Center till stö d fö r å terhå mtning

Transkript

1 Center till stö d fö r å terhå mtning Rapport från projektåret 2015 Arpad Andersson, Elisabeth Magnusson och Mia Nordlund Region Jönköpings län kommunal utveckling, FoUrum Jönköping

2

3 1. Sammanfattning Syftet med projektet Center till stöd för återhämtning (CÅH) är att undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, peers, används som resurs och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning. Projektiden löper CÅH har under sitt projektår undersökt om behov finns enligt projektets uppdrag genom att skapa den plats projektet ska undersöka. Projektledarna började med att ställa iordning en utbildningslokal och ett kontor i Sannahuset, Vätternäs. Arbetet fortsatte med en behovsinventering hos personal och personer med egen erfarenhet genom fokusgrupper. Därefter omvärldsanalys med flera studiebesök i Uppsala, Stockholm och Blekinge. Ett uppdrag var att använda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som resurs och medskapare. CÅH har genomfört fyra olika utbildningar inom återhämtning.vid två av dem har CÅH haft peers som värdinnor vars ansvarsområde varit catering, servering och städ. Två av utbildningarna har skapats av peers vilka riktas till personer med egen erfarenhet samt personal. Nätverksarbetet började ta fart. CÅH besökte kommuner i länet och bjöd in andra projekt och verksamheter med närliggande verksamhetsområde till Sannahuset. Projektet fick i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan möjlighet att utbilda peers i en samtalsledarutbildning. Denna roll användes i samband med utveckling av studiecirkelverksamhet CÅH genomförde. Annan samverkan är det så kallade Skavlansamtalet och Källarn 1. Dessa aktiviteter var även viktiga delar i utvecklingen av samverkan med länet och regionen. För att nå ut med information skapade vi ett enyhetsbrev för utskick en gång i månaden. I samband med det behövdes ett lättarbetat och aktivt kontaktregister. Under projektåret har det visat sig att behovet, intresset och drivkraften finns för att skapa en fysisk plats, en arena och en kompetensplattform. Projektet har bidragit till att information kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt och viljan att kvalitetssäkra kompetensen, hos personal och personer med egen erfarenhet, har ökat.

4

5 Innehåll Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... iii Innehåll... v 2. Bakgrund till projektet Relevans Lärande som återhämtningsverktyg Definitioner Projektets syfte Metod och genomförande Behovsinventering; möten och fokusgrupper Omvärldsanalys/Studieresor Samverkan Länskontakter och aktiviteter Föredrag och information Utbildningar på CÅH Diskussion Slutsats Referenser... 23

6

7 2. Bakgrund till projektet Under ett flertal år har länet utvecklat former för att använda egenerfarna som resurs i ett återhämtningsinriktat arbete. De grupper som ligger närmast att tänka på är Dialogutbildare, Attitydambassadörer, Återhämtningsombud och BISAM. Resultatet av projekt som utbildar egenerfarna och sprider återhämtningsbegreppet ut i psykiatriska verksamheter och personalutbildningar är ett långsamt paradigmskifte från omhändertagande vårdmöten till ett mer relationsbaserat medskapande inom psykiatrin. Genom utbyte med Italienska Trento och deras verksamhet samt influenser från Engelska Recovery Colleges (Centre for Mental Health) har länet tagit till sig den positiva utveckling det innebär med UFE och Peer-support - egenerfarnas kunskap och stöd i en återhämtningsprocess. ( Center till stöd för återhämtning (CÅH) är inspirerat av Recovery Colleges där man har ett pedagogiskt perspektiv som hjälper människor att utveckla sina resurser och färdigheter. Istället för att helt kopiera Recovery Colleges har projektet valt att under frihet arbeta under det beprövade konceptet. Idéerna om att använda Recovery Colleges är tidigare beskrivet inom länet. (Förslag på organisation av Hjärnkoll, ) Projektet är ett komplement till andra projekt inom en återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län och arbetet för ökad brukarmedverkan/inflytande vilket bedrivs inom länet. 2.1 Relevans En viktig del i arbetet med ett Center till stöd för återhämtning är att skapa jämlika strukturer mellan personal och egenerfarna. Medskapande är en central del och brukarmedverkan handlar om att använda sina erfarenheter samt delta i gemensamma beslutsprocesser på centret. Många av dagens välinformerade och välutbildade medborgare vill ha ökade valmöjligheter och vara med och påverka utformningen av de tjänster de ska ta del av. Samtidigt läggs ett allt större fokus på vad välfärdstjänsterna faktiskt ger för resultat för den enskilde och vilken kvalitet välfärdstjänsterna har haft. Detta sätter konkret patientens/brukarens situation och upplevelse i centrum. (Positionspapper Patient och brukarmedverkan. SKL, 2010) Ett långsiktigt arbete handlar om att bygga upp strukturer som strategiskt arbetar för målen som sätts upp i verksamheten på Center till stöd för återhämtning. En central del av projektet handlar om bemötande, delaktighet och inflytande. (PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa ) För personer som ännu inte sökt psykiatrisk vård ska det vara möjligt att söka information och stöd på Center till stöd för återhämtning utanför den ordinarie psykiatriska verksamheten. För de som blivit utskrivna och lämnat den professionella vården kan Center till stöd för återhämtning vara en kanal in till vidare kunskap om sin återhämtning. 1

