Stenkil (Backa 1:13 m fl), bullerutredning

Transkript

1 R B rev docx Stenkil (Backa 1:13 m fl), bullerutredning Beräkning av buller från väg- och tågtrafik Till denna rapport hör bilaga 1-2. Revidering : En detaljerad studie av de s k Bruksbostäderna (uppförda av Denofa) har tillkommit, se sida 14. En kommentar angående ett förslag att tillåta trevåningshus utmed planområdets huvudgata har tillkommit, se sida 18. Giltigheten hos en tidigare utredning av nya bullerskärmar utmed Backavägen har kontrollerats, se sida 18. Uppdrag Gärdhagen Akustik har fått i uppdrag att beräkna buller från väg- och tågtrafik vid Backa 1:13 m fl i Nödinge. Bullerutredningen ska utgöra underlag till en detaljplan för bostäder. Uppdragsgivare Ramböll Sverige AB, genom Henrik Undeland. Sammanfattning Samtliga föreslagna nya bostäder klarar gällande riktvärden för buller från vägoch tågtrafik, givet att nedan redovisade förutsättningar uppfylls. De flesta nya bostäderna inom planområdet klarar trafikbullerförordningens riktlinjer enligt 3. Vid de bostadshus där bullernivåerna är högre än riktlinjerna i 3 tillåter, kan förordningens avstegsfall enligt 4 tillämpas, men då ställs kompletterande krav på bostädernas rumslösning, se nedan. Vid den sydvästra branten är ljudnivåerna särskilt höga. Genom att uppföra en bullerskärm kan avstegsriktlinjerna uppfyllas på ett rimligt enkelt sätt, samtidigt som utemiljön förbättras. Vi rekommenderar att ljudisolering hos fasad dimensioneras till ljudklass B eller bättre för de bostäder där förordningens avstegsriktlinjer tillämpas, se sidan 20. Åtgärder för de befintliga Bruksbostäderna diskuteras i rapporttexten. z:\2011\ stenkil (nödinge) trafikbullerutredning\r b rev docx

2 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 2 (26) Utförda beräkningar Sammanlagt buller från väg- och tågtrafik har beräknats som A-vägd dygnsekvivalent och maximal ljudnivå, i enlighet med Naturvårdsverkets beräkningsmodeller 1. I bilaga 1-2 redovisas resultatet från beräkning av ljudnivå på 2 m höjd över marken som bullerkonturer för hela planområdet. Bullerskärmarna som redovisas på sidorna respektive sida 17 ingick inte i underlaget vid denna beräkning. För utvärdering av bostäder där förordningens riktlinjer för avsteg enligt 4 behöver tillämpas, samt vid de s k Bruksbostäderna, har som ett komplement ljudnivå även beräknats som fasadnivå per våningsplan samt som mer högupplösta bullerkonturer på 1,5 m höjd över marken. Riktvärdena avser frifältsnormerade nivåer. Av beräkningstekniska skäl redovisar bullerkonturerna ljudnivå inklusive reflexer, vilket nära intill fasader blir ett något högre värde än den frifältsnormerade ljudnivån. Beräkningspunkterna vid fasad redovisar frifältsnormerade ljudnivåer och kan jämföras direkt med riktvärdena. Resultat De flesta av de planerade bostäderna inom planområdet uppfyller riktvärdena för trafikbuller enligt förordningens 3. Det innebär att dygnsekvivalent ljudnivå från trafik vid samtliga fasader högst uppgår till högst 55 dba, samtidigt som det vid bostaden finns möjlighet att inrätta uteplats där dygnsekvivalent och maximal ljudnivå från trafik uppgår till högst 50 respektive 70 dba. Ett antal nya bostäder exponeras för dygnsekvivalent ljudnivå som vid någon fasad är högre än 55 dba, och därmed uppfylls inte förordningens 3. De flesta av dessa bostäder klarar förordningens riktlinjer för avsteg enligt 4, utan andra åtgärder än att minst hälften av bostadsrummen orienteras mot sida där den dygnsekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 dba och maximalnivå nattetid inte överstiger 70 dba. Vid den sydvästra branten bör dock en bullerskärm uppföras för att avstegsriktlinjerna ska kunna klaras på ett rimligt sätt. På sidorna 3-14 redogörs för hur riktvärdena kan klaras i de fyra fall där förordningens 3 inte uppfylls. De västliga delarna av de två Bruksbostadshus som ligger närmast branten, samt uteplatser i anslutning till dessa, exponeras för så höga ljudnivåer att någon form av bullersänkande åtgärd är motiverad. Dock saknas specificerade kravnivåer. En diskussion om åtgärder finns på sida Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996", Naturvårdsverkets rapport 4653 Buller från spårburen trafik Nordisk beräkningsmodell, Naturvårdsverkets rapport 4935

