stor medan påverkan på berörd samebys hela vinterbetesförhållanden bedöms bli liten. Nollalternativets fortsatta brukande av marken som idag, med skogsbruk, innebär att landskapsbilden inte påverkas, att bullernivåerna blir oförändrade, men att den sammantagna negativa miljöpåverkan blir betydligt större beroende på att mer miljöskadlig elproduktion behöver användas istället. Vindkraftanläggningen bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den föreslagna anläggningen vara små med föreslagen lokalisering och utformning. Tidigt samråd har hållits med berörda fastighetsägare, Vilhelmina och Byrkije samebyar, Länsstyrelserna i Västerbottens och Västernorrlands län och Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner. Utökat samråd har genomförts under perioden 8-28 september Ett öppet samrådsmöte genomfördes den 10 september i Aspeå bygdegård. De samrådsremisser som inkommit redovisas i kapitel 18. Salberg Nyland Gabrielsberget Ava Aspeå Nordmaling Lögdeå Rundvik Översiktskarta över anläggningen Fotomontage. Vy österut från Nyland. Storsvedjeberget skymmer verkens nedre delar. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

4 1. Bakgrund 1.1 Vindkraft minskar miljöbelastningen 1.2 Miljöbalken Hänsynsregler omfattas inte av något riksintresse. Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur att öka med cirka 2 grader Celsius till år 2100, havsytan kommer att stiga med minst 50 centimeter, så att kustområden översvämmas. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med procent, konstaterar FN:s klimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (1995). Utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft producerar absolut ren energi; den ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter. IPCC anger en snabb utbyggnad av förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossileldade kraftverk. Vindkraften bidrar alltså direkt till att minska miljöbelastningen. Det har en positiv påverkan både för landskapsbilden (minskad skogsdöd), det rörliga friluftlivet (reducerad algblomning på badstränder etc) och naturmiljön i stort. Sveriges riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske genom inhemska och förnyelsebara energikällor. Miljöbalkens syfte Enligt MB 1 kap 1 skall Miljöbalken tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Vindkraften är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Vindkraftanläggningen är utformad med stor hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer. (se kap 8-11) 3. den biologiska mångfalden bevaras Vindkraften bidrar till bättre naturmiljö och den biologiska mångfaldens bevarande främst genom att luftförorenande produktion ersätts. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Det nuvarande energiproduktionssystemet är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning. 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås, Efter sin ekonomiska livslängd, ca år, kan ett vindkraft monteras ned och återvinnas. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. I 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 ) Svevind AB avser att genom den pågående samrådsoch utredningsprocessen redovisa behovet av den föreslagna vindkraftanläggningen och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fall Svevind AB inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät för konsultation. Kunskapskravet (MB 2 kap 2 ) Svevind AB ingår i Boreas-koncernen, som har lång erfarenhet av vindkraft och miljöarbete och har därmed den kunskap som krävs för projektering och uppförande av vindkraft. Infraplan AB, har lång erfarenhet av samhällsplaneringens alla skeden, från idé till förverkligat projekt och stor erfarenhet av samverkan med myndigheter, näringsliv och allmänhet. Enetjärn Natur och Granér Natur har bred erfarenhet från inventeringar och utredningar i samband med både naturskydd och exploateringar. Många fältarbetsdagar har ägnats åt att studera det nu aktuella området. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) Stor omsorg har lagts på att förebygga att anläggningen medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den senast beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Endast miljöoch kvalitetscertifierade underleverantörer kommer att anlitas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 4 ) Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Vindenergin beräknas vara hög. Området Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 ) Vindkraften är en förnybar energikälla och ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Efter år plockas verket ner för att återvinnas. Produktvalsprincipen (MB 2 kap 5 ) Vindkraftanläggningen bedöms producera minst 150 milj kwh per år, vilket motsvarar behovet av hushållsel i villor. Detta minskar koldioxidutsläppen med ca ton, minskar svaveldioxidutsläppen med ca 430 ton, minskar kväveoxidutsläppen med ca 390 ton per år och sparar naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. Skälighetsprincipen (MB 2 kap 7 ) Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående stycke) bedöms att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skälig. Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap 8 ) Vindkraften kan ses som en gäst i landskapet då dess effekter är reversibla. Vindkraftverk kan plockas ner utan att lämna några betydande spår i landskapet. Stoppregeln (MB 2 kap 9 ) Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa kommer verksamheten att omprövas. 4 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

5 2. Presentation av projektet 2.1 Lokalisering Gabrielsberget ligger väster om E4 i södra delen av Nordmalings kommun, ca 11 km västsydväst om Nordmalings tätort. Det berörda området omfattar 24 fastigheter. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Svevind AB har under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Västerbotten. Med anledning av de höga kostnader som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft har fokus legat på kustkommunerna. Gabrielsberget uppfattas som intressant för vindkraft för att: platsen har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet i Nordmaling för distributionen. avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är stort. den stora andelen skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas. Vindkraft är således ett av de användningsområden som området är mest lämpat för. 2.3 Områdets vindläge Vindresurserna för området bedömdes inledningsvis utifrån den vindresurskartering som SMHI genomförde 1999 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län (se karta nedan). Denna kartering gjordes emellertid endast för vindenergin på 50 meters höjd över marken. Svevind AB har därför låtit Meteoroligiska Institutionen på Uppsala Universitet utföra en mer detaljerad vindenergianalys av området på 100-metersnivån. Denna analys visade att: Vindenergierna ligger på nära dubbla nivån på 100 meters höjd jämfört med 50 meter. Vindenergierna är högre ovanför Gabrielsbergets topp än ute i havet. Karta 2:1 Årlig potentiell energiproduktion (MWh/m 2 /år) på 103 m höjd över marknivån enligt MIUU. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