8 2.2 Lärande som återhämtningsverktyg Inspirationskällor som Recovery college försöker CÅH omsätta till svenska traditioner för lärande som utvecklande återhämtningsverktyg. Här tittar CÅH särskilt på studiecirkelverksamheter med peers som cirkelledare och har i dessa sammanhang ett konstruktivt utbyte med Studieförbundet Vuxenskolan. Peers är både kursledare och sammansättare av kursinnehåll. Ett pedagogiskt perspektiv där peers är medskapande och resurser inom återhämtningsinriktade insatser ger offentliga sektorn möjlighet att erbjuda ett bredare utbud till människor som är i behov av en egenutveckling för sin väg tillbaka från psykisk ohälsa. I arbetet med att utveckla återhämtningsombud finns peers som resurser för att skapa en samtalsgrupp med personer som vill ha verktyg för att bli bättre rustade för sina uppdrag. Denna samtalsgrupp har syftet att ge gruppen möjlighet att fördjupa sig i ämnet återhämtning och dela erfarenheter med varandra. Där tangerar den metoderna självhjälpsgrupp och studiecirkel. Bägge dessa metoder är användbara inom ett Center till stöd för återhämtning och nedan görs en jämförelse med dessa. Studiecirkeln Oscar Olsson räknas som studiecirkelns fader i Sverige. Traditionerna sträcker sig tillbaka till 1902 då man från studiekurser i Lund utvecklade dessa vidare. Han ville uppmuntra det fria samtalet genom att avskaffa traditionella lärarledda lektioner och istället använda sig av gruppdynamiken i den demokratiska studiecirkeln. Här har alla i den ursprungliga formen samma ställning, inklusive studieledaren, att påverka innehållet och styra bildningsarbetet. Studiecirkeln leds av en studieledare/cirkelledare vars främsta egenskaper är att vara en god organisatör och vänsäll, dvs. vara en god kamrat i gruppen. (Törnqvist, 2002) Denna ursprungliga tanke ligger kvar i den mesta studiecirkelverksamhet som bedrivs i Sverige även idag. Även om former för lärande har ändrats och modifierats, så har studiecirkeln en mycket demokratisk prägel där det ses som viktigt att man lär och utvecklas tillsammans i en gruppdynamik. Deltagare uppskattar formen för dess gemenskap med andra, den tvåsidiga kommunikationen, det gemensamma intresset och studiecirkelformens otvungna arbetsform. Den uppmuntrar fria diskussioner och är en träffpunkt för social samvaro. (Gougoulakis, 2001) Studiecirkelledarens roll är fortfarande likt ursprunget. Man ser ledarrollen som sammanhållande mer än en lärande. Det är ofta upp till gruppdynamiken vilken karaktär studiecirkeln får. Även om det oftast används någon form av studiematerial är det även här centralt att det inom gruppen skapas en konsensus om hur man vill utvecklas i gruppen. Det finns en förtröstan på individernas egna resurser och intresse till lärande. Självhjälpsgrupper I en självhjälpsgrupp träffas människor som befinner sig i en likartad livssituation. Gruppen speglar sig med hjälp av varandras erfarenheter. I Sverige satte den moderna självhjälpsgrupp rörelsen igång på talet genom kyrkan och nykterhetsrörelsen. Internationellt var det under dessa årtionden även många rörelser inom kvinnorätt och medborgarrätt som förenade människors intressen. 2

9 I dag har man självhjälpsgrupper inom en mängd skiftande områden, men det gemensamma för alla är att en grupp människor förenas i ett ömsesidigt ämne där man har behov av att prata med människor med liknande erfarenheter. Grupperna bygger på att man inom gruppen har ett bra samtalsklimat med stor respekt för varandras livserfarenheter. Man sätter ofta upp samtalsregler som syftar till att skapa ett bra klimat och ge ömsesidigt utrymme för alla i gruppen att komma till tals. Delaktighet och lyhördhet är viktiga ingredienser för att grupperna ska hållas vid liv. En sådan grupp kan träffas regelbundet under ganska obegränsad tid. Är oftast bestående av samma medlemmar som under tiden lär känna varandra och där det därför kan bli svårt att ta in nya inom gruppen. Självhjälpsgrupper upplöses i regel då gruppsammansättningen inte fungerar. Ofta startas självhjälpsgrupperna av en igångsättare som hjälper till att skapa samtalsregler och får gruppen att lära känna varandra samt öppnar upp för bra samtal. Tanken därefter är att gruppen ska leva sitt eget liv, men erfarenheter visar även att ibland kan ledare gå in och fortsätta stötta grupper. 2.3 Definitioner Återhämtning "Återhämtning är en process, en attityd, ett sätt att leva och möta livets utmaningar. Det är inte en linjär process. I perioder är vår riktning märklig, vi misslyckas, glider tillbaka, samlar nya krafter och kommer igen. Det handlar om att återskapa integriteten, en ny omvärderad bild av sig själv och en ny mening bortom funktionshindrets begränsningar." (Patricia Deegan, 1988) Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller metod för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats som kan erbjudas eller en åtgärd som kan rymmas i en vårdplan. (Bogarve, Ershammar m.fl. 2012) Medskapande Aktivt medskapande, brukar- och patientmedverkan eller det engelska uttrycket Co-production är några av de begrepp som används för att beskriva en allt mer växande ambition att ge större inflytande till brukare, patienter och anhöriga i planering för och i genomförande av en offentlig tjänst. Det handlar om att systematiskt ta tillvara erfarenhetskunskap och synpunkter. När man gör det ändras relationen mellan brukare och de professionella, det skapas en annan maktbalans. (SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare. ) Medskapande är när man skapar något ihop, tillsammans. (BISAM Jönköping, Medskapande verksamheter, 2014) Recovery Colleges Innebär ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin vård och behandling. 3

