BERÄTTELSEN OM SANDVIKENS LITTERATURHUSPROJEKT. Från idé till invigning

Transkript

1 BERÄTTELSEN OM SANDVIKENS LITTERATURHUSPROJEKT Från idé till invigning

2 Innehåll Förord 3 Personer som finns med i berättelsen 4 ETT UNIKT PROJEKT 5 Begreppet litteraturhus 5 Berättandet i fokus 5 KORT OM VERKSAMHETEN 6 Trampolin 6 Kunskapscentret den kompetensutvecklande delen 7 Forskningsresursen 7 FÖRE PROJEKTET 8 Idén 8 Varför Sandviken? 8 Arbetsgrupp 9 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 9 Ansökan till Kulturrådet 9 Finansiering 10 Förankring 10 Organisation 12 Designprocessen Trampolin växer fram 13 Genomförda koncept och program 14 Kommunikation 15 TILL SIST 16 Framgångsfaktorer 16 Nu och framåt 18 Verksamhetens framväxt i datum 19 Läs- och länktips 19

3 Förord Den här skriften är en berättelse om projektet som föregick verksamheten Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken för hela regionen. Regionen är Gävleborgs län. Berättelsen beskriver resan från idé till projektets slut. Utgångspunkten för resan var att vi var många som delade ett stort engagemang för och flera års erfarenhet av att arbeta med läs- och språkstimulerande verksamhet för barn och unga. Vi delade också övertygelsen om att essensen i våra strävanden var alla barns rätt att få uttrycka sig, bli lyssnade på och bli tagna på allvar. Vi ville tillsammans utveckla vårt arbete genom att mer strategiskt samarbeta över kulturgränserna och hitta nya arbetsformer. Vi inspirerades bland annat av länsbibliotekens fortbildning Läskonster, som också gav oss möjligheten att gå vidare med litteraturhustanken. Fil. dr Carina Fast har varit en av inspiratörerna under projektets gång. I sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva visar hon att barn redan från tidig ålder och gradvis skaffar sig kunskaper om läsande och skrivande och att varje barn bär på berättelser präglade av var och ens uppväxt, erfarenheter och referensramar. Hon hänvisar till pedagogen Pat Thomson som använder metaforen ryggsäck för att förklara det sociala och språkliga kapital och de vanor som varje barn är bärare av. Carina Fast visar i sin forskning att innehållet i det enskilda barnets ryggsäck är grunden för fortsatt lärande och utveckling. Bärande värderingar i vårt projekt har varit barnkonventionen, medvetenheten om skillnaden mellan barnperspektiv och barns egna perspektiv, att verksamheten ska utgå från de enskilda barnens berättelser och att alla barn ska få öppna sina ryggsäckar. I juli 2013 övergick vårt projekt i permanent verksamhet, något som vi är glada och stolta över. Men våra ambitioner är större än så. Vi vill skapa ett engagemang i hela samhället för alla barn och ungas möjligheter att uttrycka sig och utveckla sina språkliga förmågor. Vi hoppas att berättelsen om vårt projekt ska inspirera dig som läser och välkomnar dig att samarbeta med oss! Åsa Wirén Jonsson Enhetschef bibliotek, litteraturhus 3

4 PERSONER SOM FINNS MED I BERÄTTELSEN Ann Nilsén, intendent och musiepedagog på Länsmuseet Gävleborg. Bo Eriksson, under projekttiden chef för Kultur- och fritidsförvaltningen i Sandvikens kommun. Carina Holm, under projekttiden ordförande för Nämnden för Tillväxt och Regional Utveckling (TRU), Region Gävleborg (tidigare Landstinget Gävleborg). Eva-Johanna Isestig, Barnkulturdesigner MFA och Inredningsarkitekt SIR/MSA. Utformade miljön i Trampolin tillsammans med barn och unga samt personalen på Kulturcentrum. Eva Norrbelius Coleman, bibliotekarie i Sandvikens kommun och projektledare för litteraturhusprojektet Fredrik Lindstrand, lektor i medieteori på Konstfack i Stockholm. Under projekttiden lektor i didaktik med inriktning mot yngre barn vid Högskolan i Gävle och ledamot i styrgruppen för litteraturhusprojektet. Karin Forsgren Anderung, verksamhetsledare för Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken och projektledare för litteraturhusprojektet Tinne Wennerholm, bibliotekskonsulent på den regionala biblioteksverksamheten på Kulturutveckling. Initiativtagare och styrgruppsledamot i litteraturhusprojektet. Ulf Gillström, ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Sandvikens kommun Åsa Wiren Jonsson, bibliotekschef i Sandvikens kommun och chef för Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken. Initiativtagare och styrgruppsledamot i litteraturhusprojektet. 4

