Abstrakt. Nyckelord: agitation, demens, litteraturstudie, musik, omvårdnad

Transkript

1 Abstrakt Demenssjukdomar drabbar i högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 12 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarnas resultat bildades tre teman, vilka var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiterade beteenden. Bäst effekt har den individuellt anpassade musiken som valts ut efter varje individs enskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionen konkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet för vårdaren, som välbefinnandet för personer som drabbats av demenssjukdom. Nyckelord: agitation, demens, litteraturstudie, musik, omvårdnad Handledare: Kicki Larsson, universitetsadjunkt Examinator: Lars Lilja, universitetslektor Musik i demensvården En litteraturstudie om musik som en omvårdnadshandling i vården av personer med demenssjukdom och ett agiterande beteende. MARIA SVEDBERG-BOOK Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för Hälsovetenskap Omvårdnad C, 51-60p Höstterminen 2007

2 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Syfte 3 Metod 4 Litteratursökning 4 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 5 Klassificering och värdering 5 Bearbetning 6 Analys 7 Etiska övervägande 7 Resultat 8 Musikens påverkan på agiterande beteende 8 Musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel 10 Betydelsen av musikval 14 Diskussion 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 15 Slutsats 18 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

3 Bakgrund Med demens menas en kombination av symtom på försvagning och tillbakagång av mentala funktioner som följd av hjärnskada, dysfunktion eller kroppslig sjukdom (Gulmann, 2003 s.65). De flesta demenssjukdomar är progredierande (fortskridande) och leder till svåra intellektuella och sociala handikapp. Den vanligaste typen av demens anses vara Alzheimers sjukdom som är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige (Almberg & Jansson, 2003 s.19). Alzheimers sjukdom karaktiseras av en fortskridande plackbildning och nedbrytning av nervceller i hjärnan. Den viktiga kommunikationen mellan nervcellerna försämras och aktiviteten sjunker (Almberg & Jansson, 2003 s.22). Vaskulär demens är den näst vanligaste och yttrar sig i sjukliga förändringar i hjärnans blodsystem eller förändrat blodflöde i blodkärlen. Infektioner kan orsaka demens men detta är ovanligt. Andra orsaker kan vara skallskador och hjärntumörer (Marcusson, 2003 s.12-13). Demens kan uppstå när som helst under det vuxna livet men sannolikheten att insjukna ökar med stigande ålder (Stuart-Hamilton, 1995 s.155). Symtomen vid demens varierar beroende på skadeorsakens art, lokalision och progressionshastighet (Gulmann, 2003 s.67). Utmärkande för det dementa beteendet är intellektuell funktionsnedsättning, minnesstörningar och försämring av det abstrakta tänkandet, omdömet och personligheten (Westlund, 1991 s.8). Utvecklingen av sjukdom delas ofta upp i tre olika faser; mild, medelsvår och svår demens (Marcusson, 2003 s.32). Människor med demens har en minskad benägenhet att tåla stress, vilket leder till att de blir ängsliga och därmed kommer in i ett dysfunktionellt beteende, som kan yttra sig som agitation (Hall & Buckwalter, 1987). Agitation beskrivs som ett övergripande begrepp för symtom som, irritabilitet, rastlöshet, upprepning av ord, att individen ropar och skriker, vandrar av och an eller liknande symtom. Agitation är mycket vanligt i samband med demenssjukdom (Ragneskog, 2001b). Vid beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdomar (BPSD) finns tecken och symtom på störd perception, stört tankeinnehåll, förändrat 1

4 stämningsläge och förändrat beteende. Det orsakar ofta ett stort lidande och en försämrad livskvalitet för de drabbade och påverkar ibland hela livssituationen (Almberg & Jansson, 2003 s.29-30). För den utomstående kan symtomen vara helt oförklarliga, men individen upplever sitt beteende helt adekvat (Ragneskog, 2001b). Det kan upplevas svårt för anhöriga, vårdare och andra vårdtagare att bemöta och förhålla sig till dessa beteenden (Skovdahl & Kihlgren, 2002 s.122). Aggressiva beteenden kan mätas och struktureras i olika grupper med hjälp bedömningsinstrument, ett sådant är Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI). Cohen-Mansfield, Marx & Rosenthal (1989) delade upp 29 aggressiva beteenden i fyra grupper; fysiska aggressiva beteenden (sparkande, knuffande, rivande), fysiska icke aggressiva beteenden (omkringvandrande, rastlöshet), verbalt agiterande beteenden (klagande, upprepande frågor, uppmärksamhetssökande) och gömma/lagra beteende. Eriksson, 2002 menar att vårda innebär att genom olika former av ansning, lekande och lärande åstadkomma ett tillstånd av tillit, tillfredsställelse, kroppsligt och andligt välbehag, samt en känsla av utveckling. Eriksson menar vidare att människan kännetecknas av sitt medvetande och självmedvetande. En människas upplevelser är hennes egna och kan aldrig tolkas och förstås fullt ut av andra (Eriksson, 2002 s.20-21). Hälsan beskriver Eriksson med begreppen sundhet, friskhet och välbefinnande. Begreppen sundhet och friskhet är objektiva begrepp som förknippas med individens psykiska hälsa och funktion. Välbefinnande är ett subjektivt begrepp utav individens egna upplevelser (Jahren-Kristoffersen, 1998, s.399). Musik är ett strukturerat arrangemang av ljud som består av melodi, harmoni, toner och lägen (Nationalencyklopedin, 1996). Musik kan användas på många sätt för att skapa rätt atmosfär. Många restauranger använder sig av musik för att skapa en rogivande stämning. Medicinska studier visar att autonoma och centrala nervsystemet reagerar på musikstimuli. Studierna har visat att musik har en stimulerande effekt på psykologiska funktioner (Ragneskog, 2001a). Förmågan att 2