10 Peer support Peer support arbetare (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar med sig av personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. Peers för CÅH Uttrycket Peers kommer ursprungligen från den engelska formuleringen med betydelsen att personer är jämlika, jämbördiga vad gäller ex. ålder, utbildning, social tillhörighet, gruppsammanhang etc. Inom Center till stöd för Återhämtning avses personer med egenerarenhet av psykiskohälsa som gått utbildning till samt har uppdrag som återhämtningsombud, dialogutbildare och/eller attitydambassadör. Återhämtningsombud Återhämtningsombud (ÅH-ombud) är personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa samt personal inom psykiatriska kliniken i Jönköping och socialpsykiatrin i Jönköpings Kommun samt Habo och Mullsjö kommuner. Skall bidra till att stärka brukarnas inflytande över sin livssituation genom ett förändrat förhållningssätt mellan brukare och personal. Det främsta syftet är att sprida kunskap om ett återhämtningsinriktat arbetssätt, informera om vad återhämtning är, bidra till att förändra attityder till psykisk ohälsa. Uppdragsgivare Strategigrupp-psykiatri i enlighet med uppdragshandling daterad Har gått utbildning i Återhämtningsinriktat arbetssätt. (utbildare FoUrum Jönköping) Dialogutbildare Person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Utbildar inom kommun och region i Jönköpings län. Syftar till att skapa en bättre dialog mellan patienter/brukare och personal. Har gått utbildning för att bli dialogutbildare. (Utbildare Region Skåne) Attitydambassadörer Person med egen erfarenhet av psykiskohälsa. Kan bokas för föreläsningar inom länet. Mål att öka allmänhetens kunskap, förbättra attityder och motverka diskriminerande beteende gentemot personer med psykisk ohälsa. Har gått utbildning till attitydambassadör. (Utbildare Hjärnkoll) BISAM Utvecklades i Sverige under Nationell psykiatrisamordnings inflytandeprojekt fram till Idag finns BISAM, Brukarinflytandesamordnare, på flera orter med både Kommunala och Landstingshuvudmän. Man har sina starkaste fästen i Region Skåne och inom Stockholms psykiatri. Samordnarna är en blandning av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och personal från psykiatriområdena. Huvudsakligen arbetar BISAM med inflytandefrågor på sina respektive ställen. Arbetsmetoderna kan se olika ut men kan handla om patientforum, utvecklingsgrupper, utbildning, studiecirklar, brukarråd, brukarrevisioner och liknande aktiviteter som stärker brukares möjligheter till delaktighet och påverkan på de platser man vistas på. 4

11 Trento och UFE Italienska gemenskapens psykiatri grundades 1978 när man stängde mentalsjukhusen och öppnade regional psykiatrisk hälsovård. Psykiatrisk hälsoservice i Trento arbetar med en integrerad psykiatri där en av de viktigaste delarna är UFE, som startade UFE, Expert users and family members, är alla med egen erfarenhet och deras familjemedlemmar som fått kunskap baserat på erfarenhet som tillåter dem att tillhandahålla tjänster vid sidan av de professionella. (Mental Health Service of Trento. Närstående Förutom anhöriga kan närstående till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara föreningskontakter, vänner eller andra personliga kontakter som utifrån individens perspektiv anses vara den eller de som står närmast. 2.4 Projektets syfte Undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa används som resurs och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning. 3. Metod och genomförande För projektets syfte att undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysiskplats en arena och kompetensplattform har det varit naturligt att använda en undersökande metod där projektet undersökt, prövat och utvärderat olika tillvägagångssätt. Projektet började med att inreda en fungerande arbetsplats på Sannahuset, Vättersnäs, Huskvarna. I Sannahuset fanns möjlighet att inreda både kontor och utbildningslokal. Under projektåret har det genomförts behovsinventeringar, omvärldsanalyser, föredrag och utbildningar. Projektet har utformat ett koncept för information om återhämtning och psykisk ohälsa under arbetsnamnet Skavlansamtal om ämnen som berör. Vi har också haft möten, diskussioner och nätverkande med personal inom kommun och region psykiatri vars arbetsområde ligger inom projektets målgrupp. Projektet har skapat ett månatligt e-nyhetsbrev. Information om verksamheten finns på kommunens intranät. Ett lättarbetat aktivt kontaktregister har utformats. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har deltagit som resurser och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning. Projektet har genomfört arrangemang och haft utbyte med fem av länets 13 kommuner. 3.1 Behovsinventering; möten och fokusgrupper Kontakter har tagits med flertalet personer inom verksamheter och organisationer med angränsande målgruppsområden som ex anhörigkonsulent, utbildningsledare, vårdenhetschef för psykiatrimottagningen, NP-teamet, personliga ombud, Enter och IPS-verksamhet för att skapa en bild av hur behovet inom olika områden ser ut och hur ett CÅH kan tillmötesgå dessa. Vid dessa möten har det genomgående givits uttryck för att det slag av verksamhet CÅH ämnar undersöka och motivera såväl saknas som behövs. Det som särskilt läggs tryck på är att det 5

