EXAMENSARBETE. Anbudskalkylering. Mattias Johansson Högskoleexamen Bygg och anläggning

Transkript

1 EXAMENSARBETE Anbudskalkylering Mattias Johansson 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen samhällsbyggnad och naturresurser

2 Anbudskalkylering Mattias Johansson

3 Sammanfattning I detta examensarbete behandlar jag anbudskalkylering. Jag kommer räkna på ett anbud vars förfrågningsunderlag enbart består av ett mail och en planritning. Ett anbud är en offert entreprenören skickar till beställaren. Offerten är priset på vad entreprenören har räknat att jobbet kommer kosta. Beställaren skickar ut ett förfrågningsunderlag till en eller flera entreprenörer. Förfrågningsunderlaget består oftast av olika beskrivningar, som är kopplat till AMA, AF osv, samt ritningar. Beroende på vilken entreprenadform beställaren/byggherren väljer upprättas anbuden på olika sätt. Ibland har huvudentreprenören hand om allt(projektering, pris från underentreprenörer, samordning osv), i vissa fall egna och underentreprenörers priser och i andra fall kan han bara ha hand om sina egna kostnader. Jobbet jag har räknat på är en garagegrund med dränering, samt en VA-ledning från garage till befintlig byggnad. Jag har själv fått komma fram till hur grunden ska konstrueras eftersom det inte fanns några önskemål om det förutom storleken. Efter det har jag räknat fram alla mängder av materialet som behövs och prissatt därefter. Kalkylerad tid för arbetet blev 98 timmar. Slutsidan är en sammanställning av nettokostnader, samt att jag lägger in omkostnader (extra tid för maskiner, sociala kostnader, resor och bodar, container), allmänna kostnader och entreprenörsarvode på 10 %. Anbudssumman blev kr. Målet för detta examensarbete var att fördjupa mina kunskaper i anbudskalkylering, försöka lösa problem som uppstår med fåtal handlingar samt att du som läsare ska få en inblick i hur anbudskalkylering kan fungera.

4 Innehållsförteckning Beteckningar/Teckenförklaring... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Avgränsningar... 5 Metod... 5 Anbudskalkylering... 6 Förfrågningsunderlag... 6 Ritningar... 6 Beskrivningar och administrativa föreskrifter... 7 Upphandlingsformer... 8 Resultat Mängdning Prissättning Slutsida Diskussion Källförteckning/referenser... 18

5 Beteckningar/Teckenförklaring VFU Verksamhetsförlagd utbildning AMA Allmän material- och arbetsbeskrivningar AF Administrativa föreskrifter FFU - Förfrågningsunderlag LOU Lagen om offentlig upphandling. Anbudskalkylering, Mattias Johansson 4

6 Bakgrund I kursen Y0007B VFU Verksamhetsförlagd utbildning ingår det att skriva ett examensarbete som inriktar sig på något område som vi har behandlat i utbildningen Bygg och anläggning som är en 120 HP lång utbildning, som ingår i Yrkeshögskolan men vi läser den på Luleå Tekniska Universitet. Jag har valt att fördjupa mig i anbudskalkylering och kommer att räkna på ett jobb där förfrågningsunderlaget bara består av ett mail och en ritning som visar grundplanen, dvs det finns inga handlingar att läsa i eller några profilritningar att se exakta mängder. Därför gäller det att försöka tänka tillbaka på hur byggdelar brukar se ut och på det sättet få fram ett pris. Inriktningen jag går på Bygg och anläggning är väg och mark. Jag kommer att räkna på en platta på mark. Dessa jobb utför både bygg- och markföretag. Syfte Syftet med denna rapport är att få en fördjupad inblick i hur ett förfrågningsunderlag kan se ut och vilka problem som kan uppstå under tiden man räknar på ett jobb. Eftersom jag troligtvis kommer stöta på olika former av förfrågningsunderlag i arbetslivet efter studierna är detta ett bra sätt att lära sig grunderna i hur man kan räkna för att få fram ett pris på ett jobb där handlingarna är begränsade, men även att repetera hur handlingar kan vara uppbyggda. Mål Mitt mål med examensarbetet är att få bättre kunskaper i anbudskalkylering, samt att du som läsare ska förstå grunderna även fast du inte gjort ett anbud tidigare. På det sättet kanske detta hjälper dig om du någon gång ska läsa någon kurs om anbudskalkylering. Avgränsningar Jag har valt att jämföra hur ett anbud kan räknas fram då förfrågningsunderlaget är bristfälligt och kalkylatorn själv får analysera fram hur projektet kommer se ut. Eftersom det är ett så litet projekt är det hyfsat lätt att tänka sig hur kunden vill ha den färdiga produkten men vid större projekt kan det vara svårt att göra kunden nöjd med så lite handlingar. Examensarbetet pågår parallellt med vår VFU vilket innebär att tiden för att hinna med att skriva detta examensarbete är knapp eftersom vi är ute på företaget minst åtta timmar per dag. Metod För detta arbete har jag läst på teoretisk hur man ska göra en anbudskalkylering. Därefter har jag sammanfattat detta i början av rapporten för att sedan göra ett praktiskt försök med begränsat förfrågningsunderlag, vilket gör att jag fått ta fram egna lösningar för hur anbudet ska räknas och hur färdiga produkten ska se ut. 5