6 2.4 Vindkraft i Norrland Vindkraftens inverkan på elpriset Prisbildningen för elkraft regleras i Ellagen och eftersom elpriset marknadsprissätts beroende på efterfrågan och utbud är det inte möjligt att ge en exakt bild av den nu föreslagna anläggningens påverkan. Generellt kan man dock säga att ytterligare produktionskapacitet i det nordiska elsystemet medverkar till att sänka marknadspriset på el. 1. Vindkraften minskar driftkostnaderna för reservkraftverk i systemet genom att dessa inte behöver köras lika mycket. 2. Vindkraften ökar leverenssäkerheten för effekt i systemet. 3. Vindkraften ökar leverenssäkerheten för energi, alternativt minskar risken för mycket höga priser. 4. Vindkraften orsakar ett behov av ökad reglering från sekund upp till vecka-månad i kraftsystemet. Kostnaden för denna reglering är dock relativt liten för vindkraftmängder upp till 5-10 TWh/år. Denna kostnad kan i vissa fall ses som ett negativt effektvärde. 5. Vindkraften och elförbrukningen varierar på ett likartat sätt över året med en högre nivå på vintern och lägre under sommaren. Vindkraften kompletterar därmet vattenkraften på ett bra sätt eftersom vattenflödet i älvarna är lägst på vintern då det blåser mest och då elkonsumtionen är som störst. Svevind ABs bedömning är att anläggningen på Gabrielsberget kommer att ha låg produktionskostnad och därmed bli ett attraktivt investeringsobjekt där man gärna ser ett lokalt ägande. Delägare i anläggningen får bättre prisnivåer än icke delägare. Anläggningens förutsättningar för ekonomisk lönsamhet De skäl som redovisas under avsnitt 2.2 gör sammantaget att Svevind AB bedömer de ekonomiska förutsättningarna som mycket goda för lönsam vindkraftproduktion på området. Karta 2:2 Vindkraftverk i drift (Källa: STEM 2003) Karta 2:3 Stamledningsnätet i Sverige 2002, källa Svenska kraftnät. Distributionsförutsättningar i ett vidare perspektiv Det övergripande distributionsnätet för el är till delar byggt för produktion av vattenkraft i Norrland och konsumtion av elenergi i södra Sverige. De lokala distributionsnäten längs kusten är ofta anpassade till konsumtion och kan därmed ha bristande distributionsförutsättningar. Länsstyrelsen i Västerbottens län har därför i remissvar avseende tidigare anläggningar önskat ett resonemang kring anläggningens påverkan på det övergripande distributionssystemet påverkan på det lokala distributionsnätet eventuella samverkanseffekter med vattenkraftsproduktionen i regionen När det gäller det övergripande distributionssystemet hänvisas i remissvaret till Svenska Kraftnäts rapport Övergripande förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havs- och fjällområden I denna rapport redovisas en starkt kritisk hållning till vindkraftsproduktion i Norrland då man anser att distributionsförlusterna är stora och att kraftnätet fordrar en kostsam utbyggnad vid en konsekvent satsning av vindkraftsproduktion i Norrland. Svenska Kraftnäts rapport har emellertid mött osedvanligt hård kritik i remissinstanserna (bl a professor Lennart Söder, KTH, 2002) då den endast studerat ett hypotetiskt scenario där all vindkraft lokaliseras till Norrland och att denna produktionskapacitet är fullt utnyttjad hela tiden, samtidigt som vattenkraften producerar maximalt. Vindkraften fungerar istället som ett bra komplement till vattenkraften, som under torrår då får bättre förutsättningar att spara vatten i magasinen för att undvika elbrist under vintern. Väderleken är olika i olika delar av landet. Om det är vindstilla i en region kan det blåsa i en annan. För att nå en jämn effekt på vindkraftproduktionen i landet bör vindkraftutbyggnaden därför spridas geografiskt, och inte koncentreras till en del av landet. 6 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

7 2.5 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser ca 40 vindkraftverk med en totaleffekt på max ca 80 MW. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN AND :9 1 NORDMALINGS KOMMUN Kojberget Ålidmyrorna Odlad mark 4:5 3 1:8 2 Sankmark, normal 1:12 2 Sankmark, svårframkomlig Vindkraftverk 1:13 3 Utredningsalternativet (se karta 2:4) bygger på verk av storleksklassen 2 MW, vilket innebär att kapacitetsutrymmet i elnätet medger 40 verk. Det utredningsalternativ som föreslås innefattar 40 verk. Dessa har utplacerats baserat på relativt omfattande rekognoseringar på plats. Kojmyran Djupmyrorna Bengtmyran JANSMARK 2:1 6:10 5 6: : : :14 3 Stormyrfoten 33 10:1 3 Stormyran 1:15 2 1: Starrmyran 1:7 3: :15 3:14 3:13 S:7 S:7 Fäbodberget 4:5 3 Toppmyrorna 1:8 2 1:12 2 Befintlig väg Ny väg Lattermyrberget 1: m Skala 1:20000 Lattermyran 1:9 2 4:11 5 4:3 2 3:19 4 Tjärnmyran 3:32 3 Vid utformningen av vindkraftparken har eftersträvats goda vindlägen, teknisk och ekonomisk genomförbarhet vad gäller vägdragning, samt miljöhänsyn, bl a vid vägnätets myrpassager. Om vindkraftverk placeras för tätt kan de störa varandras vind, med minskad elproduktion som följd. Längs den förhärskande vindriktningen bör avståndet mellan verken inte vara mer än 5 rotordiametrar (ca 400 m) och längs den förhärskande vindriktningen bör avståndet vara minst 10 rotordiametrar (ca 800 m). I den förordade utformningen frångås dessa värden på ett tiotal ställen, dels av miljöhänsyn och dels för att få bra höjdlägen för enskilda verk. De två verk som står närmast varandra är verk 6 och 11, med ca 280 m mellanrum. Nästa steg i utformningsprocessen är därför noggrannare produktionsberäkningar, vilka kommer att genomföras under sommaren/ hösten 2003 för att se om vissa verk stör varandra orimligt mycket samt vilka verk som ger bäst produktion. Därefter kan parkens utformning komma att justeras, genom att verk antingen flyttas eller tas bort. amyrberget 1:8 1:4 S 1:6 Tuvmyran ÖstraNyland Isberget Vedkasmyran 1:5 Tagelstarrmyran 4:12 ASPEÅ Valmyran Lappkåtamyran Storsvedjeberget 6:1 AVA 5:9 5: :1 3 Toppmyran :12 1 Rågmossamyran 21 6: :9 2: PLANOMRÅDESGRÄNS 17 2:13 1:10 Gvalkällbäcken 15 3:16 1:9 Illjärnsmyran :6 Gvalkällberget Gvalkällmyrorna :18 AVA :5 215 Gabrielsberget 222 Gabrielsmyran 5 1 Borren 11 4:5 4 2: : Vinsjöberget Vinsjön Vinbäcksberget : :1 190 Vinsjömyran 4:5 6 Svartsjön Orrmyrlandet Väganslutning mot Ava 8 Vinan 38 Orrmyrberget :5 1 5: : Slåttmyran :15 3 5: :15 4 Karta 2:4 Anläggningens föreslagna utformning Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

