Delutvärdering januari Eva Sennemark KulturDialog

Transkript

1 Delutvärdering januari 2008 Eva Sennemark KulturDialog

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund ACTION ACTION i Järfälla kommun Syfte och frågeställningar Metod och material Reflektion kring den valda metoden Tidigare uppföljningar Avgränsningar och upplägg Resultat ACTION-personalens erfarenheter Användarnas erfarenheter ACTION i vardagslivet Förslag på förbättringar Förändringar i livssituationen på grund av ACTION Slutsatser och rekommendationer Uppnådda målsättningar Förutsättningar för användning Inför framtiden...18 Referenslista...20 Bilaga 1: Intervjuguide 2

3 Sammanfattning ACTION (Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older Persons Needs) är ett IT-baserat stöd för vård och omsorg i hemmet som har utvecklats tillsammans med äldre och deras anhöriga. Konceptet består av sex kompletterande tjänster med bl.a. bildtelefon, Internet, Vård- och omsorgsprogram och en sambandscentral som är bemannad med vård- och omsorgspersonal. Järfälla kommun bedriver sedan 2006 ett ACTION-projekt baserat på ovanstående koncept. Användarantalet i november 2007 uppgick till knappt 25 personer, främst anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Under 2008 kommer projektet att utökas med 20 personer med lätt demens. KulturDialog fick under hösten 2007 i uppgift att genomföra en utvärdering utifrån ett användarperspektiv. Syftet var främst att få en bild av hur anhörigvårdare med ACTION har upplevt stödet i relation till sin vårdsituation och livskvalitet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med de nitton första användarna i projektet. Dessa hade haft ACTION-tjänsterna mellan sex och arton månader. Intervjuerna genomfördes främst via bildtelefon (ACTIONdator) för att även kunna definiera områden som bildtelefon och IT-baserat stöd kan användas inom. Intervju med personalen på ACTION-centralen genomfördes också via bildtelefon. Utvärderingen visar att ACTION har bidragit till att många av användarna har fått ett ökat socialt kontaktnät och ökade möjligheter att bibehålla kontakter med vänner och släkt. Kontakten med arbetsterapeut och sjukgymnast på ACTION-centralen har också bidragit till ökad trygghet för de anhöriga samt i flera fall också konkret praktisk hjälp i form av råd och hjälp med kontakter. Flera anhöriga tar också upp den ökade kunskap de fått i vårdsituationen genom kontakter med personal, andra anhöriga, vård- och omsorgsprogrammen samt möjligheten att själv söka kunskap på Internet. Sammantaget har en stor del av de anhöriga fått en ökad livskvalitet och i flera fall också en bättre vårdsituation. Svårigheter som återstår att övervinna är dels tekniska, dels en viss misstänksamhet gentemot IT-baserat stöd inom vård och omsorg. 3

4 1. Bakgrund Aktuell forskning visar att många äldre och deras anhöriga vill klara sig själva i hemmet, men att de ibland känner att de behöver mer kunskap för att kunna hantera sin vardag. Många efterlyser också kontakt med andra i samma situation och tillgång till personal som kan ge stöd och råd. Ett gott anhörigstöd kan därför vara avgörande för om den anhörige orkar vårda hemma och om den sjuke kan bo kvar i sitt hem. Järfälla kommun har liksom många andra kommuner fått ett ökat antal äldre under senare år. Det ökade kvarboendes av äldre i hemmet gör att många anhöriga, som själva är äldre och sjuka, vårdar sina nära i hemmet. Dessa anhöriga behöver ofta själva stöttning för att kunna känna sig trygga, ha möjlighet till ett socialt liv och kunna fortsätta att vårda. Enligt kommunens mål ska äldreomsorgen bidra till att äldre och deras anhöriga ur ett socialt och salutogent perspektiv får ett ökat självbestämmande i vardagen, en meningsfull vardag samt att de äldres egna resurser stärks. Därför bör kommunen också utvecklas i samklang med det moderna informationssamhället. För äldreomsorgen i Järfälla innebär detta att verksamheten ska fokusera på olika arenor för möten och dialog. Det finns därför behov av att pröva nya innovativa lösningar att ge stöd till äldre och deras anhöriga i hemmet. 1.1 ACTION Den moderna tekniken har skapat nya arenor för att mötas. Rent konkret innebär detta att äldre och anhöriga som är bundna till hemmet kan bibehålla och skapa nya sociala nätverk med teknikens hjälp. ACTION - konceptet (Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older Persons Needs) är ett IT-baserat stöd för vård och omsorg i hemmet som har utvecklats tillsammans med äldre och deras anhöriga. Metoden syftar till att ge ökad självständighet, oberoende och kvalitet i det dagliga livet för äldre i behov av vård och omsorg. ACTION består av följande sex kompletterande tjänster: Vård och omsorgsprogram finns tillgängliga i datorn och är framtagna tillsammans med anhörigvårdare utifrån deras behov och önskemål. Programmen innehåller information inom identifierade nyckelområden som vård vid stroke och demens, förflyttning, tränings och avslappningsprogram, samhällsguide och vård vid livets slutskede. Bildtelefon - gör det möjligt för familjerna att se och tala med andra familjer som också är användare av ACTION samt personal inom vård- och omsorgssektorn. Internet - ger en möjlighet att hålla kontakt med omvärlden. Familjerna kan söka information, e-posta, betala räkningar och sköta bankaffärer. Samtalscentral utrustad med bildtelefon. Samtalscentralen bemannas av vård- och omsorgspersonal på dagtid. Personalen på samtalscentralen ansvarar för stödet till familjerna och för att introducera tjänsten hos familjer och bland personal. Lokala servicecenter för äldre. Äldre som bor hemma och inte har tillgång till egen dator kan introduceras i användandet av tjänsten med hjälp av personal. Äldreboenden, dagverksamheter, mötesplatser (dagcentraler) fungerar som drop in ställen. Utbildning: Riktlinjer för utbildning har tagits fram för att både familjerna och personalen ska kunna använda sig av de olika tjänsterna. Utbildningen vänder sig till anhörigvårdaren och den äldre, vilket gör att de får ett gemensamt intresse samt kan stötta och hjälpa varandra. 4