7 Anbudskalkylering Ett anbud är en offert som skickas från entreprenören till beställaren. Vanliga beställare inom bygg och anläggningsbranschen är olika myndigheter, t.ex. Trafikverket, kommuner och Fortifikationsverket. Fastighetsbolag, energibolag med mera är också beställare som ger många jobb för bygg- och anläggningsföretag. Privatpersoner är icke att förglömma. En beställare är alltså någon som lämnar en förfrågan om en offert på en produkt eller tjänst till en entreprenör. Förfrågningsunderlag I ett förfrågningsunderlag ska beställaren beskriva vad som entreprenören ska räkna på och vilka krav som ställs på entreprenören. Kraven trycker oftast på kvalitet och miljö. Handlingarna erfordras för att ge en komplett bild av projektet för att entreprenörer skall kunna beräkna ingående kostnader och därmed få fram ett rättvist anbud. Dessutom minimerar bra handlingar risken att tvister uppstår mellan parterna. Förfrågningsunderlag kan bestå av tekniska beskrivningar, markbeskrivningar, byggbeskrivningar, rumsbeskrivningar, el-, vs-, ventilations-beskrivningar samt ritningar med mera. Beskrivningarna är oftast kopplat till AMA, AF och andra fackliga föreskrifter. I de fallen kan entreprenören vid osäkerhet se vilken kod beskrivningar har, gå till samma kod i en facklig föreskrift och kolla vad som är korrekt att göra i de specifika fallen. Ritningar Vid större projekt är det en självklarhet att ritningar erfordras. Dock kan det i vissa fall saknas ritningar, handlar i så fall oftast om mindre projekt eller liknande projekt som entreprenören utfört tidigare åt beställaren. De mest nödvändiga ritningarna, samt vad de innehåller, för att kunna utföra en rättvis kalkyl är följande: Arkitektritningar: Situationsplan (geografisk belägenhet, översikt över byggnadsområdet) Planer, fasader, sektioner i skala 1:100 Planer i skala 1:50 Detaljredovisningar i skala 1:10 eller 1:20 Uppställningsritningar för snickerier (dörrar, fönster, skåp etc.) Konstruktionsritningar: Redovisning av bärande konstruktioner, grundläggning etc. med angivande mått, armeringsmängder, betongkvalitet, virkesdimensioner och kvaliteter, fukt- och värmeisolering, spik- och bultförband, dimensioner och kvalitet på stålkonstruktioner m.m. 6

