Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Transkript

1 Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer Reviderat okt

2 Bakgrund Inom Skaraborgs sjukhus finns beslut om att lägsta nivå för vårdpersonal skall vara undersköterska/motsvarande. Idag finns flera olika utbildningar som är yrkesförberedande, men däremot ingen direkt utbildning till undersköterska. Anställningen avgör om man blir undersköterska och arbetsgivaren ansvarar för att den reella kompetensen inhämtas. Ledningsgrupper för SkaS beslutade 2006 att Kompetensbevis för undersköterskor skall införas som standard inom Skas. Syftet Att definiera och kvalitetssäkra undersköterskans kompetensområde. Att tydliggöra ansvar och befogenheter samt behov av eventuella delegeringar. Målgrupp Kompetensbeviset riktar sig i första hand till anställda med yrkesförberedande utbildning inom omvårdnad fr.o.m Kompetensbeviset är en kvalitetssäkring för såväl den enskilda undersköterskan som för arbetsgivaren. Detta är ett sätt att säkerställa den kompetens som krävs för yrkestitel undersköterska. För samtliga undersköterskor användas kompetensbeviset som ett underlag vid medarbetarsamtal och som kompetensutveckling till den enskilda undersköterskan. Här förs en dialog mellan arbetsledare och undersköterska, om behov av praktisk såväl som teoretisk utbildning. Sommarvikarier med begränsad anställning omfattas ej av kompetensbeviset. Kompetensbevisets betydelse Kompetensbeviset bör jämställas med yrkesexamen före 1997 Utfärdar kompetensbeviset Kompetensbeviset utfärdas av enhetschefen på den enhet där undersköterskan har sin tjänstgöring. Kompetensbevis, originalet till undersköterskan, en kopia till personakten samt en kopia till utbildningsansvariga. Handledning på avdelningsnivå Handledaren eller examinatorn undervisar den nya undersköterskan, det är dock endast examinatorn som gör den slutliga underskriften i kompetensboken (s. 5). På en avdelning är det önskvärt med två examinatorer. Examinator Examinatorn bör ha utbildning före 1997 alternativt kompetensbevis samt 5 års aktiv yrkeserfarenhet och handledarutbildning 100 gymnasiepoäng. Han/hon bör vara väl förtrogen med innebörden och syftet med kompetensbeviset. Examinatorn ansvarar för information om arbetet med kompetensbevis och ger vägledning till avdelningens handledare. Tid till uppdraget överenskommes tillsammans med enhetschefen. Uppdraget ska vara skriftligt och tidsbegränsat 1år. 2

3 Handledare Alla undersköterskor på avdelningen kan vara handledare. Han/hon skall vara väl förtrogen med kompetensbevisets utformning, syfte och innehåll. Handledaren skall inneha formell yrkesutbildning före 1997, alternativt undersköterska med kompetens bevis. Genomförande och införande Informationen om kompetensbeviset bör utformas utifrån avdelningarnas förutsättningar ansvaret för att information ges ligger på arbetsledarnivå. Arbetsledaren kan överlåta uppdraget till examinator. Den nyanställda undersköterskan bör få arbetsmaterialet till kompetensbeviset, redan vid introduktionen på avdelningen. Examinatorer ska finnas utsedda, på varje avdelning. Undersköterskan får en handledare samt individuell tid för inskolning utifrån avdelningarnas rutiner för nyanställning. Arbetsmaterialet till kompetensbeviset bör gälla från första dagen och skall vara genomarbetat inom 2 år, aktiv arbetstid. Under handledningen av den nyanställde studeras de praktiska och teoretiska kunskaperna. Examination kan pågå fortlöpande eller göras vid ett tillfälle, tills kompetensbeviset är utfärdat. Den timanställda undersköterskan ansvarar för att arbetsmaterial tas med vid tjänstgöring på olika arbetsplatser, ansvaret för detta ligger på den enskilde. Möjlighet till auskultation bör finnas på andra avdelningar för att praktisera vissa uppgifter som ej förekommer på den egna avdelning, mottagning eller enheten. Kompetensbeviset berör alla undersköterskor. Målet är att undersköterskans baskompetens skall bli likvärdig över hela SkaS. Det kommer att ske en prioritering av vilka som får gå utbildningen, enligt följande: 1. Nyanställd. 2. Examinator. 3. Övriga undersköterskor. 4. Ev. timmaställda. Timanställd får handledning och kompetensbevisbok. När det gäller timanställda som går på flera avdelningar, enheter måste examinatorn som ger den slutliga underskriften vara noga med att inhämta information från de övriga avdelningar innan underskrift i kompetensbevisboken. Enhetschefen skriver under kompetensbeviset som ges till den anställde och en kopia läggs till personakten. Allt material finns att hämta på Fokus (Skas intranet). 3