5 1.2 ACTION i Järfälla kommun Projekt ACTION påbörjades i januari 2006 och pågår t o m december Projektet riktar sig till anhörigvårdare som vårdar en anförvant i det egna hemmet som drabbats av en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Kriterier för deltagande har varit att den anhörige eller den vårdade är 55 år eller äldre. Den anhörige ska själv ha uttryckt en önskan att vårda i hemmet samt om möjligt vara i ett tidigt skede av sitt vårdande. Utbildning och handledning för personal som arbetar med ACTION har genomförs av personal vid Högskolan i Borås. För varje anmäld användare görs en systematisk kartläggning och en stödplan upprättas enligt COAT-modellen (Carer s Outcome Assessment Tool) 1. Syftet är att få en bild av familjens situation, planera stöd och hjälp samt välja ut de personer som kan ha störst nytta av ACTION. Vid behov lotsas familjen också vidare till andra typer av anhörigstöd eller kontakt med primärvård, demenssjuksköterska, biståndshandläggare m.m. Personalen informerar också presumtiva användare via en förevisning av utrustningen på ACTION-centralen eller genom hembesök hos den anhörige. ACTION-centralen i Järfälla bemannas av en sjukgymnast och en arbetsterapeut på heltid. 2 Personalen har stått för information om projektet, utbildning och handledning i ACTION till berörda användare. De håller också kontinuerlig kontakt med användarna via mail och bildtelefon. Aktiviteter och utbildningar som personalen anordnar för användarna utgår till största delen från de anhörigas egna behov och önskemål. Målsättningen är att arbeta enligt partnerskapsmodellen, dvs. i samarbete med den anhöriga och den som vårdas. Samverkan med landstinget och frivilligorganisationer sker vid rekrytering av deltagare till projektet. F.n. finns ca 25 användare men projektet har fått in ett stort antal anmälningar under den senaste tiden. Målgruppen bestod år 2006 av 20 anhörigvårdare utökades antalet anhörigvårdare till 30. Dessutom tillkom en ny målgrupp om 10 ensamboende multisjuka. Användarantalet kommer att utökas med 20 deltagare under 2008 och omfatta personer med diagnosen lätt demens. För att skapa lokala nätverk och prova nya arbets- och samarbetsmetoder har flera lokala servicecenter öppnats under Idag finns utöver ACTION-datorn på ACTION-centralen också en dator på mötesplatsen (dagcentral) i Kallhäll som är öppen för allmänheten. Dessutom har vårdcentralen i Kallhäll fått en dator där anhöriga kan få kontakt med distriktssköterska och annan vårdpersonal via bildtelefon. Det finns även en dator på äldreenheten för biståndsbedömare. 1.3 Syfte och frågeställningar I projektansökan definieras olika utvärderingsmetoder för projektet såsom COAT och PREP 3. En slututvärdering kommer att genomföras under hösten Som ett led i en lärande process fokuseras nu på de deltagande anhörigvårdarnas upplevelser av att använda ACTION. Syftet med föreliggande utvärdering är att undersöka hur anhörigvårdare med ACTION har upplevt stödet i relation till sin vårdsituation och livskvalitet. Utgångspunkt är de målsättningar som definieras i projektansökan, nämligen: 1 Se Magnusson, Nolan et al Tjänstgöringsgraden var under det första projektåret 50% vardera, under år 2 utökat till två heltidstjänster 3 PREP - Preparedness, Enrichent, Predictability 5

6 att öka möjligheten för anhöriga att vårda och bo kvar i det egna hemmet att öka de positiva effekterna och tillfredsställelsen i anhörigprocessen och därmed bidra till livskvalitet att öka möjligheterna till sociala kontakter att öka beredskapen hos anhörigvårdare att vårda att öka anhörigvårdarens självförtroende och självkänsla i relation till sin egen vårdsituation och förmåga 2. Metod och material För att kunna ge svar på frågeställningarna och öka förståelsen för de anhörigas livssituation valdes en huvudsakligen kvalitativ metod. I samråd med uppdragsgivaren beslutades om att genomföra personliga intervjuer via ACTION-datorn i form av bildtelefoni. Förutom de direkta slutsatser som kan dras av intervjuerna skulle metoden även bidra till att definiera områden som bildtelefon och IT-baserat stöd kan användas inom. En intervjuguide med halvstrukturerade frågor utarbetades och diskuterades med projektledning samt berörda personer på Äldre Väst Sjuhärad, Högskolan i Borås. Mindre korrigeringar gjordes därefter (se bilaga 1). En bildtelefonintervju genomfördes i ett inledande skede med de båda samordnarna på ACTION-centralen i Järfälla. Intervjun syftade främst till att ge utvärderaren bakgrundsinformation om projektet och de erfarenheter som anhörigvårdare berättar om. Fokus låg på personalens roller, erfarenheter av verksamheten samt förutsättningar för att denna ska kunna fungera. Totalt genomfördes 19 halvstrukturerade telefonintervjuer med ACTION-användare i Järfälla kommun. Sexton av dessa genomfördes via bildtelefon. Tre kompletterande telefonintervjuer genomfördes med användare där det var svårt att hitta en lämplig tid. Den intervjuade ombads berätta om sina erfarenheter som följdes upp med följdfrågor vid behov. Samtliga intervjuer spelades in på band med intervjupersonens tillåtelse. Urval Projektansvarig beslutade i samråd med ACTION-personalen att inkludera samtliga deltagare sedan projektstarten i utvärderingen. Undantag var användare som haft ACTION under en kort tid. Projektpersonalen bistod med informationsbrev till de anhöriga och kontaktade dem även per telefon för att boka in tider för intervju. Urvalet bestod av nitton anhöriga som vårdar eller hade vårdat en närstående i hemmet. Av dessa var tolv kvinnor och sju män. Den närståendes diagnos gällde främst demenssjukdom och stroke, men det fanns även Parkinsons sjukdom, hjärt/kärlsjukdom, psykiskt funktionshinder och MS. Samtliga anhöriga i urvalet var makar till den vårdade personen. Alla var över 55 år gamla och som äldst 86 år. Dataanalys En sammanfattning av varje inspelad intervju gjordes och följdes av en innehållsanalys. Detsamma gjordes för personalintervjun. Kompletterande upplysningar har även inhämtats från projektledare via telefon. Resultatet vägdes samman med personalintervjun för att besvara utvärderingens frågeställningar. Citat valdes ut och har använts i rapporten för att belysa resultatet. Mindre korrigeringar i citaten har gjorts för att göra dem mer läsarvänliga utan att förändra innebörden. I några fall har också detaljer ändrats eller strukits för att skydda intervjupersonernas anonymitet. 6