8 Markritningar: Redovisning av befintliga och blivande marknivå Mått och kvalitet på utvändiga planer Omfattning och kvalitet på gräsmattor och planteringar Redovisning av övriga utvändiga anordningar, exempelvis stängsel, cykelställ, sittplatser, trafikmarkeringar VVS-ritningar: Utvändiga och invändiga vatten- och avloppsanläggningar Invändiga installationer för värme, vatten och sanitet Luftbehandlingsanläggning (ventilation) med tillhörande reglerutrustning El-ritningar Redovisning av ställverk och eventuella transformatorer Kanalisation av ledningar (hur och var dras ledningar) Placering och utformning av el-centraler Placering av kraftuttag och armaturer Svagströmsanläggningar (snabbtelefon, brandlarm, personsökare) Beroende på vad för entreprenörstyp du är så får du skicka vissa ritningar till underentreprenörer. Jobbar du på ett byggföretag som enbart ska räkna på huset så skickar du ritningar och handlingar till ett markföretag samt till en VVS-firma och en El-firma. Då kommer du få ett pris på deras arbete på projektet som du för in i anbudet. I dessa fall gäller det att göra en avvägning på vilka företag du vill jobba med. Det kan vara en fördel att acceptera ett pris från en firma som du vet håller anbudet de lämnar även fast det är dyrare än ett annat företag som kanske inte håller sitt anbud och blir dyrare än vad de räknat på. Beskrivningar och administrativa föreskrifter Eftersom all information inte får plats på ritningar så måste handlingarna kompletteras med olika typer av beskrivningar. Oftast finns det beskrivningar för samtliga entreprenader. Beskrivningarna innehåller krav på utförande och tillåtna toleranser för de olika byggnadsoch installationsdelarna. Beskrivningarna är uppbyggda genom hänvisning till olika AMA. T.ex. byggbeskrivningar kopplade till AMA Hus, elbeskrivningar är kopplade till AMA EL osv. AMA AF är administrativa föreskrifter som är gemensamt för hela byggnadsbranschen och kan därför användas av vilken entreprenör som helst. 7

9 Upphandlingsformer När byggherren handlägger en entreprenad har valet av upphandlingsform en stor betydelse eftersom det i regel är många olika entreprenörer som är inblandade i projektet. Vid mindre projekt, som jag kommer räkna på senare, är det enklare att samordna projektet eftersom en entreprenör svarar för hela jobbet och därför kommer priset inte bli någon större skillnad beroende på vilken upphandlingsform byggherren väljer. När byggherren väljer upphandlingsform är det ekonomi, projekttid och risktagande som är de styrande posterna. Är det en byggherre med stora resurser kan han upphandla bygget i små delar eller utföra bygget helt själv. Med upphandlingsform menas: Anbudsinfordran Entreprenadform Ersättningsform Det finns två typer av anbudsinfordran, offentlig och selektiv. Med offentlig anbudsinfordran menas att man bjuder in alla entreprenörer på marknaden att lämna anbud, sen är det upp till var och en av entreprenörerna att komma med ett anbud om man är intresserad. Myndigheter, typ Trafikverket, Fortifikationsverket osv, är normalt skyldiga att använda sig av offentlig anbudsinfordran med hänvisning till LOU. LOU är till för att ge anbudslämnarna möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling, oavsett om man är ett företag med stora eller små resurser. Dock kan byggherren vid offentlig anbudsinfordran välja ett anbud som är mindre förmånligt om han anser att entreprenörer som lämnat ett bättre anbud inte har tillräcklig ekonomisk eller teknisk kapacitet. Vid selektiv anbudsinfordran får byggherren själv välja ut de entreprenörer han vill att ska lämna anbud. Det kan vara en eller flera entreprenörer. Eftersom byggherren själv valt ut vilka företag han vill ha anbud från blir det svårt att motivera att inte acceptera det lägsta anbudet. De olika entreprenadformerna som används inom bygg och anläggningsbranschen är: Mycket delad entreprenad Delad entreprenad Generalentreprenad Samordnad generalentreprenad Totalentreprenad Vid en mycket delad entreprenad har byggherren ett enskilt avtal med projektörerna samt med samtliga entreprenörer. Därför sker samordningen av byggherren själv. Fördelen med denna entreprenadform är att byggherren kan få bästa möjliga pris från varje entreprenör inom projektet. Byggstarten kan också ske tidigt eftersom projektering för senare delar i projektet kan pågå samtidigt som t.ex. markarbeten och grundläggningen pågår. 8