5 Ett unikt projekt Det är svårt att undvika ordet unikt när Litteraturhusprojektet och framväxten av verksamheten Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken 1 ska beskrivas. De allra flesta som på något vis varit inblandade i projektet beskriver det, och verksamheten som idag bedrivs, som en enastående satsning, utan motsvarighet eller som just unikt. Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken, med Trampolin som den fysiska platsen för berättande genom olika uttryckssätt, är också det första i sitt slag i Sverige. Litteraturhusprojektet i Sandviken startade 2010 och övergick till permanent verksamhet knappt tre år senare. Verksamhetens vision har varit densamma under hela projekttiden: att skapa ett litteraturhus för barn och unga där berättelser får liv och språkstimulans sker genom olika estetiska uttrycksformer. BEGREPPET LITTERATURHUS Beslutet att kalla verksamheten för ett litteraturhus har inte varit ett självklart beslut, mycket på grund av att begreppet tolkas och används på många olika sätt. I uppslagsverk och så som konceptet litteraturhus kommit att formas i stora delar av Europa handlar det om en mötesplats kring den samtida litteraturen, där Literaturhaus Berlin grundat 1986, brukar anges som en förebild. Ofta är litteraturhusen inrymda i äldre, centralt belägna kulturbyggnader och begreppet förknippas därmed ofta med den fysiska platsen. I Sverige har begreppet kommit att få en vidare innebörd. Många har haft svårt att se skillnaden på ett bibliotek och ett litteraturhus och tyckt att begreppet känts högtravande, särskilt i de fall då verksamheten riktat sig till barn och unga. Projektet Läskonster, som drevs av Länsbiblioteken i Mellansverige åren , syftade till att det skulle etableras ett litteraturhus i varje projektdeltagande län. Inom Läskonster antog litteraturhusidén vitt skilda former: alltifrån en webbaserad skrivlustsida, ett vandrande berättarskåp och husvagnen Bubblan för berättelser på väg, till den verksamhet som formades i Sandviken en regional verksamhet för barn och unga med en fysisk mötesplats i Kulturcentrum. Det som är gemensamt för alla mellansvenska litteraturhus för barn och unga är att de har fokus på att verka för barn och ungas läs- och språkutveckling genom olika estetiska uttrycksformer och att de har fokus på eget skapande och delaktighet. Bubblan berättelser på väg. BERÄTTANDET I FOKUS Trots namnet, som gärna för tankarna till ett hus för böcker och läsande, är verksamheten på Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken något annat. Här är det berättandet som står i fokus, oavsett uttryckssätt. Berättelsens innehåll är det centrala medan formen för den skapas fritt bland olika uttryckssätt. Utöver den fysiska platsen för berättande och skapande (Trampolin) tillkommer verksamhetens två andra ben: kunskapscentret och forskningsresursen. 1 Verksamheten kommer under maj 2015 att byta namn till Litteraturhuset Trampolin men här i berättelsen 5 används genomgående Litteraturhuset för barn och unga.

6 Litteraturhus som begrepp är utmanande. Filmhus, Musikhus, Dansens hus är inte provocerande på något vis, men vi har märkt att litteraturhus väcker känslor. Ordet litteratur kanske för många står för något pretentiöst, som inte är något för barn och unga. Tinne Wennerholm På sätt och vis är begreppet litteraturhus komplicerat. Man får en bild när man hör ordet, men egentligen handlar det ju om så mycket mera än litteratur. Det handlar ju om olika kulturformer som kan få igång läsande och berättande. Samtidigt tror jag att det egentligen inte spelar någon roll vad man heter, med tiden blir begreppet en självklarhet. Ann Nilsén Vi diskuterade namnet Litteraturhus mycket i vår styrgrupp. Vi hette Astrakan i den första ansökan, men ganska snart landade vi i Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken. I och med att vår verksamhet kom till som ett resultat av projektet Läskonster där målet var att inrätta ett litteraturhus i varje län och i och med att begreppet redan är etablerat ute i Europa beslutade vi oss för att heta Litteraturhus. Karin Forsgren Anderung Kort om verksamheten Arbetet kring utformningen av verksamheten och funktionen hos Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken har varit en lång process, vilket kommer att beskrivas närmare i kommande avsnitt. Från projektets start har tre huvudspår varit grundläggande för verksamheten. Dessa spår bildar även idag helheten Litteraturhuset för barn och unga i Sandviken. Trampolin som är Litteraturhusets fysiska plats och en språkstimulerande lär- och upplevelsemiljö Kunskapscentret som är den kompetensutvecklande delen Forskningsresursen för spridning och fördjupning av studier inom området Dessa tre delar samverkar med varandra och syftar tillsammans till att gynna läs- och språkutveckling i hela Gävleborgs län. TRAMPOLIN Litteraturhusets fysiska plats, Trampolin, är inrymt i Kulturcentrum i Sandviken. I miljön, som tagits fram i en flerårig designprocess, får barn och ungas berättelser liv genom olika estetiska uttrycksformer. Trampolin är en plats att besöka och utvecklas på, för både barn, föräldrar och pedagoger. Alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Såväl öppna verkstäder för olika åldrar som längre eller kortare pedagogiska program för förskolor och skolor erbjuds. Berättelser och arbeten som produceras i verksamheten visas regelbundet upp i det egna galleriet samt på andra platser inom Kulturcentrum. 6