8 Teknik Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens elenergi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste teknik gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Denna beskrivning utgår från vindkraftverk från tillverkaren Enercon. I huvudalternativet används Enercon E-66 med 70 meters rotordiameter och ca 100 meters tornhöjd och 2 MW maxeffekt. På det studerade området beräknas de producera ca 4 miljoner kwh/st om året. De vindkraftverk som byggs i Sverige har som krav att de skall vara typgodkända enligt Boverkets regler. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för vindkraftverk brukar anges till mellan 20 och 30 år. Alternativt skulle större verk kunna användas, exempelvis Enercon E 112 med 114 meters rotordiameter, 124 m navhöjd och en maxeffekt på 4,5 MW. Dessa verk är dock inte typgodkända för Sverige ännu. Vägar Det vägnät som krävs för vindkraftparken är: Väganslutning fram till varje vindkraftverk. Uppställningsplats för kran vid respektive verk för uppförande och underhåll av verken. Det vägunderhåll som behövs är: Ev. stakning och vinterväghållning. Underhåll i form av grusning och i förekommande fall dikesrensning. Linjeföring Vid vägdragning har särskild hänsyn tagits till våtmarker och vattendrag för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Vägdragningen inom området beskrivs på karta 2:4. Ungefär 20 km skogsbilväg bedöms behöva nyanläggas inom området för att kunna uppföra och underhålla anläggningen. Tret- ton vägpassager till vindkraftverken passerar särskilt känsliga partier av våtmark. Varje enskild passage har studerats särskilt vad gäller intrång och byggteknik för att minska effekterna på omgivande våtmarker. Under kap 8.4 finns en redovisning av vägpassagernas läge samt vilka effekterna blir för våtmarkerna. Anslutning till allmänna vägnätet Inga nya vägar kommer att anslutas till befintliga allmänna vägar. De fem alternativa väganslutningar som diskuterats redovisas på Karta 2:5. Huvudalternativet, som ger lägst nybyggnadsbehov, är anslutning via Vinsjövägen. Anslutningen mot Vinsjövägen bör utformas genomgående upp mot anläggningen så att de tunga transporterna inte behöver stanna till innan uppförsbacken mot berget. Enercons verk E-40 i Bureå Karta 2:5 Alternativa väganslutningar till vindkraftsparken 8 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

9 Krav på vägstandard Vägarna kommer att byggs med standard som en skogsbilväg. De trailerfordon som nyttjas under byggtiden ställer dock vissa krav på vägstandarden: Kranfordonet har ett axeltryck på 12 ton och lastfordonen har ett axeltryck på max 10 ton. Vägar och underlag bör därför anläggas till en bärighet för 16 tons axeltryck. Vid enstaka tyngre förflyttningar används markplattor. Vägbredden behöver vara minst 4,0 meter med fri höjd på minst 4,65 m. Vägens lutning får vara maximalt 6 % vid grusbeläggning och maximalt 12% vid asfaltbeläggning. Större lutningar kan emellertid godkännas. Vändplatserna vid verken måste vara relativt horisontella och så stora att en kranbil kan ställas upp och klara av att lyfta bl a rotorbladen. För att klara bärigheten på lång sikt bör dränering genomföras på främst tillfartsvägarna upp mot Gabrielsberget. På den torra bergsplatån är dränering av vägarna bara partiellt erforderlig. Dräneringen bör utformas dels så att vattnet kan rinna efter vägen och dels så att erforderligt antal trummor kan finnas för att leda vattnet under vägen, se principskisser väg, till höger. På en del släta hällmarkspartier behövs inget fyllnadsmaterial utan vägen kan läggas direkt på hällarna, se principskiss. Detta minskar projektets miljöeffekter och underlättar efterbehandlingen. Mellan vissa partier behöver vägen gå på bank. Bankhöjden varierar beroende på höjdläget mellan berghällarna. I något eller några fall behöver trummor placeras i banken för att säkerställa att rinnande vatten kan ta sig tvärs vägens sträckning, se principskiss bank, till höger. Dränering Principskiss väg Slitlager Bärlager Terass Dräneringsrör ca 3,5 m - 6 m Vägslänt lutning 1:2-1:3 Ytterslänt Lutning 1:1,5 Underliggande mark Vägkroppen är uppbyggd av slitlager, bärlager och terassering. Underbyggnaden är den naturliga marken vägen byggas på. Slitlager Bärlager Terass Underliggande mark Berghäll Principskiss väg Om lutningana är måttliga kan anslutningsvägarna bitvis läggas direkt på hällarna. Slitlager Bärlager Terass Terass Vägslänt lutning 1:2-1:3 Dräneringsrör Principskiss bank Ev grusbädd Underliggande mark Väg till vindkraftverk. Bild från Bureå. Vändplan och uppställningsplats för kran. Vissa bankar går över våta marker vilket innebär att stora trummor läggs i banken för att säkerställa att vattnet kan flöda fritt. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