7 2.1 Reflektion kring den valda metoden Intervjuerna vid ACTION-datorn (bildtelefon) var också ett sätt att testa gränserna för vad tekniken kan användas till. Initialt uppstod vissa tekniska svårigheter där delar av utrustningen behövde bytas ut för att röst och bildöverföringen skulle fungera. Utvärderarens intryck var att dessa problem delvis var en spegel av de svårigheter som användarna berättade om och hade erfarit. Det tog också en viss tid att vänja sig vid ljudfördröjningen och inte prata i munnen på intervjupersonen. Utvärderaren fick lära sig några enkla tricks av användarna och ACTION-personalen i Borås, exempelvis att starta om programmet, starta om datorn osv. Ofta var den intervjuade då glad och stolt över att kunna föreslå lösningar på problemen. Generellt sett flöt intervjuerna bra frånsett de inledande svårigheterna. Enstaka avbrott för omstart eller störning fick göras men utan att detta egentligen påverkade samtalet. Känslan av dialog tilltog allteftersom utvärderingen fortskred, förmodligen på grund av utvärderarens ökade vana vid att hantera bildtelefonen. Även om en personlig intervju hade varit att föredra så gav möjligheten att se den intervjuades reaktioner ändå ett mervärde jämfört med en vanlig telefonintervju. Det innebar också möjligheter för den intervjuade att presentera sin make/maka, husdjur eller visa något annat som man ville visa upp. Sammantaget blev därför intrycket av metoden positiv och intervjuer via bildtelefon kan ses som ett bra komplement till personlig kontakt. 2.2 Tidigare uppföljningar Totalt har fem delrapporter lämnats till Länsstyrelsen i Stockholms län sedan projektstarten. Efter det första projektåret konstaterades att alla anhöriga i ACTION upplevde en större trygghet genom kontakten med personalen på ACTION-centralen och att de hade fått ett ökat socialt kontaktnät. Utbildningsprogrammen och kontakterna med ACTION-centralen och andra användare hade också stärkt de anhöriga i deras vårdsituation genom att de inte längre kände sig så ensamma i sin roll. I rapporterna konstateras också att samarbetet med Landstinget hade förbättrats, främst med Minnesmottagningen och Strokegruppen Avgränsningar och upplägg Metoden är kvalitativ och kan inte göra anspråk på att gälla alla ACTION-användare. Då merparten användare i Järfälla (förutom de allra nyaste) nåddes kan dock resultatet anses representativt för hur användare i Järfälla kommun ser på ACTION. Målsättningarna för Projekt ACTION är delvis vida och svåra att besvara på kort sikt. Fokus ligger i första hand på användarnas upplevelser av ACTION och dess påverkan på deras vardagsliv. Utifrån deras erfarenheter kan man dock dra vissa slutsatser som snarare visar på tendenser än på färdiga resultat. Förhoppningsvis kan slututvärderingen 2008 ge klarare besked genom den längre tidsperiod som då förflutit. Rapporten är uppdelad i fyra delar där bakgrund beskrivs i del 1. Metod och material redovisas och diskuteras i del 2. I del 3 redovisas resultatet av intervjuerna, främst ur användarnas perspektiv. Del 4 ger en kort sammanfattning av resultatet samt de slutsatser och lärdomar som kan dras så här långt. Vidare ges rekommendationer inför det fortsatta arbetet. 7

8 3. Resultat 3.1 ACTION-personalens erfarenheter Personalen på ACTION-centralen har (enligt avtal med Telia) till uppgift att: medverka i att rekrytera och informera nya användare introducera och utbilda nya användare samt kontinuerligt stödja äldre och anhöriga medverka till att skapa och underhålla de sociala supportnätverken mellan familjerna kontinuerligt följa upp de äldre och anhörigvårdarnas behov, situation och resultat av insatta åtgärder sprida information om ACTION lokalt till vård- och omsorgspersonal, frivilligorganisationer och beslutsfattare ACTION-personalens erfarenheter grundar sig på snart två års arbete med ACTION. Arbetet beskrivs som givande, meningsfullt och roligt. Det är också fritt vilket ger utrymme för egen kreativitet och att kunna tillvarata de anhörigas önskemål. Personalen betonar att de ser det som ett ömsesidigt utbyte med de anhöriga, där de själva också delar med sig av sina liv. En viktig framgångsfaktor för projektet har varit den goda tekniska support de fått från både Borås och Mariestad. Det har inneburit att de själva har kunnat känna sig trygga gentemot de anhöriga när det har uppstått problem. Även bildtelefonen beskrivs som en framgångsfaktor; dels för att hålla kontakten med de anhöriga men också för att iaktta förändringar som inte uttalas med ord. Exempelvis kan de genom bildtelefonen iaktta förändringar hos anhörig och närstående och förstå när något inte står rätt till. De kan då erbjuda stöd på ett tidigare stadium. Personalen ser det också som ett plus att ha olika yrkeskompetens eftersom de då kan bidra med konkreta råd och tips inom sina respektive områden. Det har visat sig vara värdefullt vid ett flertal tillfällen. Genom sin kunskap om kommunen kan de lotsa anhöriga till rätt instans inom kommunen vid behov eftersom många inte har en aning om vart de ska vända sig. Information om ACTION på sjukhus, vårdcentraler och äldreenheter har tagit mycket tid och det är olika hur informationen har tagits emot av vård- och omsorgspersonalen. Ett av de största hindren har varit personalens misstänksamhet gentemot IT-baserat stöd. Det finns en oro för att tekniken ska ta över och de egna arbetena i förlängningen bli onödiga. Hittills har i princip inga anmälningar kommit via vårdcentralerna, däremot många via minnesmottagningen. Under senare tid har projektet fått flera nya anmälningar i samband med en artikel i lokalpressen. Personalen ska nu gå ut med en förnyad informationskampanj, bl.a. till pensionärs- och patientföreningarna. Ett problem i detta sammanhang är att de flesta föreningar inte har filialer i Järfälla utan enbart finns i Stockholm. Det har också varit en del tekniska problem som försvårade uppstarten av projektet. En lärdom inför framtiden är att det hade varit bra också med egen datautbildning inledningsvis för att lättare kunna avhjälpa enkla problem redan från starten. Personalens förslag på förbättringar speglar delvis vad de fått via de anhöriga men också deras egna erfarenheter. Nedan punktas dessa synpunkter. 8