7 KUNSKAPSCENTRET DEN KOMPETENSUTVECKLANDE DELEN Ett av Litteraturhusets viktigaste uppdrag är att arbeta med metodutveckling och att sprida kunskaper om den. Genom att arrangera och erbjuda bl.a. seminarier, workshops och föreläsningar bidrar Litteraturhuset till ökad kunskapsnivå, fortbildning och nätverksskapande mellan olika yrkesgrupper. De koncept eller program som tas fram i och utanför verksamheten turnerar runt eller sprids på annat sätt i länet. Inom detta fält samverkar Litteraturhuset med andra lokala och regionala aktörer. För oss är Litteraturhuset en bra samarbetspartner. I vårt uppdrag ingår det att arbeta med länet och därför blir länsbenet av Litteraturhusets verksamhet den del där vi har mest gemensamt och nytta av varandra. Ann Nilsén Litteraturhuset erbjuder färdiga koncept som andra kan använda, eller recept för koncepten som man kan göra sin egen variant av. Idéerna måste inte komma från Sandviken. Man ska kunna fundera över ett problem eller en idé i Ljusdal och ringa Litteraturhuset i Sandviken för att få hjälp. Tanken är att Litteraturhuset ska knyta ihop människor i länet som är intresserade av och vill jobba med de här frågorna, som en slags samordnande kraft. Tinne Wennerholm FORSKNINGSRESURSEN Det finns stora behov av såväl forskning som spridning av befintlig forskning inom området läs- och språkutveckling bland unga. Många gånger saknas det uppföljning av genomförda projekt och verksamheter och ibland sprids inte resultaten vidare. Inom forskningsresursen arbetar Litteraturhuset därför med att sprida kunskap om relevant forskning och studier, men också med att själva bidra till vetenskapligt arbete bl.a. genom samarbete med Högskolan i Gävle. Litteraturhusets metoder och projekt fungerar som underlag för studier och vidare forskning. Vi som jobbar i kultursektorn har en massa kunskaper kring hur vi ska göra och vi GÖR väldigt mycket. Vi hinner inte alltid stanna upp och mäta och utvärdera. Det gör ibland att vi tappar i legitimitet. Där har forskningsdelen en viktig roll att spela. Åsa Wirén Jonsson Jag såg möjligheter med att knyta forskning och högskolepedagogiska verksamheter till Litteraturhuset, som då skulle bli en plats där man bedriver en kvalitativ verksamhet och skapar möjligheter att forska kring den typ av verksamheter och processer som aktualiseras. Jag såg också möjligheten att använda verksamheten i utbildningen av pedagoger, både blivande och verksamma. Fredrik Lindstrand 7

8 Före projektet IDÉN Idén om ett litteraturhus i Gävleborg väcktes redan i mitten av 2000-talet besökte Tinne Wennerholm, som då arbetade som bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Gävleborg, tillsammans med ett biblioteksnätverk, litteraturhuset LesArt i Berlin. Besöket gav inspiration och deltagarna åkte därifrån med ambitionen att plocka med sig några av idéerna hem och göra något liknande i Sverige. Vid samma tid kom regeringen med rapporten Det ser lite olika ut... som var en kartläggning av den offentligt finansierade kulturen för barn i Sverige. I rapporten uttrycktes behovet av ett litterärt centra i varje län. Som ett resultat av besöket i Berlin och regeringens uttryckta behov lämnade Länsbiblioteken i Mellansverige in en ansökan till Kulturrådet om att driva projektet Läskonster, med syfte att utveckla bibliotekens lässtimulerande arbete samt att etablera litteraturhus i de deltagande länen. Ansökan beviljades och drevs projektet Läskonster, där Gävleborg var en av projektdeltagarna. Som ett resultat av projektet Läskonster, skickade Tinne Wennerholm våren 2008, ut en förfrågan till alla kommuner i Gävleborgs län och undrade i vilka kommuner det fanns intresse av att etablera ett litteraturhus. Förfrågan landade hos bibliotekschefen Åsa Wirén Jonsson, som sedan länge känt till begreppet litteraturhus och som under många år varit besjälad av tanken om en satsning på barnoch ungdomsläsning. Sandviken blev en av tre kommuner i länet som anmälde sitt intresse. På 70-talet arbetade jag i Stockholm som projektledare för ett projekt för att nå unga med lässvårigheter och kom då i kontakt med läsforskaren Bo Sundblad. Genom honom fick jag en syn på läsning som jag burit med mig sedan dess. När jag kom till biblioteket i Sandviken blossade engagemanget för att jobba med ungas läsande upp igen. Åsa Wirén Jonsson VARFÖR SANDVIKEN? Det fanns flera anledningar till varför litteraturhusprojektet hamnade i just Sandviken. Sandvikens kommun stod vid denna tidpunkt inför att bygga om lokalerna i Folkets hus för Sandvikens kulturskolas räkning. I och med detta bildades Kulturcentrum ett gemensamt kulturkvarter där folkbiblioteket, konsthall, turistbyrå, ungdomsgård och ett antal andra verksamheter skulle rymmas under ett och samma tak. Rent praktiskt fanns det därmed en öppning för ett litteraturhus att hitta en fysisk plats för verksamheten. Andra förutsättningar som gynnade ett etablerande i Sandviken var att Sandvikens folkbibliotek vunnit pris som Årets bibliotek 2010 och att det redan bedrevs framgångsrika projekt 2 på temat barns läsning i kommunen. Att det redan fanns inarbetade nätverk kring barns läsande i kommunen var också en fördel liksom det faktum att Sandviken hade och har en 8 2 Exempelvis fackförbundet IF Metalls projekt Läs för mig, pappa