10 De nackdelar som kan uppstå med mycket delad entreprenad är att kostnader för administration och samordning hos byggherren kan bli så stora att vinsten från olika delupphandlingar äts upp. Det kan även uppstå problem i ansvarsfrågor eftersom det är så många entreprenörer på arbetsplatsen med egna upphandlingar. Därför ligger det ett stort ansvar på byggherren angående samordningen så att felaktiga utföranden och förseningar minimeras. Skillnaden mellan en mycket delad entreprenad och en delad entreprenad är till börja med att byggnadsentreprenören vid en delad entreprenad tar in anbud från företag som tillhör byggdelen i projektet, t.ex. mark-, plåt-, pappentreprenörer. Dessa blir underentreprenörer till byggföretaget. Byggherren tar in anbud för installationsarbeten, t.ex. el och vs, från företag som utför dessa. De företagen blir sidoentreprenörer. Den stora fördelen med denna entreprenadform för byggherren är att han inte har ett lika tungt samordningsansvar för alla entreprenörer. Han kan dessutom överlåta samordningen till byggnadsentreprenören. Annars är det i stort sett samma för- och nackdelar som med mycket delad entreprenad förutom att byggstart inte kan ske lika snabbt eftersom det krävs färdiga handlingar för alla underentreprenörer innan byggnadsentreprenören kan lämna ett pris. I en generalentreprenad så har byggherren endast ett avtal rörande arbeten på byggarbetsplatsen. Detta avtal är i stort sett alltid med byggnadsentreprenören som i sin tur tar in anbud från underentreprenörer. Dock har byggherren fortfarande ett avtal med projektören. Det kan även förekomma enskilda arbeten i projektet som inte byggnadsentreprenören har ansvar för, t.ex. maskininstallationer, som därför byggherren måste ha ett eget avtal med. Dessa blir sidoentreprenörer. En stor fördel med generalentreprenad är att byggherren inte har ansvaret för samordningen eftersom detta ligger på byggnadsentreprenören. För byggnadsentreprenören är denna entreprenadform bra för att han kan välja vilka underentreprenörer han vill jobba med och även pressa priserna på offerterna. Byggstarten kan möjligen ske snabbare än vid delad entreprenad eftersom byggherren endast behöver förhandla med en entreprenör. Vid en samordnat generalentreprenad tar byggherren in skilda anbud från de olika entreprenörerna, likt i en delad entreprenad. Byggherren låter sedan byggnadsentreprenören överta upphandlingen av övriga entreprenörer som således blir underentreprenörer. Genom en sådan entreprenadform får byggherren en bättre överblick om de olika entreprenadkostnaderna samtligt som han slipper ansvara för samordningen. Dock gäller det att upphandlingen sker i samförstånd mellan byggherren och byggnadsentreprenören för att slippa eventuella problem i ansvarsfördelningen. När det kommer till totalentreprenad så har byggherren endast ett avtal med en part, vilket oftast handlar om byggnadsentreprenören om det är ett byggprojekt. Totalentreprenören ansvarar då för projektering, byggande och installationer, samt att byggandet utförs enligt gällande normer och håller de funktionskrav som byggherren har angivit i sitt FFU. Den största fördelen med en totalentreprenad är ansvarsfrågan eftersom byggherren endast har avtal med en entreprenör. Projekttiden kan liknas vid en delad entreprenad eftersom byggstart kan ske rätt tidigt, om inte bygglovet drar ut på tiden. 9

