ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN ÅR 2000
|
|
- Martin Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN ÅR 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MÅLSÄTTNING VERKSAMHETSUTVECKLING INGÅNGSLÄGE SID STRUKTUR 1 PROCESS - tillgänglighet 1 - samarbete/samverkan 1 - behandlingsformer/åtgärder 2 - fortbildning 2 - kvalitetsarbete 3 RESULTAT Statistikuppgifter - diagnoser 10 i topp 3 - neurologiska sjukdomar 4 - frakturpatienter 4 - patientflöde 4 - besök och vårdepisoder 4 - behandling / vårdepisod 4 - patientgenomströmning 5 - väntetider 5 - återbud / uteblivna 6 - patientupplevd hälsa EQ 5D 6 - kund/ process/ utveckling /medarbetarperspektiv 6 - Smärtrehabteamet 7 Bilagor: 1. tjänster,produktionsstatistik 2. besökstatistik /ålder och kön 3. diagnospanorama 4. patientflöde/remissinstanser 5. EQ 5D Hageby, Skärblacka,Kolmården och Söderköping (Samtliga bilagor kan beställas på telefon )
2 PRIMAGRUPPEN VERKSAMHETSBESKRIVNING 2000 MÅLSÄTTNING - hög kvalite i den sjukgymnastiska behandlingen - resurser satsas på patienter, som har bäst nytta av sjukgymnastik utifrån medicinskt behov. - acceptabel tillgänglighet - fortsatt utveckling av vårdkedjor och samverkan - systematisk kvalitetsutveckling SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Antalet besök är i stort sett samma som föregående år. Hembesöken har ökat för neurologiska patienter likaså antalet behandlingar från ortopedkliniken. Konsekvensen blir att vårdcentralernas egna patienter får vänta allt längre. För att hålla en hög kvalite i den sjukgymnastiska behandlingen är vår omfattande fortbildning en avgörande faktor. Samverkan med andra aktörer utvecklas ständigt genom både formella och informella möten. Närsjukvårdskliniken har tillkommit som ny samarbetspartner under året. I vårt systematiska kvalitetsarbete enligt SFAMQ (Habo) deltar all personal och kvalitetstänkandet är väl integrerat i den dagliga verksamheten. Under året har Hälsoenkät EQ-5D används för utvärdering av patientupplevd hälsa. En länsövergripande arbetsgrupp har formulerat en gemensam basplatta för uppföljning av sjukgymnastik i primärvården. Tillgängligheten är ett stort problem för oprioriterade patienter, särskilt i centrala Norrköping. Trots tuffa prioriteringar och effektivisering,måste vi konstatera att behovet är större än vad vi klarar för att hålla tillgängligheten på en acceptabel nivå. Nuvarande ersättningsmodell skapar problem.vi gick även år 2000 i taket vid halvårsskiftet Primagruppen ersätts för ca besök, men bokslutet visar besök. Modellen påverkar varken volym eller innehåll. UTVECKLING Alltfler kliniker på ViN minskar sin polikliniska behandling och vill att primärvården tar hand om patienterna istället. Resurserna är begränsade och problemet måste lyftas på högre nivå. Behovet av ökade insatser inom neurologiområdet är stort i östra länsdelen. Primagruppen satsar på utökade lokaler för neurologisk behandling och är i behov av ytterligare neurogymnast. INGÅNGSLÄGE Årets resultat slutar på tkr. Det egna kapitalet slutar på 400 tkr innebär ett snålt år för att minska kostnaden. Norrköping Eva Lundqvist Verksamhetschef
3 STRUKTUR Primagruppen är en produktionsenhet, som ansvarar för primärvårdens sjukgymnastik i Norrköping, Söderköping och Valdemarsviks kommuner. Den geografiska spridningen är stor och omfattar enheterna Hageby, Skärblacka, Kolmården, Vikbolandet, Söderköping och Valdemarsvik. Samtliga enheter är lokaliserade till vårdcentraler.verksamhetschefen har det övergripande ansvaret och för den dagliga verksamheten ansvarar 1:e sjukgymnast på respektive enhet. Primagruppen har en kvalitetssamordnare, med ansvar för verksamhetens kvalitetsarbete. Primagruppen har 32 anställda, exkl. Smärtrehabteamet,fördelade på 30.5 tjänster from år (Bil.1) I Primagruppens organisation ingår Smärtrehabteamet sedan Det är en samfinansierad enhet mellan försäkringskassan och primärvården och består av 2 arbetsterapeuter, 1 sjukgymnast och 1 kurator. Psykologresurs