NATURORIENTERING åk 5 Elevhäfte
|
|
- Lovisa Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NATURORIENTERING åk 5 Elevhäfte VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN ANM.H1 N5P004 TO N5P080, ANM.H2 N5P083 TO N5P155 NA5PD004 TO NA5PD155 N5PLBRSR, N5PMLKSR, N5PELESR, NA5PDJNSR, N5POR1SR, N5PKOHSR, N5PVATSR, N5PVXTSR, N5PSKGSR, N5POR2SR, N5PHF1SR, N5PHF2SR, N5PHF1SE, N5PHF2SE, N5POR1SE, N5POR2SE, N5PTOTSE, N5PTOTSR variabel rec pos förklaring kodning KNO 'KÖN' 0 'Saknas' 1 'Pojke' 2 'Flicka' ANM.H 'Anmärkningar ang arbetet med häfte 1' 1 'Närvarande' 2 'Sprsv ej hjälp' 3 'Sprsv hjälp' 4 'Sprsv ej gjort' 5 'Lossv ej hjälp' 6 'Lossv hjälp' 7 'Sjuk frånvaro 8 'Uppgift saknas' Fråga: Anmärkningar angående arbetet med häfte 1 Allmän lärarenkät åk 5 sid: 1
2 variabel rec pos förklaring kodning sid 2 N5P F I/ 1A, näringsgren 1880' 0 'Ej svar' 1 'Jordbruk' 2 'Tjänster' 3 'Handel' 4 'Industri' Tillämpningsuppgift: bildtolkning. Häfte 1, fråga 1a, sid 2. N5PD004 N5P F I/ 1A, näringsgren 1880' 0 'Ej svar' 1 'Jordbruk' 2 'Tjänster' 3 'Handel' 4 'Industri' Tillämpningsuppgift: bildtolkning. Häfte 1, fråga 1a, sid 2. N5PD005 (4=1) N5P 'F I/ 1C, jordbrukets minskning' 0 'Ej svar' 1 'Dålig lönsamhet' 2 'Industrialiseringen' 3 'Mekanis av jordbr' 4 'Sämre arbetsförhåll' 5 'Komb av ovanstående' 6 'Övrigt' Förklaringsfråga. Öppen fråga. Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema Häfte 1, fråga 1c, sid 2. N5P 'F I/2A (A), korn' 0 'Ej svar' 1 'Korn' 2 'Råg' 3 'Vete' 4 'Havre Kunskapsfråga: känna igen bilder. Häfte 1, fråga 2a, sid 3. Hopparningsuppgift. N5PD007
3 N5P 'F I/2A (B), råg' 0 'Ej svar' 1 'Korn' 2 'Råg' 3 'Vete' 4 'Havre Kunskapsfråga: känna igen bilder. Häfte 1, fråga 2a, sid 3. Hopparningsuppgift. N5PD008 (2=1) N5P 'F I/2A (C), vete' 0 'Ej svar' 1 'Korn' 2 'Råg' 3 'Vete' 4 'Havre Kunskapsfråga: känna igen bilder. Häfte 1, fråga 2a, sid 3. Hopparningsuppgift. N5PD009 (3=1) N5P 'F I/2A (D), havre' 0 'Ej svar' 1 'Korn' 2 'Råg' 3 'Vete' 4 'Havre Kunskapsfråga: känna igen bilder. Häfte 1, fråga 2a, sid 3. Hopparningsuppgift. N5PD010 (4=1) N5P 'F I/2B, Spaghetti' 0 'Ej svar' 1 'Keso' 2 'Spaghetti' 3 'Råris' 4 'Chips' 5 'Potatismos' 6 'Flera alt markerade' Häfte 1, fråga 2b, sid 3. Flervalsfråga. N5PD011 (2=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 3
4 variabel rec pos förklaring kodning sid 4 N5P 'F I/3A, mejeriprocess' 0 'Ej svar' 1 'Mjölkframst. process' 2 'Ostframst. process' 3 'Smörframst. process' 4 'Hela mejeriprocessen' Tillämpningsuppgift: bildtolkning. Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 1, fråga 3a, sid 4. N5PD012 N5P 'F I/3B, smör' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD013 N5P 'F I/3B, ost' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD014 N5P 'F I/3B, grädde' 0 'Ej nämnt' -9. 'Frånvaro' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD015 N5P 'F I/3B, keso, messmör' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD016 N5P 'F I/3B, fil, yoghurt' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD017
5 N5P 'F I/3B, glass' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD018 N5P 'F I/3B, övrigt' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 3b, sid 5. N5PD019 N5P 'F I/3C, mjölkpris' 0 'Ej svar' 1 'Ungefär 2 kronor' 2 'Ungefär 5 kronor' 3 'Ungefär 7 kronor' 4 'Ungefär 9 kronor' Flervalsfråga Häfte 1, fråga 3c, sid 5. N5PD020 (2=1) N5P 'F I/3D, näring' 0 'Ej nämnt' Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 1, fråga 3d, sid 5. N5PD021 N5P ' F I/3D, miljö o skötsel' 0 'Ej nämnt' Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 1, fråga 3d, sid 5. N5PD022 N5P 'F I/3D, maskin o teknik' 0 'Ej nämnt' Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 1, fråga 3d, sid 5. N5PD023 Allmän lärarenkät åk 5 sid: 5