3 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 3 (26) Bostäder utmed Huvudgatan Figur 1. Bostadshus utmed Huvudgatan, ca 50 m öster om Gata H. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå. Atriumhusen utmed Huvudgatan har dygnsekvivalenta ljudnivåer över 55 dba vid fasaderna mot Huvudgatan, men ljudnivåerna på husens skärmade sida är lägre än 55 dba. En detaljerad beräkning har gjorts för det avsnitt av Huvudgatan som har mest trafik, se Figur 1. Uteplatser kan klara förordningens riktvärden genom att placeras på husens skärmade sidor. Förutsatt att minst hälften av bostadsrummen vänds mot sida med högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå och 70 dba maximalnivå nattetid klaras också förordningens avstegsvillkor enligt 4. Figur 2. Atriumhusen utmed Huvudgatan har en enplans- och en tvåplansdel.

4 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 4 (26) Hus vid gata G1 Figur 3. Bostadshus vid gata G1. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå. Två av husen vid gata G1 exponeras för dygnsekvivalenta ljudnivåer över 55 dba (se fasadnivåer i Figur 3), men på husens skärmade sidor är ljudnivåerna lägre än 55 dba ekvivalentnivå. Samtliga maximalnivåer vid fasad är lägre än 70 dba. Förutsatt att minst hälften av bostadsrummen vänds mot sida med högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximalnivå nattetid klaras förordningens avstegsvillkor enligt 4. Uteplatser som uppfyller förordningens riktlinjer kan placeras på husens skärmade sidor.

5 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 5 (26) Hus vid nordvästra branten (gata A2 och A3) Figur 4. Översikt över området. För resultat, se vidare Figur 5 - Figur 7. Tretton av bostadshusen vid den nordvästra branten, gata A2 och A3, har dygnsekvivalenta ljudnivåer över 55 dba vid de mest exponerade fasaderna, samtidigt som ljudnivåerna på husens skärmade sidor är lägre än 55 dba. Se Figur 5 - Figur 7. Förutsatt att minst hälften av bostadsrummen vänds mot sida där den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till högst 55 dba samt den maximala ljudnivån nattetid uppgår till högst 70 dba, klaras förordningens avstegsvillkor enligt 4. Om uteplatserna till de tretton bostadshusen förläggs på byggnadernas skärmade sidor klaras förordningens riktvärde för maximal ljudnivå i samtliga fall och riktvärde för dygnsekvivalent ljudnivå i tio fall. Vid de tre återstående husen överskrids den dygnsekvivalenta ljudnivån riktvärdet för uteplats, 50 dba, med 1-2 dba. För dessa hus bör uteplatser som klarar 50 dba kunna anordnas genom att uppföra lokala bullerskärmar i direkt anslutning till respektive uteplats. Eftersom överskridandet är såpass begränsat kan ett alternativ till skärmar vara att undersöka om avsteg från riktvärdet kan tillåtas.

6 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 6 (26) Figur 5. Bostadshus vid gata A3. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå.

7 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 7 (26) Figur 6. Bostadshus vid gata A2, norra delen. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå.

