Stadsfullmäktige Omorganisering av bildningssektorns förvaltning 251/111/2008

Transkript

1 Stadsfullmäktige Omorganisering av bildningssektorns förvaltning 251/111/2008 STF 48 De uppgifter som kommunen ansvarar för delas i allmänhet in i tre grundläggande helheter: social- och hälsovård, bildning och samhällsteknik. För allmän ledning av admini strationen och för diverse stabsuppgifter finns därtill allmän förvaltning som en fjärde sektor. I Grankulla består den allmänna förvaltningen av stadskansliet och drätselkontoret. Sektorernas uppgifter och struktur va rierar något från kommun till kommun. Kommunernas organisationer är dock i regel indelade i sektorer på det sätt som beskrivs ovan. I Grankulla har man reden en längre tid arbetat enligt denna indelning i fyra sektorer, efter att tjänsteinnehavarorganisationerna i såväl social- och hälsovården som samhällstekniken i början av förra årtiondet sammanfördes under en sektorchef och när stadssekreteraren och ekonomichefen, som leder den allmänna förvaltningen, i förvaltningsstadgan likställdes med sektorcheferna. Ett undantag i stadens sektorsbaserade förvaltningsstruktur utgörs av organisationen för bildningsförvaltningen, som bygger på fem nämnder och fyra resultatområdeschefer, som arbetar direkt under stadsdirektören. Det har redan länge pågått en diskussion inom staden om att organisera även bildningsförvaltningen enligt en tydlig organisationsmodell som bygger på sektorindelning. De förslag som förts fram i ärendet har dock inte fått majoritetens stöd. Trots det har man regelbundet återupptagit diskussionen i olika sammanhang. I de flesta kommunerna i Finland bildar bildningsväsendet som helhet en sektor, som leds av en sektorchef. Så är fallet också i största delen av de tvåspråkiga kommunerna i Finland. Stadsstyrelsen har i olika sammanhang diskuterat frågor som gäller organiseringen av bildningssektorn. Det finns flera orsaker till att ärendet tagits upp. I bakgrunden finns för det första tanken om harmonisering av sta dens för valtning, d.v.s. en sektorbaserad administration i sig. Idén är na turligt ak tuell nu inför en ny valperiod, särskilt om organisationsmodellen innebär en ändring av nämndstrukturen, vilket även fullmäktige noterat då det vid bud getbehandlingen godkände en kläm, där det föreslogs att man under 2012 utreder en sammanslagning av de tre nämnderna i kultur- och fritidsförvaltningen. Dessutom har svenskspråkiga skolnämnden i sitt utlå tande om småbarnsfostrans administrativa ställning föreslagit att man ut reder behovet av att inrätta en bildningsdirektörstjänst. På det nationella planet har man inlett ett lagstiftningsprojekt som siktar på samordning av småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen. Även Grankulla har i enlighet med målsättningen för 2011 i stadens utvecklingsstrategi utrett möjligheten att administrativt flytta över småbarnsfostran till bildningssektorn. För att ändringen ska lyckas väl, måste bildningssektorn få en tydligare enhetlig ledningsfunktion. En administration som bygger på sektorer främjar klart genomförandet av en sådan ändring och dess funktion. Frågan om överföring av småbarnsfostran föredras som separat ärende på denna föredragningslista. Kärnan i stadens bildningssektor bildas av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Dessa är på språklig grund klart indelade i svenskspråkig och finskspråkig utbildning. Deras långt gående autonomi

2 är ett gemensamt godkänt värde, men samtidigt har man alltid också haft högt ställda förväntningar på ett gott samarbete mellan de två skolförvaltningarna. Detta samarbete kunde främjas genom en välfungerande ledningsorganisation i bildningssektorn. Sektorns ekonomi- och personalförvaltning skulle fungera bättre än idag under en enhetlig ledning. Då staden utgör en enda arbetsgivare, borde en personalförvaltning som fungerar väl och enhetligt vara en självklarhet. Detsamma gäller de grundläggande reglerna för förvaltningen, särskilt ekonomiförvaltningen. Detta har inte alltid varit fallet inom det rådande sys temet. Bildningssektorn har