9 lång tradition av kulturskapande genom bland annat lokala författare. Förutsättningarna i Sandviken för etablerandet av ett litteraturhus var helt enkelt goda. Att det blev Sandviken var för att de var de enda som egentligen hade möjligheten. Sandviken hade pengar, bland annat genom sina olika stiftelser, de hade en chef som ville mycket och var med på noterna, de hade bra samarbete med skola och kulturskola och en lång litterär tradition. Grogrunden var bäst i Sandviken, helt enkelt. Tinne Wennerholm ARBETSGRUPP Lokalt bildade man en arbetsgrupp med representanter från studieförbunden, IF Metall, Kommunal, folkbiblioteket, konsthallen, kulturskolan och från skolan där man regelbundet träffades och diskuterade vad ett litteraturhus/läsfrämjandecentrum skulle kunna innebära för kommunen och länet. Vi var på det klara med att den här gruppen inte bara skulle prata, vi skulle göra också. Arbetet där lade grunden för den ansökan vi så småningom skickade in. Åsa Wirén Jonsson Projektets genomförande ANSÖKAN TILL KULTURRÅDET I mars 2010 lämnades en projektansökan in till Statens Kulturråd från Sandvikens kommun som omfattade tre år. Syftet formulerades som följer: Litteraturhuset Astrakan ska utmana metoder för läs- och skrivutveckling genom att ge plats för och stimulera barn och ungas eget experimenterande, utforskande och skapande. Vi samarbetar, synliggör, samlar och utvecklar det lässtimulerande arbetet i kommunen, regionen och högskolan. Vi arbetar tillsammans bibliotekarier, pedagoger, konstutövare och kulturarbetare. Tillsammans utgör vi en god omgivning när barn och unga experimenterar med texter, utforskar språkets möjligheter och skapar egna berättelser. Ansökan hade föregåtts av en lång process där bland annat den lokalt bildade arbetsgruppen bidrog med idéer kring den kommande verksamheten. Åsa Wirén Jonsson och Tinne Wennerholm samarbetade mycket under denna period för att forma verksamhetens inriktning. Jag och Tinne skrev och skrev och skrev. Vi skrev så många vackra ord och utfästelser att det stod oss upp i halsen, men så här i efterhand kan jag se att det var bra att bearbeta allt så mycket som vi gjorde. Första mars 2010 var sista ansökningsdagen och vi skickade in en ansökan som omfattade tre år. Åsa Wirén Jonsson 9

10 I juni 2010 beviljades medel till projektets första fas, som kan betecknas som en slags förstudie. Denna fas fick också ekonomiskt stöd från Länsbibliotek Gävleborg Uppsala. Totalt omfattade projektet tre ansökningar till Kulturrådet: 2010, 2011 och Den sista projektperioden avslutades den 30 juni FINANSIERING Under projekttiden (18 oktober 2010 till 30 juni 2013) var finansiärerna Statens Kulturråd, Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, Gunvor Göranssons kulturstiftelse, Lars Bucans kulturstiftelse, Sigrid Göranssons stiftelse och Sandvikens kommun. Sandvikens kommun var under projekttiden huvudman för projektet och sedan projektet övergick i permanent verksamhet har Sandvikens kommun varit huvudfinansiär. Även sponsring förekom under projekttiden. Exempelvis gick Sandvik in och köpte 20 ipads som stöd för konceptet Barn berättar med ipad 3. FÖRANKRING Arbetet med att förankra och skapa förtroende för idén om ett litteraturhus hos samarbetspartners, finansiärer och andra intressenter har varit en av projektets största utmaningar. Under lång tid handlade det i praktiken om att måla upp en bild av något som inte fanns. I detta arbete har visualisering, i form av uppvisning av pågående eller genomförda projekt i verksamheten varit en effektiv metod. Ett starkt personellt nätverk i länet och engagemang hos alla inblandade, inte minst hos projektledarna, har också varit mycket betydelsefulla för förankringen, liksom att påvisa den regionala dimensionen av verksamheten. De första åren åkte vi ju runt och pratade om något som inte fanns. Då handlade det om att försöka visualisera så gott det gick. Vi reste runt i länet och träffade så många tänkbara samarbetspartners vi bara kunde: skol- och förskolechefer, logopeder, folk i kultursektorn, företag, studieförbund, fackförbund... Vi märkte tidigt att det fanns ett nationellt intresse och vi blev inbjuda att berätta om Litteraturhuset på många olika ställen i landet, trots att det då bara var en idé. Karin Forsgren Anderung Eftersom vi var lite av pionjärer så var det svårt inledningsvis. Det var svårt att visuellt beskriva ett litteraturhus, i början handlade om att tänka bort från ett hus och att i stället tänka verksamhet. Ingen visste ju vad ett litteraturhus stod för. Bo Eriksson Från början var vi från Landstinget mycket tveksamma när de ville ha vårt stöd. Att lära barn att läsa är ett kommunalt åtagande samt att vi inte riktigt kunde se den regionala dimensionen. Men dialogen fortsatte och snart såg vi att det fanns en regional nytta med projektet: fler kommuner är involverade, att det är inte bara läsning, utan också berättande, skapande i olika former och att det är metodut Läs mer om konceptet på sida 14

