Åter till indexsida för hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll

Transkript

1 Åter till indexsida för hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll Innehållsförteckning HSN 339. Rapport; barns och ungdomars hälsa...1 HSN 340. VAD, Vårdadministrativa projektet...2 HSN 341. Personal...3 PA-enheten/personaladministration... 3 Mål... 3 Omvårdnadsutveckling - vårdutveckling... 4 HSN 342. Vårdgaranti/behandlingsgaranti HSN 343. Sjukvårdens framtid Kommunikationsplan, information...7 HSN 344. Ekonomi...9 HSN 345. Informations- och anmälningsärenden...10 HSN 346. Övriga frågor...11 Smittskyddsläkare Demenssjukvård Städning på helger Prioriteringskonferens i Göteborg Ärendelistan och punkten Ekonomi... 11

2 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2 Plats och tid: Närvarande Hälso- och sjukvårdsnämnden, sjukvårdsledningens konferensrum, Visby lasarett. Måndagen den 29 augusti 2005 kl Beslutande: Åke Svensson, s Leif Dahlby, s Marianne Gottlander, s Lars Wetterlund, s Carina Lindberg, v Torgny Lihnell, mp Curt Broberg, c Lars Thomsson, c Torsten Gislestam, c Birgitta Eriksson, m Ivan Anderzon, m Eva Olsson, fp Daicy Larsson, s, tjg ersättare Ej tjänstgörande ersättare: Jan Karlsson, s Magnus Eriksson, s Bodil Rosengren, v Viveka Bornold, mp Christer Mattsson, c Anita Nordin, c Lena Simonson, m Rut Smeds, kd Övriga: : Hälso- och sjukvårdsdir Jan-Olof Henriksson, Chefläkare Andrea Widén Nämndsekreterare Christina Eklund Stabschef Ann-Christin Kullberg Ekonomichef Åsa Högberg Personalchef Barbro Hejdström-Nilsson Vårdutvecklingsstrateg Leif Ohlsson Informatör Magne Hovland Lars Thomsson SACO - GLF Gunnar Ramstedt Vårdförbundet/SKTF Ann-Christin Forsman SKAF Ola Hafdell Vårdutvecklings-/utbildningsstrateg Leif Ohlsson 341 Lisa Stark och Håkan Jonsson 339 Gunilla Holmstedt, VAD-proj, 340 Justerat den: 9 september 2005 Paragrafer: Underskrifter: Christina Eklund, nämndsekreterare Åke Svensson, ordförande Lars Thomsson, justeringsman Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Hälso- och sjukvårdsnämnden : 29 augusti 2005 Datum för anslags uppsättande: 12 september 2005 Datum för anslags nedtagande: 4 oktober 2005 Förvaringsplats för protokollet: Sjukvårdsledningens kansli, S:t Göransgatan 3 VISBY Underskrift:

3 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 1 HSN 339. Rapport; barns och ungdomars hälsa hs 2003/0001, rapport Två av Folkhälsoteamets strateger redovisar teamets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa. Teamet har i uppdrag att kartlägga folkhälsa och identifiera viktiga insatsområden. Övergripande mål för allt folkhälsoarbete - en god och jämställd hälsa - fyra målområden; delaktighet och inflytande i samhället; trygga och goda uppväxtvillkor; ökad hälsa i arbetslivet; levnadsvanor gjorde teamet den första gotländska folkhälsorapporten som den gången beskrev hälsan framför allt i yrkesaktiv ålder. Redan då fanns önskemål om en barnoch ungdomsrapport, som realiserades Rapporten om Barns och ungdomars hälsa på Gotland, 2004, har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av folkhälsostrateger och bygger på enkäter, statistik och intervjuer. Under arbetet har Barnnätverket på Gotland diskuterat uppdraget och kommit med viktiga synpunkter och bidrag. Barn och unga i Sverige har i jämförelse med barn i många andra länder en god materiell standard och god hälsa. Barnadödligheten har i Sverige sjunkit till de lägsta nivåerna i världen. Många sjukdomar som drabbar barn hårt i flera länder är i det närmaste obefintliga hos oss. Gotland visar dock på svagt ökande barndödlighet de senaste 10 åren. Dock är talen så små att enstaka fall slår hårt i statistiken. De allra flesta barn och unga på Gotland har också enligt undersökningen en positiv syn på livet och hälsan samt trivs bra med skolan, merparten av barnen och ungdomarna har bedömt att livet i allmänhet är gott. Pojkarna gör en mer positiv bedömning än flickorna. Samtidigt vet vi att hälsan inte är jämlikt fördelad, och detta gäller även för barn. Det finns viktiga skillnader, både mellan pojkar och flickor och mellan barn i familjer med olika ekonomisk situation. Barn med funktionshinder har i många avseenden inte likvärdiga möjligheter som barn utan sådana hinder. Rapporten lyfter fram grupper av barn och unga som beskriver brister i välfärd, hälsa och livskvalitet. Det gäller till exempel barn som blir mobbade, unga som upplever skolarbetet som mycket stressande och ungdomar som tar risker i trafiken eller experimenterar med alkohol och andra droger. Dessa barn och ungdomar uppger oftare än andra sänkt livskvalitet och olika psykosomatiska problem. Det är angeläget att på olika sätt stödja dessa barn så att deras livssituation förbättras. Även den ökande överviktsproblematiken kräver en utveckling av förebyggande insatser.