10 ning kommer sannolikt inte att behövas. El-kabel Elanslutning De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström som matas in i det nordeuropeiska elnätet. Fysiskt kommer dock strömmen att konsumeras inom närregionen. Produktionen överförs till högspänningsnätet via en transformator i området. Upp till 6 km ny 130 kvledning behöver byggas mellan transformatorstationen och befintlig 130 kv-ledning Harrsele- Rundvik-Gideåbacka-Domsjö. Denna går parallellt med E4 och ägs av Holmen Skog, men Vattenfall sköter driften. Den nya 130 kv-ledningen kräver linjekoncession och en separat MKB. Om ledningsdragningen kan samordnas i samma korridor som Banverkets planerade anslutningsledning till Botniabanan (se karta 2:6) blir både kostnader och intrång för anslutningskraftledningen minimala. Genom att låta elkabeln inom vidkraftsparken delvis gå i en polyetenslang på mark över vissa partier undviks påverkan på både myr- och hällmarker. På myrmarker förläggs slangen direkt på myren och över tid kan den bitvis växa över och delvis döljas. På hällmarker undviks sprängning och polyetenslangen kan även döljas vid behov av t ex torv. Inga spår lämnas efter slangen på markerna efter att vindkraftparken tjänat ut. Denna metod har nyttjats exempelvis i vindkraftsanläggningar på västkusten (se foto nedan). Transfomatorstationen mellan ledningsnätet på området och den anslutande 130 kv-ledningen kommer att lokaliseras centralt inom området på en lättillgänglig plats. Lokaliseringen beror på från vilket håll 130 kv-ledningen kommer att ansluta. En plats som föreslagits är dock på hällmarken strax väster om Gabrielsbergets topp, mellan verk 10 och cm Principskiss av kabelnedgrävning i vägkroppen Principskiss på ledningsgata för 130 kvledning. (från Banverkets förstudie). Vattenfall har preliminärt angett kapacitet att koppla in elproduktion på upp till 80 MW till sitt elnät i Nordmaling. Markanspråk Den markyta som kommer att påverkas direkt är: Elkabeln kan förläggas på tre alternativa sätt: nedgrävd på säkert djup (ca cm) i marken i polyetenrör på marken som luftledning. ca 1200 m 2 per vindkraftverk, för fundament och uppställning av kranar. ca 700 m 2 för transformatorstation. ca 16 km skogsbilväg/markkabel ca 6 km kraftledningsgata Sannolikt kommer en kombination av tekniker att användas. I största möjliga utsträckning nyttjas vägnätets vägkropp i för kabelförläggning. Luftled- Totalt kommer ca 20 ha mark att beröras, vilket utgör ca 2,6 % av detaljplaneområdets yta på 776 ha. Övrig mark inom området kan nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, jakt, etc. Övrigt I anslutning till infartsvägen föreslås en informationstavla om anläggningen. Vid Skärboverken i Tanum har polyetenrör nyttjats för ledningsdragning på hällmarker. (foto: Henrik Undeland, Scandiaconsult Sverige AB) Karta 2:6 Alternativa anslutningar mellan vindkraftsparken och 130 kv-ledningen vid E4. Dessa alternativ förutsätter att samordning med Banverket är genomförbar. 10 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