11 Eftersom totalentreprenören vid sin projektering bara behöver upprätta handlingar som tillgodoser myndigheters krav och arbetsplatsens behov, alltså inte juridiskt bindande, kompletta handlingar kan ofta projekteringen bli billigare än om byggherren står för den. Dock ger en totalentreprenad oftast större fördelar åt byggföretag som är ekonomiskt starka för att klara projekteringen, vilket medför att färre företag kan vara med och tävla om jobben. De två huvudtyperna av ersättningsformer som används är fast pris och löpande räkning. Vid fast pris bestäms ett pris för hela entreprenaden vid upphandlingen. Löpande räkning innebär att entreprenören får betalt efter hand, alltså när arbeten är utförda med ett bestämt arvode. 10

12 Resultat Förfrågningsunderlaget till anbudet jag ska räkna på består av ett mail samt en arkitektritning över grundplanen. I mailet beskrev beställaren att han ville ha ett pris på en garagegrund som skulle innehålla en golvbrunn, förberedelse för vattenburen golvvärme samt en VA-ledning till befintlig villa. Förutsättningarna för detta anbud är att betongplattan ska vara 8x7.35 meter, alltså 59 m², och att avståndet mellan garaget och befintliga villan är 5 meter. Eftersom det inte finns något specifikt krav på hur beställaren vill att betongplattan ska vara konstruerad så får jag räkna på hur en grund normalt ser ut och med största sannorlikhet kommer jobbet utföras efter de förutsättningarna. Betongplattan kommer bestå av en L-balk, 3 st. 100 mm isolering, armeringsnät, Ø12 armering, makadam och fiberduk. Det tillkommer även dränering, spol- och dräneringsbrunn, rör för vatten och kablar m.m. Även avloppsledning med dimensionerna 110 och 75 ska såklart ner i VA-graven. Mängdning Det första jag börjar räkna på är schakten. Eftersom det inte står något om vad som ska göras med massorna förutom till VA-graven, som givetvis ska fyllas igen, så räknar jag inte på att anbudet innehåller pris för borttransport av dem. De gånger då massorna skall användas vid återfyllning eller lämnas kvar benämner man detta som Fall A och de gånger då de ska transporteras bort eller inte går att använda som återfyllning benämns det som Fall B. Plattan kommer som tidigare nämnt vara ca 60 m², men schakten ska räknas i m³ samt att schakten måste vara större än själva plattan för att dränering ska ner och det blir enklare att arbeta med lite utrymme. För L-balk/kantbank kommer ett schaktdjup på ca 520 mm behövas eftersom L-balken är 420 hög samt att det blir två lager isolering under(tre lager under resterande del av plattan, men L-balken är redan isolerad). Dock är inte plattan i markhöjd utan ligger lite ovanför så schaktet blir inte lika djupt som höjden på färdigt golv. För att göra det enkelt för mig räknade jag att schacken blir måtten 8x7.35x0.4 vilket jag avrundade till 25 m³ för att få en jämn siffra som gör att det ändå finns ett spelrum för grävmaskinisten. Schakten för VA-ledningen kommer bli 7 meter långt eftersom inkopplingen för vatten och avloppet ligger en meter längre bort än husväggen. Ledningarna ska ligga rätt långt ner så en grav med djupet på ca 2.5 meter känns som en rimlig nivå med tanke på tjälen vi har här upp i Sverige. Bredden på graven behöver inte vara mer än 1 meter med tanke på att det är så kort, dock kan det såklart rasa in massor från sidorna, men detta är en så liten del i anbudet så jag 11