6 variabel rec pos förklaring kodning sid 6 N5P ' F I/3D, avel' 0 'Ej nämnt' Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 1, fråga 3d, sid 5. N5PD024 N5P 'F I/4A, antal apparater för belysning' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD025 N5P 'F I/4A, antal apparater för uppvärmning' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD026 N5P 'F I/4A, antal vanl hush mask.' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD027 N5P 'F I/4A, antal mindre vanl hush mask.' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD028 N5P 'F I/4A, antal el verktyg' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD029 N5P 'F I/4A, antal musikanl' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD030
7 N5P 'F I/4A, antal övr el app' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD031 N5P 'F I/4A, antal icke-el app 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4a, sid 6. N5PD032 N5P 'F I/4B, lättast avstå från' 0 'Ej svar' 1 'Kat belysning' 2 'Kat uppvärming' 3 'Kat vanl hush mask.' 4 'Kat ovanl hush mask.' 5 'Kat el verktyg' 6 'Kat muskikanl.' 7 'Kat övr el app' 8 'Kat icke-el app' Tillämpningsuppgift. Öppen fråga, svaren kategoriserad av projektet. Häfte 1, fråga 4b, sid 6. N5PD032 (2=1) (3=1) (4=1) (5=1) (6=1) (7=1) N5P 'F I/4B, svårast avstå från' 1 'Kat belysning' 2 'Kat uppvärming' 3 'Kat vanl hush mask.' 4 'Kat ovanl hush mask.' 5 'Kat el verktyg' 6 'Kat muskikanl.' 7 'Kat övr el app' 8 'Kat icke-el app' Tillämpningsuppgift. Öppen fråga, svaren kategoriserad av projektet. Häfte 1, fråga 4b, sid 6. N5PD034 (2=1) (3=1) (4=1) (5=1) (6=1) (7=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 7
8 variabel rec pos förklaring kodning sid 8 N5P 'F I/4C, vattenkraft' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4c, sid 6. N5PD035 N5P 'F I/4C, vindkraft' 0 'Ej nämnt' 1, fråga 4c, sid 6. N5PD036 N5P 'F I/4C, andra anläggn' 0 'Ej svar' 1 'Solkraft' 2 'Ångkraft' 3 'Kol' 4 'Torv' 5 'Komb. av flera alt' 6 'Annat' 1, fråga 4c, sid 6. N5PD037 (2=1) (3=1) (4=1) (5=2) N5P 'F I/5A, allmänt omdöme' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5a, sid 6. N5PD038 N5P 'F I/5A, vad som skadas' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5a, sid 6. N5PD039 N5P 'F I/5A, vad som skadar' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5a, sid 6. N5PD040
9 N5P 'F I/5A, rädsla för' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5a, sid 6. N5PD041 N5P 'F I/5A, allmänt omdöme' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5b, sid 7. N5PD042 N5P 'F I/5B, energi' 0 'Ej nämnt' -9. 'Frånvaro' Häfte 1, fråga 5b, sid 7. N5PD043 N5P 'F I/5B, ekonomiska aspekter' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5b, sid 7. N5PD044 N5P 'F I/5B, miljöaspekter' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5b, sid 7. N5PD045 N5P 'F I/5B, övrigt' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 5b, sid 7. N5PD046 Allmän lärarenkät åk 5 sid: 9
