FoUU, Kompetensutveckling undersköterskor

Transkript

1 Kompetensutveckling undersköterskor grund För undersköterskor anställda inom Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Skövde Skaraborgs Sjukhus Mariestad Skaraborgs Sjukhus Lidköping Skaraborgs Sjukhus Falköping Informationsmaterial för verksamhetschefer och enhetschefer

2 Bakgrund Skaraborgs Sjukhus har sedan tidigare fattat beslut om att lägsta nivå för omvårdnadspersonal ska vara undersköterska eller motsvarande togs beslut om att Kompetensbevis undersköterskor skulle införas som standard inom Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Kompetensbeviset riktade sig i första hand till de anställda som hade en yrkesförberedande undersköterskeutbildning (t.o.m ) Detta för att ge den komplettering som saknades i de yrkesförberedande undersköterskeutbildningarna. Från höstterminen 2011 är undersköterskeutbildningen en yrkesutbildning. Verksamheterna inom Skaraborgs Sjukhus ser att det ändå finns ett behov av att kompletteringsutbilda samt att kompetensutveckla undersköterskor kontinuerligt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo i största möjliga utsträckning, behövs utbildning. Undersköterskan har, liksom övrig hälso- och sjukvårdspersonal, ett ansvar att ta till sig ny evidensbaserad och ändamålsenlig kunskap inom hälso- och sjukvård, vilket innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utformas för att möta den enskilde patientens behov, på bästa möjliga sätt. För att detta skall kunna genomföras på ett strukturerat och kvalitetssäkert sätt har en permanent organisation för kompetensutveckling för undersköterskor skapats: Kompetensutveckling undersköterska grund. Organisatoriskt placeras denna inom område FoUU (Forskning, utveckling och utbildning). Syfte Kompetensutveckling undersköterskor grund är en kvalitetssäkring för såväl den enskilda undersköterskan som för arbetsgivaren. Genom att stärka yrkesgruppen i omvårdnadsarbetet minskar riskerna för att misstag ska ske vilket innebär att patientsäkerheten ökar. Det är även ett sätt att säkerställa den kompetens som krävs för yrkestiteln undersköterska. Syftet med den nya organisationen för kompetensutveckling för undersköterskor är att definiera och kvalitetssäkra undersköterskans kompetensområde Målgrupp Kompetensutveckling undersköterska grund riktar till alla undersköterskor med anställning på Skaraborgs Sjukhus. Sommarvikarier med begränsad anställning omfattar inte av kompetensbeviset. Kompetensbevis Ett kompetensbevis utfärdas i direkt anslutning till sjudagarsutbildningen. Kompetensbeviset ska jämställas med yrkesexamen före En kopia på kompetensbevis och kursintyg skall sändas till personakten, av enhetschef. Kompetensutvecklingsbok Enhetschefen på arbetsplatsen har ansvar för att informera om kompetensutvecklingshäftet undersköterska grund. Den nyanställda undersköterskan ska få arbetsmaterialet (kompetensutvecklingshäftet) redan vid introduktionen på avdelningen. Undersköterskan ska ha en särskilt utsedd fadder/mentor. Arbetsmaterialet (kompetensutvecklingshäftet) ska gälla från första dagen. Kursmaterialet hämtas från Vårdhandboken och Unilabs hemsidor och ska vara gjort till första kursdagen, det vill säga till sjudagarsutbild-