9 Fler informationsprogram om vanliga sjukdomar, exempelvis Parkinson, MS m.fl. Att varje användare fick göra en kort presentation av sig själv och eventuellt lägga ut ett foto under sitt namn på listan över användare för att andra ska veta vem det är som döljer sig bakom namnet. Det bör vara lika lätt att komma åt spelen och e-post som de andra programmen. Idag måste man gå in under start, något som vissa användare tycker är svårt. Möjlighet till trepartssamtal, ex. användare vårdcentral biståndshandläggare Lista över vilka spel som är tillåtna att lägga in själva, något som kan vara ett tidsfördriv för användare. 3.2 Användarnas erfarenheter och upplevelser Alla blivande deltagare får en introduktion av ACTION-personalen innan de bestämmer sig för om de vill delta i projektet eller inte. Många av de intervjuade användarna förefaller dock ha haft en vag uppfattning om ACTION när de tackade ja till deltagande. Anhöriga berättade ofta att de inte hade haft några direkta förväntningar men var positiva till att få en ny dator, hoppades på fler bekantskaper och/eller tyckte att det var spännande att pröva något nytt. Det fanns dock anhöriga som var helt på det klara över vad de ville uppnå. Jag är alltid sugen på att få olika information så det trodde jag att det skulle vara. Om sjukdomar och vad man kunde göra och vad som fanns och lite så här. Men också att få kontakt med andra personer som kanske har samma problematik som vi har. Det hade jag nog tänkt. Några användare hade varit tveksamma till att delta i projektet på grund av att de redan hade en dator eller inte hade använt dator tidigare i livet. Jag trodde inte att jag skulle klara av datorn. Jag har aldrig skrivit maskin och jag har aldrig ja Och då blir det att man blir handikappad. Jag trodde inte att jag skulle klara någonting men det funkar! Det har gått så bra. Oavsett vilka tankegångar de anhöriga hade haft före ACTION så var den allmänna inställningen mycket positiv. Många tog spontant upp de olika möjligheterna till kontakt med personal, anhörigvårdare eller släkt och vänner som de uppskattade mycket. Flera betonade också vikten av en fortsättning på projektet. Användare som tidigare varit tveksamma hade förändrat sin inställning. Att det skulle bli så här det trodde jag ju aldrig. Det var ett verkligt lyft för mig. Det öppnade en ny värld. Det är verkligen bra. Man har ju då en telefonlista och då vet man ju med säkerhet att det bara är sådana som man kan prata med. Om man söker på Skype eller något annat forum så får man en massa folk som man inte känner över huvud taget. Men här vet man att det är folk som har ett hjälpbehov. ACTION-tjänsterna användes främst av anhörigvårdaren även om den närstående ofta hade deltagit i både utbildningar och lunchträffar. Dock fanns det ett par undantag där den närstående använde tjänsterna mer än vårdaren. I ett av dessa fall föreföll den anhörige tro att datorn och bildtelefonen i första hand var till för den vårdade. 9

10 3.2.2 ACTION i vardagslivet ACTION spelade varierande roll i familjernas vardagsliv. Användningen varierade mellan flera timmar per dag till enstaka tillfällen. Delvis var detta beroende på den individuella situation som familjen hade. Faktorer som förefaller ha påverkat användningen var tidigare förekomst av socialt kontaktnät, bundenhet till hemmet, vårdtyngd och datorvana. Även om många användare använde sig av ett flertal olika delar inom ACTIONtjänsten så betonade de olika delar utifrån sin individuella situation. Det hindrade inte att de uppskattade de andra delarna och såg dem som värdefulla. Nedan presenteras de tjänster som användarna tog upp som värdefulla för dem själva och i några fall också för deras närstående. Fokus har lagts på vilken betydelse de olika tjänsterna har för användarna och på vilket sätt de använder dem i vardagslivet. Bildtelefonen Bildtelefonen användes i varierande utsträckning av anhörigvårdarna själva, i enstaka fall av den närstående. En vanlig kommentar var att andra förmodligen använde den mer än vad de själva gjorde. Samtidigt var det tydligt att många anhöriga hade kontinuerliga och täta kontakter med andra användare i den egna kommunen och ibland även på andra håll i Sverige. Kontakten med ACTION-personalen skedde också till stor del via bildtelefon. De vana användarna betonade det positiva och personliga i att kunna se sin samtalspartner, vilket vida överträffade den vanliga telefonen. För anhöriga som mist sin närstående eller var bundna till hemmet kändes möjligheten att kunna ringa upp någon att de kände sig mindre ensamma och isolerade. Stöd från både personal och andra anhöriga gjorde att situationen uppfattades som mindre svår. I och med att min fru inte kan prata längre... Hon är helt tyst. Så jag har ingen att prata med längre och då är det här ett väldigt bra komplement egentligen. Så det är ju toppen. Jag har en massa bekanta här i Järfälla och i X också. Det är väldigt trevligt. Jag har några stycken som är väldigt bra att prata med. Man får inte ha för många heller tycker jag, då blir man för splittrad utan man har några specialister som man ringer till. Användare med stort kontaktnät och/eller som var rörliga utanför hemmet använde bildtelefonen främst till kontakt med ACTION-centralen. Tidsbrist på grund av vårdtyngd, arbete eller andra åtaganden var andra orsaker till att användningen begränsades, liksom i ett fall också tekniska problem. Flera av dessa användare framförde känslan av att de borde använda bildtelefonen mer liksom en känsla av att de förväntades göra det. Den anhörige som trodde att ACTION i första hand var till för den anhörige använde bildtelefonen i liten utsträckning eftersom hon inte orkade prata för maken även i denna kontakt. Det förefaller finnas en viss tillvänjningsfas på bildtelefonen. Ett mindre antal anhöriga tog upp den fördröjning av ljudöverföringen som uppstår i samtalet och menade att det är lätt att prata i munnen på varandra. Ovana vid att prata och titta på bilden samtidigt kunde också få samma effekt. Vana användare hade dock inget problem med detta utan poängterade istället gemenskapen och det personliga med bildkontakten. En användare menade också att det bidrog till att han vågade ringa upp främmande människor vilket han aldrig skulle göra via en vanlig telefon. Det är ju mycket trevligare att prata så här ansikte mot ansikte än med telefon. Jag hade ju aldrig någonsin kunnat tänka mig att ringa upp bara med telefon. Men med den här 10