10 variabel rec pos förklaring kodning sid 10 N5P 'F I/6, elförbrukning' 0 'Ej svar' 1 'Konstat förändring' 2 'Elanv = akt i hush' 3 'Övrigt' Förklaringsfråga. Svaren kategoriserade av projektet. Häfte 1, fråga 6, sid 7. N5PD047 (2=1) N5P 'F I/7, magneter' 0 'Ej svar' 1 'Jorden stor magnet' 2 'Fel pga magnet ämne' 3 'Kineser anv kompass' 4 'Magn i div maskin.' 5 'Flera alt markerade' Kunskapsintresse: prioriteringsuppgift Häfte 1, fråga 7, sid 8. N5P 'F I/8A, övervintring' 0 'Ej svar' 1 'Håller värmen' 2 'Övervintr. anpassade' 3 'Hittar/hamstrar mat' 4 'Komb av 1, 2 o/el 3' 5 'Annat svar' Häfte 1, fråga 8a, sid 9. N5PD049 (2=1) (3=1) (4=1) N5P 'F I/8B, åtgärd' 0 'Ej svar' 1 'Ge fåglarna mat' 2 'Sätta upp fågelholk.' 3 'Komb av alt. 1 o 2' 4 'Ej försvåra för fågl' 5 'Annat svar' Förklaringsfråga. Svaren kategoriserade av projektet. Häfte 1, fråga 8b, sid 9. N5PD050 (2=1) (3=1) (4=1) N5P 'F I/9A, tjuvj äggpl' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD051
11 N5P 'F I/9A, miljöförst' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD052 N5P 'F I/9A, trafik' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD053 N5P 'F I/9A, ej mskans handl' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD054 N5P 'F I/9A, annat svar' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD055 N5P 'F I/9B, ej skräpa ner' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9b, sid 9. N5PD056 N5P 'F I/9B, ej skjuta djur' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9b, sid 9. N5PD057 N5P 'F I/9B, ge mat' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9b, sid 9. N5PD058 Allmän lärarenkät åk 5 sid: 11
12 variabel rec pos förklaring kodning sid 12 N5P 'F I/9B, djurskyddsför' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD059 N5P 'F I/9B, stöd akt' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9b, sid 9. N5PD060 N5P 'F I/9B, annat svar' 0 'Ej nämnt' Häfte 1, fråga 9a, sid 9. N5PD061 N5P 'F I/10, näringskedja' 0 'Ej svar' 1 'Fluga-groda-räv-lodj' 2 'Lodj-räv-groda-fluga' 3 'Kedja med lingon' 4 'Annat svar' Tillämpningsuppgift: producera en lösning Häfte 1, fråga 10, sid 10. N5PD062 (2=1) N5P 'F I/11, älgen' 0 'Ej svar' 1 'älg: 2m hög, 500kg' 2 'älgen är fridlyst 3 'älgkött, delikatess' 4 'älg skadar tallskog' 5 'Angett flera altern.' Kunskapsintresse: prioriteringsuppgift Häfte 1, fråga11, sid 11. N5P 'Kalhygge' 0 'Ej svar' 1 'Där skog ej kan växa' 2 'Gammal sjöbotten' 3 'Där träd huggits ned' 4 'Klippområde' Häfte 1, sid 12. N5PD064 (3=1)
13 N5P 'Bakterie' 0 'Ej svar' 1 'Näringsämne' 2 'Bekämpningsmedel' 3 'Skadeinsekt' 4 'Smittämne Häfte 1, sid 12. N5PD065 (4=1) N5P 'Pistill' 0 'Ej svar' 1 'Tunn rot hos växt' 2 'Del av blomma' 3. 'Stamkanal hos växt' 4 'Nätverk hos blad' Häfte 1, sid 12. N5PD066 (2=1) N5P 'Fossil' 0 'Ej svar' 1 'Förstenad lämning' 2 'Mineral' 3 'Alg' 4 'Fisk' Häfte 1, sid 12. N5PD067 N5P 'Morän' 0 'Ej svar' 1 'Jordart' 2 'Djur' 3 'Verktyg' 4 'Jordbruksredskap' Häfte 1, sid 12. N5PD068 N5P 'Barometer' 0 'Ej svar' 1 'Instr för navigering' 2 'Instr för lufttryck' 3 'Instr för temp.' 4 'Instr för jordskalv' Häfte 1, sid 12. N5PD069 (2=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 13
14 variabel rec pos förklaring kodning sid 14 N5P 'Gejser' 0 'Ej svar' 1 'Varm källa' 2 'Stenbumling' 3 'Bergsflod' 4 'Jordart' Häfte 1, sid 12. N5PD070 N5P 'Raps' 0 'Ej svar' 1 'Oljeväxt' 2 'Stenart' 3 'Skadeinsekt' 4 'Fågel' Häfte 1, sid 12. N5PD071 N5P 'Joule' 0 'Ej svar' 1 'Näringsämne' 2 'Energienhet' 3 'Maträtt' 4 'Köksredskap' Häfte 1, sid 12. N5PD072 (2=1) N5P 'Traké' 0 'Ej svar' 1 'Kräldjur' 2 'Bergart' 3 'Insekts andningsrör' 4 'Insekts framben' Häfte 1, sid 12. N5PD073 (3=1) N5P 'Lättast' 0 'Ej svar' 1 'Lantbruk' 2 'Mjölk' 3 'Elektricitet' 4 'Djur och Natur' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14.