3 ningens första kursdag. Den timanställda undersköterskan ansvarar för att kompetensutvecklingshäftet tas med vid tjänstgöring på olika arbetsplatser, ansvaret för detta ligger på den enskilde. Möjlighet till auskultation på andra avdelningar bör finnas för att kunna praktisera vissa uppgifter som ej förekommer på den egna avdelningen, mottagningen eller enheten. Innehåll 1. Introduktion av arbetsplatsen 23. Andningsvård 2. Arbetsteknik, förflyttningskunskap 24. Delegering och ansvar 3. Basala hygienrutiner och personalhygien 25. Blodprov kapillär provtagning 4. Beredskap och säkerhet 26. Blodprov venös provtagning 5. Blodtrycksmätning 27. Blodburen smitta 6. Dokumentation 28. Bemötande i vård och omsorg, patientperspektivet 7. Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård 29. Hälsofrämjande sjukvård 8. Grundläggande observation av hud 30. Kateterisering av urinblåsa 9. Hjärt- lungräddning 31. Matbeställningsprogram 10. Huddesinfektion 32. Mikrobiologiska prover 11. Personcentrerad vård 33. l Oxygenbehandling 12. Munhälsa 34. Vård i livets slutskede och dödsfall 13. Nutrition 35. Perifer venkateter 14. Patientens personliga hygien 36. Personalinfektioner inom hälso- och sjukvård 15. Pulspalpation, pulsmätning 37. Stick- och skärskador samt exponering 16. På- och avklädning 38. Stomi 17. Städning 39. Steril eller ren metod 18. Sängen/vårdbädden 40. Sårbehandling 19. Sänggrindar 41. Psykiatriska sjukdomar och besvär 20. Orörlighet komplikationer 21. Trycksår 22. Temperaturmätning Handledning Alla undersköterskor på en avdelning handleder den nyanställde. Handledaren undervisar den nya undersköterskan och signerar de praktiska momenten i kompetensutvecklingshäftet. Handledningen ska ha sin utgångspunkt i patientperspektivet. Handledaren ska Kunna ämnet/området de ska handleda om (innehåll) Känna till regler och styrdokument (intentioner) Kunna hantera mänskliga relationer (inlevelse) Kunna hantera dilemman (intuition) Att gå i lära hos en mästare har varit en naturlig handledningsform, men idag räcker inte det, utan den bör kompletteras med handlings och reflektionsmodellen som är en relativ ny modell. Lauvås & Handal (2001) påstår att gå i lära hos en mäster är inte tillräckligt i ett modernt och föränderligt samhälle, oberoende av vilket område som är aktuellt. Utgångspunkten i handlings och reflektionsmodellen är att hitta den nyanställda där hon eller han befinner sig och börja där. Detta är ett helt nytt arbetssätt för en undersköterska. Enligt författarna Lauvås & Handals (2001) resonemang är det fel att framställa någon av dessa handledningsformer som bättre eller sämre än den andra, de kan inte heller ersätta varandra. Reflekterande handledning som det här är fråga om, infördes inte för att ersätta mästarläran utan för att komplettera den. Undersköterskorna har likt de akademiskt utbildade användning av handlings- och reflektionsmodellen, både

4 när de handleder sina elever/kollegor samt i sitt eget arbete, genom att lära sig att kritiskt reflektera över sina handlingar i arbetet. Samtalet är verktyget för handledaren Handledaren är sitt eget instrument och samtalet är verktyget. Enligt Lauvås & Handal (2011) är det uteslutande genom samtal som en reflekterande handledning kan bedrivas. En hög reflektionsnivå beträffande samtalandet blir därmed av speciell vikt anser de, och utvecklingen av egna färdigheter i kommunikation slutar aldrig. Tid för handledning Handledning för aktiva yrkesutövare blir både vanligare och viktigare. Att kollegor samarbetar är inte något nytt, det nya är att man avsätter tid för handledning. Handledningen kopplas till den vardagliga verksamheten, individuellt och kollektivt. På samma gång måste handledningen i viss utsträckning frigöras från det dagliga arbetet för att säkerställa att det blir fråga om handledning och inte planering. Gemensam baskompetens Målet är att undersköterskans baskompetens ska bli likvärdig över hela Skaraborgs Sjukhus. Allt material finns att hämta på SkaS webbsidor, internt (Fokus) och på den externa sidan. Utbildningspaket med kursintyg Efter genomgången utbildning utfärdas ett kursintyg över genomgången utbildning innehållande nedanstående kunskapsområden: 1. Allmän säkerhet 2. Arbetsteknik och förflyttningskunskap 3. Bemötande 4. Hälsofrämjande sjukvård 5. Information om kompetensbevis 6. Informationsteknik 7. Kateterisering 8. Mat och näring till sjuka 9. Munhälsa 10. Oxygenbehandling 11. Psykiatriska sjukdomar och besvär 12. Sjukhuskyrkan 13. Stomivård 14. Sårbehandling 15. Vårdrelaterade infektioner

5 Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Patientsäkerhetslag (2010:659) Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Patientdatalagen 2008:355 3:e kapitel För undersköterskor innebär detta att de själva ska dokumentera sina observationer och åtgärder. Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling med fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden hos huvudman och andra vårdgivare. Socialstyrelsen svarar för innehåll och kommentarer. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14 I de nu gällande delegeringsbestämmelserna framhålls följande: Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Länk till dokumenten finns på SkaS intranät Fokus under > A-Ö > Kompetensutveckling undersköterska.