5 lyssna på musik verkar vara mycket basal. Foster som får lyssna på musik under den senare delen av graviditeten reagerar specifikt på samma musik under nyföddhetsperioden. Sannolikt är det så att funktioner som utvecklas tidigt hos människan också behålls längre (Ragneskog, 2001b). Musik är ett sätt att kommunicera och etablera ömsesidig kontakt. En mer allmän effekt som kan åstadkommas med musik är påverkan på social interaktion. Musik främjar i allmänhet den sociala stämningen i en grupp och påverkar också känslan av gemenskap ( Musik kan fungera lugnande, balanserande och dessutom ge glädje och vällust. Det är dock viktigt att betona att musikvalet kan vara avgörande, musik som ogillas fungerar självfallet inte tillfredsställande (Aremyr & Hallin, 2005 s.32). Demens är en sjukdom som blir allt vanligare i vårt samhälle. Att arbeta inom vårdyrket innebär att ofta möta människor med demens. Därför är det viktigt att känna till sjukdomen och på vilka olika sätt den kan påverka personens upplevelse av sin omvärld. Det är idag lätt att med all den farmakologiska behandling som finns att sätta in medicin mot oro istället för att försöka ta redan på vad oron beror på. Äldre personer är ofta extra känsliga för läkemedelsbiverkningar, varför lyckad läkemedelsbehandling är svår att genomföra (jfr. Ragneskog, 2001b). Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metod Metoden som valdes att användas var en systematisk litteraturstudie. Det innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanfatta tidigare genomförd empirisk forskning. Resultatet i denna litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning och kvalitetsbedömning (jfr Forsberg & 3

6 Wengström, 2003 s.29-30). I en litteraturstudie bör litteraturen bestå av primära källor, detta för att kunna utläsa hur undersökningen är utförd och därmed kunna granska dess kvalitet (Polit & Beck, 2004 s.89-90). Litteratursökning Sökningen av litteratur utfördes via databaser med medicinsk och omvårdnads inriktning. De databaser som användes var Cinahl och PubMed. PubMed är en bred databas som inkluderar material från olika tidskriftsförlag. Cinahl är en databas specialiserad på omvårdnad och omvårdnadsforskning (jfr Forsberg & Wengström, 2003 s.78). Först utfördes en provsökning för att finna sökord. De sökord som gav mest relevanta träffar var de engelska MeSH-termerna; dementia, nursing care, agitation och music. Det utfördes även manuella sökningar i de insamlade vetenskapliga artiklarnas referenslistor. Sökorden kombinerades på olika sätt, se tabell 1. Tabell 1. Databassökning Sökord, sökordskombinationer, databaser och antal utvalda artiklar. Sökord Antal träffar PubMed Antal träffar Cinahl Dementia Dementia AND nursing care Dementia AND nursing care AND 15* 18* music 7** 8** Dementia AND agitation Dementia AND agitation AND music 17* 9** 18* 8** *Antal lästa abstrakt =68 ** Antal artiklar inkluderade för fortsatt granskning =32 4

7 Inklusions och exklusionskriterier Inklusionskriterier var artiklar skriva på engelska, abstrakt tillgängligt i databaserna, artiklar publicerade mellan år 1997 till 2007 och som motsvarade syftet med denna studie. Exklusionskriterier var artiklar som berörde farmakologisk behandling, bedömdes vara av låg kvalitet (III), samt de artiklar som saknade etiska övervägningar exkluderades. Klassificering och värdering Klassificering och värdering av artiklarna har genomförts enligt SBU/SSF (1999:3 s.14-15) och har indelats i följande grupper: Randomiserad kontrollerad studie (RCT) en prospektiv studie där deltagarna slumpvis delas in i en kontrollgrupp samt en eller flera experimentgrupper som jämförs. Kontrollerad klinisk studie (CCT) en jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller fler experimentgrupper men utan slumpmässig fördelning. Deskriptiv studie (DS) Studien beskriver förekomst, samband eller händelseförlopp hos en definierad grupp. Jämförelsegrupp saknas. Kvalitativ studie (K) en studie insamlade data till exempel intervjuer, berättelser eller observerade beteenden analyseras och presenteras med syfte att få en fördjupad förståelse för livsvärden som upplevelser och erfarenhet hos individer. De granskade studiernas vetenskaplighet har bedömts i en tregradig skala som, hög (III), medel (II), låg (III) enligt SBU/SSF (1999:3, s.39). Se tabell 2a och 2b.(bilaga 1). 5

8 Bearbetning Artiklarna har systematiskt analyserats och bearbetats enligt SBU/SSF Nr 4 (1999, kap 2, s.16-17). FAS 1 En första bedömning av artiklarna utfördes och 68 abstrakt lästes. Av dessa bedömdes 32 artiklar vara aktuella för fortsatt granskning. Av dessa var många dubbletter, 16 artiklar som överensstämde med syftet och med inklusionskriterierna gick vidare. En artikel hittades genom en manuell sökning i en artikels referenslista. FAS 2 Efter den första granskningen gick 17 artiklar till vidare granskning. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och bedömdes av författaren med hjälp av en omarbetad granskningsmall som innehåller, författare, publicerings år, land, studiens syfte, design/intervention, undersökningsgrupp, metod, resultat, vetenskaplig kvalitet (bilaga 2). FAS 3 Därefter granskades och värderades artiklarnas vetenskaplighet utifrån kvalitetskraven, se Tabell 2a och Tabell 2b (bilaga 1). Det var 12 artiklar som bedömdes vara av hög (I) eller medelhög (II) kvalitet och dessa inkluderades. En sammanställning av dessa artiklar redovisas i löpande text under rubriken resultat och i tabell 3 (bilaga 3). Fem artiklar exkluderades efter att de enligt kvalitetskriterierna bedömts vara av låg (III) kvalitet eller att de inte överensstämde med syftet. Dessa artiklar redovisas i tabell 4 (bilaga 4). Analys En innehållsanalys innebär att göra mängder av data förståeligt genom att systematiskt minska volymen, information och stegvist klassificera data för att lättare finna mönster och teman som är centrala i studien (Forsberg & 6