11 apparaten så gör man ju det. Jag kan ju ringa upp till X-stad men den här och prata med någon där för jag har en dotterdotter som bor där och då kan jag ju få lite uppgifter om X- stad och vad som händer där. Så det är väldigt stor användning för en sådan här apparat. Ett par användare tog upp sin rädsla för att störa andra familjer som ett hinder för att kontakta andra användare. Speciellt helgerna var en tidpunkt när ensamheten kunde kännas extra svår och då det kunde vara svårt att ringa till andra. Internet och mail Bland de intervjuade användarna fanns både nybörjare och vana datoranvändare. För många användare var Internet och e-post ett helt nytt sätt att kommunicera där användarna i varierande omfattning använde sig av tjänsterna. Bredband och ständig tillgång till teknisk support var positiva faktorer som uppskattades av många. Samtliga intervjuade tog också upp de mail de fick från ACTION-personalen varje fredag och som de uppskattade och i några fall också längtade efter. Många mailade också till barn, barnbarn, släkt och vänner i Sverige och på annat håll i världen. Mail beskrevs då som ett enkelt och billigt sätt att hålla kontakten. Mail är väldigt bra. Vi har ju släkt i XX och då kan man maila och det är ju förträffligt. Man får ju snabba svar med mail. Men även i Sverige har jag kontakt med . Mycket mer än på telefon. Flera anhörigvårdare skötte också bankaffärer eller aktieaffärer via nätet och uppskattade den tid som besparades dem. Några läste tidningar på nätet eller höll sig ajour gällande resultatet för barnbarnens sportresultat. Att söka information om olika saker som sjukdomar, mediciner, biverkningar etc. var också vanligt förekommande och beskrevs som ett enkelt sätt att skaffa sig ny och värdefull kunskap. Ja på Internet kan man ju få veta allt. På Google t. ex kan man ju få veta allt. Om man får ett nytt recept av en doktor så kan man ju bara gå in där och se vad det är för medicin och vad det är för biverkningar. Google är ju helt fantastiskt, du kan ju fråga vad som helst. Det fanns också användare som tyckte det var svårt att maila eller som inte hade så stort utbyte av det. En användare menade att han föredrog den personliga kontakten via telefon framför mail men att han kunde maila vid behov. Vård- och omsorgsprogram De flesta anhöriga berättade att de hade gått igenom vård- och omsorgsprogrammen och ofta prövat på en del av de praktiskt inriktade delarna, exempelvis spel, avslappning och gymnastik. ACTION Pet var ett spel som flera användare uppskattade att spela tillsammans med andra eller som de tänkte pröva i framtiden. Delvis var detta beroende av tidsfaktorn då en hög vårdtyngd kunna innebära att det var svårt att få tid över att spela med andra. Ett antal användare betonade programmen som en ständig källa till information dit de ständigt kunde vända sig för att få råd och tips. Anhöriga uppskattade att programmen var skrivna på ett språk som var begripligt även för lekmän. Formen med korta bitar information kunde också ses som ett stöd och legitimering av de egna känslorna. Flera personer tog också upp möjligheten att hitta hjälpmedel på nätet som de kunde diskutera med ACTION-personalen. 11

12 Jag använder [informationsprogrammen] som en uppslagsbok att söka och ta reda på saker. När det dyker upp en tanke så använder man det ju det. Inte minst oron ibland att man kan vända sig dit och titta. Och även att få veta att andra har det ungefär likadant. Och så förbereda sig på vad som komma skall. Spelen fungerade som ett tidsfördriv, ofta även för den närstående som spelade ensam eller tillsammans med anhörigvårdaren. I ett fall gav spelen och musiken inom ACTION Standard den vårdade sysselsättning någon timme varje dag. Flera anhöriga arbetade också på att få sin närstående intresserad av både spel, avslappning och gymnastik. Min make brukar använda programmen i ACTION Standard. Och det är ju då Länder i Europa, Städer i Sverige, Memory och Räkna. Och det gör han ibland och så älskar han att sjunga i aktiviteterna under Att leva med demens. När högskolan sjunger då startar vi alla sånger på en gång och då sjunger han med och tycker det är väldigt trevligt. Luncher och utbildning Luncherna var helt klart mycket uppskattade och det fanns också närstående som deltog ibland. De anhöriga betonade hur roligt de hade tillsammans och att de uppskattade möjligheten att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter. De lärde också känna varandra vilket underlättade fortsatta kontakter via bildtelefon eller på annat sätt. Dem [träffarna] får de inte sluta med. Det är då vi lär känna varandra, gästerna. Det är då vi sitter vid ett bord och pratar med alla. Det är då vi får en väldigt fin kontakt med varandra och då kan det också bli att ska vi ringa till varandra, ska vi spela. Så de är jättebra de där luncherna som de har. Det är jättetrevligt. Så de är jag faktiskt med på varandra gång, vi är båda med varje gång. Han tycker också om dem. Att träffa andra gav också möjlighet till insikt om den egna situationen, något som en kvinna tog upp under intervjun. Frånvaron av krav på umgänge tog en av användarna upp som något positivt då det innebär att man kan ta det i sin egen takt. Jag känner ju inte så många ännu för vi har ju inte varit med så länge men jag tycker det är jättetrevligt. Och se personerna till de här namnen som man har på adresslistan. Så där skapar man ju lite kontakter så där lite försiktigt. Det som är så skönt med det här är att det finns ju inga krav. Inte som när man jobbade. Även caféer och utbildningsträffar uppskattades och berömdes för god pedagogik och möjlighet till social samvaro. Enstaka personer menade att de redan hade god datorvana och inte hade behov av dem medan andra poängterade sitt behov av ständig repetition. I de fall som anhöriga inte kunnat delta i kursen på grund av sin vårdsituation hade detta lösts via enskild kurs och/eller handledning. Det är alltid trevligt. Då dricker man kaffe ihop och sitter och pratar och så har man utbildning till det. Utbildningarna är bra. De är väldigt bra pedagoger de där två så de kan lägga upp det perfekt. Man har ju träffat på folk som inte kan lära ut och då blir det tråkigt. Kontakten med ACTION-personalen Kontakten med ACTION-personalen togs spontant upp som något av det mesta värdefulla med ACTION. I princip alla nämnde luncherna och mailen som de fick från personalen på fredagarna. Personalen beskrevs båda som mycket engagerade, empatiska, trevliga och aktiva 12