8 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 8 (26) Figur 7. Bostadshus vid gata A2, södra delen. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå.

9 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 9 (26) Sydvästra branten (gata H1) Resultat utan bullerskärm Figur 8. Bostadshus vid sydvästra branten, norra delen. Bullersituation utan bullerskärm. Bullerkonturerna är hämtade från bilaga 1 och redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå. Utan bullerskärm blir dygnsekvivalent ljudnivå vid bostadshusen utmed gatans norra del, närmast branten, dba vid de mest exponerade fasaderna, och ljudnivå i trädgårdarnas västra delar blir delvis ännu högre. Se Figur 8. Förutsättningarna för att placera hälften av bostadsrummen i dessa hus mot sida där dygnsekvivalent nivå är högst 55 dba är begränsade, och krav finns även på att den maximala ljudnivån nattetid inte få vara högre än 70 dba. Möjlighet att anordna uteplatser som klarar förordningens riktvärden saknas dessutom vid två av husen.

10 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 10 (26) Resultat med 2,5 m hög bullerskärm bullerskärm Figur 9. Översikt över området, placering av bullerskärm. För resultat, se vidare Figur 10 och Figur 11. Ett sätt att förbättra ljudmiljön genom att uppföra en 2,5 m hög bullerskärm har prövats med beräkningar. Resultatet redovisas i Figur 9 - Figur 11. Bullerskärmens placering redogörs för på sidan 13. Fem av husen, öster om gata H1:s norra del, uppfyller förordningens riktlinjer enligt 3. Samtliga övriga hus klarar förordningens avstegsfall enligt 4, förutsatt att minst hälften av bostadsrummen vänds mot sida där dygnsekvivalent ljudnivå uppgår till högst 55 dba samt där maximal ljudnivå nattetid uppgår till högst 70 dba. Vid samtliga byggnader finns möjlighet att anordna uteplatser som klarar förordningens riktvärden.

11 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 11 (26) Figur 10. Bostadshus vid sydvästra branten, norra delen. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå.

12 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 12 (26) Figur 11. Bostadshus vid sydvästra branten, södra delen. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå.

13 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 13 (26) Placering bullerskärm i förhållande till bostadshus Figur 12. Placering bullerskärm, 3D-vy. Förutom skärmens höjd 2 och placering i x- och y-led, har skärmfotens höjd relativt byggnadernas höjd avgörande betydelse beräkningsresultatet. Eftersom en detaljprojektering av terräng inte har utförts än, användes grundkartans terräng i kombination med en skattning av vilka plushöjder som de nya byggnaderna, skärmfot och gata H1 kommer att få. Vid gatans norra del, motsvarande området i Figur 10, ansattes höjden +39 m för byggnadernas bottenplan, bullerskärmens fot och den del av gatan som går i nordsydlig riktning. Gatans vidare anslutning till gata H har höjder som går från +39 m till +35 m. Skärmen har, med undantag för den sydligaste punkten, samma sträckning som det av Ramböll ritade utkastet (linje i lager M-234E, ritningsfil M16-P001.dwg översänd ). Den sydligaste punktens koordinater är X = ,40, Y = ,84. 2 Med skärmhöjd avses här skärmtoppens höjd över skärmfoten.

14 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 14 (26) (152403,40; ,84) Figur 13. Placering bullerskärm. Med undantag av den sydligaste koordinaten är sträckningen identisk med det av Ramböll ritade utkastet (linje i lager M-234E, ritningsfil M16-P001.dwg översänd ). Den sydligaste punktens koordinater är X = ,40, Y = ,84. Bruksbostäderna Ungefär halvvägs mellan föreslagen ny bostadsbebyggelse vid nordvästra respektive sydvästra branten ligger de befintliga bostadshus som uppfördes av Denofa och brukar kallas Bruksbostäderna. Figur 14. Bruksbostäderna är belägna i nära anslutning till branten mot E45 och länsväg 1960.