11 3. Alternativ 3.1 Alternativa platser I en miljökonsekvensbeskrivning ingår även att studera alternativa platser. Det är dock inte möjligt att utifrån ett enstaka projekts utgångspunkter bedöma hur många vindkraftsanläggningar bygden och regionen tål, hur det nu aktuella projektet ska ställas i relation till andra tänkbara projekt, etc. Västerbottens är emellertid det län som har näst minst vindkraftproduktion idag och skall enligt Energimyndighetens fördelning få den tredje största andelen av det nationella vindkraftsproduktionsmålet. Lokalisering i havet utanför Nordmalingskusten Ute till havs kan vindförhållandena vara likvärdiga med Gabrielsberget eller bättre. Energimyndigheten (2003) har också angivit att 250 km 2 utanför Västerbottens kust är lämplig för havsbaserad vindkraft. Vindkraftetableringar till havs har emellertid ett antal nackdelar som försvårar genomförandet: Kraftledning, fundament och underhåll är dyrare, vilket minskar den ekonomiska bärkraften. Isens påverkan ger skador på verken. Havsbaserad vindkraft längs kusten kommer i större konflikt med flyttfåglar då viktiga flyttledeer går över öppet hav. Vindkraftverk till havs ligger öppet och blir därmed synliga från relativt många kustnära bostäder och fritidshus. 3.3 Alternativa utformningar av anläggningen Utformning av en vindkraftsanläggning i en terräng som den på Gabrielsberget innebär en mängd överväganden där varje del av anläggningen måste utformas med hänsyn till alla typer av miljöeffekter samtidigt som tekniska och ekonomiska faktorer sätter praktiska begränsningar för utformningen. I processen har Svevind AB och Infraplan därför hela tiden arbetat med många alternativ för varje del av anläggningen som sedan prövats mot varandra. Allteftersom processen fortgår har dessa delalternativ förändrats eller förkastas. Se bildserien nedan. Miljöbalkens hänsynsregler anger att bästa möjliga teknik skall användas, därför är vindkraftverk med lägre effekt än 1,5 MW inte lämpliga. Små verk skulle ge sämre vindutnyttjande. En alternativ utformning på sikt skulle vara att studera verk av storleksklass uppemot 5 MW. Kapacitetsutrymmet i elnätet medger i så fall endast 20 verk. Tekniskt är dessa verk dock i ett tidigt utvecklingsskede och har ett antal år till typgodkännande. De har dessutom större mått, vilket kräver glesare placering och en annan typ av hindersmarkering. Boverket anser i sin lägesrapport från mars 2002 att varje tillståndsprövning bör föregås av och grundas på en kommunal översiktsplan eller regionala planer och program där problematiken kring etablering av vindkraftverk analyserats och lämpliga lägen pekas ut. Svevind AB har emellertid i sin inventering av lämpliga vindkraftlägen funnit att det finns få lokaliseringar längs norrlandskusten som har Gabrielsbergets: goda vindtillgång goda anslutningsmöjligheter till elnätet långa avstånd till störningskänsliga miljöer Svevind AB har därför i ett tidigt skede valt att inte studera havsbaserade etableringar. Lokalisering i fjällen I fjällvärlden är vindförhållandena också goda, men fjällbaserade etableringar lider av många av den havsbaserade vindkraftens nackdelar, bl a: relativt kostsamma anslutande kraftledningar och vägnät stor synlighet beroende på fjällmiljöns glesa och låga vegetation stor påverkan på det av civilisation opåverkade landskap, som utgör en av fjällvärldens huvudattraktioner. A. Första skiss från januari verk. B. Handritad skiss inför exkursionen i april verk plus 6 eventuella. Lokalisering närmare havet 3.2 Nollalternativ Svevind AB undersökte inledningsvis möjligheterna för vindkraft på halvön Drivan, utanför Ava. Vid en översiktlig studie av detta läge framkom att: vägnätet är väl utbyggt anslutningskostnaden till elnätet blir låga vindförhällandena är goda, men betydligt sämre än på Gabrielsberget (se karta 2:1). avståndet till fritidsbebyggelse och boende är litet antalet verk som ryms är därmed litet De relativt låga vindenergierna och det begränsade utrymmet gjorde att Svevind AB valde att inte undersöka denna lokalisering vidare. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår vad gäller markanvändning etc. Området skulle även fortsättningsvis vara kargt, relativt opåverkat och svårtillgängligt. Om vindkraften inte byggs på Gabrielsberget innebär det emellertid att det blir svårare att uppnå samhällets mål att öka produktionen från förnybara energikällor. Målet att avveckla kärnkraften blir också svårare att uppnå. Minst 150 miljoner kwh per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bl a i form av utsläpp, se avsnitt 9. C. Skiss inför samrådsexkursionen i juni verk plus 18 eventuella. B. Aktuellt utformningsförslag, september verk. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

12 4. Markanvändning och riksintressen 4.1 Markanvändning i området Riksintressen för vindkraft Platsen för den föreslagna etableringen är idag skogsbruksmark, och skogsbruk kan även bedrivas där i framtiden. Den naturmiljöinventering som genomförts har dock pekat på vissa värdekärnor där skogsbruket kan behöva begränsas (se kapitel 8). Dessa eventuella begränsningar är dock inte avhängiga vindkraftetableringen. Vindkraftverken påverkar inte marken under drift annat än med det tryck som uppkommer genom verkens och fundamentens massa. 4.2 Rennäringen Området används tidvis som vinterbetesland för Byrkije reinbeitesdistrikt i Norge. Effekterna för rennäringen studeras utförligt i kapitel Riksintressen I 3 och 4 kap Miljöbalken anges vilken hänsyn som ska visas olika allmänna intressen när en myndighet fattar beslut angående en verksamhet eller åtgärd som innebär ändrad markanvändning. Den hänsyn som ska visas är av olika grad beroende på vilken styrka intressena har. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett intresse har status av riksintresse innebär detta att åtgärder som påtagligt skadar de värden som konstituerar riksintresset inte kan tillåtas. Berörda riksintressen Inga riksintressen vare sig för naturvården, kulturminnesvården, rennäringen eller det rörliga friluftslivet finns i området. Området ligger ca 3,5 km nordväst om E4 och den planerade Botniabanan, som båda är riksintressen för kommunikationer. Följande kriterier ska enligt Energimyndigheten användas vid utpekandet av områden av riksintressen för vindkraft: Huvudkriterium: Områden med en beräknad vindenergi mer än 3800 kwh/m 2 och år på höjden 80 m över land och hav ut till territorialgräns. Detta står i paritet med de 4000 kwh/m 2 och år på 100 m höjd som figurerat tidigare. Undantagsområden: 1. Områden enligt Miljöbalken 7 kap 2 (nationalpark) och 4 kap 7 (nationalstadspark) 2. Områden enligt Miljöbalken 4 kap 5 (obrutet fjäll) 3. Bebyggelseområden enligt lantmäteriets Terrängkartan med ett skyddsområde av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse). 4. Områden med bottendjup större än 30 m. 5. Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 1,5 km 2. Inga riksintressen för vindkraft har ännu pekats ut i Västerbottens län. För att skapa ett bättre planeringsunderlag har dock Energimyndigheten i samverkan med bl a Boverket gjort en länsvis nedbrytning av det nationella målet på GWh vindkraft per år. Bedömningen har utgått från att 60% av vindkraften kan förläggas långt ute till havs, utanför territorialgränsen, och att 40%, dvs GWh per år fördelas länsvis inom territorialgränsen. Den länsvisa fördelningen bygger till 90% på lämplig vindkraftsareal och till 10% på elkonsumtionen inom resp län. Enligt fördelningsnycklarna anger Energimyndigheten att Västerbottens län del av det nationella målet är att producera 303 GWh vindkraftel år Länet får då ca 3% av rikets vindkraftproduktion, vilket endast överträffas av Skåne län och Västra Götaland. Som jämförelse stod Västerbotten 2002 för 0,4% av vindkraftproduktionen i Sverige, den näst lägsta andelen i landet. Karta 4:1 Riksintresseområden längs södra västerbottenskusten Fördelningsnyckeln lämplig areal beräknades för Västerbottens län baserat på den vindkartering som länsstyrelsen låtit SMHI genomföra Denna gjordes emellertid för 50 m höjd, vilket innebar att bl a Gabrielsberget inte kom med i den vindkraftsintressanta arealen. Den vindkartering Svevind AB låtit utföra visar dock med att det nu studerade området med god marginal är riksintressant på både 80- och 100-metersnivåerna, se avsnitt 2.2. Svevind AB genomför nu mätningar på plats och ytterligare vindenergiberäkningar för att bekräfta detta. 12 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