12 saknas en kanal där målgruppen kan finna samlad information från närliggande verksamheter om vad som finns att tillgå, öppettider, aktiviteter mm. Ett annat behov som lyfts är möjligheten att få stöd och hjälp i kontaktar med myndigheter, riktade utbildningar till personal och egenerfarna samt att få träffa peers. Mötet med förbundschef för Finnveden Samordningsförbund och Södra Vätterbygdens samordningsförbund har lett till en inbjudan att berätta om projektet tillsammans med projektledare för En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län vid ett frukostmöte 21 januari Fokusgrupper Två fokusgrupper med egenerfarna, totalt 12 deltagare och Två fokusgrupper med personal, totalt 16 deltagare och Projektet har som en del i en behovsinventering genomfört fyra fokusgrupper där syftet varit att få in tankar och idéer som kan ligga till grund för hur ett center till stöd för återhämtning kan utvecklas. För att få svar på de frågor projektet önskar har vi sett det som nödvändigt att deltagarna i fokusgrupperna bör vara insatta i begreppet återhämtning. För detta ändamål är urvalet för fokusgrupperna personer som gått utbildning i återhämtningsinriktat arbetsätt och/eller dialogutbildning samt attitydambassadörs utbildning. Två av grupperna har bestått av personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som dels använder verksamheter inom psykiatrin men även har roller som resurspersoner/peers inom psykiatrin. Dessa roller kan t.ex. vara attitydambassadörer, BISAM, återhämtningsombud eller dialogutbildare. Det deltog sex personer i varje fokusgrupp, sammanlagt tolv personer. Två grupper har bestått av personal inom region- och kommunpsykiatrin där huvudparten är återhämtningsombud. I ena fokusgruppen deltog nio personer, i den andra deltog sju personer, sammanlagt sexton personer. Under hösten försökte CÅH komplettera fokusgrupperna med att erbjuda föreningarna att delta men lyckades inte få ihop en tillräckligt stor grupp för att genomföra det samtalet. Samtliga fyra fokusgrupper har haft samma tre huvudfrågor att samtala kring. Till varje huvudfråga har deltagarna efter en sammanfattning analyserat risker och möjligheter med ämnena och innehållet man diskuterat. En projektledare har drivit samtalet och en annan projektledare har fört anteckningar och sammanfattat samtalet. Samtalen har varit 2 timmar långa inklusive introduktion och varje ämne har uttömts innan samtalsledaren har gått vidare till nästa huvudfråga. Med hänsyn till ev. scheman förlades de två personalgrupperna på både för- och eftermiddags tid. Samtliga fokusgrupper har genomförts på CÅH lokaler i Sannahuset, Vättersnäs. Svaren från de olika fokusgrupperna redovisas nedan under respektive frågeställning numrerad med 1-3. I texten nedan används begreppet professionella om personal från kommun och region. 6