13 räknar med en grav som är stabil. Schaktet för VA-ledning räknas alltså 7x2.5x1 vilket jag avrundar upp till 19 m³ för att vara på den säkra sidan. Fyllningen för VA-schakten blir alltså också 19 m³. Med schakten klar är det dags att börja räkna på materialet som behövs för jobbet. L-balken är det första jag räknar ut. Plattan långsida är 8 meter och kortsidan är 7.35 meter, vilket totalt vid avrundning blir 31 m för hela L-balken. Isoleringen ska vara av 100 mm tjocklek och 3 stycken lager. Jag räknar på 59 m² isolering och där tillkommer ett spill på 10 %. Under isoleringen skall det finnas en fiberduk som även den räknas på 59 m² med 20 % spill och 150 mm makadam som i kalkylen ska definieras i ton, eftersom man beställer det så. Det går 1.45 m³ makadam på ett ton. Jag ska ha makadam för 59 m² och 150 tjockt vilket gör att jag får ca 13 ton makadam med 20 % spill. När det kommer till armeringen så räknar jag att armeringsnätet är 59 m², spill 20 %, men Ø12 armeringsstängerna beställs i kilo så därför blir det även så i kalkylen. Ø12 armering vägen ca 0,88 kg/m, jag har totalt ca 187,5 meter armering i plattan, raka och bockade, vilket gör att det behövs 165 kg armering, som har en spillprocent på 20. Jag fick fram dessa antal meter genom att räkna raka armeringsstänger samt längden och mängden på de bockade stängerna. Mellan armeringsnätet och isoleringen måste det finnas distansklossar som gör att nätet ligger mitt i betongen. Det bör användas ca 4-5 distansklossar per m² och därför räknade jag på 300 stycken. Vid garageporten skall det gjutas in ett varmförzinkat L-järn som är av storleken 35x35x6. Porten är 5.18 meter bred, men järn beställs i kg och för den aktuella storleken går det 3.04 kg per meter vilket gör att det total blir 15.8 kg. Förberedelsen för golvvärme räknas i m² vilket ska finnas under hela plattan. Alltså 59 m² med 15 % spill. 1 st. golvbrunn skall finnas. För att få till lutningen mot golvbrunnen kommer det gjutas fast avdragsbanor innan själva gjutningen av plattan. I denna post räknar jag även med betongen som behövs för att få avdragsbanorna att sitta stabilt. Kom fram till att 200 liter betong går åt och totalt 32 meter järn behöver jag för att kunna dra till lutningen. Dräneringen + makadam runt garaget blir 40 m, med 20 % spill, eftersom den är kopplad till en dräneringsbrunn en bit bort från garaget. 1 st. spolbrunn behövs också, samt 2 st. betäckningar till brunnarna. Ett 10 m långt vattenrör och ett 2 m långt kabelrör i plattan räknas också in. Betongen som kommer användas till plattan räknar jag till 11 m³. Ytbehandlingen av betongplattan kommer att ske genom brädrivning eftersom det är en så pass liten yta och då klarar man att dra av den för hand. Detta jobb räknas i m2 och det blir lika stort som plattan, alltså 59 m². 12

14 Prissättning När jag ska sätta priser på alla byggdelar/poster för jag först in alla delar i en detaljkalkyl som är upprättad i en fil i Excel. För att få fram ett pris på materialet tar jag fram á-priset för varje byggdel och sedan multipliceras á-priset med mängden vilket blir totala priset blir för den byggdelen. Sedan ingår även löner för yrkesarbetare i priset samt priset för maskiner i de fall där sådana behövs, t.ex. schaktning. Den totala arbetstiden får man fram genom en enhetstid som även den multipliceras med mängden. Lön yrkesarbetare: 162 kr/tim. Pris grävmaskin: 700 kr/tim. Grävmaskinen kommer att behövas för schaktning av garagegrunden, schaktning och fyllning av VA-ledning samt placering av L-balkarna. För schaktning och fyllning sätter jag enhetstiden 0,2 och för placering av L-balkarna blir enhetstiden 0,25. Totalt räknar jag på att grävmaskinen kommer att jobba i 20,4 timmar och det totala priset för det blir kr. Priset för materialet blir totalt kr. Totalt antal timmar för yrkesarbetarna blir 98 timmar vilket ger ett totalt pris på kr. Detaljkalkylen som ger materialpris och timmar ser ut på detta viset: Benämning Mängd Åtg. Total Material Kronor Löner Timmar tal mängd á-pris enh.tid Schakt garagegrund 25 m³ 1 25,0 0,2 5,0 Schakt VA-ledning 19 m³ 1 19,0 0,2 3,8 Avdragningsbanor 32 m 1 32, ,15 4,8 Betong 11 m³ 1 11, ,2 24,2 Brädrivning golv 59 m² 1 59,0 0,15 8,9 Armeringsnät 59 m³ 1,2 70, ,05 3,0 Armering Ø kg 1,2 198,0 9, ,03 5,0 Isolering 3x m³ 1,1 64, ,025 1,5 150 makadam 13 ton 1,2 15, ,05 0,7 Fiberduk 59 m³ 1,2 70, ,02 1,2 Distansklossar 300 st 1 300, ,005 1,5 Varmförzinkat L- 15,8 kg 1 15, ,03 0,5 järn 35x35x6 Förberedelse 59 m³ 1,15 67, ,28 16,5 vattenburen golvvärme Golvbrunn 1 st 1 1, ,0 Dränering+makadam 40 m 1,2 48, ,1 4,0 Spol-, dränbrunn 2 st 1 2, Vattenrör 10 m 1 10, ,2 2,0 Kabelrör i plattan 2 m 1 2, ,25 0,5 13