11 vecklande, vilket kanske var den starkaste orsaken till att de fick vårt stöd Sammanfattningsvis kan sägas att de jobbar med barn och ungdomar på ett sätt som är unikt i Sverige. Carina Holm Att våga tro och satsa på ett litteraturhus i en stad med invånare var heller inte självklart. Liknande satsningar i större städer hade inte klarat sig ekonomiskt 4 och detta fanns givetvis med i bakhuvudet hos både politiker, tjänstemän, finansiärer och andra som arbetade i och kring litteraturhusprojektet. När jag kom till Sandviken första gången och fick höra om de här fantastiska idéerna kring Litteraturhuset och Kulturcentrum tänkte jag Hallå, det här är ju världens minsta stad. Det är ju inte Kulturhuset i Stockholm vi pratar om. Var ska besökarna komma från? Eva-Johanna Isestig Det här var ju en idé som kom från tjänstemännen och jag kan helt ärligt säga att jag från början inte förstod vad det här var, och det var jag inte ensam om i nämnden. Vi försökte sätta oss in i det här, men när vi tog beslut så visste vi inte fullt ut vad vi tog beslut om. Vi sköt från höften kan man säga. Vår personal trodde så in i bomben på det här och deras entusiasm smittade av sig på oss i nämnden. Vi litade på dem och därför vågade vi tro och satsa på det här. Ulf Gillström Berättarryggsäcken ett exempel på visualisering Att på olika sätt visualisera verksamheten och göra den verklig visade sig vara ett lyckat grepp i förankringsarbetet. Berättarryggsäcken är ett exempel på hur visualisering, eller påvisande av ett konkret koncept, bidrog till att skapa förståelse och förtroende hos omgivningen. Berättarryggsäcken är ett koncept som litteraturhusprojektet tog fram i samarbete med bland andra Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, Länsmuseet Gävleborg, Folkteatern Gävleborg och Bruksmuseet Smedsgården, och som lanserades i samband med Sandvikens 150-årsjubileum En specialutformad ryggsäck togs fram och fylldes med föremål med koppling till Sandvikens historia. Till föremålen hör olika berättelser, som finns nedskrivna och inlästa på ipads. Tanken med berättelserna och föremålen var att skapa intresse för lokalhistorien, samtidigt som de skulle inspirera barnens eget berättande. För förankringsarbetet fyllde Berättarryggsäcken en viktig funktion då den tydligt visade vad berättande genom olika uttrycksformer kunde innebära i praktiken och hur en kommunal angelägenhet samtidigt kunde få regional spridning och komma hela länet till nytta. Anledningen att beslutet gick igenom tror jag var att arbetet i projektet konkretiserades med olika verksamheter, till exempel Berättarryggsäcken, och när nämnden fick ärendet om beslut så tänkte vi verksamhet. Det fanns en bättre tydlighet mellan verksamhet och kostnader. Bo Eriksson 4 Barnkulturhuset Palatset I Stockholm försattes i konkurs

12 Med Berättarryggsäcken var vi ute efter att se hur ett föremål kunde kicka igång en berättelse. I det här fallet handlade det om Sandvikens historia, men det intressanta är att ryggsäcken kan användas på så många olika sätt och i olika sammanhang Ann Nilsén ORGANISATION Projektledare I oktober 2013, strax efter att ansökan hos Statens Kulturråd beviljats och projektet tog sin formella början, anställdes Karin Forsgren Anderung och Eva Norrbelius Coleman som projektledare på deltid. Karin Forsgren Anderung hade tidigare arbetat som filmkonsulent på Landstinget Gävleborg och hade bland annat initierat forskningsprojekt kring små barn och film. Hon hade bred erfarenhet av kulturverksamhet på regional nivå och ett stort kontaktnät. Eva Norrbelius Coleman arbetade som verksamhetsansvarig för filialbiblioteket i Björksätra/Sandviken som är ett barn- och ungdomsbibliotek. Hennes långa erfarenhet av att arbeta med fokusgrupper för barn och ungdomar var en stor tillgång för projektet. Eva Norrbelius Coleman arbetade med litteraturhusprojektet fram till slutet av Hon ingick även i den arbetsgrupp som föregick projektet. Det är klokt att anställa personer som redan har starka nätverk i verksamhetsområdet och i regionen, det underlättar oerhört mycket för förankringen. Åsa Wirén Jonsson I rollen som projektledare är det viktigt att ha en stark övertygelse om att ett litteraturhus för barn och unga kan göra skillnad, och att kunna samverka med olika samarbetspartners och givetvis med målgruppen, för att det ska bli så bra som möjligt. Egenskaper som nyfikenhet, öppenhet (omvärldsbevakning) och envishet är bra. Att kunna blicka både bakåt och framåt - och titta på t.ex. tidigare projekt, utvärderingar, forskning etc. Eva Norrbelius Coleman Arbetsgrupp Den arbetsgrupp som var med och drev processen fram till en ansökan hos Statens Kulturråd, omformades i samband med att ansökan beviljades och projektet tog form. Den nya arbetsgruppen fungerade som en resurs för projektledarna under projekttiden och bestod av representanter från Sandvikens kulturskola, Sandvikens konsthall, Sandvikens folkbibliotek och Länsgruppen för barnkultur. När beslutet togs inom Sandvikens kommun att inleda litteraturhusprojektet så hade jag ansvar för den mindre arbets- och samverkansgrupp som bildades. Inom arbetsgruppen genomfördes under projekttiden barnaktiviteter utifrån olika teman, lite grann som en testverksamhet innan den egentliga verksamheten drog igång. Eva Norrbelius Coleman 12