13 1. På vilket sätt kan egenerfarnas resurser och erfarenheter användas i ett center till stöd för återhämtning? Att kunna ta del av andras erfarenhet. Inge hopp. Mentorer. Peers kan utbilda personal, anhöriga och andra egenerfarna. Peers blir bärbare av information och kan hjälpa andra vidare, blir som en länk mellan sjukvård och samhällets stödfunktioner. En vinst i att man som peer blir delaktig i samhället. Samtliga grupper anser att det viktigt att man som peer kan stödja varandra i arbetet exempelvis genom att arbeta två och två. Samtliga grupper nämner unga och de som inte kan ta sig till CÅH och nämner olika förslag på uppsökeriverksamhet. En personalgrupp nämner särskilt personer med neuropsykiatriska diagnoser som kan hamna i kläm då de vid 18 års ålder inte längre tillhör barn- och ungdomspsykiatrin Egenerfarna nämner oro över att man som peer inte är färdig med sig själv. Att inte lita till den egna förmågan samt mötas av fördomar om psykisk ohälsa. Professionella ser risker med att det inte finns ekonomi för ett CÅH och att peers inte får ersättning för arbetet. Professionella ser även en risk i att peers inte orkar utföra uppdrag. 2. Vad ska ett Center till stöd för återhämtning ha för resurser och innehåll som kan stötta återhämtning? Sammansättning på CÅH ska bestå av både peers och personal. Peers ska ha en stor styrning av innehåll medan professionella kan ha en samordnande funktion. Viktigt med nätverk av resurser med både peers och professionella. Grupperna önskar ett salutogent fokus och ger förslag på olika hälsofrämjande aktiviter. Tillgång på information från andra samhällsaktörer. En heterogen sammansättning av peers för att kunna bredda utbudet. Alla grupper önskar utbildning, bibliotek och information. En mötesplats. En fysisk plats dit man kan gå. Risker är om det inte finns ekonomi för en verksamhet. Man ser även en fara i om ersättning ställs mot ideellt arbete. Andra risker kan vara brist på kvalitet, dålig samverkan och marknadsföringsbrister. Professionella uttrycker att resursarbetet får människor att gå vidare och nya kommer in i en kretsgång- kretslopp. 3. Vilka egna resurser behöver man utveckla för att vara ett stöd på Center till stöd för återhämtning? För att bli en peer behövs distans till sin egen återhämtning. Önskemål om en gemensam grundutbildning, plattform. Utveckla kunskaper och medvetenhet om hur man kan använda sig av sin egen erfarenhet för att hjälpa andra. Samtalsmetodik och kunskap om bemötande. Utbildningar riktade till olika typer av uppdrag. Handledning för peers som är verksamma med uppdrag. Det finns en oro för att peers tar på sig för stort ansvar med för höga krav och att det kan behövas stöd med att begränsa sig. Samtliga ser handledning som ett viktigt stöd. De egenerfarna nämner att man som peers behöver möten där man kan reflektera över sina uppdrag, erfarenheter och behov av fortbildning. Professionella lyfter fram att det som peers på CÅH kan vara en god merit för vidare kontakter på arbetsmarknaden, man bygger sitt CV. 7

14 3.2 Omvärldsanalys/Studieresor Infoteket i Uppsala Infoteket om funktionshinder i Uppsala - en informationsplats om funktionsnedsättningar. Infoteket imponerade med informativ webbsida, sina välskrivna faktablad om funktionshinder, kunniga personal, bibliotek och väldisponerade lokaler för bland annat föreläsningar. Här finns kunnig personal som kan svara på frågor om funktionsnedsättningar och ge vägledning för vidare kunskapssökning vad gäller stöd och hjälp samt kurser, studiecirkla. Bland annat inspirerades projektet av de s.k. Infotekskaféerna där allmänhet under samtal mellan en professionell och en person med egenerfarenhet får ta del av hur det är att leva med en funktionsnedsättning. En viktig lärdom från infotekets personal är att satsa på ett aktivt nätverkande med uppdaterade mejllostor från start och att ge personer som kommer och söker hjälp tid samt att personal måste kunna erbjuda denna tid ( RG Aktiv Rehabilitering i Stockholm RG är en ideell förening med bidrag från Allmänna arvsfonden, stat och landsting, vars ambition är att vara internationellt ledande inom aktiv rehabilitering för ryggmärgsskadade. Engagerad och målmedveten verksamhet med intressant uppsökeriverksamhet av personer med erfarenhet av sin egen ryggmärgsskada som förebilder och vägledning i rehabilitering. RG har 30-årig erfarenhet av uppsökeri verksamheten samt ett långtgående samarbete med sjukhusen för att erbjuda nyligen ryggmärgsskadade att träffa en person som har en liknande skada och som kommit längre i sin utveckling. En betydelsefull erfarenhet är att det är viktigare matcha rätt person mot den nyskadade än att matcha en liknande/skada funktionsnedsättning. Uppsökaren fungerar som en förebild och träffar nyskadade på sjukhus för att ge hopp och information om hur den nyskadade kan hitta ett tillfredsställande förhållningssätt till sin skada. Det är den nyskadades behov som styr samtalets innehåll ( BISAM Stockholm BISAM - inom Psykiatri Södra Stockholm är två personer anställda på heltid som brukarinflytande-samordnare (BISAM). Även där möttes vi av brinnande engagemang och intressanta perspektiv på brukarinflytande, återhämtningsprocessen och de kriterier som behöver ställas på varje individ som vill ta steget att bli medarbetare med brukarerfarenhet ( Medarbetare med Brukarerfarenhet, MB, är en egenframtagen utbildning av Psykiatri Södra Stockholm och Norra Stockholms Psykiatri. Framtagen och genomförd av deras BISAM funktion. Kursen syftar till att utbilda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa att verka som anställda medarbetare inom psykiatrin. Inspiration har man hämtat från engelska Peer support worker. Funktionen är tänkt att fungera som ett komplement till det traditionella vårdarbetet där den inte ersätter det professionella perspektivet. Funktionen liknar ett mentorskap där MB går in med sin öppna egenerfarenhet och stödjer patienter genom att vara bollplanket som kan visa det egenerfarna perspektivet. 8