också många kontaktytor med stadens övri ga sektorer. Kontakterna med social- och hälsovården har alltid varit cent rala men har blivit ännu viktigare på grund av de nya mål som satts upp för elevvården samt barn- och ungdomsarbetet. Kontakterna med samhällstekniken är täta särskilt när det gäller byggandet och underhållet av skolbyggnader. Ett mer systematiskt samarbete än idag mellan ledande tjänsteinnehavare skulle leda till större smidighet i dessa och andra funktioner i stadens interna organisation. På basis av det ovan sagda anser stadsstyrelsen att det är motiverat att sammanföra stadens bildningstjänster till en egen sektor. Detta kan i första hand genomföras genom en omorganisering av stadens tjänsteinnehavarstruktur så att man inrättar en tjänst som bildningsdirektör med följande behörighetskrav: lämplig högre högskoleexamen, sådan erfarenhet och i praktiken påvisad ledarskapsförmåga som uppgifterna förutsätter samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska. Bildningsdirektören ska ha till uppgift att leda, övervaka och utveckla verksamheten samt ha hand om behövligt samarbete och ansvara för att sektorns resurser används ändamålsenligt och ekonomiskt. Efter reformen kommer det att finnas fyra resultatområden under bildningsdirektören. Den operativa ledningen och beredningen inom var je resul tatom råde sköts av respektive resultatområdeschef, medan bildningsdirektören bär det övergripande ansvaret för sektorns förvaltning och eko nomi. Resulta tområdena är finskspråkig skolförvaltning, svenskspråkig skolför valtning, småbarnsfostran samt kultur och fritid. Dessutom biträds bildningsdirektö ren av förvaltningsenheten, som i den nuvarande or ganisationen bildar ett eget resultatområde under stadsdirektören och som består av två per soner, bildningssektorns ekonomichef och en byråsekre terare, samt efter reformen övrig kontorspersonal inom sektorn. Resulta tområdescheferna i bildningssektorn samt förvaltningsenhetens personal lyder efter reformen direkt under bildningsdirektören. Med tanke på strävan efter synergiinriktad och helhetsbetonad ledning av sektorn är det nödvändigt att sektordirektören sköter föredragningen i alla nämnder inom sektorn. Resultatområdescheferna deltar naturligtvis i sina respektive nämnders sammanträden som substansexperter på de ärenden som behandlas. För att skapa större klarhet i nämndstrukturen och nämndarbetet föreslås att bildningssektorns nämnder (idrotts-, ungdoms- och bildningsnämn den) sam manslås till en kultur- och fritidsnämnd från början av den full mäktigepe riod som börjar Nämnden föreslås ha nio ledamöter. I och med bildandet av den nya sektorn blir bildningsdirektören föredragan de i nämn den och kultur- och fritidschefen den primära beredaren av ären den. Med tanke på den övergripande ledningsfunktionen inom kultur och fritid är det ändamålsenligt att förenkla nämndstrukturen och koncentrera bes-

3 lutsfat tandet till en enda nämnd. Resultatområdet för småbarnsfostran (dagvård), som nu lyder under social- och hälsovården, föreslås bli flyttat till bildningssektorn, vilket innebär att det administrativa beslutsfattandet också tas över av respektive nämnder i den nya sektorn. Samtidigt ändras namnen på skolnämnderna till finska respektive svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran. Antalet förtroendevalda i nämnderna blir oförändrat, och nämndernas särskilda behörighet utökas med ärenden som gäller småbarnsfostran. På samma sätt som inom grundläggande utbildning behandlas dessa ärenden i nämnderna skilt för de två språkgrupperna. Inrättandet av den nya tjänsten leder till en ökning av lednings- och förvaltningsuppgifterna i staden med en tjänst. Målet är emellertid att ledarskapsfunktionerna ska utvecklas i framtiden. En fråga som ska lösas gäller ledarskapet i skolorna, där det ökade administrativa arbetet innebär att uppgifterna för de biträdande rektorerna alltmer närmar sig en heltidsinsats. Detta kan undvikas, och samtidigt kan även rektorerna börja ägna sig åt renodlad pedagogisk ledning, genom att arbetsfördelningen mellan