13 5. Konsekvensbegränsande åtgärder I detta kapitel finns de konsekvensbegränsande åtgärderna sammanställda från övriga kapitel. 5.1 Lokalisering Lokaliseringen har vald på behörigt avstånd från bebyggelse och störningskänsliga verksamheter. Lokaliseringen av anläggningen har skett till ett område med produktionsmässigt låga förutsättningar vad gäller biologisk mångfald. Både fauna och flora är mycket fattig Lokaliseringen av anläggningen har skett med stort säkerhetsavstånd till de viktiga flyttleder för fåglar som följer Norrlandskusten 5.2 Utformning av anläggningen Placeringen av vindkraftverk och vägar har i största möjliga utsträckning utformats för att undvika påverkan på särskilt värdefulla skogs- och hällmarksbiotoper, s.k. värdekärnor. Ett större område av mycket karga myr- och hällmarker har lämnats orört i exploateringsområdets kärna (värdekärna 3 på karta 8:3). Verken placeras något tätare än normalt, vilket minskar den påverkade arealen. Anläggningen av vägsystemet och etableringsytorna för vindkraftverken på hällmarkerna kommer att ske utan påverkan på omgivande betesförhållanden för renar samt med avsikten att till ytan begränsa ingreppen på hällmarkerna. Vägarna inom i området anläggs i huvudsak på hällmarker och fast mark (se karta 2:4 samt avsnitt 2.5 om vägar). Anläggningens vägsystem har utformats för att minimera antalet passager över de värdefulla myrarna (se karta 8:5 och tabell 8:3 samt efterföljande fotoillustrationer). Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer att förläggas i rör på marken eller som kabel i väguppbyggnaden förutom i enstaka passager där luftledning kan komma i fråga. 5.3 Utformning av vindkraftverken Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. Maskinljudet dämpas genom isolering. Verken är konstruerade så att inga rena toner alstras. Berörda verk kan stängas av under de minuter de annars skulle ge besvärande solskuggor. Verken ges en grå kulör som smälter in mot himlen Verkens rotorblad är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. 5.4 Utformning av anslutande kraftnät En kombination av tekniker används för att minska intrångseffekterna. Kablar kan delvis förläggas i rör på marken för att minska intrånget i hällmarkerna. Vägnätets vägkropp nyttjas i största möjliga utsträckning Kraftledningsgatan för Banverkets framtida anslutningsledning till Botniabanan kommer att samnyttjas om detta är praktiskt möjligt. 5.5 Uppförandet av anläggningen Kort uppförandetid eftersträvas. Bygge sker under sommar och höst efter fåglarnas häckningstid. Anläggningsarbetet sker under de år eller delar av året då Byrkije Reinbeitesdistrikt inte använder området för vinterbete. Anläggningsuppehåll kommer att gälla under första älgjaktsveckan, alt. kommer älgjaktslagen att kompenseras på annat sätt för byggskedet. Anläggningen byggs i minst två etapper, över flera säsonger. Massor från bergets närområde används i största möjliga grad till vägbygget för att hålla transportbehovet nere. Massor som tas från annat håll mellanlagras nära området för att minska den tidsperiod tunga transporter behöver ske genom Ava. 5.6 Drifttiden Under renbetessäsongen kan plogningsinsatserna eventuellt begränsas. Åtgärder vidtas för att begränsa allmänhetens tillgänglighet till vägsystemet under perioden november-april de år då området används för vinterbete. Skotertrafiken kommer att vara hänvisad till befintliga skoterleder då skoterförbud kommer att gälla under perioden november-april de år då området används för vinterbete, 5.7 Återställande Kort återställandetid eftersträvas. Verken återvinns i största möjliga grad. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