15 Utmärkande för detta initiativ är att man på ett föredömligt vis tar fram en utbildning där egenerfarna kan använda dels sin egen erfarenhet i verksamheterna, men även ger dessa adekvata kunskaper och verktyg att arbeta med. Funktionen är inte en annan vårdare utan man använder sig mer av sin person samt har fått en egen kunskap om hur man kan agera och hur organisationen man verkar i är uppbyggd. Utbildningen var uppbyggd i tre block där man använde sig av sex temaområden som utvecklades för varje block. Temaområdena är. Återhämtning/Empowerment, Myndigheter/Organisationer, Inflytande/Delaktighet, Vara föreläsare/utbildare, Egen erfarenhet som arbetsredskap och Metoder och arbetssätt som MB, kallat verktygslåda. (Utbildning: Medarbetare med brukarerfarenhet, Sammanställning och utvärdering, 2015) Blekingeparaplyet Blekingeparaplyet - ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan kommuner, landsting, brukarrörelser och forskning. Projektet riktar sig till personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Vi fick ta del av information om relationen mellan pengar och ensamhet. Helhetstänkande där områdena kultur, natur, kost och motion samverkar för att förbättra livskvaliteten och hälsan. Projektet CÅH blev mycket intresserad av en kurs vilken i utvärderingar visat sig ge goda resultat - Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den i återhämtning från psykisk ohälsa. Kursen vänder sig till personer som har en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionshinder och/eller närstående. Kursen har utvecklats under flera års erfarenhet av sjukdomsspecifika utbildningar för personer med långvariga sjukdomar och bygger på kognitiv inlärningspsykologi, hög deltagaraktivitet och betonar sätt som hjälper deltagarna att öka sin tilltro på den egna förmågan att klara av sitt tillstånd och de problem som uppstår på grund av det. Ledarna har egenerfarenhet eller erfarenhet som närstående och har gått en särskild ledarutbildning med tillgång till metodbok ( Trentoträff på RSMH-gemenskapen Under våren anordnades i samarbete med Qulturum och RSMH en träff med Italienska Trento. Trento använder sig av UFE, vilket kan liknas vid peers, och berättelsen vi lyssnar till handlar om hur man går från svårt psykisk sjuk till att växa som människa när man som UFE får hjälpa andra. 3.3 Samverkan I regionen finns ett antal projekt, verksamheter och personer vilka på flertalet punkter tangerar målgrupp och syfte för Center till stöd för återhämtning. Projektledarna har under 2015 kontaktat och bjudit in för diskussion om anknytningspunkter i syfte att samverka och samordna kring angränsande frågor. Exempelvis har detta lett till behovsinriktade utbildningar för ÅH-ombuden samt en gemensam presentation inför länsnätverket 3 december 2015 (se behovsinriktad verksamhet samt föredrag/kommunikation). Medskapande Ett av CÅH intentioner är att tillsammans med egenerfarna forma verksamheten samt de olika rollerna i denna. Genom bland annat individuella samtal, fokusgrupper och utvärderingar av de utbildningar CÅH bedrivit har intressanta tankar och förslag fångats upp. Med hjälp av personer med egen erfarenhet har projektet skapat utbildningar, studiecirklar och även 9

16 utformat ett uppdrag i anslutning till utbildningar med ansvar för catering, servering och städ. I uppgifterna ingår även ansvar för tillgång till vatten, frukt och material i utbildningsrummet. Utvärderingen av värdskap har visat en uppskattning då deltagare upplevt ett personligt och välkommande omhändertagande. För personerna som ansvarat som värd/värdinnor har rollen upplevts som ett viktigt och utvecklande uppdrag vilket stärkt den egna självkänslan. Det främjar gruppen peers och de individuella personerna med en tydlig kommunikation vad gäller själva uppdragets innehåll, syfte, frekvens/längd inför tillsättande eller uppdragsfördelning. Utvärderingar när det gäller utbildningar och studiecirklar hänvisar vi till dessa texter. Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköping Studiecirkeln Vi Vet Vad Vi Väljer skedde i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Tidigare under hösten har sju personer med anknytning till Center för stöd till återhämtning gått kursen samtalsledare som arrangerades av SV i Nässjö. En av dessa var med i Mullsjö som assisterande cirkelledare. I resultat från fokusgrupperna framkommer att det är önskvärt att samtalsgrupper och liknande uppdrag kan skötas av två peers som därigenom kan stödja och utveckla varandra. I en förlängning kan de som varit assisterande stå på egna ben och sätta igång nya grupper som cirkelledare och ha någon bredvid som assisterande. Samarbete med studieförbund ger möjlighet att utbilda peers i att ansvara för studiecirklar, samtalsgrupper och liknande arrangemang. Det gemensamma utbytet blir att studieförbunden kan stå som medarrangörer genom sitt folkbildningsstöd. Ett Center till stöd för återhämtning har kontakterna och samordnar arrangemang och utbildningar. Peers får adekvata kunskaper och verktyg att arbeta med från ett etablerat studieförbund. CÅH kan bedriva cirklar med peers som resurser och medskapare av arrangemangen. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Projektet är ett pågående arbete med att implementera ett återhämtningsinriktat arbete i Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet är en del av arbetet med nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län och finansieras av PRIO-medel från länets kommuner och Region Jönköpings län. Projektet har bl.a. utbildat Attitydambassadörer och Dialogutbildare samt ÅH-ombud i samverkan med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH. BISAM Jönköping Brukarinflytandesamordnare är ett verktyg för ökat inflytande inom Jönköping Kommuns funktionshinderomsorg, område psykiskt funktionshinder. Samordnarna riktar sina insatser till de verksamheter eller boenden där kommunen är huvudman. Syftet är att utveckla personers möjligheter och vilja att påverka verksamheterna man använder sig av. Det kan vara genom demokrati och utvecklingsmöten, studiecirklar, seminarier eller samtalsgrupper som har fokus på utvärdering och utveckling. BISAM arbetar även med att ge personer egna verktyg för hur man kan påverka sin vardag eller sin verksamhet. BISAM Jönköping har genom åren genomfört ett flertal träffar med utvecklingsperspektiv för både små och stora grupper och samverkar gärna med både personal och brukargrupper. 10