4 Dokumentation En kompetensbevisbok som signeras efter genomförda delmoment medföljer undersköterskan tills kompetensbeviset är utfärdat. Ett intyg utfärdas efter genomförd utbildning. Baskunskaper och specialisering Övergripande baskunskaper för SkaS är kompetentbevisets del A och B. Vidare fortbildning på C och D-nivå, genomförs på respektive enhet inom den specialitet undersköterskan verkar. A och B nivå bör ingå som en del i lönekriterierna. Utbildningspaket Innehåll: Information om kompetensbevis Introduktion SkaS Arbetsteknik och förflyttningsteknik hjälpmedel: Sjukgymnast Dödsfall Det svåra samtalet: Sjukhuskyrkan Munhälsa: Tandhygienist Oxygenbehandling: Lungmedicin Palliativ vård: Palliativa teamet Puls, blodtryck, temperaturmätning: MTA Vårdrelaterade infektioner: Vårdhygien Sårbehandling: Trycksårsteamet Allmän säkerhet och informations säkerhet Kateterisering: Uroterapeut Kost och kostens betydelse: Dietist Beräknat antal dagar: ca 5 dagars utbildning Ett intyg erhålles efter avslutad utbildning. Detta uppvisas för examinatorn och Enhetschef. 4

5 Värde ur verksamhet, medarbetar och patientperspektiv För SkaS Undersköterskans baskompetens blir likvärdig över hela SkaS. Ny kunskap utvecklas och används så att den kommer invånarna tillgodo och fokus läggs på patienten. Medarbetarnas kompetens höjs, synliggörs, respekteras och tas till vara så att verksamheten utvecklas och målen uppnås nu och i framtiden, på varje enhet. För medarbetaren Undersköterskan får en yrkesidentitet och en möjlighet till kompetensutveckling. Undersköterskan erfar en känsla av värde, trygghet, egenansvar och sammanhang. Detta förmedlar en lust och glädje i arbetet samt en stolthet över sin insats i den verksamhet han/hon arbetar. För patienten Det är många faktorer som samverkar vid befrämjandet och bevarandet av människans hälsa. En av faktorerna är att den personal man möter i en vårdsituation är kompetent i sin yrkesutövning och att den vård som ges är god och kvalitetssäkrad. Teamarbete som helhet är kompetenshöjande och bidrar till en större kunskap, i arbetet för patientens hälsa. 5

6 Delegering Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling med fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden hos huvudman och andra vårdgivare. Socialstyrelsen svara för innehåll och kommentarer. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14 I de nu gällade delegeringsbestämmelserna framhålls följande: Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Länk till båda dokumenten finns på Fokus under SkaS Kompetensbevis för undersköterskor. 6

7 Uppdraget att utarbeta kompetensbevis för undersköterskor inom SkaS gavs av chefsjuksköterskan Under hösten 2004 till mars 2005 har ett förslag tagits fram på hur ett kompetensbevis för undersköterskor anställda inom SkaS bör utformas och implementeras i verksamheterna. Projekt grupp: Rigmor Sölvefjord Katarina Wahlstrand Carina Eriksson Maria Krantz Mona Sandberg Jennie Andersson Inger Fredriksson Barbro Sjöberg Monica Carlberg-Lundgren Christina Carlson Anki Ceasar Projektansvarig: Cecilia Karlsson, Vårdchef, Kardiologen, Div MR Margaretha Karlsson Fredell ersätter Cecilia Karlsson som projektansvarig. 7