9 Wengström, 2003 s ). De inkluderade artiklarna lästes igenom flera gånger av författaren för att skapa en övergripande bild av artiklarnas innehåll. Artiklarnas resultat sammanfattades och sorterades och teman identifierades. Dessa teman var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Etiska övervägande Alla forskare är skyldiga att följa de etiska riktlinjer som finns. Intresset för att finna ny kunskap ska alltid vägas emot kravet att skydda de individer som är med i undersökningen (Forsberg & Wengström, 2003 s.73). Inkluderade artiklar har granskats utifrån ett etiskt perspektiv för att se om tillstånd från etiska kommittén finns eller om noggranna etiska övervägningar gjorts. Tillstånd från etiska kommittén ansågs inte nödvändig till denna studie eftersom detta är en litteraturstudie av redan publicerat material. Resultat I denna litteraturstudies resultat ingår 12 artiklar, tre artiklar är bedömda hög (I) kvalitet och nio artiklar medelhög (II) kvalitet. Nio artiklar var kvantitativa, en artikel kvalitativ och två artiklar var av både kvalitativ och kvantitativ design. Fem artiklar var utförda i USA, tre artiklar var från Sverige, och en vardera från Taiwan, Island, Australien och Kanada. Studierna presenteras nedan under de av författarens identifierade teman. Musikens påverkan på agiterande beteende I en randomiserad kontrollerad studie av hög kvalitet av Svansdottir & Snaedal (2006) undersöktes effekten av musikterapi hos personer med demenssjukdom och agiterande beteende. Deltagarna var diagnostiserade Alzheimerssjukdom och uppvisade måttliga till svåra beteendestörningar. Deltagarna delades slumpmässigt in i en experimentgrupp eller kontrollgrupp. Experimentgruppen fick sedan under 30 minuter, 3 gånger/vecka i 6 veckor delta i musikterapi. 7

10 Kontrollgruppen mottog enbart den vanliga vården under dessa veckor. Efter 6 veckor bedömdes deltagarnas beteenden och därefter följde 4 veckor utan musikterapi för båda grupperna. Resultatet visade att musikterapi som omvårdnadsmetod kan vara en mycket meningsfull aktivitet för personer med demenssjukdom. Studien visade en signifikant minskning av de mest förekommande beteendena som aktivitetsstörning, aggressivitet och oro. I en deskriptiv studie av medelhög kvalitet utförd av Ragneskog, Asplund, Kihlgren & Norberg (2000) undersöktes om individuellt anpassad musik kunde reducerade agitation och leda till emotionella reaktioner hos personer som lider av svår demens. Fyra personer valdes ut efter förslag från personal på ett vårdboende. Personerna skulle visa tecken på agitation såsom skrik, aggressivitet, rastlöshet eller våldsamhet. Deltagarna observerades och videofilmades den tid på dagen då de visade mest tecken på agitation. Musiken valdes i samråd med anhöriga och vårdpersonal. Observationen genomfördes under fyra perioder. Alla fyra personer som observerades reagerade på något sätt på musiken. I en kontrollerad klinisk studie av medelhög kvalitet utförd av Ledger & Baker (2006) undersöks långtidseffekten av musikterapi på personer med agiterande beteende och demenssjukdom. Under ett år studerades 45 deltagare indelade i en experimentgrupp eller kontrollgrupp. Experimentgruppen mottog veckovis gruppmusikterapi under ledning av kvalificerade musikterapeuter, kontrollgruppen mottog enbart den vanliga omvårdnaden. Deltagarnas agitations nivå bedömdes med hjälp av CMAI och utfördes var tredje månad. Resultatet av studien visade ingen signifikant skillnad på det agiterande beteendet mellan grupperna över tiden. Det noterades dock att de agiterande beteendena minskade i frekvens under musikterapin och att flera deltagare var betydligt mindre agiterade direkt efter interventionen. Resultatet i denna studie visade att musikterapi som en omvårdnadsintervention endast har en direkt verkan och att några långsiktliga resultat inte kan ses. 8

11 I Clark, Lipe & Bilbreys (1998) randomiserad kontrollerade studie av medelhög kvalitet var syftet med studien att undersöka effekten av individuellt anpassad musik för personer med demenssjukdom och agiterande beteende under dusch/bad tillfälle. Totalt 18 personer från en vårdinrättning som uppfyllde särskilda kriterier blev utvalda att ingå i studien. De blev sedan slumpmässigt indelade i en kontroll respektive experimentgrupp. Dessa observerades sedan under fyra veckor vid bad/duschtillfälle och aggressiva beteendens förekomst och frekvens dokumenterades. Resultatet visade på en minskning på 12 av 15 identifierade aggressiva beteenden under musikperioden. Clark et al. förklarar hur deltagarna fick ett förbättrat humör vilket ledde till att omvårdnaden underlättades under badtillfället. De log mer och blev mer samarbetsvilliga. Patienternas glädje ledde till att badstunden blev trevligare för vårdpersonalen vilket i sin tur ledde till mindre stress och högre jobbtillfredsställelse för personalen. I en randomiserad kontrollerad studie av medelhög kvalitet utförd av Remington, (2002) undersöktes om användning av lugn musik och handmassage hade effekt hos personer med demenssjukdom och som uppvisar agiterande beteende. Under 10 månader studerades 68 deltagare slumpmässigt indelade i tre experimentgrupper och en kontrollgrupp. En grupp mottog både handmassage och avslappnande musik, en grupp enbart handmassage, en grupp enbart avslappnande musik och en grupp som enbart mottog den vanliga omvårdnaden. Resultatet av denna studie visade att deltagare som mottog handmassage eller avslappnande musik var för sig eller i kombination uppvisade signifikant minskat agiterande beteende än deltagarna i kontrollgruppen. Resultatet mellan de tre experimentmetoderna visade ingen signifikant skillnad. Författaren understryker att båda dessa interventioner kräver relativt lite träning för vårdpersonalen och är lätta att genomföra och jämfört med farmakologisk behandling en mycket billig metod att minska agiterande beteende. 9