15 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 15 (26) Figur 15. Bruksbostäderna. Resultat utan bullerskärm Figur 16. Ljudnivåer vid Bruksbostäderna. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå. Bullernivåerna är höga längst i väster och klingar av relativt snabbt desto längre från branten som man befinner sig. Dygnsekvivalent ljudnivå uppgår till 64 respektive 65 dba vid de mest exponerade fasaderna hos de två västligaste husen, och även i markplan är nivåerna höga nära branten, se Figur 16. Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se Org.nr: Momsnr: SE Säte i Mölndal innehar F-skattsedel

16 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 16 (26) Riktlinjer Då denna rapport skrevs saknades uppgifter om vilka riktvärden som bullret vid Bruksbostäderna ska utvärderas mot. Följande ljudnivåer omnämns ofta som vägledande för när åtgärder ska övervägas vid bostäder i samband med nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg eller järnväg: 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad. Dock används ofta 60 dba om det enbart förekommer buller från järnväg. 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå på uteplats. 70 dba maximal ljudnivå på uteplats. För ljudnivåer inomhus brukar normalt ljudkraven i BBR tillämpas, se Tabell 1. Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:13 med motsvarande krav gäller även för befintlig bebyggelse. Som tillägg till detta är det vår rekommendation för fasader som utsätts för särskilt hög ljudnivå (> 60 dba dygnsekvivalent nivå) att ljudisolering hos fasad dimensioneras till ljudklass B eller bättre. Åtgärd genom säkerställd fasadisolering Eftersom endast en begränsad del av området exponeras för så höga ljudnivåer att åtgärder kan övervägas, kan det vara tillräckligt att säkerställa en god ljudisolering hos de båda västliga byggnadernas mest exponerade fasader, för att åstadkomma en tillfredsställande ljudmiljö inomhus. Ofta stannar en sådan åtgärd vid byte av fönster och friskluftsdon, men beroende på ytterväggarnas konstruktion och rumsstorlekar kan det även bli fråga om att förbättra ljudisoleringen hos ytterväggar vilket kan bli kostsamt. Åtgärden kan kompletteras med mindre bullerskärmar i direkt anslutning till de uteplatser som är belägna längst västerut. Bullerskärm vid branten Ett exempel på en annan åtgärd är att uppföra en bullerskärm i väster som sänker ljudnivåerna i hela området, även utomhus. I Figur 17 redovisas beräknade ljudnivåer för ett fall med en ca 2,5 m hög bullerskärm 3. Bullerskärmen behöver sannolikt kompletteras med förstärkt ljudisolering hos fasad vid de västligaste byggnaderna västra delar. En nackdel med en så stor bullerskärm som i exemplet ovan är att den begränsar utsikten över dalen. Ljudmiljön blir väsentligt mycket bättre för de boende. Samtidigt blir det högst sannolikt också en betydligt dyrare lösning än att enbart åtgärda fasadisoleringen enligt ovan. 3 Placering enligt skiss av Henrik Undeland,

17 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 17 (26) bullerskärm Figur 17. Ljudnivåer vid Bruksbostäderna med en ca 2,5m hög bullerskärm. Bullerkonturerna redovisar dygnsekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. Tabellerna med fasadnivå redovisar (fr v): våningsplan, dygnsekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå. +38,5 m +37,5 m +37,5 m +37,5 m +39,5 m Figur 18. Plushöjder skärmöverkant för skärmen i Figur 17.