13 Styrgrupp Under projekttiden fanns en styrgrupp som utgjorde den formella ledningen för projektet och fattade beslut kring verksamheten. Styrgruppsmedlemmarna var representanter från Sandvikens kommun, länsbiblioteket, Högskolan i Gävle och Bollnäs kommun. En av gruppens viktigaste uppgifter var att diskutera hur projektet skulle fasas över till verksamhet. Styrgruppen är viktig som samarbetspartner och det är bra om den kan vara ett beslutande organ. Styrgruppen kan också bidra med informationsspridning i sina nätverk. Det kan vara viktigt att tydliggöra den rollen, så att alla i styrgruppen medvetet kan bidra med förankringen. Karin Forsgren Anderung DESIGNPROCESSEN TRAMPOLIN VÄXER FRAM Trampolin, den fysiska platsen för projektet, arbetades fram under en omfattande designprocess under ledning av barnkulturdesigner och inredningsarkitekten Eva-Johanna Isestig och personal från Kulturcentrum, tillsammans med barn och unga i Sandviken. Designföretaget Kidding, som bestod av Sara Stiber och Eva-Johanna Isestig anlitades 2011 av projektledarna för att genomföra en förstudie kring hur behov och önskemål hos barn och unga i Sandviken såg ut kopplat till ett litteraturhus. Vad saknades? Vad ville barn och unga kunna göra? Snart blev det tydligt att ordet litteraturhus var ett begrepp som barn och unga hade svårt att relatera till, och projektledarna valde därför att fortsättningsvis arbeta kring kulturbegreppet som helhet, kopplat till barnkonventionen. I förstudien blev det tydligt att det som efterfrågades främst bland barn och unga i Sandviken var en fysisk plats. Det var också i detta arbete som ordet Trampolin dök upp, som senare kom att bli namnet för den fysiska platsen för berättande. Barnen hade många önskemål kring miljön. Det skulle vara en miljö där många olika typer av aktiviteter skulle erbjudas och där det fanns möjlighet att göra och testa nya saker. Miljöerna skulle utgå från barnen och deras verklighet. Det blev också tydligt att det behövdes ett forum för att kunna diskutera samhällsfrågor. Att kunna jobba med både fantasi och overkliga saker, men också med verklighet. Eva-Johanna Isestig Utifrån resultatet av förstudien tog Eva-Johanna Isestig fram ett koncept för hur en fysisk miljö skulle kunna utformas, utifrån barnens tankar och idéer. Målet med lokalerna var att miljön inte skulle låsa fast verksamheten i rumsligheten, verktyg eller material utan i stället skapa utrymme för barnen att starta, genomföra och visa upp olika projekt med deras eget berättande i fokus. Hela miljön skulle inspirera till och vara ett integrerat verktyg för berättande, inte bara en snygg inredning utifrån barnens smak. Workshoparna utformades på barnens villkor och gick hand i hand med övriga designprocessen. Genom de olika övningarna fick de deltagande barnen och ungdomarna till exempel rita och designa såväl 13

14 rummens utseende som de aktiviteter de ville göra där. Vi utgick från de befintliga lokalerna i Kulturcentrum och andra realistiska förutsättningar. Kojan, möjligheten att gömma sig, flexibilitet, filmrummet, studion och scener allt kommer från barnen och deras input. Eva-Johanna Isestig I slutet av 2013 började Litteraturhuset flytta in i en del av det nya Kulturcentrum, som tidigare varit en gymnasieskola. Verksamheten fick tre klasssrum, ett antal mindre rum samt en korridor att arbeta med. Det blev en del större ingrepp, som att ta ner en vägg och bygga en ny modern toalett, men också stora förändringar med hjälp av färg och form. Ibland resulterade förändringarna i förhandlingar med Tekniska kontoret, för att få igenom önskemålen. I april 2014 invigdes Trampolin och inredningsarkitekten beskriver dem som unika i sitt slag, både sett till arbetsprocess och slutresultat. Sandvikens kommun har varit en ovanligt modig beställare därför att de sett och förstått barnens behov. De har vågat låta barnen ta plats hela vägen. Därför är verksamheten i Sandviken också unik. Om alla tänkte som dem, är jag övertygad om att barn och unga i Sverige skulle ha en helt annan relation till den offentliga miljön och samhället. Eva-Johanna Isestig GENOMFÖRDA KONCEPT OCH PROGRAM Under projekttiden genomfördes ett antal koncept och program. Berättarryggsäcken har nämnts och förklarats tidigare. Andra exempel som kan lyftas fram är Barn berättar med ipads, samt några av de större seminarier som genomförts. De genomförda projekten och framtagna koncepten har varit viktiga av flera skäl: dels för att testa och utveckla metoder, nätverk och samverkansformer och dels för att förankra och skapa förståelse för verksamheten. Koncepten har också bidragit till att ge en fingervisning om intresset för frågorna hos de aktuella målgrupperna. Barn berättar med ipad 2012 inledde litteraturhusprojektet ett samarbete med Kulturutveckling, Bollnäs bibliotek och Mediecentrum Bollnäs kring berättande med ipad. En handledning togs fram, som riktar sig till barn i förskola och förskoleklass, men som även kan användas för arbete med äldre barn. Handledningen är kopplad till andra befintliga koncept i länet, exempelvis Kulturutvecklings Läs en film-väskor, men kan även användas fristående eller tillsammans med andra pedagogiska verktyg, exempelvis Berättarryggsäcken. ipads, förpackade i väskor med fem surfplattor i varje, lånas även ut för arbete med berättande i barngrupper. Fortbildningen Barn berättar med ipad gavs på ett antal platser i länet under projekttiden, och erbjuds även inom ramen för den etablerade verksamheten. Seminarium: Språkstimulans genom olika estetiska uttrycksformer I februari 2011 arrangerade litteraturhusprojektet ett heldagsseminarium om språkstimulans genom olika estetiska uttrycksformer med 14