12 Samtliga studier under temat visade att musik kan ha god effekt för att mildra eller ta bort agiterade beteenden hos patienter med demenssjukdom. Resultaten var dock varierande. Ragneskog et al (2000) nådde bara resultat hos två av fyra patienter och Ledger & Baker (2006) menade att musik som en omvårdnadsintervention endast kan ge kortsiktigt resultat. Ragneskog et al (2000) skrev att musiken inte kan förväntas ha effekt vid varje tillfälle eller hos varje patient utan bör utvärderas individuellt för att uppnå bäst effekt. Musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel I Ragneskog och Kihlgrens (1997) studie av kvalitativ design av hög kvalitet var syftet att genom intervjuer belysa hur erfaren vårdpersonal resonerar kring musik och andra interventioner för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och agiterande beteende. Bland annat ställdes följande öppna intervjufrågor; Kan musik användas som en intervention för den här patientgruppen? Spelar ni radio, TV eller andra former av musik på avdelningen? I så fall på vilket sätt påverkar det vårdtagarna och personalen? Flera av de intervjuade betonade hur musik kunde lugna vårdtagare. Hur de kunde spela klassisk musik när vårdtagarna visade tecken på agitation och hur det kunde ha en lugnande effekt på agiterande beteende. Det framkom att deltagarnas samspel mellan varandra och vårdpersonalen ökade när de gemensamt satt ner runt fikabordet och lyssnad på musik. Patienterna satt lugnt kvar vid bordet. De småpratade, läste tidningen och hade en trevlig stund tillsammans. Författarna drog slutsatserna att det finns många olika strategier för att minska agiterande beteenden och musik är ett av dessa. Hicks-Moore (2005) undersöker i en deskriptiv studie av medelhög kvalitet om avslappnande bakgrundsmusik under måltiden har en lugnande effekt och minskar agiterande beteenden hos personer med demenssjukdom. Under 4 veckor observerades de 30 deltagarna vid kvällsmålet. Under två veckor spelades avslappnande musik under måltiden, sedan följde två kontrollveckor utan musik. Bedömningsinstrumentet som användes var en version av CMAI. Resultatet visade på en tydlig skillnad på de agiterande beteendena. Under 10

13 veckorna musik spelades upplevdes stämningen i matrummet mer avslappnad och harmoniserad. Mer socialisering mellan deltagarna var tydligt. Deltagarna satt kvar längre efter middagen och samtalade mer med varandra. Författarna föreslår musik som en lättsam och billig intervention som kan och bör användas dagligen i omvårdnaden och inte enbart under måltidssituationerna. Även Denney (1997) undersökte i en deskriptiv studie av medelhög kvalitet musikens påverkan på födointag vid beteendestörande demenssymtom. Tio utvalda deltagare observerades under måltidssituationerna och förekomst och frekvens av agiterande beteenden bedömdes enligt instrumentet CMAI. Observationerna utfördes under fyra veckor. Första och tredje veckan var kontrollveckor utan musik och under vecka två och fyra spelades lugn musik under måltiden. Totalt sett under de fyra veckorna så minskade det agiterande beteendena med 37 %. Denney belyser hur kommunikationen ökade mellan patienterna när de satt runt middagsbordet. Patienterna rörde försiktigt vid varandra och pratade med vänlig samtalston. Deltagarna stannade ofta kvar efter måltiden, sittandes lugna och lyssna, en del somnade. Att kommunikationen och den sociala förmågan ökade mellan deltagarna visade även Gerdner (2005) i en studie av både kvantitativ och kvalitativ deskriptiv design med medelhög kvalitet. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt individuellt anpassad musik har på agitationsbeteendet hos personer med demenssjukdom. Tillsammans med en anhörig deltog 8 personer med demenssjukdom i studien. Vårdpersonalen som deltog i studien var till antal 10 stycken med motsvarande svensk undersköterskeutbildning. Instrumenten som användes för att bedöma graden av agitation hos deltagarna var CMAI och Agitation Visual Analog Scale (VAS). Resultatet visade på en signifikant reducering av det totala agitationsbeteendet och det var synligt över hela perioden. Anhöriga och vårdpersonalen fick dessutom genom öppna frågor beskriva hur de upplevde effekten av interventionen. Alla upplevde de positiva effekter, en anhörig uttalade sig så här; She seemed to calm down when they 11

14 put the music on and she seemed to enjoy it (s.27) när en låt med Frank Sinatra spelades för dennes anhörig. Bland deltagarna ökade kommunikationen då de fick något gemensamt att tala om. När välkänd musik spelades sjöng deltagarna tillsammans med i sångerna. Även anhöriga som kom på besök kände att de hade mer gemensamt med sin anhörig. De kunde diskutera musiken och sjunga tillsammans. Analysen visade att anhöriga kom på besök oftare och besöken varade längre under hela forskningsstudien. Gerdner belyser hur även vårdpersonalen rycktes med och började dansa och sjunga med patienterna. Hon menar vidare att vårdkvaliteten ökar i och med ökad kommunikation och ökat samarbete mellan vårdtagare och vårdpersonal. Det blir lättare för personalen att samarbeta med vårdtagarna eftersom atmosfären blir gladare då agitationen minskar. Personalen mådde bättre under musikens inflytande och kunde möta vårdtagarna mer spontant genom att dansa och sjunga ihop med dem. Liknande resultat har beskrivits av Götell, Brown & Ekman (2003) i en både kvantitativ och kvalitativ deskriptiv studie av medelhög kvalitet. Syftet var att undersöka vilken effekt musik som framförs av vårdgivaren har hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalen fick instruktioner att sjunga för vårdtagarna samtidigt som de hjälpte till vid morgonrutinerna. Några av vårdtagarna kände igen låtarna och sjöng med eller nickade igenkännande till vårdpersonalen. Vårdpersonalen fick bättre ögonkontakt med vårdtagarna och samspelet ökade genom att vårdtagarna uppmärksammade och fokuserade på vårdpersonalen och deras instruktioner. Vårdtagarnas behov identifierades då lättare och kunde tillfredställas genom att de kunde svara på tilltal och uttrycka sig i ord när något var fel. Sung, Chang, Lee, W & Lee, M (2006) undersökte i en randomiserad kontrollerad studie av medelhög kvalitet om musik tillsammans med rörelser i en grupp hade någon effekt på förekomsten av agiterande beteenden hos personer med demenssjukdom. Studien genomfördes i Taiwan där 36 personer som uppfyllde de satta kriterierna slumpmässigt indelades i en experiment eller 12

15 kontrollgrupp. Deltagarna i experimentgruppen lyssnade på musik och gjorde rörelser till under 30 minuter, 2 ggr/vecka i 4 veckor. Kontrollgruppen mottog enbart den vanliga vården under dessa veckor. Agitationsbeteendet skattades med hjälp av instrumentet CMAI och en bedömning av deltagarna gjordes innan studien startade och två gånger under studiens gång. Resultatet visade att deltagarna i den experimentella gruppen hade signifikant minskat sitt agiterande beteende gentemot deltagarna i kontrollgruppen. Personerna fick motivation och lust att engagera sig i aktiviteten och det ledde till möjligheter för ett socialt samspel mellan både personerna med demens, deras anhöriga och deras vårdgivare. Studierna under temat visade att musik har en god effekt för betydelsen av kommunikation och socialtsamspel. Kommunikationen och det sociala samspelet ökade inte bara deltagarna emellan utan även mellan deltagare, vårdpersonal och anhöriga. Betydelsen av musikval I ovan tidigare presenterad studie av Ragneskog & Kihlgren (1997) belyser även författarna vikten av rätt musikval. Deras studie visade att gammaldags musik som var välkänd bland deltagarna minskade agitation när gruppen satt ner tillsammans och lyssnade på musiken under eftermiddagsfikat. I denna studie användes också livemusik, så som piano och gitarr i dagrummet för att effektivt stimulera patienterna och minska patienternas agitation. De intervjuade kände att livemusik hade bättre effekt än om musiken kom från en bandspelare. When Carl begins to play the piano, it is as if spraying diazepam around the ward. Suddenly everything becomes soothing and everyone walks with a smile on his face. (Ragneskog & Kihlgren, 1997 s. 178). Ragneskog och Kihlgren nämner även att det är viktigt att musiken inte är okontrollerad, till exempel modern populärmusik och musik som spelas i ett från TV och radio. Det visade sig att okontrollerad musik istället kan leda till oönskade effekter så som ökad stress, huvudvärk, irritation, ökad agitation, oro och rastlöshet. 13

16 I en deskriptiv studie av hög kvalitet utförd av Gerdner, (2000) var syftet att undersöka den direkta effekten och effekten 30 minuter senare av individuellt anpassad musik och klassik avslappningsmusik som en intervention för personer med demenssjukdom. Anhöriga fick fylla i ett frågeformulär om deltagarens musikintresse för att identifiera vikten av musik i deltagarens tidigare liv och för att välja rätt individuell musik. Deltagarna fick sedan under tio veckor lyssna på både individuellt anpassad musik och klassik avslappningsmusik och även en testperiod utan musik utfördes. Resultatet visade på en signifikant skillnad av effekt mellan individuellt anpassad musik och klassik avslappningsmusik. Individuellt anpassad musik resulterade i en minskning av de agiterande beteendena under hela testperioden medan klassik avslappningsmusik inte hade lika stor inverkan. Det framkom även i studien att individuellt anpassad musik kan väcka personliga känslomässiga minnen. Under detta tema finns tydlig evidens för att individuellt anpassad musik har bäst effekt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Musiken bör anpassas för den enskilda patientens bakgrund, tycke och smak. Ragneskog & Kihlgren (1997) menar också att livemusik har bättre effekt än om musiken kommer från en kassettspelare. Diskussion Metoddiskussion I denna litteraturstudie användes två databaser för litteratursökningen, vilket gör att området musik som omvårdnadshandling för agiterade personer med demenssjukdom granskades brett. Artiklarna som användes var vetenskapliga och deras metoder var väl beskrivna, vilket ökade studiernas trovärdighet. När man söker artiklar för att besvara ett visst syfte finns en risk att man söker efter speciella resultat och att artiklar med motsägande resultat väljs bort. Dock valdes alla studier, oberoende resultat, att tas med i studien, så länge de uppfyllde 14

17 inklusionskriterierna och syftet med studien. Samtliga artiklar var från 1997 och framåt. Omvårdnadsforskningen utvecklas ständigt och det kan finnas risk att förlita sig på äldre studier. Analysen i denna litteraturstudie var systematisk och objektiv. Men dock måste man vara medveten om att texter alltid tolkas utav läsaren och att nå fullständig objektivitet kan vara svårt att uppnå. De 12 inkluderad artiklar i studien visade på samstämmiga resultat och ökar därför trovärdigheten av musikens positiva effekter. Författarens egna erfarenheter av demenssjukvård kan ha bidragit till att en viss grad av förutfattade meningar har uppstått. Detta tillsammans med att engelska ej är författarens modersmål kan ha påverkat tolkningen av studiernas resultat. Resultatdiskussion Syftet med denna litteratur var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Studiens resultat indelades i tre kategorier. Dessa var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Observationer i Ragneskog et al (2000) visade att två patienter hummade eller sjöng med till musiken, vilket bör ses som att musiken uppskattas. Detta kan tydas som ett tecken på en högre grad av välbefinnande, vilket är en av delarna i omvårdnadsmodellen av Eriksson (2002) för att uppnå hälsa. Under studien observerades även att musik påverkade en deltagare till den graden att hans plockande beteende nästan helt försvann och en annan person förblev sittande under betydligt längre perioder. Eriksson (2002) menar att individens upplevelser är dennes egna och kan inte tolkas eller förstås av någon annan. Detta är något som går att uttyda i de flesta av de studier som inkluderats i denna litteraturstudie. 15

18 Ragneskog et al. (2000) skriver att resultat inte kan förväntas vid varje tillfälle och vikten av att hitta den för patienten rätta musiken. Ragneskog & Kihlgren (1997) och Gerdner (2000) kom samtliga fram till musiken bör vara anpassad efter patientens bakgrund och ålder. Effekterna av musik är högst individuella och bör utvärderas i varje enskilt fall. Det går alltså inte utifrån resultatet i den litteratur som inkluderats i denna studie utforma någon ram på vilket sätt en musikintervention bör utformas. Det som kan sägas är att varje individs personlighet, bakgrund, ålder och möjligen även sinnesstämning, humör och grad av demenssjukdom alltid bör övervägas innan musik används i omvårdnaden. Den individuella musiken är även ett sätt att få anhöriga integrerade i vården av patienterna, genom att de får vara delaktiga i valet av musik. Anhöriga kan ta med patienternas tidigare favoriter eller önskemål och uppmuntras att spela musiken när de är på besök. Studiens resultat visade att musiksmaken bland äldre personer med demens är varierad. När patienterna själva fick välja musik valdes många olika stilar. Det bästa vore kanske att vårdtagarna alltid fick lyssna på individuellt vald musik för att nå effektivt resultat. Då faller dock musikterapi i grupp bort eftersom alla inte uppskattar samma musikstil. Om man väljer att inte spela musik i grupp utan endast spela individuell musik kan fördelarna med musikterapi i grupp gå förlorad, till exempel det sociala samspelet som faktiskt musik leder till enligt denna studie. Fortsatta studier borde göras där syftet är att fastställa vilken musikstil som är effektivast för att påverka beteendestörningar hos personer med demens. Något som också framkom under litteraturstudiens gång är att livemusik har överlägset bäst effekt när det gäller att mildra olika negativa beteenden. Det behöver inte vara organiserade musikframträdanden som kräver resurser som i Ragneskog & Kihlgrens (1997) studie, utan Götell et al. visar med sin studie att det kan räcka med att vårdpersonalen sjunger under vårdtillfället för att på så sätt underlätta omvårdnaden. 16

19 Ragneskogs et al. (2000) studie visar på olika effekter av musik beroende på graden av sjukdomen, Detta är en aspekt som inte diskuteras fullt ut i de övriga artiklarna. Deltagarna med mest utvecklad demens reagerade minst på musik som stimuli. Studien resultat kan dock inte generaliseras då endast fyra deltagare deltog i studien. Detta är ett ämne där ytterligare forskning är nödvändig. Sannolikt är det så att många personer med demens trots svåra handikapp med att förstå och uttrycka sig i tal kan förstå och uppfatta musik. Musik ger en möjlighet att nå fram till personer som annars är svåra att kommunicera med. Personen kan då bli mindre ängslig och orolig och därmed undvika att utveckla ett agiterande beteende. Sett över hela resultatet handlar det om att fånga personens uppmärksamhet genom musiken. Musikaktiviteten distraherar personen med demens så att de inte oroar sig, eftersom uppmärksamheten riktas åt ett annat håll och den demensdrabbade glömmer bort att oroa sig. Edberg (2002) visade att om inte demensdrabbade upplever tillvaron som meningsfull, och om sysselsättning och fysisk aktivitet saknas, blir resultatet ofta olika typer av beteenden såsom aggressivitet, oro och ångest. Slutsats Att musikterapi skulle ha positiva effekter var ett väntat resultat, dock var det häpnadsväckande hur entydiga studierna var om musikens positiva effekter. Musik kan om den används på rätt sätt vara en bra metod för att mildra agiterande beteenden och därmed underlätta omvårdnadsarbetet samt öka välbefinnandet hos de personer som lider av demenssjukdom. Metoden är billig och enkel att introducera i den dagliga vården och är ett bra alternativ till farmakologiska och fysiska åtgärder. Studien visar på betydelsen av rätt musikval, att det är den individuellt utvalda musiken som har bäst inverkan på vår sinnesstämning. De diskussioner om hur musik kan påverka kommunikationen och det sociala samspelet på olika sätt eller i olika grad är intresseväckande och skulle ha varit roligt att forska vidare i. Förhoppningsvis 17

20 kan denna nyvunna kunskap som förvärvats användas av både vårdpersonal och anhöriga för att skapa ökad trygghet, lugn och fokusering på avdelningen. 18

21 Referensförteckning Almberg, B., & Jansson, W. (2003). Fånga stunden. Hur man bemöter och förhåller sig till personer med demenshandikapp. Stockholm: Liber. Aremyr, G. & Hallin, S. (2005). Att stödja en person med demens. Stockholm: Liber AB Clark, M.E., Lipe, A.W., & Bilbrey, M. (1998). Use of music to decrease aggressive behaviours in people with dementia. Journal of Gerontological Nursing, 24, (7), Cohen-Mansfield, J., Marx, M.S., & Rosenthal, A.S. (1989). A description of agitation in a nursing home. Journals of Gerontology: Medical sciences, 44, (3), Denny, A. (1997). Quiet music: An intervention for mealtime agitation. Journal of Gerontological Nursing, 23, (7), Edberg, A-K. (2002). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (2002). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier, värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Funktionsinriktad musikterapi [www dokument]. URL [ ] kl. 14:30 19

22 Gerdner, L.A. (2000) Effects of individualized versus classical relaxation music on the frequency of agitation in elderly persons with Alzheimer s disease and related disorders. International Psychogeriatrics, 12, (1), Gerdner, L.A. (2005). Use of Individualized music by trained staff and family: Translating research into practice. Journal of Gerontological Nursing, 31, (6), Gulmann, N. (red) (2003). Gerontopsykiatri. Lund: Studentlitteratur. Götell, E., Brown, S., & Ekman, S.L. (2003) Caregiver Singing and background Music in Dementia Care. Western Journal of Nursing Research, 24(2), Hall, G.R. & Buckwalter, K.C. (1987). Progressively lowered stress threshold: a conceptual model for care of adult with Alzheimer s disease. Archives of Psychiatric nursing, 1, 6, Hicks-Moore, S-L. (2005) Relaxing music at mealtime in nursing homes. Journal of gerontological nursing, 31(12): Ledger, A. & Baker, F. (2006). An investigation of long-term effects of group music therapy on agitation levels of people with Alzeimer s disease. Aging & mental health, 11(3): Jahren-Kristoffersen, N. (red). (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm:Liber Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., & Wallin, A. (2003). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin. (1996). Höganäs: Bokförlaget Bra böcker 20

23 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods. Philadelphia: Lippincitt Williams & Wilkins Ragneskog, H., Asplund, K., Kihlgren, M., & Norberg, A. (2000). Individualized music played for agitated patients with dementia: Analysis of video-recorded sessions. International Journal of Nursing Practice, 7, Ragneskog, H., & Kihlgren, M. (1997). Music and other strategies to improve the care of agitated patients with dementia: interviews with experienced staff. Scandinavian Journal of Caring Science, 11, Ragneskog, H. (2001a). Music and other strategies in the care of agitated individuals with dementia- a nursing prospective. Doktorsavhandling, Göteborg universitet, Instutitionen för klinisk neurovetenskap, Avdelningen för psykiatri, Mölndal Ragneskog, H. (2001b). Att lindra agitation vid demens. Omvårdaren nr 5 Remington, R. (2002). Calming music and handmassage with agitated elderly. Nursing Research, 51, (5), SBU/SSF (1999:3) Evidensbaserad omvårdnad 3 vid behandling av personer med depressionsjukdommar. Stockholm: SBU SBU/SSF (1999:4) Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med schizofreni. Stockholm: SBU Skovdahl, K, Kihlgren, M. (2002). Oro och aggressivitet beteenden som kan vara svåra att tolka och bemöta. I Edberg, K. (red) Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur 21

24 Stuart-Hamilton, I.(1995). Åldrandets psykologi. Lund: Studentlitteratur Sung, H-C, Chang, S-M, Lee, W-L & Lee, M-S. (2006) The effects of group music with movement intervention on agitated behaviours of institutional elders with dementia in Taiwan. Complementary Therapies in Medicine, 14(2), Svansdottir, H.B. & Snaedal, J. (2006). Music therapy in moderate and severe dementia of Alzheimer s type: a case-control study. International Psychogeriatrics, 18;4, Westlund, P, Mårtensson, L, Andersson, I. (1991). Att arbeta med dementa en erfarenhetsinventering Lund: Studentlitteratur 22

25 Bilaga 1 Tabell 2a Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet av studier med kvantitativ metod RCT CCT DS I= Hög kvalitet II=Medel III= Låg kvalitet Större välmonitorerad multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Patientmaterialet tillräckligt stort för att besvara frågeställningen Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter och adekvata statistiska metoder. Stort konsekutivt patientmaterial som är väl beskrivet och analyserat med adekvata statistiska metoder. Lång uppföljning. Kvalitetskriterier enligt SBU/SSF nr.3 (1999) Randominiserad studie med för få patienter och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller för stort bortfall. Litet antal patienter, tveksamma statistiska metoder Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder. Tabell 2 b.kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet av studier med kvalitativ metod. I= Hög kvalitet II=Medel III= Låg kvalitet K Väldifinerad frågeställning.relevant och tydlit beskrivet urval. Tydligt beskriven datainsamling och Vagt definerad frågeställning. Otydligt beskrivet urval. Otillräcklig beskriven analysmetod. Logiskt och begripligt beskrivna tolkningar och slutsatser. God kommunicerbarhet och replikerbarhet. - datainsamling och analysmetod. Vagt beskrivna tolkningar och slutsatser. Oklar kommunicerbarhet och replikerbarhet. Kvalitetskriterier enligt SBU/SSF nr.3 (1999) 23

26

27 Bilaga 2 KVALITETS BEDÖMNING Artikel nr Författare: Årtal: Titel: Land där studien genomfördes: Resultatmått: Effekt av musik Personer med demens Agitation hos personer med demens Frågeställning/syfte: Typ av studie: Original Review Annan Kvalitativ: Deskriptiv Intervention Annan Kvantitativ: Retrospektiv Prospektiv Randomiserad Kontrollerad Intervention Annan Studiens omfattning: Antal försökspersoner: Studiens längd: 25

28 Kvalitativa studier Tydlig avgränsning/problemformulering? ja nej Är perspektiv/kontext presenterade? ja nej Etiskt resonemang? ja nej Urvalet relevant? Välbeskrivna? ja nej Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? ja nej Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt? ja nej Kvantitativa studier Urval: förfarandet beskrivet? ja nej Representativt? ja nej Bortfall: Analysen beskriven? ja nej Storleken beskriven? ja nej Adekvat statistisk metod? ja nej Etiskt resonemang? ja nej Är instrumenten valida? ja nej reliabla? ja nej Är resultatet generaliserbart? ja nej Huvudfynd: 26

29 Kvalitetsbedömning: 3 (hög kvalitet) 2 (medelhög kvalitet) 1 (låg kvalitet) Kommentar: 27

30 Bilaga 3 Tabell 3 Översikt över inkluderade artiklar Författare Studiens Årtal syfte Land Gerdner, L 2005 USA Götell,E et al Sverige Undersöka effekten av individuellt anpassad musik hos personer med demens sjukdom och agiterade beteende Undersöka effekten av musik som framförs av vårdaren hos patienter med demenssjukdom Design/ intervention Kvalitativ studie med öppna intervjufrågor samt kvantitativ studie, deskriptiv design Kvantitativ studie, deskriptiv design, där deltagarna videofilmades samt en kvalitativ del med öppna intervjufrågor till vårdgivarna Deltagare (Bortfall) 8 vårdtagare på en vårdinrättning valdes utifrån kriterier och deras närstående (N=8) 10 vårdgivare som arbetade på vårdinrättningen 10 vårdtagare på en vårdinrättning utvalda av sjuksköterskor utifrån valda kriterier (Bortfall=1) Analysmetod Huvudresultat Bedömd kvalitet SAS/STAT MIXED användes för att analysera kvantitativa data. Intervjuer bandspelades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategoriserades Fenomenologisk hermeneutisk metod i tre analys steg En minskning av agiterande beteenden sågs hos samtliga vårdtagare. Samtliga intervjuade upplevde positiva effekter av interventionen. Musik som framförs av vårdaren samt bakgrundsmusik har god effekt på personer med demens sjukdom och kan stärka deras förmåga att klara enklare uppgifter. II II 28

31 Ragneskog, H & Kihlgren, M 1997 Sverige Belysa hur erfaren vårdpersonal resonerar kring musik och andra interventioner för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och agiterande beteende Kvalitativ 13 vårdpersonal från 6 olika vårdavdelningar med erfarenhet av olika agiterande beteenden valdes ut av chefer En innehållsanalys i tre steg gjordes. Teman blev identifierade och kategoriserade Musik har en förmåga att sprida harmoni på avdelningar. Livemusik anses ha bättre effekt än förinspelad. Individuellt anpassad musik kan mildra agiterande beteenden I Ragneskog, H et al Sverige Undersöka om individuellt anpassad musik minskar agitation och leder till emotionella reaktioner hos personer med demenssjukdom Kvantitativ studie, deskriptiv design, där deltagarna videofilmades 4 vårdtagare från 4 vårdinrättningar valdes utifrån uppfyllda kriterier Systematisk observation av videofilmerna Två vårdtagare uppvisade tydliga tecken på att de påverkades positivt av musiken medan två vårdtagare visade lite eller inga tecken alls på att de påverkas II 29

32 Sung, H-C et al Taiwan Undersöka om musik tillsammans med rörelser i grupp har någon effekt på agiterande beteenden hos personer med demens sjukdom Randomiserad kontrollerad studie 36 vårdtagare på en vårdinrättning med särskilda uppfyllda kriterier delades slumpmässigt in i interventionsgrupp (N=18) kontrollgrupp (N=18) Analyserat med SPSS ANOVA Förekomsten av agiterande beteenden minskade signifikant i interventionsgruppen som fick utföra rörelser till musik jämfört med kontrollgruppen II Svansdottir, H- B & Snaedal, J 2006 Island Undersöka effekten av musikterapi på personer med demenssjukdom och agiterande beteende Randomiserad kontrollerad studie 47 vårdtagare från 2 vårdinrättningar och två psykiatriska vårdinrättningar som uppfyllde kriterierna utvaldes. Dessa indelades slumpmässigt in i interventionsgrupp och kontrollgrupp. En person valde att ej deltaga. 8 deltagare föll bort under studiens gång Wilcoxon signed rank test t-test Studien visade en signifikant minskning av vissa beteende som aktivitetsstörning, aggressivitet och oro. På övriga beteenden syntes ingen minskning I 30

33 Clark E et al USA Undersöka effekten av individuellt anpassad musik för personer med demens sjukdom och agiterande beteende under dusch/bad tillfälle Randomiserad kontrollerad studie 18 vårdtagare på en vårdinrättning med uppfyllda kriterier för studien valdes ut och blev slumpmässigt indelade i experiment eller kontrollgrupp Two-tailed t-test Resultatet visade att 12 av 15 agiterande beteenden minskade under interventionen. II Gerdner, L 2000 USA Undersöka den direkta effekten och effekten 30 minuter senare av individuellt anpassad musik och klassik avslappningsmusik som en intervention för personer med demenssjukdom Kvantitativ studie, deskriptiv design A 45 personer från 6 vårdinrättningar med uppfyllda kriterier tillfrågades. Bortfall N=6 Statistical analysis system (SAS) 6.12 Resultatet visade på en signifikant skillnad av effekt mellan individuellt anpassad musik och klassik avslappningsmusik. Individuellt anpassad musik resulterade i en minskning av de agiterande beteendena under hela testperioden medan klassik avslappningsmusik inte hade lika stor inverkan I 31

34 Remington, R 2002 USA Undersöka om användning av lugn musik och handmassage har effekt hos personer med agiterande beteende Randomiserad kontrollerad studie 68 deltagare från 4 vårdinrättningar delades slumpmässigt in i 4 testgrupper (n = 17 i varje). En grupp mottog både lugn musik och handmassage, en grupp bara lugn musik, en grupp bara handmassage och en kontrollgrupp ANOVA one-way Deltagare som mottog någon av interventionerna, enskilt eller i kombination visade en signifikant minskning i agiterande beteenden upp till en timme efter interventionen. Det visade ingen större skillnad mellan de 3 experimentgrupperna II Ledger, A & Baker, F 2006 Australien Undersöka långtidseffekten av musikterapi i grupp hos personer med agiterande beteende och demenssjukdom Kontrollerad klinisk studie 60 deltagare från 13 vårdinrättningar med uppfyllda kriterier indelades i experiment respektive kontrollgrupp. (Bortfall=22) Resultatet visade att ingen signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupperna kunde ses II 32

35 Hicks-Moore, SL 2005 Kanada Undersöka förhållandet mellan avslappnandemusik och agiterande beteende under måltid hos personer med demenssjukdom Deskriptiv studie 33 deltagare på en vårdinrättning med diagnostiserad demenssjukdom deltog i studien. (Bortfall=3) Resultatet visade en totalminskning av agitations nivån. Skillnaden var som störst på de verbala och de fysiska icke-aggressiva beteendena där frekvensen av dessa beteenden minskade signifikant II Denney, A 1997 USA Observera förändringar på incidensen av agiterande beteenden vid måltidssituationer hos personer med demenssjukdom Deskriptiv studie 10 patienter på en vårdinrättning som regelbundet uppvisade agiterande beteenden vid måltidssituationer. Bortfall=1 ANOVA one-way En kraftig minskning av agiterade beteenden observerades när musik infördes vid måltidssituationer II 33

36 Bilaga 4 Tabell 4. Exkluderade artiklar Författare, årtal, land Titel Orsak till exklusion Sung, H-C, Chang, A Australien Sung, H-C, Chang, A, Abbey 2006 Taiwan Godall, D 2005 Lou, M-F 2001 Götell, E 2000 Sverige Use of preferred music to decrease agitated behaviours in older people with dementia The effects of preferred music on agitation of older people with dementia The therapeutic use of music on agitated behaviour in those with dementia The use of music to increase agitated behaviour of demented elderly Caregiver assisted music events in psychogeriatric care Svarade ej mot syftet Bedömd vara av låg (I) kvalitet Svarade ej mot syftet Svarade ej mot syftet Svarade ej mot syftet 34

37