4 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2 HSN 340. VAD, Vårdadministrativa projektet HS 2004/0136, HSN 291. Projektarbetet skall fortlöpande avrapporteras i nämnden (enligt beslut HSN 291). Projektledaren för projektet, tillträdde tjänsten under maj månad, presenterar sig för hälso- och sjukvårdsnämnden och informerar om uppdraget. Har genomfört en förstudie och planerar för genomförandet av omorganisationen. Den vårdadministrativa organisationen kommer att vara uppdelad i fyra block och avdelningschefer till dessa skall att rekryteras, tillsätts före årsskiftet. Avdelningscheferna får en viktig roll i processen att förändra och samordna den vårdadministrativa organisationen. Under hösten kommer en arbetsmiljöenkät att genomföras inom ramen för projektet utöver den gemensamma enkäten i hela kommunen.

5 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 3 HSN 341. Personal hs 2003/0001 HSN 341 sidan 1(3) Personalchefen och vårdutvecklings-/utbildningsstrategen informerar hälsooch sjukvårdsnämnden om PA-enheten, mål och syfte, personaladministration, arbete med omvårdnadsutveckling/vårdutveckling och kompetensutveckling i förvaltningen. PA-enheten/personaladministration 1,0 personalchef; 3,0 PA-konsulter; 1,0 PA-assistent; 1,0 rehabsamordnare; 0,5 friskvårdskonsulent; 0,6 arbetsmiljökonsult Mål Gotlands kommuns mål Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare Hälso och sjukvårdsnämndens mål Samhörigheten inom hela sjukvårdsorganisationen skall vara sådan att alla känner delaktighet och respekt för varandras roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska erbjuda en bra arbetsmiljö med engagerade ledare som ger de anställda möjlighet till delaktighet och personlig utveckling Stabens mål Hälso- och sjukvårdsdirektör och Hälso- och sjukvårdsnämnd skall vara nöjda med beslutsunderlag som skall vara väl underbyggda. Stabens verksamhetsidé Staben ska tillhandahålla tjänster som efterfrågas av hälso- och sjukvårdsnämnden, hälso- och sjukvårdsdirektör, verksamheterna inom förvaltningen, övriga samarbetspartners, kommunmedborgare m fl. Vi ska utföra uppgifterna på ett professionellt, effektivt och tillmötesgående sätt Vi skall medverka till utveckling och förnyelse av verksamheten Personalenhetens mål Brukarna/chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuds ett bra stöd och goda råd när det gäller frågor som rör PA-området Framgångsfaktorer Brukarna/chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens behov av stöd och råd, inom frågor som rör PA-området, tillgodoses. Brukarna/chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är nöjda med det stöd och råd de får gällande frågor som rör PA-området. Verktyg för att uppnå målen: Administration; Arbetsmiljö; Arbetsrätt; Kompetensförsörjning; Lönebildning/löneöversyn

6 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 4 Administration: ; Ta fram nyckeltal för uppföljning och analys inom personalområdet.; Ger råd och stöd till ledningen i förvaltningsövergripande insatser gällande PA-området.; Sjuktal; Ohälsa långtidsfrånvaro i snitt i procent hos kvinnor och män; Lön ; Löneskillnader mellan män och kvinnors löner Arbetsmiljö: Ger organisationen verktyg för att kunna uppfylla de krav som finns för arbetsmiljöarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete: Formalia arbetsmiljö; Samverkanssystemet; Avvikelsehantering; Avtalsförsäkringar Styrtal: 80 procent nöjda med information, utbildning och tillgänglighet; minskning av antalet tvisteförhandlingar med fackliga organisationer; 100 procent av medarbetarna blir erbjudna medarbetarsamtal och lönegrundande samtal; Inga osakliga löneskillnader mellan könen; Rehabiliteringsutredningar påbörjas och genomförs i enlighet med lagstiftningen Dialog med cheferna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kartläggning av antal rehabärende och antal upprättade rehabplaner Kartläggning av löner ur ett jämställdhetsperspektiv Omvårdnadsutveckling - vårdutveckling Vad är omvårdnad?: allmän omvårdnad; specifik omvårdnad. Utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidens och systematik i omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsteorier konsensusbegrepp Människa (fysisk, psykisk, social och andligt); hälsa (livskvalitet, välbefinnande och anpassning); omvårdnadshandling Ett exempel: SAUK (används för kvalitetssäkring av omvårdnad på avdelningarna M2 och onkologiska enheten); Sympati: att visa omsorg, förstå patienten och därmed skapa trygghet, motivation och identitet; Acceptans: att skapa accepterande omvårdnad, ett tillåtande klimat, stärka frihet och öppenhet och därmed ge delaktighet; Upplevelse: att förstå patientens upplevelse av situationen, dennes unikhet och särskildhet; Kompetens: att ta vara på patientens egna resurser och stärka handlingskapacitet. Omvårdnad är en del av vården, medicin, paramedicin, medarbetarperspektiv, ekonomi, organisation et cetera är andra delar. Vad har vi gjort och vad gör vi idag för att säkra och utveckla omvårdnad? Uppdragsgivare: hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Olof Henriksson. HSN 341 sidan 2(3)

7 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 5 HSN 341 sidan 3(3) Referensgrupp: stabschef; cheföverläkare; avdelningschef; representant från Vårdförbundet. Mål för omvårdnadsutveckling Att under 2005 inventera nuläget, gällande omvårdnaden inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland. Att i slutet av 2005 ge riktlinjer för fortsatt arbete med omvårdnadsfrågor inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland. Att verka för spridning av kunskap om omvårdnad inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland. Färdigtidpunkt Handlingsplan/aktiviteter och strategier Översyn och revidering av omvårdnadspolicy och kvalitetsindikatorer Inventering av hur verksamheterna arbetar med omvårdnadsfrågor idag och vilket stöd de vill ha i det fortsatta arbetet Plan för omvårdnad och strategier för implementering Verka för att sprida kunskap om vad omvårdnad är: - Genom projekt USF (universitetssamverkan för förbättringskunskap) har uppsatsseminarier genomförts, C- och D uppsatser i omvårdnad - Utbildning i omvårdnadsdiagnostik och omvårdnadsprocessen inkl. Dokumentation enligt VIPS samt utbildning i omvårdnadsteorier - Sprida kunskap om och påverka till att fler sjuksköterskor fortbildar C- och D-nivå (kandidat och magisternivå), t.ex. evidensbaserad omvårdnad. Övriga strategier och pågående arbeten - SAUK projektet M2 och onkologiska enheten - Omvårdnadshandledning på kirurgkliniken - Koppling till omvårdnadsenheten Karolinska. Eventuellt genom samverkansavtal mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Karolinska Universitetssjukhuset. - Koppling till FoUU inom Stockholms läns landsting - Riktlinjer för läkemedelshantering, webbaserad lathund - Kartläggning av processer och utbildningsinsatser gällande samordnad vårdplanering - Samverkan med Vårdförbundet Förslag till målsättning och uppdrag för Omvårdnadsråd : Skall verka för att identifiera, analysera, säkra och utveckla allmän och specifik omvårdnad, samt att stimulera till att ny forskning används och bedrivs inom förvaltningen. Deltagarna i rådet skall inom den egna verksamheten handleda och driva omvårdnadsfrågor. Rådet skall också skapa nätverk för utbyte av kunskaper på nationell nivå. Arbetet skall genom tvärprofessionell samverkan skapa en gemensam helhetssyn på patienten och därmed öka effektiviteten samt skapa en arbetskultur som gynnar en lärande organisation