15 N5P 'Svårast' 0 'Ej svar' 1 'Lantbruk' 2 'Mjölk' 3 'Elektricitet' 4 'Djur och Natur' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. N5P 'Roligast' 0 'Ej svar' 1 'Lantbruk' 2 'Mjölk' 3 'Elektricitet' 4 'Djur och Natur' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. N5P 'Tråkigast' 0 'Ej svar' 1 'Lantbruk' 2 'Mjölk' 3 'Elektricitet' 4 'Djur och Natur' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. N5P 'Naturstudieförening' 0 'Ej svar' 1 'Ja' 2 'Nej' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. N5P 'Ute i naturen' 0 'Ej svar' 1 'Ja, ganska ofta' 2 'Ibland 3 'Väldigt sällan' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. Allmän lärarenkät åk 5 sid: 15
16 variabel rec pos förklaring kodning sid 16 N5P 'Meka med olika saker' 0 'Ej svar' 1 'Ja, ganska ofta' 2 'Ibland 3 'Väldigt sällan' Kunskapsintresse: enkätfråga Häfte 1, sida 14. ANM.H 'Anmärkningar ang. arbetet med häfte 2' 1 'Närvarande' 2 'Sprsv ej hjälp' 3 'Sprsv hjälp' 4 'Sprsv ej gjort' 5 'Loss ej hjälp' 6 'Lossv. hjälp' 7 'Sjuk frånvaro' 8 'Uppgift saknas' N5P 'F II/1A(A), åmynning' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD083 N5P 'F II/1A(B), udde' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD084 (6=1)
17 N5P 'F II/1A(C), bukt' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD085 (3=1) N5P 'F II/1A(D), vik' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD086 (5=1) N5P 'F II/1A(E), halvö' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD087 (2=1) N5P 'F II/1A(F), sund' 0 'Ej svar' 1 'Åmynning' 2 'Halvö' 3 'Bukt' 4 'Sund' 5 'Vik' 6 'Udde' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1a, sid 2. N5PD088 (4=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 17
18 variabel rec pos förklaring kodning sid 18 N5P 'F II/1B, ätl prod' 0 'Ej nämnt' Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD089 N5P 'F II/1B, icke ätl prod' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD090 N5P 'F II/1B, energi' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD091 N5P 'F II/1B, transportled' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD092 N5P 'F II/1B, vatten' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD093 N5P 'F II/1B, olja, gas.' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD094
19 N5P 'F II/1B, övr från havet' 0 'Ej nämnt' Kunskapsfråga: Känna igen bild. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 1b, sid 2. N5PD095 N5P 'F II/1C, handel o sjöfart.' 0 'Ej nämnt' Häfte 2, fråga 1c, sid 2. N5PD096 N5P 'F II/1C, näringskälla' 0 'Ej nämnt' Häfte 2, fråga 1c, sid 2. N5PD097 N5P 'F II/1C, miljö, klimat asp' 0 'Ej nämnt' Häfte 2, fråga 1c, sid 2. N5PD098 N5P 'F II/1C, övrigt' 0 'Ej nämnt' Häfte 2, fråga 1c, sid 2. N5PD099 N5P 'F II/2A, havsytans höjd' 0 'Ej svar' 1 'måne/sol dragningskr' 2 'rätt förkl. +ebb/flod' 3 'ebb/flod, fel kontext' 4 'Övrigt' Häfte 2, fråga 2a, sid 3. N5PD100 (2=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 19