14 6. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 6.1 Ljud 6.2 Skuggbildning/reflexer Idag är området mycket tyst, frånsett några få bullerkällor. Vintertid passerar viss skotertrafik på skoterlederna i området och vid vissa vindriktningar kan trafiken från E4 höras i den sydöstra delen av området. Tabell 6:1 Typiska ljudnivåer 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Svagt vindbrus db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Jetflygplan på 1000 m höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd db(a) Smärtgräns Alla ljudnivåtal avser ekvivalentnivåer. Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt sett inte bör överskridas. Naturvårdsverket anger för dagtid 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba vid bostäder. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 dba lägre. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. Ljudberäkningarna har gjorts i dataprogrammet WINDPRO/Decibel som nyttjar de beräkningsmodeller som redovisas i Ljud från vindkraftsverk (Naturvårdsverket 2001). Ljudnivåerna beräknas alltid i vindriktning från verken. Höjdskillnaden i topografin beaktas men inte skymmande bergryggar som Fäbodberget och Storsvedjeberget. Karta 6:1. Bullerkalkyl för anläggningen. Kalkylen visar att den närmaste bebyggelsen i Östra Nyland och rekreationsområdet vid Aspeå fäbodar klarar de riktvärden som finns. Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridning Verken placeras på långt avstånd från närmaste bebyggelse. Närmaste hus (bostadshus i Östra Nyland) ligger på ca 2 km avstånd från vindkraftverken. (se område C på karta 6:1) Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. De vindkraftverk som föreslås är konstruerade så att inga rena toner alstras. Kvarvarande konsekvenser Genomförda beräkningar visar att ljudet från anläggningen uppnår godkända 40 db(a) på ca 600 meters avstånd. Ljudet vid skoterstugan på Vinsjöberget blir ca 45 db(a). Ljudet vid Aspeå fäbodar beräknas bli ca 39 db(a). Ljudet vid bostadsbebyggelsen i Östra Nyland blir ca 32 db(a). Ljudet vid bostadsbebyggelsen i Ava blir ca 24 db(a). Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Under soliga dagar kan verkens skuggor upplevas som störande om man befinner sig på skuggsidan av verken. Skuggeffekten avtar emellertid snabbt på längre avstånd och på m avstånd blir skuggorna alltmer diffusa. Det saknas ännu normer och gränsvärden för skuggor från vindkraftverk i Sverige. I nordtyskland tillämpas en regel som säger att maximal teoretisk skuggtid vid bostäder inte får överstiga 30 timmar per år eller 30 minuter per dygn. 30 timmars teoretisk skuggtid motsvarar timmars verklig skuggtid. Den genomsnittliga skuggtiden varierar från plats till plats samt med väderlek och årstid. Skugganalyser för anläggningen har gjorts med dataprogrammet WindPRO/Shadow. Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. De preliminära analyserna visar att inga bostadseller fritidshus hamnar över de tyska riktvärdena med dessa antaganden. Närmaste bebyggelse, i Östra Nyland, får i detta värsta fall (utan skymmande skog och berg) ca 3 timmars teoretisk skuggtid per år, med 10 minuter under maxdygnet, strax efter soluppgången i slutet av maj och i slutet av augusti. I verkligheten är dock verk 20, som kastar dessa skuggor, skymt av Storsvedjeberget, som därmed eliminerar skuggeffekten. 14 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

15 Planerade skyddsåtgärder avseende skuggor och reflexer Rotorbladen är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. Berörda verk kan stängas av under de minuter de annars skulle ge besvärande solskuggor. Kvarvarande konsekvenser: Den närmast liggande bebyggelsen kommer att med god marginal klara de riktvärden som finns. Kvarvarande konsekvenser består i huvudsak av skuggbildning för de personer som rör sig i terrängen. Exempel på varningsskylt (från vindkraftparken vid Fanbyn norr om Husum). 6.3 Elektromagnetiska fält Riskerna med att bo eller vistas i närheten av större kraftledningar, ställverk, transformatorstationer, mobiltelefonmaster eller andra källor som alstrar elektromagnetiska fält är idag allmänt diskuterade. Forskning pågår men man har ännu inte på vetenskaplig grund kunnat sätta gränser. Elektromagnetism uppstår runt oskärmade kablar och elektroder som används i samband med en vindkraftsanläggning. I havet skulle vandrande fiskarter skulle kunna störas då elektromagnetiska kraftfält används som navigering. Studier har dock visat att inga permanenta vandringshinder för fisk har uppkommit p g a vindkraften. Hur fåglar påverkas är oklart, då liknande studier inte har genomförts. I den fördjupade översiktsplanen för Munkedal- Tungenäset anges byggnadsfri zon inom planlagt område till 13 meter vid 130 kv-ledning. Med den nu diskuterade vindkraftanläggningen är avstånden större än 1 km mellan kraftledningar och bebyggelse. Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Magnetfält försvagas med ökande avstånd från källan. Elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål som träd och byggnader. Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för elektromagnetiska fält. Utomhus från luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med t ex bil eller tåg, inomhus från hushållsmaskiner, datorer, TV osv. De källor till elektromagnetiska fält som finns i vindkraftverken är lågspänningskablar och transformatorstation. Ofta finns det större källor till elektromagnetiska fält i hemmen än de som uppstår kring t ex en transformatorstation. Magnetfält mäts i enheten Tesla (T). Det är en mycket stor enhet och i praktiskt bruk använder man µt (mikrotesla, en miljondels Tesla) Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt på 100 µt. Under en kv kraftledning är värdet på magnetfältet 3,1 µt enligt danska Elverksföreningen. 6.4 Risker Normalt finns inga avspärrningar runt ett vindkraftverk, men ett säkerhetsavstånd kan rekommenderas. Risk för isbildning finns när luften är kall och fuktig. Is och snö kan vid olyckliga omständigheter falla ner i omedelbar närhet till verken. Enligt Luftfartsförseskrifterna BCL-F 4.1, Markering av hinder utanför flygplatser, behver vindkraftverken märkas med belysning för att kunna synas vid gryning, skymning och nattetid för flygfarten. Lamporna skall ge ett fast lågintensivt rött sken åt alla håll dels på verkets högsta höjd och dels ca 50 m under denna. Ljusintensiteten bör vara minst 30 candela och får inte understiga 20 candela rött ljus. Lågintensivt ljus Lågintensivt ljus Belysning av vingspets Lågintensivt ljus Lågintensivt ljus Planerade skyddsåtgärder avseende övriga risker Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. När ett vindkraftverks rotorblad nedisas påverkar detta effekten på verket. Övervakningssystemet signalerar då ett avvikande och verket stoppas. Varningsskyltar, som upplyser om risken för iskast, kommer att finnas på området. I toppen av varje verk finns - enligt Luftfartsverkets regler - en röd lampa för att öka synbarheten för flygtrafiken på natten. I varje verk finns en åskledare. Kvarvarande konsekvenser Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms kvarvarande risker av vindkraftverken som mycket små. Illustration av möjlig teknik för hinderbelysning på vindkraftverkets högsta totalhöjd avseende Enercon E-66 med 97 m betongtorn, och totalhöjd 133 m. 133 m 98 m ca 83 m Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