finns genom tjänsteköpsavtal. Enheten riktas mot patienter med komplex och långvarig smärtproblematik. Observera att verksamheten beskrivs under egen rubrik och enhetens statistikuppgifter ingår inte i Primagruppens redovisning. Besöken i Primagruppen är fördelade på 67% kvinnor och 33 % män. Vanligast förekommande är åldrarna år. Andelen besök i åldern över 75 år är 10.6 %. (Bil.2) Innehållet i verksamheten regleras genom avtal med Hälso - och sjukvårdens beställarnämnd. Dokumentation i datajournal sker på samtliga enheter. PROCESS TILLGÄNGLIGHET På samtliga enheter motsvarar öppettiderna vanlig kontorstid ofta från Möjlighet till kvällstider finns. Primagruppen har telefontid som sammanfaller med öppettiderna. Tidbokning varierar mellan enheterna. Vanligtvis hela dagen i ytterområden medan centrala Norrköping har tidbokning 2 timmar fm och 2 timmar em. Akuta tider finns på samtliga enheter. Ingen enhet har stängt under sommaren. Väntetiden för akuta patienter är enligt målsättningen 1-3 dagar, vilket vi i stort sett klarat på samtliga enheter. Förturspatienter har framförallt i Norrköping fått vänta längre än 1 vecka. Väntetiden för oprioriterade patienter är enligt målsättning 4 8 veckor. Tillgängligheten är klart otillfredsställande.trycket är störst i centrala Norrköping där väntetiden under år 2000 varit veckor. (se stapeldiagram under Resultat ) SAMARBETE/SAMVERKAN Målsättningen att utveckla samarbetet sker i möten med kollegor inom kommunen och sjukhus och pågår ständigt.gemensamma rutiner och avgränsning av uppgifter revideras fortlöpande för ett optimalt omhändertagande i vårdkedjan. Närsjukvårdskliniken ViN är en ny samarbetspartner för framförallt Primagruppens neurosjukgymnaster. Verksamhetschefen medverkar i olika samverkansgrupper/styrgrupper dels mellan kommun och landsting dels mellan primärvård och sjukhuskliniker. Verksamhetschefen ingår även i Primärvårdens centrala Q-råd och i det av HU nystartade Praktikplatsutskottet. Primagruppen i Vikbolandet och Skärblacka deltar regelbundet i hälsorådet. Kolmården deltar sporadiskt.
4 Samverkan med Försäkringskassan sker i Valdemarsvik och Vikbolandet genom att sjukgymnast alltid deltar i träffarna. BEHANDLINGSFORMER/ÅTGÄRDER Individuell sjukgymnastikbehandling är den vanligaste behandlingsformen. En stor del av patienterna ca 22 % får träning i någon form. Endast råd/regim får ca 15 %. Gruppbehandling består av Basal kroppskännedom och har minskat från 605 besök 1999 till 199 besök Den individuella behandlingen har istället ökat med nästan det dubbla. Hembesöken har totalt sett inte ökat sedan förra året. Hagebyenhetens hembesök har dock ökat med 20 %. Centrala Norrköping har 78 % av antalet hembesök. Hembesöken riktar sig nu främst till patienter med neurologiska diagnoser, som har svårt att klara det egna boendet vid utskrivning från sjukhuset. FORTBILDNING 2000 Baskompetens: Mc Kenzie och Akupunktur ingår i basen. Sju sjukgymnaster har under året erbjudits fortbildning inom dessa områden. Samtliga Primagruppens akupunkturgymnaster (20 st) har deltagit i Avancerad akupunkturkurs för smärtlindring under tre dagar. (Thomas Lundeberg KS) Neurolog-gymnasterna har deltagit i: Dystonikurs teori och praktik. Neurodagar Neuroorthoser. Fördjupning: Inom området basalkroppskännedom har en sjukgymnast utbildats i sk. Bas-skala. Övrigt: Ryggbesvär /behandling (4) Allmän medicinskt centrum har anordnat stresshanteringsdag,whiplash och nervmobilisering. Fou kurs 10 p. för två sjukgymnaster En sjukgymnast har avslutat sin utbildning till IT resursperson. Arbetsledarutbildning för en sjukgymnast. Fyra sjukgymnaster ha tagit del av Olivia projektet Föreläsning Social kompetens (23 st) Kongresser: Akupunkturkongress (1) Mc Kenziedagar (1) OMT kongress (1) Kvalitetskonferens (1) Ryggsymposium SBU (4) Ortopedmedicinska dagar (5) Primagruppens interna fortbildningsprogram har fokuserat på Mc Kenziemetoden, stabiliseringsträning, armbåge /hand, idrottsskador och kongressrapportering.