20 variabel rec pos förklaring kodning sid 20 N5P 'F II/2B, Östersjöns salthalt' 0 'Ej svar' 1 'Älvvatten t. Östersj' 2 'Klimat, nederb, temp' 3 'Geografiska förhåll.' 4 'Övrigt (ej korrekt)' Häfte 2, fråga 2b, sid 3. N5PD101 (2=1) (3=1) N5P 'F II/2C (A), sill' 0 'Ej svar' 1 'Lax' 2 'Gädda' 3 'Torsk' 4 'Rödspätta' 5 'Sill' Kunskapsfråga: Känna igen bilder. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 2c, sid 3. N5PD102 (5=1) N5P 'F II/2C (B), rödspätta' 0 'Ej svar' 1 'Lax' 2 'Gädda' 3 'Torsk' 4 'Rödspätta' 5 'Sill' Kunskapsfråga: Känna igen bilder. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 2c, sid 3. N5PD103 (4=1) N5P 'F II/2C (C), torsk' 0 'Ej svar' 1 'Lax' 2 'Gädda' 3 'Torsk' 4 'Rödspätta' 5 'Sill' Kunskapsfråga: Känna igen bilder. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 2c, sid 3. N5PD104 (3=1)
21 N5P 'F II/2C (D), gädda' 0 'Ej svar' 1 'Lax' 2 'Gädda' 3 'Torsk' 4 'Rödspätta' 5 'Sill' Kunskapsfråga: Känna igen bilder. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 2c, sid 3. N5PD105 (2=1) N5P 'F II/2C (E), lax' 0 'Ej svar' 1 'Lax' 2 'Gädda' 3 'Torsk' 4 'Rödspätta' 5 'Sill' Kunskapsfråga: Känna igen bilder. Hopparningsuppg. Häfte 2, fråga 2c, sid 3 N5PD106 N5P 'F II/3, sälar' 0 'Ej svar' 1 '30 sälarter' 2 'Miljögift skadar säl' 3 'Sälpäls som kläder' 4 'Sälen "tjuvfiskar" 5 'Flera alt. markerade' -9 'Frånvaro Kunskapsintresse: prioriteringsuppgift. Häfte 2, fråga 3, sid 4. N5P 'F II/4A, temp avläsning (grader) 0 'Ej svar' /* Angivet värde Tillämpningsuppgift. Bildtolkning, Häfte 2, fråga 4a, sid 5. N5PD108 (15=1) N5P 'F II/4A, temp markering 0 'Ej svar' /* Angivet värde Tillämpningsuppgift. Bildtolkning, Häfte 2, fråga 4b, sid 5 N5PD109 (17=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 21
22 variabel rec pos förklaring kodning sid 22 N5P 'F II/5A, vatten i fast form' 0 'Ej svar' 1 'Frysa vattnet' 2 'Kyla vattnet' 3 'Annat svar' Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga5a, sid 5. N5PD110 (2=1) N5P 'F II/5B, vatten i gasform' 0 'Ej svar' 1 'Koka vattnet' 2 'Värma/hetta vattnet' 3 'Annat svar' Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga5b, sid 5. N5PD111 (2=1) N5P 'F II/6, färggranna blommor' 0 'Ej svar' 1 'Allmänt omdöme' 2 'Glädje/nytta f mskn' 3 'Färgen gynnar växten' 4 'Kat 3 komb m 1 el 2' 5 'Övrigt' -9 'Frånvaro Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren kategoriserade av projektet. Häfte 2, fråga 6, sid 6. N5PD112 (2=1) (3=1) (4=1) N5P 'F II/7, maskrosfrö' 0 'Ej svar' 1 'Sprids lätt m vinden' 2 'Annat svar' Förklaringsuppgift. Svaren kategoriserade av projektet. Häfte 2, fråga 7, sid 6. N5PD113 N5P 'F II/8, plantförsök' 0 'Ej svar' 1 'blommor behöver ljus' 2 'blom behöver vatten' 3 'blom behöver näring' 4 'ljus, vatten, näring' 5 'Annat svar (fel)' Förklaringsuppgift. Svaren kategoriserade av projektet. Häfte 2, fråga 8, sid 6. N5PD114
23 N5P 'F II/9A, rita svamp' 0 'Ej svar' 1 'Endast ritat svamp' 2 'Svamp m mark delar' 3 'Svamp, några del mar' 4 'Annat svar' Tillämpningsuppgift. Rituppgift. Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga 9a, sid 7. N5PD115 (2=1) N5P 'F II/9B, svampsymboler' 0 'Ej svar' 1 '()=ätlig, ()=giftig' 2 '()=ätlig, ()=giftig' 3 '()=ätlig, ()=giftig' 4 'Text: ätlig/giftig' Kunskapsfråga: känna igen bilder. Flervalsfråga Häfte 2, fråga 9b, sid 7. N5PD116 (3=1) N5P 'F II/9C (A), ätlig svamp' 0 'Ej svar' 1 'Ätlig svamp' 2 'Icke ätlig svamp' Kunskapsfråga. Känna till fakta Häfte 2, fråga 9c, sid 7. N5PD117 N5P 'F II/9C (B), giftig svamp' 0 'Ej svar' 1 'Giftig svamp' 2 'Icke giftig svamp' Kunskapsfråga. Känna till fakta Häfte 2, fråga 9c, sid 7. N5PD118 N5P 'F II/9D, förvällning' 0 'Ej svar' 1 'Kokar' 2 'Torkar' 3 'Bryner' 4 'Lägger dem i vatten' 5 'Komb av kod 1-3' 6 'Annat svar' Kunskapsfråga. känna till fakta. 2, fråga9d, sid 7. N5PD119 (5=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 23