15 föreläsläsningar, inspiration och diskussioner kring ämnet. Carina Fast, filosofie doktor i pedagogik, och Lena Lindgren, museipedagog på Östergötlands museum höll i föreläsningarna. Diskussioner kring hur ett litteraturhus i Sandviken skulle kunna bli en resurs för hela länet fördes, tillsammans med representanter för kommunala och regionala kultur- och biblioteksverksamheter. Seminariet med Carina Fast blev välbesökt och uppskattat och visade att det finns ett stort intresse för de här frågorna, inom många olika yrkesgrupper. Karin Forsgren Anderung Seminarium: Barns berättande med slöjd som inspiration I februari 2012 deltog totalt omkring 50 personer i seminarier i Gävle och Bollnäs som behandlade barns berättande med slöjden som inspiration. Litteraturhusprojektet arrangerade seminarierna tillsammans med de regionala hemslöjdskonsulenterna och Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund. Under dessa dagar fördes diskussioner kring barns delaktighet och hur rum för barns berättande kan skapas. Verktyg och metoder som kan användas för att jobba med slöjd och berättande presenterades. Koncepten Berättarlyktan och Ordskattkistan visade hur handens uttryck kan överföras till det talade språket och hjälpa barn att reflektera över sitt eget lärande. KOMMUNIKATION Under hela projekttiden arbetade styrgruppen och projektledarna medvetet med kommunikation, bland annat genom tydliga kommunikationsplaner där målgrupper, budskap, kanaler, strategier och aktiviteter definierades. Målgrupperna har (förutom huvudmålgruppen barn och unga) varit samarbetspartners, finansiärer, skolutvecklare/ språkutvecklare i länets kommuner samt kulturutövare i kommunen och länet. Målet med kommunikationen har bland annat varit att: Hålla målgrupperna informerade om visionen för Litteraturhuset Samarbetspartners ska vara engagerade i arbetet med Litteraturhuset och formulera egna idéer kring hur de vill samverka med Litteraturhuset Framtida målgrupper ska ha deltagit i projektets arrangemang och givit positiva omdömen om arrangemangen. Barn och unga ska genom kommunikationen ha informerats om litteraturhus-tankarna och getts möjlighet att komma med egna idéer och förslag Litteraturhuset i Sandviken ska vara känt i barnkulturkretsar även utanför Gävleborgs län. Kommunikationsarbetet har utvärderats löpande och vid varje styrgruppsmöte gjordes en avstämning. Mer omfattande utvärderingar av hur målen i kommunikationsplanen uppfyllts gjordes i samband med projektredovisningarna. 15

16 Kanaler Kanalerna projektet kommunicerat genom har varit den egna webbplatsen, nyhetsbrev, möten och seminarier, tryckt material (flyers och liknande), press och övrig media, sociala medier (Facebook och Twitter) samt deltagande på strategiskt utvalda mässor och konferenser. För projektet har det varit viktigt att nå ut med information och sprida kunskaper både om projektet som sådant men också inom verksamhetsfältet. En betydande del av litteraturhusprojektets verksamhet har handlat om att sprida kunskap. Detta har gjorts på ett målinriktat och ambitiöst sätt. Då ett av målen med kommunikationen varit att nå ut brett, både lokalt, regionalt och nationellt, har man valt de digitala kanalerna som de främsta kanalerna. Den egna hemsidan har fungerat som ett nav för informationen och som en resurs för Litteraturhusets kompetensutvecklande funktion. Genom hemsidans integrerade bloggfunktion kunde projektledarna regelbundet och med hög frekvens dokumentera vad som var aktuellt inom projektet och verksamhetsområdet. En projektblogg fyllde inledningsvis också en viktig funktion för den interna kommunikationen. Ett eget nyhetsbrev skapades och distribuerades 2-4 gånger per år under projekttiden. I nyhetsbrevet presenterades omvärldsbevakning, aktuella projekt, resultat, forskning och aktiviteter från hela länet. Både nyhetsbrev och hemsida gavs en tilltalande och lekfull formgivning med många illustrationer och färgglad typografi. Tanken med detta var att litteraturhusprojektets visuella uttryck skulle återspeglas i de olika kanalerna och skapa igenkänning för verksamheten, oavsett var den besöktes. Till sist Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en rad faktorer i litteraturhusprojektet i Sandviken, som flera av de inblandade personerna pekat ut som särskilt viktiga för projektets framgång och för övergången till permanent verksamhet. Flera av dessa faktorer handlar om arbetssätt, förhållningssätt och metoder som andra kan inspireras av och återanvända. Andra handlar om goda förutsättningar i projektets kontext som kan vara svårare att återskapa; för Sandvikens del har det handlat om hängivna politiker, en stark kulturtradition i kommunen samt framväxandet av Kulturcentrum. FRAMGÅNGSFAKTORER Bland de framgångsfaktorer som andra kan inspireras av och själv tillämpa i liknande projekt kan följande åtta faktorer framhållas och omvandlas till konkreta tips för personer och konstellationer som står inför ett liknande arbete: 16 Gör en förstudie Ansök om medel för en förstudie innan ni startar projektet. Genom att klargöra behov och möjligheter i ett tidigt skede underlättas det fortsatta arbetet och möjligheterna till förankring av den blivande verksamheten stärks.