13 som de anhöriga uppskattade att prata med eller träffa personligen. Somliga anhöriga hade daglig kontakt med personalen via bildtelefonen, andra någon gång i veckan eller vid behov. En positiv aspekt som betonades var möjligheten att snabbt kunna få kontakt. Jag tycker att det är väldigt bra. Det har gjort att man kan ta kontakt, man får information och man får stöttning. Jag tycker att Elisabeth och Åsa som vi har kontakt med, att det känns tryggt. Man kan komma med vilka frågor man vill. De ställer alltid upp. Och det är lättsamt. Det har varit bra för att närheten finns och kontakten finns och det är inte en långbänk att nå ACTION. Det tycker jag är bra. Så jag hoppas verkligen att det får vara kvar. Kontakten med ACTION-personalen fyllde en rad olika funktioner som sammanfattas i nedanstående punkter. Ca hälften av de anhöriga kände till personalens yrkesbakgrund vilket gjorde att de med förtroende vände sig till dem för rådgivning och praktisk hjälp. Hjälp med datorhantering och tekniska problem Samtalsstöd om livssituationen Råd och tips om hur hantera olika problem som rör vårdsituationen Praktisk hjälp i form av hjälpmedel, förflyttningsteknik och kontakter inom kommunen Anmälan till olika aktiviteter Pratstund De har hjälpt mig väldigt mycket med saker som jag har behövt för min man. Jag har bara behövt ringa och säga att jag behöver hjälp med det och det för min man och då har de kommit och tittat och sagt att vi kan hjälpa dig med det och det. Annars skulle jag inte vetat vart jag skulle vända mig. Jag har ringt och de har visat mig hur jag ska gå tillväga. De har visat mig olika övningar och hur jag ska hjälpa honom när han faller. Flera anhöriga med frekvent kontakt uppskattade också att personalen ringde upp dem om de inte själva hörde av sig. Detta bidrog till en känsla av trygghet. Känslan av ett ömsesidigt utbyte mellan personal och anhöriga speglas av citatet nedan. Jag tror att de [personalen] blir glada när man ringer upp dem. Det har jag förstått. Så att jag försöker liksom Det har hänt att jag inte har något aktuellt att säga men jag kan ringa upp dem ändå. Men det är inget regelbundet utan det är helt spontant. Kontakt med vård och omsorg I Järfälla kommun är vårdcentralen i Kallhäll ansluten till ACTION. Några av de intervjuade användarna bodde i Kallhäll. En av dessa hade varit i kontakt med vårdcentralen via ACTION och fått rekommendationer på vad som borde göras. Dock fanns det flera anhöriga som såg fördelarna med det och som önskade att fler vårdcentraler och/eller biståndshandläggare skulle bli anslutna. Ingen av de intervjuade anhöriga nämnde mötesplatsen i Kallhäll där en ACTION-dator också finns att tillgå för allmänheten Förslag på förbättringar Få av användarna hade något negativt att säga om ACTION-tjänsterna. Användare kunde däremot uppge att de inte använde alla tjänster eftersom de inte hade haft behov av dem. Negativa kommentarer gällde främst tekniska problem (bild och ljud) som att ringsignalerna 13

14 inte hördes tillräckligt väl. Ett par personer tog upp svårigheten att få flyt i samtalet på grund av ljudfördröjning eller svårighet att fokusera på både ljud och bild. Följande förslag och önskemål framkom under intervjuerna. Frånsett det första bidraget nedan togs förslagen upp av ett mindre antal eller enstaka personer. Nummerpresentation som visar att någon har ringt när datorn varit avslagen Tydligare (högre) ringsignaler Att kunna använda webcam för utomlandskontakter samtidigt med ACTION Möjlighet att nå vårdcentral, biståndshandläggare och/eller distriktssköterska via ACTION Information om fler sjukdomar, t. ex. Parkinson och MS och minnessvårigheter Information om bemötande av personer som själva saknar sjukdomsinsikt Lite svårare spel för personer som behöver större utmaningar Fler sånger Kontinuerliga uppdateringar av användarkurserna Förändringar i livssituationen på grund av ACTION En viktig frågeställning för utvärderingen har varit ACTION:s bidrag till att underlätta de anhörigas vardag. De flesta anhöriga menade att ACTION hade inneburit förändringar i deras liv som påverkat både deras livskvalitet och vårdkvalitet positivt. Det fanns också användare som menade att förändringen varit liten eller ingen alls även om de uppskattade tillgången till ACTION. De sistnämnda användarna menade dock att de förmodligen skulle få större nytta av ACTION i takt med att de blev äldre och mindre fysiskt rörliga. En användare var besviken över att tekniken krånglat så pass mycket att hon idag inte ville använda bildtelefonen alls. En dag efter intervjun framkom att problemet låg i bredbandsuppkopplingen varför problemet förhoppningsvis snart kan vara löst. Tre, delvis överlappande, områden framkom där effekten varit tydligast på de anhörigas vardagsliv, nämligen en ökad trygghet, ett ökat kontaktnät samt en förbättrad livskvalitet. Ökat kontaktnät Ett ökat socialt kontaktnät var en av de vanligaste spontana kommentarerna från användare som ombads berätta om ACTION. Detta återkom också vid flera tillfällen under intervjuerna och beskrevs också som en tydlig skillnad mot livssituationen före ACTION. De sociala vinsterna rörde sig på flera olika nivåer där även möjligheten kunna ta kontakt med andra sågs som en fördel även om den inte alltid utnyttjades. Användare som var relativt nya i ACTION menade också att de vill ta det lite försiktigt och bygga upp ett kontaktnät i sin egen takt. Påverkan på vardagslivet uttrycktes som möjligheten att ringa upp någon, få en pratstund om livet i allmänhet men också råd och tips om hur man kan göra i en viss situation samt stöd vid sorg och ensamhet. Även om inte alla utnyttjade möjligheterna så ofta bidrog känslan av att kunna göra det till att man kände sig mindre ensam och isolerad. Möjligheten att träffas på luncher, utbildningar och andra träffar och därigenom lära känna varandra såg som ett led i en process mot ett större kontaktnät och ett mer omväxlande liv. De personliga träffarna var speciellt betydelsefulla för användare som blivit ensamstående eller hade blivit isolerade på grund av sin vårdsituation. 14