18 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 18 (26) Övriga kommentarer Förslag om att tillåta tre våningsplan för hus utmed Huvudgatan. Vid beräkningarna i denna rapport har bostadshusen utmed Huvudgatan modellerats enligt Figur 2, men ett förslag om att tillåta tre våningars byggnadshöjd har diskuterats. Bortsett från de atriumhus som ligger längst ut mot branten i sydväst och som finns med i Figur 11, bör det inte uppstå något nytt läge relativt bedömningsgrunden om husen utmed Huvudgatan skulle tillåtas ha tre våningsplan. På sidorna mot Huvudgatan bör de ekvivalenta ljudnivåerna på tredje plan bli så gott som identiska som de på andra plan, vilket även gäller för husens skärmade sidor. Beroende på hur husets slutliga utformning blir, om hela byggnaden har tre plan eller någon annan lösning, kan det bli vissa skillnader i ekvivalentnivå mellan våningsplanen på de fasader som är mellan hussidan mot Huvudgatan och den skärmade sidan, men sannolikt inget som innebär större begränsningar än liggande tvåplansförslag. För de atriumhus utmed Huvudgatan som redovisas i Figur 11 skulle ett tredje våningsplan kunna medföra komplikationer. Om den ekvivalenta ljudnivån vid de västra fasadernas tredje plan hamnar över 55 dba kan det bli besvärligt att åstadkomma planlösningar som möter förordningens krav. Bullerskärmar utmed Backavägen År 2003 dimensionerades bullerskärmar utmed Backavägen 4 baserat på en prognos om trafik på Backavägen, men sedan dess har trafikprognosen reviderats. Följande skillnader föreligger mellan det trafikunderlag som användes vid dimensioneringen 2003 relativt trafikunderlaget på sida 23: Utredningen 2003 baseras på en lägre andel tung trafik (2 %) än denna utredning (5 %), vilket medför något lägre ekvivalentnivåer. Utredningen 2003 baserades på fler antal fordon än denna utredning, 3000 fordon/dygn istället för 2500 fordon/dygn. Utredningen 2003 baserades på att tillåten hastighet var 30 km/h medan denna utredning förutsätter 40 km/h. De tre skillnaderna tar ut varandra i avseendet att det blir samma ekvivalenta utgångsvärden (utgångsvärde = ekvivalentnivå 10 m från vägmitt vid plan mark) med den äldre trafikprognosen som med den nyare. Förutsatt att övriga delar av 4 Förslag till bullerdämpande åtgärder vid Backavägen, Ale kommun, PM daterad , uppdragsnr , uppdragsledare Håkan Lindved, Scandiaconsult Sverige AB.

19 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 19 (26) ljudspridningsberäkningarna är korrekta bör dimensioneringen av skärmarna, som är utförd mot ett krav formulerat som en ekvivalentnivå, fortfarande vara korrekt 5. För övrigt är de i rapporten redovisade maxnivåerna beräknade som fempercentiler istället för som femte högsta maxnivå (vilket hade varit korrekt), men detta saknar betydelse eftersom rapporten inte tar hänsyn till maximalnivåer vid dimensioneringen. Korrekt beräknade maximalnivåer kommer ge något högre värden än de som redovisas för lätta personbilar men inte så höga som de som redovisas för tunga fordon. Bedömningsgrund De riktlinjer som redovisas nedan gäller vid planläggning, bygglovsärenden, samt vid ärenden om förhandsbesked. De är inte avsedda att tillämpas på befintliga bostadshus, som exempelvis Bruksbostäderna. Ljudnivå från trafik utomhus I Förordning om trafikbuller vid bostäder (SFS 2015:216) som börjar gälla anges riktvärden för ljudnivå utomhus från trafik. Förordningens avsnitt Buller från spårtrafik och vägar anger följande villkor: 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 Rapportens dimensionering av bullerskärmarna har inte kontrollerats, utan enbart den förändrade trafikprognosen och dess effekter på det ekvivalenta utgångsvärdet.