skoldirektörerna och rektorerna ändras. Skoldirektörstjänsterna utgör per definition poster av administrativ karaktär i organisationen, och när sektordirektörstjänsten frigör en del av deras insats, kan de mer direkt än idag arbeta på ett sätt som stöder skolornas verksamhet. Skoldirektörernas nya tjänstebenämning föreslås då bli undervisningschef. Undervisningscheferna föreslås ansvara för bl.a. pedagogisk utveckling och uppföljning av fostran och undervisning, planering och utveckling av specialundervisningen samt organisering av elevvården och morgon- och eftermiddagsverksamheten. Stärkta ledningsfunktioner och organisering av förvaltningsenheten under en sektordirektör ger betydande fördelar även genom att de tjänsteinnehavare som leder substansfunktioner bättre än idag kommer att kunna fokusera på substansledning av sina verksamheter, då de befrias från vissa administrativa uppgifter. Ambitionen är också att det klarare ledarskapet och samordningen av det administrativa arbetet så att det täcker hela sektorn ska leda till bättre ekonomi i verksamheten, även om det inte går att direkt påvisa detta genom kalkyler. Lönekostnaderna för den nya tjänsten är lite under euro/år. Ett organisationsschema som beskriver nämndstrukturen och resultatområdena enligt förslaget delas ut som bakgrundsmaterial. Tjänsten som sektordirektör för bildningssektorn ska enligt förvaltningsstadgan inrättas och besättas av fullmäktige. De ändringar som hänför sig till sektorns nämndstruktur och särskilda behörighet samt inrättandet av tjänsten som bildningsdirektör förutsätter också ändringar i förvaltningsstadgan. Under beredningen av ärendet har diskussioner med berörda tjänsteinnehavare förts i flera repriser. Ett särskilt möte för hörande av de berörda tjänsteinnehavarna inom bildningssektorn och småbarnsfostran samt huvudförtroendemannen om grunderna för reformen hölls Ovan relaterade ändringar har i enlighet med samarbetsförfarandet behandlats i stadens samarbetskommitté Som bakgrundsmaterial utdelas även rektorernas ställningstagande i ärendet, som de skickade till stadsstyrelsen I samband med behandlingen av ärendet ( ) beslutade

4 stadsstyrelsen föreslå en sådan ändring i sammansättningen av nämnderna för utbildning och småbarnsfostran att nämnderna från början av nästa mandatperiod, avvikande från det nuvarande, har nio ledamöter från Grankulla och Esbo stad har rätt att utse en sakkunnigledamot med yttranderätt i nämnden. I sin nuvarande sammansättning har nämnden sju ledamöter som väljs av Grankulla fullmäktige och två ledamöter som väljs av Esbo. På det villkoret att fullmäktige godkänner beslutsförslaget nedan beslutade stadsstyrelsen ändra tjänstebeteckningarna för skoldirektörerna så att de blir undervisningschefer fr.o.m Därtill beslutade stadsstyrelsen dela in bildningssektorn i följande fyra resultatområden fr.o.m : finskspråkig skolförvaltning, svenskspråkig skolförvaltning, småbarnsfostran samt kultur och fritid. Vidare beslutade stadsstyrelsen att de uppgiftsbeskrivningar som ändras i samband med omorganiseringen av bildningsförvaltningen görs upp med snabb tidtabell och delges fullmäktige och att man i brådskande ordning utreder instiftandet av t.ex. olika råd inom resultatområdet för kultur och fritid för att bättre kunna höra serviceanvändarna. Ändringarna i förvaltningsstadgan med anledning av omorganiseringen av bildningssektorn samt den ändring i sammansättningen av nämnderna för utbildning och småbarnsfostran som stadsstyrelsen föreslår har markerats i bilagan med lodstreck. Motsvarande text i den gällande förvaltningsstadgan syns som överstruken text i dokumentet. STS: Fullmäktige beslutar inrätta en tjänst som bildningsdirektör fr.o.m och fastställa följande behörighetsvillkor för tjänsten: lämplig högre högskoleexamen, sådan erfarenhet som uppgiften förutsätter och i praktiken visad ledarförmåga samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska språket. Därtill beslutar fullmäktige ändra bildningssektorns nämndstruktur fr.o.m så att namnen på skolnämnderna ändras till finska respektive svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran samt att ungdomsnämnden, bildningsnämnden och idrottsnämnden sammanslås till en kultur- och fritidsnämnd. Vidare godkänner fullmäktige de ändringar i förvaltningsstadgan som det ovan sagda föranleder i enlighet med bilagan.... Ledamot Syväniemi, understödd av ledamöterna Tuohioja och Eklund föreslog att ärendet skulle återremitteras för ny beredning för att minska de kostnader som omor ganiseringen orsakar. Vid omröstningen om återremittering av ärendet förlorade återremitteringsförslaget med rösterna 15 (Alapappila, Ala-Reinikka, Antskog-Karstinen, Ant-Wuorinen, Eklund, Herkama, Kivelä, Moisio, Kurkela, Kuvaja, Pesonen, Rewell, Syväniemi, Tuohioja, Wahlstedt) - 20, va ref ter ord fö ran den kons ta te rade att be han dlin gen av ären det fort sät ter. Ledamot Rehn-Kivi m.fl. föreslog att följande kläm skulle godkännas: "I samband med organisation sändringen för bildningssektorn, där idrotts-, ungdoms- och bildnings nämnderna sammanslås till en kultur- och fritidsnämnd vill vi underteckna de att det i enlighet med stadsstyrelsens beslut i frågan i snabb takt utreds hur olika rådgivande organ kunde fungera som stöd för beslutsfattandet i den nya nämnden. Stadgan bör göras upp för

5 vilken dessa råds status och sammansättning är, om hur de hörs i olika frågor och hur de får ersättning för sitt arbete." Ledamot Tuohioja, understödd av ledamot Kurkela, föreslog att tjänsten som bildningsdirektör skulle inrättas så att tjänsterna som skoldirektörer (undervisningschefer) avskaf fas. När ledamot Kurkela understödde ledamot Tuohiojas ovan nämnda förslag, föreslog han samtidigt att man vid omorganiseringen av förvaltningen bör finna en modell som mins kar på totalkostnaderna eller är åtminstone kostnadsneutral, exempelvis så att behovet av och antalet undervisningschefer övervägs på nytt. Ledamot Wahlstedt, understödd av ledamöterna Herkama och Pesonen, föreslog, att man för att be vara närdemokratin skulle bevara idrottsnämnden som en egen nämnd och sammanslå bildnings- och ungdomsnämnderna till en nämnd. Ledamot Rintamäki-Ovaska föreslog att behörighetskraven för bildningsdirektören justeras så att det av den som väljs till tjänsten krävs examen i pedagogik och erfarenhet av att leda undervisningssektorn. Ledamot Salminen, understödd av ledamot Antskog-Karstinen, föreslog att följande kläm skulle god kännas: "När den föreslagna organisationsmo dellen godkänns, utreds en övergång till modellen med 0-1 undervisningschefer då de nuvarande går i pension eller på annat sätt avgår från stadens tjänst." Ledamot Eklund, understödd av ledamot Alapappila, föreslog att följande kläm skulle godkännas: "Fullmäktige förutsätter att man i fortsättningen drar försorg om hälsofräm jande motion i synnerhet för den åldrande befolkningen." Ledamot Ala-Reinikka föreslog att man skulle godkänna en kläm enligt vilken man i arbetsplatsan nonsen för bildningsdirektören skulle meddela att "vi värdesätter känne dom om skolväsendet och bildningssektorn". Ledamot Rehn-Kivis förslag om en förhandlingspaus godkändes enhälligt. Ordföranden avbröt mötet kl När diskussionen fortsatte kl föreslog ledamot Rehn-Kivi, understödd av ledamöterna Ala-Rei nikka och Limnell, att det inte skulle göras ändringar i antalet nämnder i det här skedet utan att fullmäktige i början av sin nya fullmäktigeperiod skulle ta ställning till detta. När ordföranden bad ledamot Kurkela att precisera sitt tidigare förslag om en kostnadsbesparande eller åtminstone kostnadsneutral modell, ändrade ledamot Kurkela sitt förslag till ett klämförslag där han, understödd av andra, föreslog att "Vid omorganiseringen av förvaltningen bör man finna en modell som minskar totalkostnaderna eller är åtminstone kostnadsneutral." Samtidigt återtog ledamot Kurkela sitt understöd till ledamot Tuohiojas förslag om att inrätta en tjänst som bildningsdirektör så att tjänsterna som skoldirektör (undervisning schef) dras in. Ordföranden konstaterade att ledamot Tuohiojas och ledamot Rintamäki-Ovaskas förslag hade förfal lit i brist på understöd.