15 Ja man känner sig inte så övergiven längre. Förut om det hände någonting så kände man sig totalt övergiven och bara stod där. Men det gör man inte längre för det här är ett bra sätt att kunna komma i kontakt med andra människor som har samma problem. Det tycker jag är väldigt väldigt viktigt. För det mesta går det bra att prata med andra i ACTION för alla har ju sina problem och då går det liksom lättare. Jag har blivit helt annorlunda, mycket gladare och mycket piggare och jag tycker allt är mycket roligare. Och jag tror att det är de här kurserna förstår du och de här luncherna och det här sättet att träffas Det huvudsakliga umgänget föreföll än så länge äga rum via bildtelefonen och arrangerade träffar men det fanns också användare som besökte varandra, träffades på stan eller funderade på att bjuda hem varandra. En inte ovanlig kommentar var att man stötte på varandra i affärer eller ute i ärenden och då stannade och pratade en stund. Det ökade kontaktnätet innefattade också möjligheterna att hålla kontakt med släkt och vänner på annat håll, i Sverige och utomlands. För användare som inte tidigare använt sig av mail innebar detta något helt nytt som tydligt påverkade deras livssituation till det bättre. Många av användarna hade barn, barnbarn och/eller barnbarnsbarn utomlands som de nu kunde ha en mer regelbunden kontakt med än tidigare. Det fanns även användare som redan tidigare använt sig av mail i dessa kontakter och som därför inte upplevde någon förändring. Ökad trygghet Det ökade kontaktnätet uträckte sig också till den personal som arbetar på ACTION-centralen. Mer än hälften av de intervjuade anhörigvårdarna menade att de såg just denna kontakt som allra mest värdefullt med ACTION. Möjligheten att kontakta personalen upplevdes generellt som en stor trygghet. Personalens yrkesbakgrund togs också fram som en orsak till att man kände förtroende för dem och litade på de råd man fick. Det har ju gett mig det att jag tycker att man har någon att vända mig till när man känner sig lite förtvivlad över situationen och någon som man kan prata med. Och att man eller jag tycker att det är så himla viktigt att man som anhörig syns och det tycker jag att man gör genom de här kontakterna då. Att det är personer som förstår situationen. För det är ju många som inte har den kunskapen så att de förstår hur det ligger till. Viktigt i kontakten med personalen var också den ömsesidighet som flera användare betonade. Från att tidigare ha känt sig totalt ensamma i sin vårdsituation finns det nu kompetent personal att rådfråga om olika problem eller att få hjälp med vidarelotsning till rätt instans. Vissheten om att personalen också kontaktade dem om de inte hörde av sig bidrog ytterligare till tryggheten och känslan av att ha någon som brydde sig om deras situation. Flera anhöriga hade fått praktisk hjälp i form av hjälpmedel, förflyttningsteknik och kontakter inom kommunen. Detta hade i sig underlättat vårdsituationen rent praktiskt men också mentalt eftersom de kände att de alltid var välkomna att ringa till ACTION-centralen och att personalen var lätt att nå. Tryggheten innefattade också möjligheten att få hjälp även med tekniska problem som i sin tur underlättar kontakten med andra. Ja det är ju det att man snabbt kan komma i kontakt med de här myndighetspersonerna om man behöver det. T ex att ringa upp till ACTION Järfälla och att man känner en extra arm och inte behöver sitta i en telefonkö kanske. Man känner en viss frihet att jag kan göra saker och ting här fast jag inte alltid måste göra allting [på datorn]. Det finns mycket möjligheter att jag kan använda det men jag kanske inte alltid gör det. 15

16 Förbättrad livskvalitet För de allra flesta användarna var det tydligt att deras vardagsliv hade förbättrats i en positiv riktning genom ACTION. Livskvalitén hade blivit bättre genom den ökade kontaktytan och genom att livet hade blivit mer omväxlande. Flera nämnde också den ökade kunskap de fått om olika saker genom utbildning, kontakter med personal och andra anhörigvårdare, programmen i datorn samt möjligheten att själv söka information på Internet. Sammantaget hade detta i många fall ha gjort livet roligare och mer innehållsrikt. Det är mycket roligare. Det är MYCKET roligare. Jag har ju sällskap hela tiden. Innan datorn kom så hade jag så mycket fritid över så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Man ville ventilera, man ville prata men man hade ingen att prata med. Men nu. Det är inga problem. Jag har sagt att min dator kommer de aldrig att kunna ta ifrån mig. ACTION hade också bidragit till att användare som är bundna till hemmet kände sig mindre instängda än vad de gjorde tidigare. Inte bara genom kontakter utan också genom de möjligheter som ges via datorn och som påverkade livskvalitén positivt. Jag har inte haft semester på fem år. Förut reste vi väldigt mycket utomlands men det kan vi inte göra nu. Ibland kan jag gå in på Google Earth och sedan kan jag zooma in och se var jag bodde en gång i tiden. Barndomshuset och ta mig en promenad och hälsa på mina vänner och se hur de har det. Det är roligt. Jag känner mig som om jag har åkt hem för ett par minuter. Sammantaget visar intervjuerna att kommunikation i olika former varit en positiv effekt med ACTION som lett till en ökad livskvalitet för många av användarna. Tryggheten i att kunna rådfråga personal och andra anhöriga har också lett till ökad trygghet och i viss mån underlättat vårdsituationen. 16

17 4. Slutsatser och rekommendationer Utvärderingen har fokuserat på ett användarperspektiv, dvs. hur användarna av ACTIONtjänsterna har upplevt tjänsterna och vilken roll detta har spelat i deras vardagsliv. Resultatet visar att ACTION på många sätt har haft en positiv effekt på användarnas vardagsliv och i många fall lett till ökad livskvalitet och ökad trygghet. Främsta påverkan på vardagslivet syns inom området kommunikation. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att ACTION har: Bidragit till att många av användarna har fått ett ökat socialt kontaktnät och/eller möjligheter att bibehålla kontakter med vänner och släkt Bidragit till en ökad trygghet för de anhöriga genom möjligheten att få råd och praktisk hjälp från ACTION-centralen Bidragit till ökad kunskap om aktuella sjukdomar, biverkningar av läkemedel, hjälpmedel m.m. Aktivt bidragit till att underlätta vårdsituationen för vissa användare genom att de fått hjälpmedel, kontakter med myndigheter, undervisning i förflyttningsteknik samt hjälp att påskynda processer Bidragit till en ökad livskvalitet genom att livet blivit roligare och mer omväxlande Erbjudit tidsfördriv för både anhörig och närstående i form av kontakter, spel och andra aktiviteter genom ACTION-datorn och dess program. 4.1 Uppnådda målsättningar I projektansökan för ACTION preciseras följande målsättningar: att öka möjligheten för anhöriga att vårda och bo kvar i det egna hemmet att öka de positiva effekterna och tillfredsställelsen i anhörigprocessen och därmed bidra till livskvalitet att öka möjligheterna till sociala kontakter att öka beredskapen hos anhörigvårdare att vårda att öka anhörigvårdarens självförtroende och självkänsla i relation till sin egen vårdsituation och förmåga Utvärderingens resultat tyder på att ACTION på många sätt har bidragit till att öka förutsättningarna för att uppnå ovanstående målsättningar. Tydligast är den sociala effekten där många användare som tidigare varit isolerade har fått ett helt nytt nätverk eller utökat sin bekantskapskrets. Intressant att notera är att personalen på ACTION-centralen av många räknas in i detta nätverk och att anhöriga betraktar dem som professionella men ändå som vänner. Utvärderingen visar vidare att de anhöriga känner sig sedda i sin vårdarroll och upplever att de får både praktiskt och mentalt stöd. Flera användare menade att de nu känner sig piggare eller gladare än tidigare och att de har fått en ökad livskvalitet genom kontakter med andra i samma situation. Självförtroendet har också ökat för användare som lärt sig hantera ett nytt medium och/eller fått nya kunskaper som berör deras vårdsituation. De anhöriga visade också tydligt att de uppskattar möjligheten att få råd, tips och stöd av personal och andra anhöriga som de känner och litar på. Sammanlagt förefaller detta ha bidragit till att anhöriga har lärt sig att lita på sin egen förmåga men samtidigt känner att de har möjlighet att diskutera problem 17