20 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 20 (26) 5 Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och Ljudnivå inomhus Den nya trafikbullerförordningen (SFS 2015:216) innehåller inte riktvärden för buller inomhus. Boverket anger minimikrav i BBR 21, dessa återges i Tabell 1. I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro I utrymme för matlagning eller personlig hygien Dygnsekvivalent Maximal ljudnivå 7, ljudnivå 6 kl dba 45 dba 35 dba - Tabell 1. Minimikrav på ljudnivå inomhus från yttre ljudkällor (från BBR 21). Ljudisolering hos fasad motsvarande ljudklass B För de bostäder där förordningens avstegsregler behöver tillämpas, d v s där den dygnsekvivalenta ljudnivån överstiger 55 dba vid fasad, är det vår rekommendation att man som kompensation dimensionerar ljudisolering hos fasad till ljudklass B enligt SS eller bättre för buller från trafik tillsammans med andra yttre ljudkällor (se tabell 5 i SS 25267), vilket i korthet innebär 4 db lägre ljudnivåer inomhus än i tabell 1 ovan. Industri- och annat verksamhetsbuller Denna utredning behandlar enbart buller från väg- och tågtrafik. Boverket har tagit fram riktlinjer 9 som ska användas vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder som exponeras för industri- och annat verksamhetsbuller. 6 Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt. 7 Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 db. 8 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder. Svensk standard, SS Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder en vägledning. Rapport 2015:21, Boverket 2015.

21 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 21 (26) Förklaring av akustiska grundbegrepp Med A-vägd ljudnivå menas att de uppmätta eller beräknade värdena anpassats för att i grova drag motsvara hur den mänskliga hörseln uppfattar ljud. A-vägningen används ofta för att presentera ljudnivåer i sammanhang där man vill bedöma risk för störning eller hörselskaderisk. Den momentana ljudnivån är värdet hos ljudnivån i ett visst ögonblick. Ekvivalentnivån är energimedelvärdet av ljudnivån över en viss tid. Den A-vägda ekvivalentnivån betecknas vanligen L Aeq. I denna utredning beräknas den A-vägda ekvivalentnivån över ett dygn, L Aeq24h. Ekvivalentnivå beräknades separat för väg- respektive tågtrafik, i enlighet med Naturvårdsverkets beräkningsmodeller. Ekvivalentnivån för det sammanlaga bullret från väg- och tågtrafik har därefter beräknats med en energiaddition av beräkningsresultaten för respektive trafikslag. Med maximalnivå menas den högsta ljudnivån som förekommer under en viss tid. I denna utredning har maximalnivå från vägtrafik beräknats som den femte högsta A-vägda maximalnivå som förekommer under timmen med mest trafik kl , L AFmax5e, i enlighet med anvisningar i Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. Resultaten för maximalnivå från tågtrafik avser de A-vägda maximalnivåer med tidsvägning F, L AFmax, som uppkommer vid passage av godståg. Redovisad maximalnivå för det sammanlagda bullret från väg- och tågtrafik har beräknats som det högsta av maximalnivåerna från de båda trafikslagen. 70 maximal ljudnivå Ljudnivå (dba) ekvivalent ljudnivå Tid (s) Figur 19. Exempel på momentan ljudnivå (blå linje), ekvivalent ljudnivå (grön linje) och maximal ljudnivå.

22 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 22 (26) Frifältsnormerad ljudnivå betyder att ljudnivån korrigerats för ljudreflexer från den byggnad vid vilken nivån ska mätas eller beräknas, som om byggnaden inte fanns. Om man mäter den A-vägda ljudnivån 2 m framför fasaden blir det mätta värdet ca 3 db högre än det A-vägda frifältsnormerade värdet. Placerar man istället mikrofonen dikt an mot fasaden kommer den uppmätta A-vägda ljudnivån att bli ca 6 db högre än den frifältsnormerade A-vägda nivån. Bullerkonturer redovisar ljudnivå på en viss höjd över marken. Av beräkningstekniska orsaker brukar bullerkonturer inte vara frifältsnormerade. Vid beräkning av bullerkonturer beräknas först ljudnivån på en och samma höjd över marken i ett stort antal punkter. När själva ljudberäkningen är färdig används resultatet som underlag för att rita ut linjer som markerar fasta ljudnivåintervall. Se Figur 20. Figur 20. Princip för framställning av bullerkonturer. Till vänster: Ljudnivå beräknas i ett stort antal punkter. Mitten: Linjer som markerar fasta intervall placeras ut m h a interpolering. Till höger: Fälten mellan linjerna färgläggs. Vid översiktliga kartläggningar i Sverige (och många andra länder) är beräkningshöjden 2 m vanlig. Bullerkonturerna kan då användas för att utvärdera ljudnivån i höjd med byggnaders första våningsplan samt i vistelsemiljöer utomhus. Om bullerkonturerna i första hand ska användas för att avspegla ljudnivå på uteplats är det dock fördelaktigt att istället använda beräkningshöjden 1,5 m, som bättre motsvarar den höjd man befinner sig på. Ljudnivån 2 m över mark kan vara lägre än ljudnivån högre upp eftersom ljud som breder ut sig nära marken kan dämpas av skärmande objekt (byggnader, skärmar, terräng) och den s k markdämpningen. Vid bullerberäkning i enlighet med EU:s bullerdirektiv (2002/49/EG) används istället beräkningshöjden 4 m. Med fasadnivå avses en ljudnivå som är beräknad eller uppmätt vid en byggnads fasad. Enligt praxis är den nivå som redovisas frifältsnormerad. Vid beräkning av fasadnivå placeras beräkningspunkter ut på byggnadsfasader, vid varje våningsplan. Se Figur 21.