24 variabel rec pos förklaring kodning sid 24 N5P 'F II/10A, revlummer' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD120 (0=1) N5P 'F II/10A, kråkbär' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD121 (0=1) N5P 'F II/10A, petunia' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD122 N5P 'F II/10A, linnea' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD123 (0=1) N5P 'F II/10A, smörblomma' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD124 N5P 'F II/10A, ekorrbär' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD125 (0=1) N5P 'F II/10A, blåklint' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD126
25 N5P 'F II/10A, skogsstjärna' 0 'Ej markerat' 1 'Markerat' Kunskapsfråga. Känna till fakta. Häfte 2, fråga 10a, sid 8. N5PD127 (0=1) N5P 'F II/10B, myrstackar' 0 'Ej svar' 1 'myrstack åt söder' 2 'myrstack fel väderst' Kunskapsfråga:känna till fakta. 2, fråga10b, sid 8. N5PD128 (2=1) N5P 'F II/10B, lava(mossa' 0 'Ej svar' 1 'lava växer åt norr' 2 'lava fel väderstreck' Kunskapsfråga:känna till fakta. 2, fråga10b, sid 8. N5PD129 (2=1) N5P 'F II/10B, solens läge' 0 'Ej svar' 1 'Orientering eft sol' Kunskapsfråga:känna till fakta. 2, fråga10b, sid 8. N5PD130 N5P 'F II/10B, övrig orientering' 0 'Ej svar' 1 'Kompass' 2 'Orient eft havsljud' 3 'Orient eft trafik' 4 'Orient eft stjärnor' 5 'Annat svar' Kunskapsfråga:känna till fakta. 2, fråga10b, sid 8. N5PD131 (2=1) (4=1) N5P 'F II/10C, antal maträtter' 0 'Ej svar' 1 '1 korrekt maträtt' 2 '2 korrekta maträtter' 3 '3 korrekta maträtter' Tillämpningsuppgift; producera en lösning. Öppen fråga, svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga10c, sid 8. N5PD132 (3=1) Allmän lärarenkät åk 5 sid: 25
26 variabel rec pos förklaring kodning sid 26 N5P 'F II/10C, råvaror' 0 'Ej svar' 1 '1-3 ätbara råvaror' 2 '1-3 oätbara råvaror' 3 'Komb ätl /oätl råv' Kunskapsfråga, kategoriserad av projektet. Häfte 2, fråga10c, sid 8. N5P 'F II/11A, massaprocessen' 0 'Ej svar' 1 'Hela massaprocessen' 2 'Delar av massaproc' 3 'Beskr utrustningen' 4 'Annat svar' Tillämpningsuppgift; bildtolkning. Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema. Häfte 2, fråga11a, sid 9. N5PD134 (2=1) N5P 'F II/11B, skogsavfall' 0 'Ej svar' 1 'Förmultnar t jord' 2 'Förmultnar(ruttnar)' 3 'Bryts ner av bakt' 4 'Endast jord' 5 'Annat' Förklaringsfråga. Öppen fråga, svaren kategoriserade av projektet. Häfte 2, fråga 11b, sid 10. N5PD135 (2=1) (3=1) N5P 'F II/11C, återvinning' 0 'Ej svar' 1 '2-fler återv förslag' 2 '1 återv. förslag' 3 'Komb rätt/fel försl' 4 'Annat svar' Kunskapsuppgift, Svaren bedömda av läraren enl proj kat schema Häfte 2, fråga11c, sid 10. N5PD136 (2=1)
27 N5P 'F II/12, olja' 0 'Ej svar' 1 'Oljeförbr. miljskadl' 2 'Tillv div saker' 3 'Energrikt bränsle' 4 'Sv import 20 milj ton' 5 'Valt fler altern' Kunskapsintresse: prioriteringsuppgift Häfte 2, fråga12, sid 11. N5P 'Plankton' 0 'Ej svar 1 'Små vattendjur' 2 'Grov bräda' 3 'Himlakropp' 4 'Musikinstrument' Häfte 2, sid 12. N5PD138 N5P 'Nikotin' 0 'Ej svar' 1 'Näringsämne 2 'Alkoholsort' 3 'Ämne i tobak' 4 'Lösningsmedel' Häfte 2, sid 12. N5PD139 (3=1) N5P 'Lavin' 0 'Ej svar' 1 'Djur' 2 'Ismassa' 3 'Glidande snömassor' 4 'Flytande järnmalm' -9 'Frånvaro Häfte 2, sid 12. N5PD140 (3=1) N5P 'Reptiler' 0 'Ej svar' 1 'Ormar och ödlor' 2 'Fiskar och krabbdjur' 3 'Mossor och lavar' 4 'Spindlar och larver' -9 'Frånvaro Häfte 2, sid 12. N5PD141 Allmän lärarenkät åk 5 sid: 27