17 Samarbetet med CÅH har handlat om att utveckla studiecirklarna som bedrivits i Habo och Mullsjö. BISAM är den funktion inom området som har stor erfarenhet av att jobba med den typen av sammankomster. Samordning för återhämtningsombud Uppdraget är en "spin off" från projektet "Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt"( ) riktat till personal inom Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner Under åren och med de uppdrag som frågas efter har behovet av mer riktade utbildningar för och med peers öka inom gruppen. Många av ÅH-ombuden med egen erfarenhet av psykisk ohälsa är även dialogutbildare och attitydambassadörer vilka utför uppdrag för projekt En återhämtningsinriktad psykiatri samt Hjärnkoll. Den samlade gemensamma erfarenheten dessa personer innehar samt de behov som de uttrycker är en av de viktiga anledningarna till en gemensam samverkan med projekt CÅH och ovan nämnda projekt. Anhörigkonsulenter Diskussioner om hur samverkan kan se ut har inletts och viss samverkan har startas i och med de s.k. Skavlansamtalen i Vetlanda. Ett Skavlansamtal är även planerat i Huskvarna i mars Länskontakter och aktiviteter Kontakter med Anhörigkonsulent Vetlanda Kommun, Kameleonten i Sävsjö, Stöd och Återhämtningsteamet i Eksjö, Habo fyran, Tornet daglig verksamhet i Mullsjö. För att få en bättre inblick i hur behoven ser ut i länets olika kommundelar har kontakter tagits med bland andra anhörigkonsulenter och personal inom kommunpsykiatrin genom såväl personliga besök som via telefon och mejlkontakter. Utifrån vad som framkommit har projektet enligt önskemål erbjudit kommunerna att prova bland annat s.k. Skavlansamtal och Behovsinriktade studiecirklar. Samarbeten har skett med anhörigkonsulent, studieförbundet Vuxenskolan, BISAM, Återhämtningsombud (personal och personer med egenerfarenhet). Sävsjö Kommun Personal på Kameleontens dagcenter i Sävsjö kommun uttrycker ett intresse av begreppet återhämtning och vill även sprida kunskapen vidare till sina deltagare och annan personal inom kommunen. Det efterfrågas tillgång till resurspersoner ex. ÅH-ombud, dialogutbildare som kan verka som mentorer för deras deltagare i syfte att skapa ett intresse för själva begreppet återhämtning samt motivationen att sprida kunskapen vidare inom länsdelen. Kameleonten vänder sig till deltagare med beslut och kan därmed inte sprida information om återhämtning till allmänheten. I anslutning till Sävsjö vårdcentral finns ett mindre infocenter där syftet är att man skall hitta aktuell information vad gäller vård, omsorg och dagligsysselsättning mm. Här skulle det kunna finnas möjlighet att även delge information om återhämtning, tips på webbsidor kontaktpersoner mm. Under hösten har personalen meddelat att omorganisationer påverkat möjligheterna att fortsätta det önskvärda utbytet, man önskar återuppta kontakt när organisationen har landat. 11