23 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 23 (26) Figur 21. Exempel på sätt att redovisa fasadnivåer. Till vänster, med färgskala. Till höger, med tabeller. Trafikuppgifter Vägtrafik Prognostrafiken för E45 baseras på Trafikverkets trafikräkning för år 2013, vilken har räknats upp med Trafikverkets uppräkningstal för att motsvara trafikmängd år Uppgiften om vägtrafik på länsväg 1960 baseras på en prognos om årsmedeldygnstrafik för år 2010 från Rambölls projekteringsmaterial tillsammans med en skattning av andel tung trafik, som räknats om till en prognos för år 2030 med hjälp av Trafikverkets uppräkningstal. Uppgifter om vägtrafik för planområdets huvudgata, samt Backavägen direkt väster om Huvudgatan (se Figur 22) har hämtats från en trafikutredning för Stenkil 10. Uppgifter om vägtrafik på Backavägen direkt öster om Huvudgatan kommer från ett äldre utkast till trafikutredning för samma område 11. Trafikmängder på planområdets mindre gator (återges ej i Tabell 2) har skattats av Gärdhagen Akustik AB baserat på ett antagande om att varje hushåll genererar fem fordonsrörelser per dygn. 10 Stenkil (Backa 1:13 m.fl.) Trafikutredning. Uppdragsnummer , datum , Ramböll, ÅF. 11 Södra Backa, Nödinge Trafik- och bullerutredning. Uppdragsnummer , datum xx, ÅF Infrastructure AB

24 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 24 (26) väg/delsträcka antal fordon hastighet (km/h) ÅDT andel tung trafik lätta fordon tunga fordon E ,9 % Länsväg ,4 % Huvudgatan % Backavägen väster om huvudg öster om huvudg Tabell 2. Indata till beräkning av buller från vägtrafik. 5 % 5 % Figur 22. Prognosticerad trafikmängd för Huvudgatan (från [10]). Maximalnivå från vägtrafik För beräkning av maximalnivå för femte bullrigaste passage under timmen med mest trafik under dag och kväll (06-22) har antagits att timmen innehåller 10 % av dygnets trafik. Trafikens sammansättning har antagits vara normalfördelad.