28 variabel rec pos förklaring kodning sid 28 N5P 'Klorofyll' 0 'Ej svar' 1 'Färgämne i blad' 2 'Färgämne i blommor' 3 'Färgämne i livsmedel' 4 'Färgämne i billack' -9 'Frånvaro Häfte 2, sid 12. N5PD142 N5P 'Dyner' 0 'Ej svar' 1 'Simhud' 2 'Drivor av sand' 3 'Sumpmark 4 'Havsvågor Häfte 2, sid 12. N5PD143 (2=1) N5P 'Flyghår' 0 'Ej svar' 1 'Fågelfjädrar' 2 'Hår hos insekter' 3 'Hår hos växter' 4 'Hår på frukter/frön' Häfte 2, sid 12. N5PD144 (4=1) N5P 'Drönare' 0 'Ej svar' 1 'Spindelhannar' 2 'Bihannar' 3 'Myrhannar' 4 'Mygghannar' Häfte 2, sid 12. N5PD145 (2=1) N5P 'Vakuum' 0 'Ej svar' 1 'Kaffe' 2 'Dammsugare' 3 'Aluminiumförpackning' 4 'Tomrum' Häfte 2, sid 12. N5PD146 (4=1)
29 N5P 'Turbin' 0 'Ej svar' 1 'Indisk huvudbonad' 2 'Uran-atom' 3 'Stav i reaktor' 4 'Roterande kolvar' Häfte 2, sid 12. N5PD147 (4=1) N5P 'Lättast' 0 'Ej svar 1 'Kust och hav' 2 'Vatten' 3 'Växter' 4 'Skogen' Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Svårast' 0 'Ej svar' 1 'Kust och hav' 2 'Vatten' 3 'Växter' 4 'Skogen' Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Roligast' 0 'Ej svar' 1 'Kust och hav' 2 'Vatten' 3 'Växter' 4 'Skogen' Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Tråkigast' 0 'Ej svar' 1 'Kust och hav' 2 'Vatten' 3 'Växter' 4 'Skogen' Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. Allmän lärarenkät åk 5 sid: 29
30 variabel rec pos förklaring kodning sid 30 N5P 'Läsa om natur' 0 'Ej svar' 1 'Ja' 2 'Nej' -9 'Frånvaro Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Läsa om teknik' 0 'Ej svar' 1 'Ja' 2 'Nej' -9 'Frånvaro Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Kemi el elektrolåda' 0 'Ej svar' 1 'Ja' 2 'Nej' -9 'Frånvaro Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5P 'Egna NO-Teknik böck' 0 'Ej svar' 1 'Ja' 2 'Nej' -9 'Frånvaro Enkätfråga, elevsvar registrerat Häfte 2, sid 14. N5PLBRSR 'Summa: Lantbruk' /* Summa 0-8 poäng Programberäknad summa N5PMLKSR 'Summa: Mjölk' /* Summa 0-4 poäng Programberäknad summa N5PELESR 'Summa: Elektricitet' /* Summa 0-5 poäng Programberäknad summa NA5DJNSR 'Summa: Djur och natur' /* Summa 0-4 poäng Programberäknad summa
31 N5POR1SR 'Summa: Ord 1' /* Summa 0-10 poäng Programberäknad summa N5PKOHSR 'Summa: Kust och hav' /* Summa 0-15 poäng Programberäknad summa N5PVATSR 'Summa: Vatten' /* Summa 0-4 poäng Programberäknad summa N5PVXTSR 'Summa: Växter' /* Summa 0-8 poäng Programberäknad summa N5PSKGSR 'Summa: Skogen' /* Summa 0-13 poäng Programberäknad summa N5POR2SR 'Summa: Ord 2' /* Summa 0-10 poäng Programberäknad summa N5PHF1SR 'Summa: Häfte 1' /* Summa 0-31 poäng Programberäknad summa N5PHF2SR 'Summa: Häfte 2' /* Summa 0-50 poäng Programberäknad summa N5PHF1SE 'Summa: Häfte 1 med skattning av saknat värde' /* Summa 0-31 poäng Programberäknad summa Imputation av saknat värde N5PHF2SE 'Summa: Häfte 2 med skattning av saknat värde' /* Summa 0-50 poäng Programberäknad summa Imputation av saknat värde N5POR1SE 'Summa: Ord 1 med skattning av saknat värde' /* Summa 0-10 poäng Programberäknad summa Imputation av saknat värde Allmän lärarenkät åk 5 sid: 31