5 KVALITETSARBETE 2000 Primagruppen använder, sedan några år tillbaka, Habo-modellen för att få struktur i kvalitetsarbetet. Kvalitetsplanen läggs från september till augusti, därmed har två olika planer varit aktuella under året. Arbetet har till stor del handlat om tillgänglighet, då främst telefontillgänglighet och väntetid. När det gäller telefontillgängligheten når vi efter några förändringar upp till målet, d.v.s. att % når oss per telefon. Väntetiden har vi arbetat med utifrån flera olika perspektiv, dels genom återkommande mätningar för att följa utvecklingen och dels genom diverse åtgärder som på sikt skulle kunna påverka väntetiden. De åtgärder som hittills varit aktuella är förändring av tidboknings-systemet, ökad tonvikt på rådgivning med bl.a. utarbetande av gemensamt rådgivnings-formulär för akuta ländryggar, revidering av prioriteringslista och dokumentation över vad som ska hanteras av undersköterska resp. sjukgymnast. Vi har dessutom: # omarbetat delar av vår manual för journalföring # dokumenterat hur symtom på stress bör hanteras i organisationen # omarbetat vår patientinformationsbroschyr # gjort sammanställning av olika utvärderingsinstrument # infört faddersystem för nyanställda # reviderat vårt whiplashprogram. RESULTAT STATISTIKUPPGIFTER De 10 vanligaste diagnoserna står för 48 % av besöken: Lumbago behandlingar 365 patienter Ryggvärk UNS Myalgi Frakturer/Postopererade Cervikalgi Lumbago -ischias Whiplash Impingementsyndrom Stroke Cervikobrakialt syndrom Kommentar: de vanligaste diagnoserna är ungefär samma som 1999.Ny diagnosgrupp är frakturer/ postopererade, som ligger på fjärde plats i årets rankinglistan. Fullständig diagnoslista (bil.3) Patientgrupper med neurologiska sjukdomar Om vi räknar samman samtliga neurologiska diagnoser hamnar dessa på 4:de plats i diagnoslistan. (1999 5:te plats) Frakturpatienter. Antalet frakturpatienter har ökat med ca 100 patienter. PATIENTFLÖDE Varifrån kommer våra patienter? ( Bil.4)
6 # direkt till sjukgymnast utan läkarkontakt 32.7 % 27.0% 27.2% 29.0% # utan remiss med läkarkontakt # från landstingets VC Summa: # från privata läkare # från ViN # från FHV Kommentar: Från landstingets vårdcentraler 2000 inkluderas utan remiss med läkarkontakt samt hänvisning från annan vårdgivare än läkare. Fler patienter har hänvisats från ViN. Antalet patienter har inte ökat i samma utsträckning som antalet behandlingar. Tolkningen är att patienterna skickas hem tidigare och behöver fler insatser under längre tid.vårdtyngden har således ökat. Särskilt märkbart är detta i Hageby, Skärblacka, Kolmården och Söderköping. ÖKNING Ortopedbehandling Medicinbehandling Hageby 22 % 60 % Skärblacka % Kolmården 100 % - Söderköping 65 % 110% Totala antalet besök uppgår till varav 322 är hembesök Bil.1 Frikortspatienter uppgår till 46 % Vårdepisoder (behandlingsserier) 2000 registrerades påbörjade episoder. Antal behandlingar / vårdepisod: 2000 är genomsnittet 6,04 behandlingar. Patientgenomströmning, dvs de antal unika personer som har fått behandling: personer Kommentar : personer har under året fått behandling. Av dessa har 269 påbörjat sin behandling 1999.(5.8 %) En nedgång från förra året (11.1%) Av de som påbörjat behandlingen 2000 har 16.8 % (714 pat.) fått mer än en behandlingsserie under de senaste 12 månaderna.