18 och lösningar med andra vid behov. Detta i sig innebär förmodligen att beredskapen för att vårda ökar och att de har större möjligheter att få en fungerande vårdsituation. Kombinationen ACTION och en kartläggning av behoven genom COAT förefaller också ha gett positiva bieffekter. Dels genom den närhet som uppstår via COAT-samtalet om den anhöriges situation men också genom att ACTION-personalen får en god bild av vårdsituationen och vid behov kan lotsa vidare till annat stöd inom kommunen. 4.2 Förutsättningar för användning För att ACTION-tjänsterna ska användas måste det finnas ett behov av dem. Behovet av kommunikation förefaller vara stort hos intervjuade anhöriga som är bundna till hemmet av sitt vårdande eller har mist sin livskamrat. Intervjuerna visar också att blotta vetskapen om möjligheter till hjälp och stöd kan fungera som en trygghet för de anhöriga. I det ligger även vetskapen om att när de i framtiden får ett större hjälpbehov så finns det hjälp att få. Familjens livssituation och vårdtyngd var på många sätt avgörande för vilka tjänster som användes och i vilken utsträckning dessa användes. De intervjuade användarna hade väldigt olika livs- och vårdsituation och de hade även haft ACTION under olika lång tid. Några hade tidigare datorvana, andra inte. Det innebär att behoven varierade stort vilket också gör att de anhöriga uppskattar olika delar inom ACTION-tjänsterna olika mycket. Utvärderingen visar att ACTION-personalen aktivt har försökt att avhjälpa ovana och tekniska problem med hembesök, utbildning och teknisk support. De har även haft gett stöd till anhöriga för att dessa ska våga ringa upp andra anhöriga, maila eller söka information. Möjligen kan detta förklara varför några anhöriga känner att de borde använda tjänsterna mer. Detta bör dock inte vara något hinder för ett fortsatt stort engagemang från personalens sida då de anhöriga upplevde kontakten med personalen enbart positivt. De möjligheter till individuell fortbildning tillsammans med nya användare och/eller på annat sätt kan då fungera som ett sätt att undanröja den eventuella oro som användaren har. Utvärderingens resultat visar också tydligt på behovet av personer som kan fungera som spindlar i nätet och som är lätta att nå. Tydligt är att vissa användare har en situation som gör att de har behov av en mer kontinuerlig kontakt där ACTION-personalen bistår med råd, praktisk hjälp eller kontakter. Behovet av personalkontinuitet och lättillgänglighet framstår som ytterst viktigt att tillgodose även i framtiden för anhöriga som har en svår livssituation. Rekommendationer Fortsatta möjligheter till individuell (eller gruppvis) fortbildning Fortsatt kontakt och stöd till anhöriga där personkontinuitet och lättillänglighet prioriteras 4.3 Inför framtiden En lärdom inför framtiden är att personal som ska arbeta med ACTION har stor glädje av att själva ha goda datakunskaper. Att få datautbildning före projektets uppstart var också önskemål från personalen på ACTION-centralen i Järfälla. Även om det finns god teknisk support så bidrar goda datakunskaper till personalens trygghet gentemot användarna och till att de snabbare kan avhjälpa enkla problem. 18

19 Inte helt förvånande visar utvärderingen att en fungerande teknik är viktig för ett lyckat resultat. ACTION är på många sätt banbrytande där ett ständigt utvecklingsarbete pågår. Ett viktigt område förefaller vara ljudsignalerna som flera användare upplevde vara för låga för att höras i hela hemmet. Möjligen kan förstärkare på olika håll i hemmet bidra till att avhjälpa problemet. Flera av användarnas förslag på förbättringar gällde också tekniska problem som nummerpresentatör när datorn är avslagen, möjlighet att samtala med vanlig webcam även när ACTION är på osv. Förslag på förenklingar med knappsatser till fler program är också en uppgift för teknikerna att arbeta vidare på. Ett av de främsta hindren för en integrering av ACTION i anhörigstödet är enligt ACTIONpersonalens utsago den misstänksamhet mot IT-baserat stöd som de har upplevt från vård- och omsorgspersonalens sida. En intressant fråga är hur denna misstänksamhet kan minskas. Få eller inga anmälningar har hittills kommit via vårdcentralerna och i den planerade informationskampanjen finns dessa heller inte inplanerade. Ett sätt att nå personal och andra berörda parter kan vara att använda sig av anhöriga som får berätta om sina erfarenheter av att använda ACTION. Kontinuerlig fortsatt information och visning av utrustningen är också en väg att gå då det tar tid att ta till sig nya idéer att mogna. Hur mycket tid som kan läggas på information är dock en fråga om tillgängliga personalresurser och hur dessa kan prioriteras. Det är svårt att utifrån utvärderingens resultat ge några konkreta rekommendationer på förbättringar utifrån personalens perspektiv förutom de ovan angivna. Fortsatt stöd och peppning för användning förefaller vara ett bra sätt att på sikt undanröja ovana och oro. Det kan vara bra att personalen är medveten om de svårigheter som kan finnas med ljudfördröjning och att samtidigt se på bilden när man talar via bildtelefonen. Eventuellt kan det också finnas behov av att informera om elkostnaderna då utvärderingen antydde att användare har datorn avslagen av denna anledning. Rekommendationer Datautbildning i ACTION till ev. framtida personal som ska arbeta på ACTIONcentralen Diskussion kring vilka tekniska problem och önskemål som ska prioriteras Diskutera möjligheten att använda ACTION-användare i informationsarbetet Eventuellt informera nya användare om de ungefärliga kostnaderna för elförbrukningen 19