16 7. Konsekvenser för landskapsbilden 7.1 Landskapsanalys Området kring Gabrielsberget är en urbergsplatå på ca 200 m höjd över havet och sträcker sig från berget Gabrielsberget och vidare ca 6 km i nordvästlig riktning. Några krön i områdets sydöstra och nordvästra delar når upp till ca 220 m ö h. En analys har genomförts för att se var i omgivningarna verken kommer att vara synliga (se karta 7:1). Den obebyggda, skogsbeklädda terrängen närmast runt bergplatån och ett antal lägre, men skymmande höjder gör att urbergsplatån är svår att se från den närmaste omgivningen. Likaså finns flera skarpa bergsbranter mot bebyggelsen som ytterligare begränsar verkens synbarhet. Bebyggelsen i Ångermanland ligger traditionellt i kanten mellan åker och skogsbeklädda sluttningar, något som även är fallet även för byarna runt Gabrielsberget. I Östra Nyland ligger Storsvedjeberget (195 m ö h) med sin skarpa sydvästsluttning och döljer bergplatån från bebyggelsen. Den visuella tåligheten är därmed relativt god. Beroende på detta betraktas området huvudsakligen på avstånd som är 5-6 km och längre. Bilister som passerar Nordmaling på E4 söderut ser berget som en mjuk limpa mot horisonten. Lokalt kallas bergplatån för Fjället, beroende på detta utseende. Uppe på bergplatån upplevs landskapet idag som relativt orört av människan. Inga vägar löper genom den föreslagna vindkraftparken och man kan inte se några tydliga spår av sentida skogsbruk. En skoterled finns dock genom området. Landskapet uppe på berget och anläggningens konsekvenser för detta beskrivs ytterligare i kapitel Konsekvenser Vindkraftverken avses placeras på fastmark på högplatån mellan Vinbäcksberget och Stormyran. Verken kommer att ligga på m höjd över havet. För att få så stor effekt som möjligt kommer vindkraftverken dessutom att ha ca 100 m höga torn. Verken kommer därmed att vara synliga på långt håll och kommer att påverka landskapsbilden i ett stort område. Inom närzonen (upp till ca 3 km) uppfattas synliga vindkraftverk som dominerande element i landskapet. Se fotomontage 3 och 4, från Nyland. I mellanzonen (ca 3-7 km) varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. I de öppna partierna, bl a åkermarken längs E4, blir verken väl synliga, men det är svårt att uppfatta deras storlek. Se fotomontage 2 från Ava. I fjärrzonen, upp till ca 12 km kommer vindkraftverken att bli väl synliga från öppna partier, men landskapsformerna minskar dominansen. Se fotomontage 1 från badplatsen i Nordmaling. På avstånd längre än 12 km uppfattas vindkraftverken som små företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra lanskapselement. Synbarheten nattetid omfattar främst det röda sken som markerar verkens högsta höjd och ca 50 m nedan denna (se figur föregående sida). Lamporna utformas så att de erhåller en öppningsvinkel av ca 35 över och ca 10 under horisontalplanet för att minska synbarheten från kringliggande bebyggelse. Planerade skyddsåtgärder avseende påverkan på landskapsbilden Vindkraftanläggningens upplevda störande inverkan på landskapsbilden reduceras genom att: Lokaliseringen är vald så att få personer kan störas av vindkraftverken. Vindkraftverken ges en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himlen. Allmänhet och närboende informeras om vindkraftens positiva miljöeffekter. Lokalt ägande eftersträvas, vilket innebär att vinsterna av elproduktionen går till näromgivningen. Fotopunkt Montage 3 Nyland Östra Nyland Fotopunkt montage 4 1 km 3 km 5 km Kvarvarande konsekvenser på landskapsbilden Svevind AB har med programmet WindPRO VISUALIZE gjort fotomontage över hur anläggningen kommer att se ut (Fotomontage 1-4). Fotopunkterna har valts utifrån platser där folk rör sig och där etteller flera av verken är synliga (bl a baserat på synbarhetsanalysen). Den närmsta bebyggelse ser färre verk och därmed färre ljus medan på långt avstånd kommer fler ljus att synas. Ava Fotopunkt Montage 2 Lögdeå Fotopunkt Montage 1 Rundvik Nordmaling Det är svårt att bedöma hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landkapsbilden. Vissa kopplar vindkraftverken till den nytta de gör - att förse oss med förnyelsebar energi - och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden. Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. 7 km Karta 7:1 Siktlinjeanalys. De områden där något vindkraftverk kan synas vid klart väder är infärgade med röd färgton. Verken kan dessutom synas i skogslandet om skogen är ung eller gles. Analysen ovan är baserad på ca 12 m skoghöjd. Varken byggnader eller enskilda träd har tagits med i analysen. Beaktas dessa blir anläggningen sannolikt inte synlig från större delen av samhällena Lögdeå, Rundvik och Nordmaling. Inget verk beräknas bli synligt från den närmaste fasta bebyggelsen i Östra Nyland. Analysen är utförd av Jörgen Netterlund vid Lantmäteriets Visualiseringscentrum i Umeå. Dessutom redovisas fotopunkter för montage 1-4 som visas på följande sidor. 16 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

17 Fotomontage 1: Vindkraftanläggningen sedd från badplatsen väster om Nordmaling Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

18 Fotomontage 2: Vindkraftanläggningen sedd från Ava. 18 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning

19 Fotomontage 3: Vindkraftanläggningen sedd från Nyland i ljusförhållanden kl den 12 maj Tidig morgon avteckar sig verken tydligare mot himlens motljus. Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning, samrådshandling

20 Fotomontage 4: Vindkraftanläggningen sedd från Aspeå fäbodar i ljusförhållanden ca kl den 6 november Det verk som syns i mitten på bilden är verk 25, ca 1300 m bort. 20 Vindkraftutbyggnad Gabrielsberget, Miljökonsekvensbeskrivning