32 variabel rec pos förklaring kodning sid 32 N5POR2SE 'Summa: Ord 2 med skattning av saknat värde' /* Summa 0-10 poäng Programberäknad summa Imputation av saknat värde N5PTOTSE 'Totalsumma av samtliga prov med/* Summa 0-81 poäng skattning av saknat värde' Programberäknad summa Imputation av saknat värde N5PTOTSR 'Totalsumma av samtliga prov' /* Summa 0-81 poäng Programberäknad summa
10. NATURORIENTERING ÅK 5
10. NATURORIENTERING ÅK 5 10.1. Elevhäfte 1 10.1.1. Lantbruk 1a. Här ser du två cirkeldiagram. Det ena visar hur stor del av befolkningen som arbetade inom olika näringsgrenar 1880 och det andra visar
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Jino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser
Våra naturresurser Människorna har i alla tider använt sig av naturen för att kunna överleva. Allting i naturen som vi kan använda eller ha nytta av kallas naturresurser eller naturtillgångar. Naturresurserna
Upptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Jordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.
VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Resilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP
5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 5, Energi NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR EGRPID
Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
ett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E1.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HGGRPID, FODAR, KHK,
HEMKUNSKAP åk 9 Elevenkät Databas: hk29e1.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E1.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HGGRPID, FODAR, KHK, H29E018 TO H29E053 variabel record position variabelförklaring
Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
ENGELSKA ÅK 5 Elevprov
ENGELSKA ÅK 5 Elevprov VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN MUNTL KEN1 E5E001 TO E5E044 E5P012 TO E5P019, E5P001 TO E5P011 E5PD012 TO E5PD019, E5PD001 TO E5PD011 E5P1CSR, E5P1BSR E5P020 TO E5P051, E5PD020
Allt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV
HEMKUNSKAP åk 9 Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning Databas: hk29e2.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HKGGRPID, FODAR, KHK, H29P501
Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för
Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Bakgrund: År 1. Hösttermin
Bakgrund: När jag inledde arbetet började jag med att klippa ut alla fyra ämnens (kemi, fysik, biologi och teknik) centrala innehåll i remsor. Därefter sorterade jag upp dom i olika teman och spred ut
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder.
DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder. GE en stödjande metod som hjälper till koncentration och
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT
- Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Människan och Naturen
Människan och Naturen Inledning/Syfte Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman Titta runt omkring dig så kommer du se en massa saker som tillverkats, en stol, en mobil eller kläder. Aldrig tidigare
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater