Utvärdering av painaway ryggbänk

Transkript

1 Utvärdering av painaway ryggbänk ett pilotprojekt ErgITid ergonomi i tiden Kristina Rabenius Ergonom/Leg sjukgymnast

2 Sammanfattning I kampen mot rygg och nackbesvär används idag många metoder. En del har visat sig bättre än andra. Fortfarande utgör dock rygg- och nackbesvär en stor del av allt lidande hos människor i yrkesverksam ålder. Painaway ryggbänk har under 2 månaders tid, våren 1998, varit föremål för utvärdering beträffande dess eventuella påverkan på rygg- och nackbesvär. Resultaten tyder på en för individen positiv effekt. 10 personer med rygg- och/eller nackbesvär har använt bänken på sin arbetsplats. Med olika mätinstrument har bl.a. rörlighet och smärta bedömts och värderats. De resultat vilka erhållit i denna studie får endast ses som en tendens, men då rörligheten i bl.a. bröstryggens bakåtböjning och nackens framåtböjning ökat hos över hälften av försökspersonerna under testperioden, och smärtan samtidigt minskat i 9 fall av 10, så har painaway ryggbänk troligen en gynnsam påverkan på människan i arbetslivet, där våra rörelser till stor del sker framåt. Även andra effekter på välbefinnandet har under denna tid uppnåtts, t.ex. minskade besvär nattetid, och att man ej upplever att värken hindrar arbetet i samma utsträckning som tidigare. Några negativa synpunkter vad gäller bänkens användning, smärtupplevelser eller resultat har ej framkommit. Samtliga försökspersoner är mycket nöjda och anser att painaway ryggbänk bör finnas på arbetsplatsen. Även i rehabilitering av långtidssjuka med rygg- och nackbesvär kan denna bänk säkerligen utgöra ett komplement till de behandlingsmetoder vilka i dag står till buds. Alla metoder som såväl fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt gynnar människan och vårt samhälle är värda att satsa på. Några kommentarer från personerna i studien: Bänken har varit mycket bra, lätt att använda och man känner resultat. Den är bra för att lindra värk. Det är jätteskönt på morgonen när ryggen är stel. Inga problem att använda den på jobbet. En person har ej längre ont i ryggen när han cyklar, vilket aldrig hänt förut. En annan har haft ryggskott varje vår i flera år utom två gånger, då han använt painaway ryggbänk. Någon tyckte att det mot slutet kändes onödigt att ligga på bänken när han blivit så bra. Bakgrund och Syfte Rygg- och nackbesvär klassas idag av många som en folksjukdom. Vårt alltmer stillasittande eller stillastående arbetsliv medför stora påfrestningar på bl.a. ryggkotpelaren. De för kroppen tunga och påfrestande arbetsställningar och lyft vilka ingår i många arbetsområden sliter hårt såväl fysiskt som psykiskt på människan. Arbetsglädje och prestation sjunker hos de drabbade, och värken medför ofta sjukskrivningar. Många människor är i behov av att få hjälp av olika vårdgivare. Flera behandlingsmetoder finns idag att tillgå. Samhällskostnaderna har varit, och är alltjämt höga för dessa besvär. Samtidigt innebär dessa besvär ett stort mått av personligt lidande hos människor. En behandlingsbänk, Painaway ryggbänk, har tagits fram av Treman Ljusdal HB.

3 Denna bänk har till syfte att som ett komplement till övriga verksamma behandlingsalternativ bidraga till tillfrisknandet och öka välmåendet hos människor med besvär i rygg och nacke. Painaway ryggbänk förefaller ha effekt på många personer vilka idag lider av rygg- och nackbesvär. I syfte att utvärdera effekten av en tids behandling och i viss mån dess användningsområden har detta projekt tillkommit. Resultatet är även tänkta att ligga till grund för fortsatt användning av Painaway ryggbänk. Material och Metod 10 försökspersoner, alla med periodvisa besvär i nacke eller rygg (övre eller nedre delen) under de senaste åren har deltagit i studien. Övriga kriterier för deltagande var eventuella inslag av utstrålande värk och upphakningsfenomen. Vissa sjukdomar/sjukdomstillstånd uteslöts. Hela ryggkotpelaren fanns representerad vid besvärstolkningen. Flertalet hade besvär i nacke och ryggens nedre del, sex respektive sju st. Fyra hade besvär i ryggens övre del och/eller i skuldror och två i höften/höfterna. Samtliga har haft besvär vilka har varat i genomsnitt 14 år (4-29 år), och flertalet tolkar sina besvär som arbetsrelaterade. Besvär från ländryggen har genom åren varit de mest tongivande. Flertalet upplever sina besvär som lätta till medelsvåra, medan två upplever dem som svåra. 7 st har sökt hjälp för sina besvär hos olika vårdgivare, 3st har ej sökt hjälp. 6 män och 4 kvinnor i ålder år (medelålder 44,5 år) från fyra olika arbetsplatser har medverkat. Kvinnorna arbetade med i huvudsak skrivbordsarbete och en hel del vid dator med olika stresspåverkan som följd (banktjänstemän, ekonom- och personaltjänstemän). Männen var alla hantverkare (timmermän, byggnadsarbetare och rörläggare, varav en huvudsakligen arbetade sittande i sin bil). Samtliga försökspersoner har varit yrkesverksamma inom sitt nuvarande yrke under de senaste 10 åren. Som utvärderingsinstrument har bl.a. BPM, Back Pain Monitor, använts. BPM beräknar och analyserar mätningar och prestationsförmåga med hjälp av ett databaserat system. Man mäter ryggradens rörlighet, hållning i stående, muskelstramhet, styrka, uthållighet och smärta/stress. Mätningarna har hög tillförlitlighet och stor mätnogrannhet och är vetenskapligt baserade med ett stort referensmaterial. De ger även en värdefull och överskådlig funktionsprofil vilken lätt kan jämföras vid flera mättillfällen. Mätningarna, alla utförda på respektive arbetsplats, har i denna studie utförts före och efter behandlingsperioden och vid samma tidpunkt på dagen.

4 Som mätinstrument för smärtangivelse ingår bl.a. Borgs 10 gradiga skala och VAS skalan. Frågeformulär rörande bl.a. besvärsområde, intensitet och smärtupplevelse har besvarats i samband med BPM-mätningarna och vid avslutad studie. Med en dagjournal har var och en kunnat redovisa användningsfrekvens av bänken och kunnat ge synpunkter efterhand. Studien har pågått under två månader våren 1998 (april-maj). Var och en fick instruktion att behandla sig under 10 minuter 2ggr dagligen i början och i slutet av arbetsdagen, i anslutning till arbetstiden på sin arbetsplats. Studien föregicks av noggrann information, skriftlig och muntlig, samt en praktisk genomgång av bänken och dess funktion. Efter avslutad studie har var och en fått ta del av sina mätresultat och lämna synpunkter på eventuella förändringar av besvär och vanor. Försökspersonerna har även kunnat ge förslag på fortsatt användande av bänken samt eventuella förslag till förbättringar/förändringar av bänken. Resultat Behandlingsfrekvensen har utgjorts av 30 dagar i genomsnitt, vilket motsvaras av c:a 6 arbetsveckor. Personerna har behandlat sig valfritt över ryggraden. Alla deltagare har haft goda tillfällen att ställa nödvändiga frågor såväl före som under projektets gång. 5 personer har under försöksperioden fått nya arbetsrelaterade besvär såsom t.ex. tennisarm, axelvärk, kraftig ömhet i hud och muskulatur i skuldror och rygg (efter hård manuell massage) och 1 person har i slutet av perioden haft ett envist förkylningsvirus. Detta har påverkat smärtupplevelsen. Trots dessa besvär skattar 6 av 10 st lägre värde beträffande sin smärta vid andra mättillfället. 9 av 10 har fått smärtlindring av ursprungliga besvär under försöksperioden. En var fortsatt besvärsfri. Sammanlagd uppskattad smärta och beskrivning av smärta beträffande ursprungsbesvär har efter försöksperioden sjunkit från VAS 2,8 till 1,8 (till 0,3 om man bortser från nytillkomna besvär såsom virus och sviter efter hårdhänt massage, där 2 st ensamma svarar för den högre skattningen, och på grund av bevärens art är svårbedömda. 3 st vilka blev av med sin ursprungliga värk i nacke, bröst- eller ländrygg svarar för VAS-värdet 1,8, detta beror på den högre skattningen av nya besvär hos dessa. Detta torde dock ej ha något samband med användandet av Painaway ryggbänk. De fyra med initialt högst smärtskattning skattade 0 eller lågt vid andra mättillfället (om man bortser från smärtskattning av nytillkomna arbetsrelaterade besvär), två av dessa hade också bäst rörelseökning av de 10 personerna. Hos de fem vilka reducerat smärtan mest ses även förändrade värden såsom viss ökning av prestationsförmågan (mått på styrka och uthållighet i rygg, mage, armar och ben) och av rörligheten. Rörelseökningen utgörs framför allt av framåtböjning av nacken och bakåtböjning i ryggens övre del. Ökningen av prestationsförmågan består till största delen av ökad uthållighet/styrka i rygg och benmuskulatur. De vilka erhållit minst förbättring av smärta är kvinnorna som grupp där stress till viss del varit en störande faktor. Två av dessa fick besvär av annan art, vilken förefaller vara betingad av ökad arbetsbelastning. Dessa besvär upplevdes också starkare än de ursprungliga.

5 Vid granskning av de olika smärtvariabler, vilka ingår i BPM, har några mer än andra påverkats under projektettiden bl.a. påverkas ej arbetet av besvär i samma utsträckning (4st). En del har lättare att stå och sitta utan värk och några kan lättare vrida på huvudet (6st). 4 personer har även skattat minskade besvär nattetid. Diskussion Denna studie är ett pilotprojekt. För ett mer säkerställt resultat krävs ett större försöksmaterial och en kontrollgrupp. Resultaten kan därför endast tolkas som tendenser. En studie av detta slag kan dock ge en god vägledning om värdet av en produkt som Painaway ryggbänk. De uteslutande positiva synpunkter från deltagarna, vilka dessutom i så stor grad fått minskade smärtor, bör vägas samman med de mätresultat som framkommit. BPM är ett program för mätning av rörelse- och stödjeorganens uppbyggnad och funktion. Detta mätsystem har tagits fram för att möjliggöra objektiva bedömningar av olika rehabiliteringsinsatser. Det baseras på objektiva vetenskapliga rapporter och vidareutvecklas genom samarbete med bl.a. universitetet i Bryssel och Frankfurt. Resultaten visas i tydliga grafer liksom analyser av rörelse- och stödjeorganens kondition. Systemet tar hänsyn till faktorer som ålder, aktivitetsnivå, och kön. Dess relevans i denna studie torde vara god på grund av möjligheten för dess objektivitet och mätnogrannhet. Mätningarna har utförts vid samma tid på dagen i syfte att nedbringa eventuella felkällor. Det visade sig klokt att låta testpersonerna använda dagjournal, då detta fick dem att noggrannare tänka till angående behandlingseffekten. Dagjournalen innebar även en möjlighet att i efterhand kunna följa besvärsförändringen vid varje behandlingstillfälle. En ofta förekommande kommentar är att om man haft värk när man lagt sig i bänken har den avtagit i samband med behandlingen. Deltagarna i denna studie torde vara en tillräckligt representativ grupp från vårt arbetssamhälle, där man arbetar trots en del besvär från ryggkotpelaren. För att få insikt i bänkens påverkan på kroppen i ett större perspektiv har det eftersträvats att ha försökspersoner från skilda yrkesgrupper och av båda könen. Kriterier för deltagande presenterades för intresserade på 4 utvalda arbetsplatser och det visade sig vara fler som ville deltaga i studien, men denna var begränsad och en del fick avvisas, då de ej kunde uppfylla de utsatta kraven för deltagande. Personer med cancerogen, reumatologisk eller neurologisk sjukdom samt de med känd ostoperos (benskörhet), har ej tagits med i denna studie, liksom de vilka medicinerat med cortisontabletter i över 1 års tid. Whiplashskada under det senaste året och verifierat diskbråck under de senaste två åren har också uteslutits i studien. Behandlingsfrekvensen har utgjorts av i genomsnitt 30 arbetsdagar fördelade under 6 veckor. Påsk och andra långhelger har infallit under projekttiden. Detta har medfört en del behandlingsuppehåll, vilket troligen ej haft någon inverkan på slutresultatet. Behandlingen vilken var utsatt att vara under 10 minuter i anslutning till arbetsdagens början och slut har troligen varierat något beroende på arbetsbelastningen. Flertalet har behandlat sig mellan 5 och 10 minuter åt gången, någon också mitt på dagen.

6 Behandlingstiden valdes med tanke på att det har visat sig ta en stund för kroppen att anpassa sig till hjulens rörelser mot ryggraden och bli avslappnad, vilket är en fördel i syfte att kunna påverka rörligheten på ett skonsamt sätt. Med näst intill daglig behandlingspåverkan på kroppen under nära två månader bör tiden dock kunna vara tillräcklig för att kunna fastställa eventuella behandlingsvinster/förluster. För att eliminera eventuella missförstånd, och för att kunna ge svar på frågor angående bänken, dess användning och eventuella besvär, har uppföljning skett ute på arbetsplatserna eller per telefon, vid tre tillfällen under försöksperioden. Detta har visat sig vara onödigt då inga större problem har uppstått i samband med användandet av Painaway ryggbänk. Alla har varit nöjda med bänken och känt sig trygga när de använt den. Efter två månaders behandling med Painaway ryggbänk visas en tydlig tendens att smärtan minskat och att viss påverkan på prestation och rörlighet i positiv riktning skett. Beträffande prestationsförmågan spelar säkerligen andra faktorer större roll t.ex. dagsformen. Sammanfattningsvis bör de i denna studie erhållna värden ändå kunna tolkas som ett gott behandlingsresultat. För att ytterligare befästa de i denna studie framkomna resultaten kan flera studier i fortsättningen vara av värde t.ex. bedömningar av olika yrkesgrupper, olika smärt- och sjukdomstillstånd, med longitudinella och olika terapeutiska perspektiv (t.ex. differntierade användarrekommendationer mm.) Painaway Rehab i Ljusdal AB Säljare: E-post Storhagavägen 1 treman@telia.com Ljusdal Erik Nilsson, Janne Frisk jfrisk@algonet.se Org.nr Harry Jonsson j.harry@telia.com

7