8 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 6 HSN 342. Vårdgaranti/behandlingsgaranti 2005 HS 2005/0035, Vårdgaranti/behandlingsgaranti 2005 Stabschefen informerar: - Beslut togs av Kommunstyrelsen den 25 augusti att Gotlands Kommun skall införa vårdgaranti från den 1 november Beslutet är bra för den gotländska befolkningen, men kommer att kosta betydligt mer än de medel förvaltningen tilldelats för 2005 (4,6 miljoner) och 2006 (3,5 miljoner) för genomförandet. Därutöver har har kommunledningen förstärkt investeringsbudgeten lite grann för att kunna hålla igång satellitop med polikliniska operationer. Av kommunstyrelsens beslut framgår också att valfrihet gäller från första dagen efter beslut om behandling. - Planering av operationssatsningar Förvaltningen tillskapar en planeringsenhet vård PEV för bättre kontroll över väntelistor och operationsplanering. Förvaltningen skall rekrytera en vårdkoordinator. - Nationella riktlinjer för gråstarroperationer har nyligen presenterats. - Gotländsk informationsbroschyr är framtagen.

9 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 7 HSN 343. Sjukvårdens framtid Kommunikationsplan, information HS 2003/0032, kommunikationsplan HSN 343sidan 1(2) Ledningskontoret och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans arbeta med hälso- och sjukvårdens framtidsfrågor. Styrgrupp är kommunstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens respektive arbetsutskott. En arbetsgrupp har bildats med tjänstemän från ledningskontoret samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Projektledare är ledningskontorets hälso- och sjukvårdsstrateg. Ledningskontoret och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram denna kommunikationsplan i samarbete med utredningens arbetsgrupp och styrgrupp. När kommunikationsaktiviteter planeras inom ramen för Framtidsutredningen måste hänsyn även tas till de nationella och lokala kommunikationsaktiviteter som sker i samband med Vårdgaranti 2005 och arbete kring prioriteringar. Detta för att åstadkomma högsta möjliga effektivitet i kommunikationen för att undvika missförstånd och motsägelsefulla budskap. Syfte Förbättrad information till och tydligare dialog med medborgarna är en förutsättning för att stärka förtroendet och öka kunskapen om förutsättningarna för den gotländska hälso- och sjukvården idag och i framtiden. Informationsoch kommunikationsinsatserna bör ske i olika etapper beroende på vilken fas utredningen befinner sig i. Informationsinsatserna skall vara inriktade på att stödja kommunens politiker och tjänstemän i genomförandet av Framtidsutredningen och bidra till att: öka kunskapen om hälso- och sjukvårdens villkor och förutsättningar idag och i framtiden. öka medvetenhet om förestående förändringar i sjukvårdsstrukturen på Gotland Den kommunikativa utmaningen Den stora utmaningen i kommunikationen blir att skapa insatser som: Skapar ett stöd och acceptans för eventuella förändringar i åtagande och uppdrag inom hälso- och sjukvården Skapar en positiv bild av patientens rättigheter. Inte skapar allt för höga förväntningar hos medborgarna, men som visar på förändring och förbättring. Kommunikation fas 1 Kommunikationsmål: Medborgarna skall ha fått ökad kunskap om dagens hälso- och sjukvård samt de faktorer som påverkar utvecklingen.

10 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 8 Målgrupp/Mottagare: Kommunmedborgare Kommunmedborgarna är målgruppen. Allmänheten på Gotland skall känna till vägen in i hälso- och sjukvården samt känna till vilka rättigheter och valmöjligheter som finns. Allmänheten skall också ha kännedom om de grundläggande faktorer som påverkar hälso- och sjukvården på Gotland. Tidsplan: Fas 1 pågår våren 2006 och avslutas hösten Budskapsplattform: Kommunikationen skall bygga på den vision för framtidens hälso- och sjukvård på Gotland som utredningen slagit fast. För att göra den möjlig att kommunicera har utredningen valt följande ledord: Trygghet Helhetsperspektiv Delaktighet Lika värde All kommunikation skall genomsyras av dessa värdeord. Profil En profil för kommunikationen kring framtidsutredningen skall tas fram. Hänsyn skall tas till Gotlands kommuns rådande grafiska profil. Kanaler och strategi Aktuell och korrekt information skall finnas tillgänglig för kommunmedborgare, medarbetare och beslutsfattare. All information skall ges på mottagarnas villkor. Informationen och kommunikationen skall utgå från mottagarnas behov, förutsättningar och intresse. Olika kanaler och nya medier skall användas för att på bästa sätt uppnå bästa önskad effekt. Medarbetarna inom hälso- och sjukvården skall ha den kunskap och information som krävs för att fungera som bra vidareinformatörer till patienter, anhöriga och övriga externa kontakter. Exempel på kanaler: Information skall finnas tillgänglig för alla verksamheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ex via intranätet Personaltidningarna Insidan och I sjukvården Sjukvårdsupplysning Bibliotek Annonser i lokaltidningar Informationsbroschyr: Guide till vården till alla hushåll Pressmeddelanden till massmedia HSN 343sidan 2(2)