15 Avloppsledning Ø 7 m 1 7, ,2 1,4 110 Avloppsledning Ø 4 m 1 4, ,2 0,8 75 Fyllning VA-grav 19 m³ 1 19,0 0,2 3,8 L-balk H m 1 31, ,25 7,8 De stora kostnaderna i denna kalkyl betongen, isoleringen, förberedelsen för vattenburen golvvärme och L-balkarna. Priset och tiden för betongen blir så högt för att man måste ta dit en betongbil och så tar det rätt länge för betongen att brinna. Isolering är rätt dyrt per kvadrat, i och med att det är tre lager så blir priset högt. Att lägga ut isoleringen tar dock inte så lång tid. Att lägga ut förberedelsen för golvvärmen tar sin tid när den ska ligga på armeringen och där valde jag en hyfsat hög enhetstid för att ha lite utrymme ifall det tar längre tid än jag räknat på. När man placerar ut L-balkarna måste dessa vara i våg så där känner jag att en dags arbete är rimligt. 14

16 Slutsida På slutsidan redovisas alla kostnader för projektet i ett dokument. Det är nettokostnader, omkostnader, allmänna timkostnader och entreprenörarvode. Här finns även anbudssumman, oftast avrundad, redovisad. Nettokostnader Nettokalkyl Timkostnad Antal timmar Totalt (kr) Yrkesarbetare 162 kr/tim 98 tim Material Maskiner med förare 700 kr/tim 16,6 tim = I nettokostnader kan även priser för bland annat småmaskiner, ställningar, underentreprenörer(el, vs, vvs osv), övrigt och offerter ingå, men i detta anbud var jag inte i behov att ta in det. Omkostnader Omkostnadskalkyl Timkostnad Antal Totalt (kr) Maskiner med förare 700 kr/tim 4 tim 2800 Sociala kostnader 67 % yrkesarbetare Resor 13 st 585 yrkesarbetare Bodar, container, vibromaskiner 25 kr/tim 98 tim 2450 = Omkostnadskalkylen är en beräkning av kostnader som kan uppstår i samband med byggandet. Detta är inte direkt fasta kostnader utan kan variera beroende på hur länge bygget tar. Jag la på fyra timmar extra för maskiner eftersom det kan uppstå situationer där en grävmaskin behöver hjälpa till för att underlätta jobbet för yrkesarbetarena eller liknande. Sociala kostnader/avgifter för yrkesarbetarna ligger här på 67 % vilken av kr blir kr. Resorna till arbetsplatsen kan bli fler eller färre än 13 stycket beroende på hur länge jobbet tar, men eftersom jobbet är kalkylerat på 13 dagar räknar jag på detta. Det behövs troligen en bod, eftersom detta är ett nybygge, där yrkesarbetarna kan ha rast och äta lunch. Även en container för verktyg samt kostnad för vibromaskiner och dylikt. I omkostnadskalkylen kan det även läggas till extra kostnader för yrkesarbetarna(räknar dock inte med att detta jobb ska ta mer än 98 timmar) material, övrigt och arbetsledning. Till detta jobb har jag inte räknat med någon arbetsledning eftersom det är ett så simpelt och vanligt projekt att en av yrkesarbetarna som är på plats är nog rutinerad för att kunna leda arbetet. 15