25 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 25 (26) Tågtrafik Uppgift om dimensionerande tågtrafik på Norge/Vänerbanan kommer från Trafikverket, uppgiftslämnare Josefin Axelsson (epost ). Tågtyp 12 Antal tåg per dygn Maxlängd (m) Medellängd (m) Hastighet (km/h) Godståg (S-Goods) Snabbtåg ex BM73 (S-X2) Moderna motorvagnar (S-X52/53) Lokdragna persontåg (S-Pass) Pendeltåg (X60) Tabell 3. Indata till beräkning av buller från tågtrafik, dimensionerande trafikuppgifter vid planering av ny bebyggelse intill Norge/Vänerbanan vid södra Nödinge. Kartunderlag Kartunderlaget utgörs av kommunens primärkarta (levererad ) som justerats med ändringar i höjdmodellen i höjd med och söder om den tidigare gocartbanan (från fil grundkarta_lw.dwg levererad ), kompletterad med projekteringsunderlag från uppdragsgivaren. Järnvägens, E45:ans och väg 1960:s respektive sträckningar överfördes manuellt från skannade (2D) plankartor, medan höjder och profil har överförts manuellt från planprofiler. På ett fåtal platser där ovanstående kartunderlag var otydligt kompletterades materialet med skattningar i samråd med Henrik Undeland (möte ). Nya byggnader och vägar inom planområdet har layout enligt ritningsfilerna A hus.dwg (ritningsnr M ) respektive M16-P001.dwg, som levererades från uppdragsgivaren Dessa ritningar är till största delen tvådimensionella (ej höjdsatta). Plushöjder är definierade för flertalet av de nya vägarna inom planområdet, medan byggnader och vissa mindre vägar saknar höjdsättning. Eftersom det erfordras en komplett 3D-modell för att genomföra ljudberäkningarna har ej höjdsatta objekts plushöjder skattats. Ej höjdsatta vägar har lagts på befintlig terränghöjd. Nya byggnader utmed vägar har lagts på samma höjd som intilliggande väg, med undantag för atriumhusen direkt norr om Huvudgatan som lagts 1,5 m under gatunivå. 12 Uppgift inom parentes anger använda indata från den Nordiska beräkningsmodellen.

26 Dokumentnamn: R B rev docx Sida 26 (26) Beräkningsutförande Beräkningarna utfördes i programmet SoundPLAN version 7.3 (uppdatering ). Kartmaterial och trafikdata lagrades i SoundPLANs databas som en tredimensionell modell. Modellen utgörs i huvudsak av vägar, järnväg, terrängmodell, bullerskärmar, byggnader samt markens akustiska egenskaper. Följande programinställningar användes vid beräkningarna: Reflection order Maximal reflection distance to receiver Maximal reflection distance to source Search radius Weighting: Tolerance: 1 (bullerkonturer), 2 (fasadnivåer) 200 m 50 m 5000 m db(a) 0,25 db (bullerkonturer), 0,01 (fasadnivåer) Standards: Roads: Road Traffic Noise - Nordic Pred. Method; 1996 Driving on right side Emission according to: RTN - Nordic 1996 Lmax Type: LAFMax,5th Rail: Nordic Pred. Method For Train Noise (NMT); 1996 Emission according to: NMT 1996 Limitation of screening loss: single/multiple 20 db /40 db Lmax = LmaxF for electrically driven trains (LmaxM+3-(3dc/100)dB) Assessment: Sverige vägtrafik, Sverige tågtrafik Grid Map: Grid spacing: Height above ground: Grid Interpolation: Meshed Noise Map: Receiver spacing: Height above ground: 10,00 m 2,000 m Field size = Min/Max = Difference = 5,00 m 1,500 m 9x9 10,0 db 0,1 db Göteborg den 23 september 2015 Gärdhagen Akustik AB handläggare kvalitetsgranskning Andreas Gustafson Bo Gärdhagen

27 R B Bilaga 1 Backa 1:13 m fl Buller från väg- och tågtrafik Dygnsekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå 2 m över mark. Förklaringar Väg Järnväg Bostadshus Skola Annan byggnad Bullerskärm L Aeq24h db(a) <= > 65 Skala (A3) 1: m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se

28 R B Bilaga 2 Backa 1:13 m fl Buller från väg- och tågtrafik Maximal A-vägd ljudtrycksnivå 2 m över mark. Förklaringar Väg Järnväg Bostadshus Skola Annan byggnad Bullerskärm L AFmax db(a) <= > 80 Skala (A3) 1: m Chalmers Teknikpark, Göteborg info@gardhagen.se