7 Väntetid oprioriterade patienter veckor/kvartal år :a kvart 2:a kvart 3:e kvart 4:e kvart Hageby Skärblack Kolmård Vikboland Söderköp Viken Kommentar: Under året har väntetiden varit som max 16 veckor i centrala Norrköping.. Akuta och förturspatienter har vi kunnat erbjuda behandling inom rimlig tid enligt målsättningen. ÅTERBUD / UTEBLIVNA BESÖK Återbud Uteblivna Hageby Skärblacka Kolmården Vikbolandet Söderköping Valdemarsvik PATIENTUPPLEVD HÄLSA Under året har samtliga patienter skattat sin upplevda hälsa före och efter behandling enligt EQ 5D Hälsoenkät. Exkl. patienter är de under 18 år, patienter med språksvårigheter och de som endast fått en behandling. Enkäten omfattar ett antal frågor kring specifika problem och upplevd total hälsa.resultatet kan sökas ut på gruppnivå och utifrån olika variabler ex. diagnos, ålder, kön m.fl. (enkäten finns i bil.5 och ex. på resultat från 3 enheter presenteras i bil. 6 ) KUND /MEDBORGARPERSPEKTIV 75 % av Primagruppens verksamhet presenteras för befolkningen via egen hemsida och www adress. PROCESSPERSPEKTIV 100 % av verksamheten har förbättningsplan för väntetider. 100 % rutiner för avvikelserapportering UTVECKLINGSPERSPEKTIV 100 % av verksamheten har mål och planer för kvalitetsarbete och metodutveckling
8 MEDARBETARPERSPEKTIV 82 % har under året haft PoU-samtal 50 % har individuell kompetensutvecklingsplan 90 % av medarbetarna är nöjda /motiverade enligt Lt:s personalenkät SMÄRTREHABTEAMET ÅR 2000 Målgruppen är individer i arbetsför ålder med komplex och långvarig smärtproblematik. Målsättningen är att förkorta sjukskrivningen. Besöksstatistik Antalet unika personer har under året uppgått till 205 st som erhållit besök. Kvinnorna står för 74 % av besöken. Vanligaste åldersgruppen är år, som förbrukar ca 40 % av besöken.(bil. 2) Antalet ärenden till teamet från vårdcentralerna i Norrköpings kommun har uppgått till 123 st: Kungsgatan 27 Kneippengruppen 26 Sandbyhov 20 Såpkullen 11 Kolmården 9 Hageby 8 Åby 8 Vikbolandet 6 Skärblacka 5 Väven 3 Teamet har behandlat 96 patientärenden eftersom 27 ärenden lämnats utan åtgärd. Därutöver har Försäkringskassan hänvisat 14 ärenden,som teamet varit delaktigt i. En av arbetsterapeuterna utför funktionsutredningar för Försäkringskassans räkning och dessa har uppgått till 70 st. Vanligaste diagnoser antal patienter antal behandlingar Smärta Myalgi Cervikobrach. syndrom Ryggvärk UNS Cervikalgi Ångest,depr,stressreak Åtgärder # funktionsutredningar 101 # rehabkurs 40 # punktinsatser 97 # bassäng 228 # arbetsplatsbesök 110 Sammanställt av Eva Lundqvist Verksamhetschef
9
ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001 SID MÅLSÄTTNING VERKSAMHETSUTVECKLING INGÅNGSLÄGE STRUKTUR 1 PROCESS - tillgänglighet 1 - samarbete/samverkan 1 - behandlingsformer/åtgärder 2 - fortbildning
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Multimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Uppdrag för sjukgymnastik i öppenvård
Sidan 1 av 7 Gråmarkerat justeras i varje avtal Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns Uppdrag för sjukgymnastik i öppenvård 1 Omfattning n åtar sig att tillhandahålla sjukgymnastiska
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Inkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Projekt Tidig Samverkan
Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning. Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson
Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson Tillgänglig primärvård För ökad kunskap och stöd för verksamhetsutveckling Vad följer vi idag i primärvård 40 miljoner
Länsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Patientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Neuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Uppföljning 2014-03-21 Eveo AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140321 Granskare: Metod: Webbenkät, inntervju, granskning av rutiner genomgförandeplaner och socialdokumentation. Företagets representanter: Kayhan Utkutug,
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 2014 Remissfrihet
MEDBORGARPANELEN 214 Rapport 6 Remissfrihet? MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 214 Remissfrihet Enkät nummer sex är nu slutförd Erfarenheter från andra landsting har visat att införande av remissfrihet har
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda
Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004
Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning
Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.
Bra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Förslag till sjukskrivningspolicy
Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)
Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS) Kaj Ekvall och Anne Snis 6 november 2018 SRS Stöd för rätt sjukskrivning; Ett nationellt initiativ till ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården: Syfte: upptäcka individer
Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl
005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,
Likvärdig hälso- och sjukvård?
Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Område Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS
Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET
VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Primärvården Inkomna klagomål 201 8
Patientnämndernas kansli Västra Götalandsregionen 2019-02-28 Diarienummer: PNÖ 2018-00033,PNV 2018-00034, PNS 2018-00034, PNN 2018-00048, PNG 2018-00034 Primärvården Inkomna klagomål 201 8 Rapport patientnämndernas
ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Interprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2