17 Dessutom när beställaren är en privatperson kommer kommunikationen kunna skötas smidigt mellan alla parter. Allmänna kostnader Totalt (kr) Kvalitetssäkring 4 tim á 500 kr 2000 I allmänna kostnader kan man räkna in pris för projektering, byggherrekostnad, bankgaranti, kvalitetssäkring och marknadsanpassning m.m. Dock har jag bara valt att räkna med 4 timmar kvalitetssäkring för på detta jobb som är så pass litet behövs ingen kostnad för bankgaranti eftersom dialogen mellan beställare och entreprenör är så pass bra. Entreprenörsarvode Till detta projekt valde jag 10 % arvode till entreprenören. Arvodet kan vara både högre och lägre, men 10 % kändes rimligt för denna typ av jobb. Ent.arv % Summa Ent.arv Totalt (kr) Material och arbete 10 % Övrigt 10 % Kalkylerad anbudssumma Den kalkylerade anbudssumman blir med arvode kr. Jag avrundar detta jämn summa vilket innebär att jag tar bort 534 kr vilket ger: Anbudssumma kr 16

18 Diskussion I detta avsnitt kommer en diskussion om resultatet att föras. Mina tidigare erfarenheter av anbudskalkylering är inte de största, men jag har räknat på ett antal jobb med ett komplett förfrågningsunderlag. Därför kände jag att detta skulle bli ett intressant jobb att räkna eftersom jag bara hade måtten på kort- och långsidan av betongplattan att gå på, samt längden på VA-graven. Svårigheterna med detta anbud var att få fram en idé på hur betongplattan skulle se ut för att göra den på ett billigt, men ändå väl utfört sätt. Eftersom det är en så pass vanlig grund att göra valde jag en hyfsat vanlig form på den, vilket gjorde det enkelt att räkna på utan några ritningar. Saker som jag borde kunnat ta med i anbudet är tid för projektering, eftersom det bara fanns en ritning över grundplanen samt ett mail. Dock stod det som sagt inte hur betongplattan skulle se ut, så där fick jag använda lite tid för att komma fram till en lämplig konstruktion. Det ska sägas att till detta använde jag inte extremt mycket tid så hade förmodligen varit en onödig kostnad att ta med när anbudet är till en privatperson. För att vara ännu mer på säkra sidan hade jag kunnat lägga på mer tid för jobbet, ifall det blir något strul och anbudet blir dyrare än tänkt. Dock känner jag mig nöjd med 98 timmar och tror säkert att det kommer att gå snabbare. De kritiska delarna känner jag är betongen och armeringen, men där borde tiden jag satt vara lagom. Det stod inte i mailet vad för upphandlingsform detta anbud skulle vara, men detta känner jag: Anbudsinfordran Detta var helt klart en selektiv anbudsinfordran eftersom beställaren enbart gav en entreprenör uppgiften att ge ett pris. Som privatperson är detta det vanligaste kan jag tro, eftersom man ofta väljer ett företag man känner någon i, som man anlitat med tidigare eller hört bra saker om. Entreprenadform Här är det lite lurigt eftersom beställaren redan har låtit en projektör rita storleken på garageplattan. Dock inte konstruktionen. Därför känner jag att detta hamnar i en zon mellan generalentreprenad och totalentreprenad. Kanske mer åt totalentreprenadhållet eftersom jag var tvungen att ta fram en lämplig konstruktion på plattan. Ersättningsform Fast pris blir förmodligen ersättningsformen för detta jobb. Dock finns möjligheten att komma överens om att det avslutade priset för jobbet bestäms när allt är klart och kostnaderna är fastställda. Avslutningsvis känner jag att detta arbete fick mig att tänka mer utanför boxen vid en anbudskalkylering och se möjligheterna att hitta bättre lösningar än de som är nedskriva på papper. 17

19 Källförteckning/referenser Att upphandla byggprojekt, Jan Söderberg 18