6 Därefter konstaterade ordföranden att det hade gjorts två understödda förslag som avvek från grund förslaget och att dessa först måste ställas mot varandra. Ordförandens förslag till omröstningsordning så att de som understöder ledamot Rehn-Kivis förslag om att ändringar i antalet nämnder inte görs i det här skedet röstar "ja" och de som understöder ledamot Wahlstedts förslag att idrottsnämnden bevaras som en egen nämnd och att bildnings- och ung domsnämnderna sammanslås till en nämnd, röstar "nej" godkändes enhäl ligt. Vid omröstningen vann ledamot Rehn-Kivis förslag med rösterna 28-7 (Antskog, Ant-Wuorinen, Kuvaja, Pesonen, Salminen, Tuohioja, Wahlstedt). Sedan ställde ordföranden det vinnande förslaget mot grundförslaget så att de som understöder grundförslaget röstar "ja" och de som understöder ledamot Rehn-Kivis förslag röstar "nej". Vid omröstningen vann ledamot Rehn-Kivis förslag med rösterna 31-1 (Harms-Aalto), medan tre (3) ledamöter (Berg, Rintamäki-Ovaska, Weckström) lade ned sin röst, varef ter ordföranden konstaterade att fullmäktige hade beslutat att bildnings-, ungdoms- och idrottsnämnderna inte sammanslås i nuläget. Ledamot Rehn-Kivi återtog sin kläm som gällde inrättande av rådgivande organ. Till slut upprepade ordföranden de klämmar som lämnats under behandlingen och frågade efter un derstödet för dem. Ledamot Salminens kläm "När den föreslagna organisationsmodellen godkänns, utreds en övergång till modellen med 0-1 undervisningschefer då de nuvarande går i pension eller på annat sätt avgår från stadens tjänst." förlorade vid omröstningen med rösterna 15 (Alapappila, Antskog-Karstinen, Ant-Wuorinen, Eklund, Herkama, Kivelä, Moisio, Kurkela, Kuvaja, Pesonen, Rewell, Salminen, Syväniemi, Tuohioja, Wahlstedt) - 18, me dan två (2) ledamö ter (Ala-Reinikka, Rintamäki-Ovaska) lade ned sin röst. Ledamot Eklunds kläm "Fullmäktige förutsätter att man i fortsättningen drar försorg om hälsofrämjan de motion i synnerhet för den åldrande befolkningen," godkändes enhäl ligt. Ledamot Ala-Reinikkas kläm om att det i arbetsplatsannonsen för bildningsdirektören nämns att "vi värdesätter kännedom om skolväsendet och bildningssektorn," godkändes enhälligt. Ledamot Kurkelas kläm: "Vid omorganiseringen av förvaltningen bör man finna en modell som mins kar totalkostnaderna eller är åtminstone kostnadsneutral." förlorade vid omröstningen med rösterna 11 (Alapappila, Ant-Wuorinen, Eklund, Herkama, Kivelä, Moisio, Kurkela, Kuvaja, Syväniemi, Tuohioja, Wahlstedt) - 22, medan två (2) leda möter (Ala-Rei nik ka, Rintamäki-Ovaska) lade ned sin röst. Beslut: Fullmäktige beslutade att inrätta en tjänst som bildningsdirektör fr.o.m och fastställa som behörighetsvillkor för tjänsten en för uppgiften lämplig högre högskoleexa men, sådan erfarenhet som uppgiften förutsätter och i praktiken visad le darförmåga samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska språket.

7 Dessutom beslutade fullmäktige att ändra skolnämndernas namn fr.o.m till finska respekti ve svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran. Vidare godkände fullmäktige de ändringar i förvaltningsstadgan som det ovan sagda föranleder. Därtill hade fullmäktige godkänt följande två klämmar: - Fullmäktige förutsätter att man i fortsättningen drar försorg om hälsofräm jande motion i synnerhet för den åldrande befolkningen. - I arbetsplatsannonsen för bildningsdirektören nämns att "vi värdesätter kännedom om skolväsendet och bildningssektorn".