17 Förankra Lägg mycket tid på att prata med människor, berätta om idén/projektet och få alla med på banan, både politiker, tjänstemän och samarbetspartners. Visualisera idéerna så gott det går, för att tydliggöra och skapa förståelse. Viktigt också att förvissa sig om att det verkligen är förankrat tro inte! Rekrytera rätt och med bredd Formulera vilka egenskaper som är viktiga för de personer som ska anställas/involveras i projektet. Att ha ett stort nätverk och en god kommunikativ förmåga är ett plus om projektet ska nå ut och spridas till många. Tänk på att det är bra om de inblandade har styrkor som kompletterar varandra och att ni inte rekryterar personer som har samma typ av kompetens och egenskaper. Styrgrupp Utse tidigt en styrgrupp som både kan stödja arbetet och fatta beslut. Om styrgruppen kan bidra till projektets spridning är det ett extra plus. Sikta högt Våga vara visionära! Sikta högre än vad som kanske egentligen är realistiskt, då når ni ofta längre än vad ni från början kanske trott var möjligt. Ta med barn och unga i processen Det är inte möjligt att skapa projekt för barn och unga utan att göra det tillsammans med dem. Ta med barn och unga i processen, involvera dem på allvar och låt deras tankar och idéer påverka och vägleda arbetet. Skapa förutsättningar för stabil drift Pengar på både kort och lång sikt skapar stabilitet och ökar chanserna för överlevnad. Försök att hitta rätt huvudman för verksamheten. Avsätt tid Det behövs mycket tid för att fundera, formulera, förankra och visualisera. Avsätt tid för att hinna arbeta på många plan samtidigt. Kanske lämna det ordinarie arbetet en dag för att brainstorma och göra handlingsplaner? Dokumentera Vad noga med att dokumentera aktiviteter, tankar och idéer löpande under projektets gång. Då har ni också mycket arbete gjort när verksamheten ska sammanfattas och rapporter lämnas in. Att ha en blogg kan vara en god idé både för att sprida information om vad som görs och för att själv se hur projektet utvecklas och vad som hänt under en viss period. 17

18 NU OCH FRAMÅT Den 20 maj 2013 beslöt Kultur- och fritidsnämnden i Sandviken att inrätta verksamheten Litteraturhuset för barn och unga- i Sandviken för hela regionen, från och med den 1 juli Landstinget Gävleborgs (nuvarande Region Gävleborgs) nämnd för tillväxt och regional utveckling (TRU) beslutade våren 2013 att under tre år bevilja Sandvikens kommun medel för att driva Litteraturhuset med regional inriktning. Verksamheten finns nu organisatoriskt under Kultur- och fritidsnämnden med Åsa Wirén Jonsson som chef. Karin Forsgren Anderung och Elin Folkesson har anställts som verksamhetsutvecklare. Litteraturhusets verksamhet ska bedrivas enligt det handlingsprogram för som antogs av Kultur- och fritidsnämnden i maj För att Litteraturhuset ska kunna nå de uppsatta verksamhetsmålen är det viktigt att även fortsättningsvis samverka brett kring de viktiga frågor som verksamheten berör. Begreppet Quadruple Helix samverkan mellan offentlighet, akademi, näringsliv och civilsamhälle har inspirerat till inrättandet av ett verksamhetsråd. I rådet sitter för närvarande representanter från bland annat Region Gävleborg, Söderhamns kommun, Centrum för barnkulturforskning, näringslivet och Rädda Barnen. För att sprida information om Litteraturhusets verksamhet samt för att samla in och sprida kunskap arbetar verksamhetsutvecklarna vidare med hemsidan som digital resurs/kunskapsbank. Under 2015 ska den kompletteras med en databas som samlar information om genomförda lokala och regionala projekt och verksamheter. Litteraturhuset är en kreativ och nytänkande satsning som jag anser är oerhört värdefull, både pedagogiskt och socialt. Regionalt kommer Litteraturhuset att ha en betydelsefull roll genom arbetet med att utveckla metoder för arbetet med att låta barn närma sig språket, berättelser och berättande i olika former. Fredrik Lindstrand Det finns ju inga gränser för vad det här kan utvecklas till, det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Sen är det ju så att ju mer intresse det här väcker utifrån, desto mer intressant kommer det bli på hemmaplan. Dessutom kommer kontakten med de små barnen göra att det här kommer att etableras med tiden och växa på så sätt. Ulf Gillström Trampolin i Kulturcentrum har sedan invigningen besökts av över barn och närmare vuxna. Förfrågningarna om studiebesök från andra verksamheter i länet och landet har varit många. De koncept som tagits fram för de öppna verkstäderna och de pedagogiska programmen har fungerat över förväntan och verksamheten är under ständig utveckling. Mer om vad som händer i verksamheten och vad som är på gång framöver finns att läsa på 18

19 VERKSAMHETENS FRAMVÄXT I DATUM Våren 2008 Våren 2010 Hösten 2010 Maj 2013 Juni 2013 April 2014 Sandvikens kommun anmäler intresse till Länsbibliotek Gävleborg om att utveckla en litteraturhusverksamhet i kommunen. Första ansökan till Statens Kulturråd lämnas in och beviljas. Litteraturhusprojektet inleds och projektledare anställs. Beslut fattas i Sandvikens Kultur- och fritidsnämnd om att litteraturhusprojektet den 1 juli ska övergå till permanent verksamhet. Litteraturhusprojektet avslutas. Officiell invigning av Trampolins lokaler. LÄS- OCH LÄNKTIPS Läskonster - rapport: Litteraturhus - rum för läskonster - rapport: webb.pdf Kulturcentrum Sandviken: Lesart i Berlin: Kulturutveckling, Region Gävleborg: Squoosh: Bubblan berättelser på väg: 19

20 Text: Cecilia Klang, Form: Linda Elverstig, Illustration: Carina Bodström BERÄTTELSEN OM SANDVIKENS LITTERATURHUSPROJEKT MAJ 2015