11 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 9 HSN 344. Ekonomi HS 2005/0005 och HS 2005/0006 Ekonomichefen informerar att för perioden till och med juli månad har ingen ny prognos eller ny analys gjorts sedan HSN 334. Jämförelse med kostnader förra året pekar på att prognosen kan ha försämrats, särskilt för utomlänsvården och laboratorieprover, ökande labprover beror sannolikt till största delen av ökande beläggningar på vårdavdelningarna under våren. En del av de ökade kostnaderna kan också hänföras till förberedelserna för vårdgarantin. Ett delårsbokslut för perioden januari-augusti kommer att arbetas fram till nämndens sammanträde i september. Ram 2006 efter budgetberedningens och fullmäktiges beslut i juni stannar på cirka 923 miljoner, det vill säga 20 miljoner mindre än prognos för 2005, och cirka 60 miljoner lägre än verksamheternas äskande. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har augusti 2005 arbetat intensivt med budget 2006 och sammanställningar pågår för att vara underlag till kompletterande budgetavstämningen ochi hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i september.

12 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 10 HSN 345. Informations- och anmälningsärenden Redovisning: Pågående Läkemedelsstudier, förteckning Beslut i andra nämnder: Kf 114 Strategisk plan och budget Kf 103 Medborgarförslag. Barnkonsekvensanalyser i beredning av ärenden SON 59 Korttidsboende Ledningskontoret; Samordnad upphandling SKL, Sveriges Kommuner och Landsting: Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2004 Swedish Health Care in an International Context Landstingsförbundets styrelsebeslut; Cirkulär A 05:39 50 och cirkulär 2005:77 och 2005:76 Inbudan: Finansiell samordning- en möjlighet för Gotland. Ledningskontoret, arbetsförmedlingen och försäkringskassan inbjuder till seminarium på Suderbys Herrgård 28 september Seminariet syftar till att ge information om lagstiftning, bidra med erfaren-heter av samordningsarbete inför att respektive myndighet beslutar om man vill gå vidare och införa ett samordningsförbund för finansiell samordning.

13 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 11 HSN 346. Övriga frågor Smittskyddsläkare Carina Lindberg, v, önskar information om hur smittskyddsläkartjänsten bemannas. Demenssjukvård Eva Olsson, fp, önskar få presenterat hur demenssjukvården och demensteamet kommer att fungera när nuvarande läkare slutar. Städning på helger Christer Mattsson, c, har under sommaren besökt lasarettsentréns toaletter, och sett att de var ostädade och ofräscha. Anser att dessa behöver mer tillsyn och städning. Prioriteringskonferens i Göteborg Ordföranden har utsett Carina Lindberg och Birgitta Eriksson att delta i Konferensen Rättvisa prioriteringar i vården, som äger rum i Göteborg den september Birgitta Erikssons avsägelse av alla uppdrag i fullmäktige och nämnder behandlas av fullmäktige den 19 september. Curt Broberg utses att delta i konferensen istället för Birgitta Eriksson. Ärendelistan och punkten Ekonomi Torsten Gislestam, c, ogillar att punkten Ekonomi på dagens ärendelista har placerats som nummer 6 och ogillar att inga handlingar har skickats ut. Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar om tidsplanen för ekonomiärenden och att förvaltningen just nu inriktar arbetet på budget 2006 och delårsbokslut till och med augusti 2005, vilket presenteras vid septembersammanträdet. Till augustisammanträdet finns inte några handlingar framtagna.