18 Eksjö Kommun Projektet har träffat personal från Stöd- och återhämtningsteamet i Eksjö vid två tillfällen för gemensamt utbyte - de har önskat mer kunskap om projektet samt besöka en av kommunens träffpunkter i Huskvarna. Teamet arbetar med träffpunktsverksamhet, boendestöd och har annan rehab personal knuten till sig för enskilda insatser. De har under vår och höst omorganiserat sin verksamhet och kontakterna sammanföll väl med deras intensioner att utveckla en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse för att utveckla en socialpsykiatri där egenerfarna är en resurs i verksamheterna och ett komplement till personalen. Man ser också att det idag kan finnas personer som är beredda att ta på sig en möjlig sådan roll. I oktober besökte CÅH i Eksjö då teamet beskrev träffpunktsverksamheten och hur man arbetar med återhämtningsinriktat arbetssätt inom Eksjö socialpsykiatri. Personalen berättar att de haft en dialogutbildning (via projekt En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län) för både personal och personer med psykisk ohälsa vilket varit en mycket positiv erfarenhet. Teamet är intresserade av fortsatt arbete med att sprida kunskap om återhämtning och önskar fortsätta kontakten för att framöver diskutera hur de med stöd av CÅH kan utveckla olika alternativa aktiviteter som ex studiecirklar, mentorer för egenerfarna. Vetlanda Kommun Skavlansamtal, om ämnen som berör Plats: Vetlanda kommun. Hörsalen, Vetlanda bibliotek. Datum: Ämne: Är det något som är galet? Ett samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola. Målgrupp: Alla med intresse för ämnet Skavlansamtalet genomförs inför en lyssnande publik där personer med egen erfarenhet, specialister och anhöriga samtalar om ett ämne som berör. Samtalet leds av en samtalsledare. Efter samtalet ges åhörarna möjlighet till frågor och kan efteråt samtala med deltagarna för mer information. Rubrik och ämne i Vetlanda : Är det något som är galet? Ett samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola. Deltog gjorde en skolpedagog, leg. psykolog, dietist och personer med egen erfarenhet. Ämnet valdes i samverkan med anhörigkonsulenten i Vetlanda kommun. Projektet valde att lägga arrangemanget på Vetlanda bibliotek för att nå ut till en målgrupp utanför vård och omsorg. I lokalen informerade CÅH, Hjärnkoll, Anhörigstödet Vetlanda kommun och Vuxenskolan om sin verksamhet med inriktning stöd till psykisk funktionsnedsättning och anhöriga. Skavlansamtalet riktar sig till projektets målgrupp och allmänheten. Samtalet genomfördes som ett kulturarrangemang i samarbete med Vuxenskolan med gratis inträde. Specialisterna deltog i samtalet som ett uppdrag i tjänsten. Anhöriga arvoderades av projektet. Att nå ut till små kommuner och en bredare allmänhet är ett av projektets uppdrag och utvärderingen av arrangemanget visade på att Skavlansamtalet var ett lyckat arrangemang som gav åhörarna information och ett ökat intresse för ämnet. Anhörigstödet i Vetlanda 12

19 kommun fick nya kontakter och fler kommuner har visat intresse för att genomföra ett Skavlansamtal. Habo och Mullsjö Kommuner Studiecirkel Vi vet vad vi väljer. Plats: Habo och Mullsjö Datum: 5 tillfällen. Habo Mullsjö Målgrupp: Personer med egen erfarenhet Antal deltagare: Habo 6. Mullsjö 3. Mindre kommuner kan ha praktiska svårigheter att erbjuda studiecirklar, samtalsgupper, självhjälpsgrupper inom just sitt geografiska område. Dock visar de möten CÅH har haft med samtliga länsdelar att man välkomnar möjligheten att kunna erbjuda något sådant till sin målgrupp. Vi vet vad vi väljer kallas studiecirkelerbjudandet som CÅH går ut med till två orter inom Jönköpings läns samarbetskommuner, Habo och Mullsjö. Syftet är att hitta personer som har psykiatrikontakter med kommunerna och kan vara intresserade av att delta i en studiecirkel. Valet av Habo och Mullsjö som samarbetes kommuner för utvecklandet av Vi vet vad vi väljer grundar sig på möjligheten att samtidigt använda sig av personal som har ett uppdrag som återhämtningsombud. Personalen är i sådana här faser viktiga nycklar för att nå ut till intresserade. Det är med engagerad personal som vill och kan förmedla ett budskap, fånga intresset, motivera, stödja och nå målgruppen som man får tag i de personer som är potentiella deltagare. I detta initiala skede var det Center till stöd för återhämtning som knöt denna första kontakt, berättade om erbjudandet av studiecirkeln och hur den ser ut. Tack vare personalen fick CÅH hjälp med att nå ut med en broschyr till ev. deltagare. Här redogjordes för innehållet i studiecirkeln och även för tid och plats. Vem som är cirkelledare, personalkontaktperson på orten och kontaktperson på CÅH. Första mötet med en intressegrupp får karaktären av informationsträff och presentation av cirkelledare, möjligt material och vilken typ av ämnen som kan erbjudas. Skillnaden mot traditionella studiecirklar är här erbjuds möjligheten för intressegruppen att välja vad tyngdpunkten på cirkelns innehåll ska vara. Till den första träffen kom till Habo sju personer och till Mullsjö fyra personer. I Habo var samlingsplatsen deras träffpunkt, Habo fyran. I Mullsjö hyrdes lokal hos Kyrkans hus. Här bedrevs även studiecirklarna fortsättningsvis. Träffarna arrangerades med mingel och fika samt en presentation om tankegångar där deltagarna får värdera vad de känner mest behov för. Till detta fanns framtaget material där de får värdera tyngden för respektive område. Områdena man kunde välja på redovisas nedan samt även hur viktigt man tyckte dessa var. På så vis var det de ämnen gruppen prioriterade som också styrde vad innehållet på kommande träffar kom att innehålla. 13

20 Hur viktigt är detta ämne för dig? För studiecirkeln tycker jag detta ämne är: Delaktighet och Egenmakt Friskvård och Hälsa Självbild Återhämtning Antal Värde Inte så viktigt Jätteviktigt Antal Värde Inte så viktigt Jätteviktigt Antal Värde Inte så viktigt Jätteviktigt Antal Värde Inte så viktigt Jätteviktigt Vi Väljer! Grupperna sätter kryss för de ämnen man önskar ha studiecirkel om. Delaktighet och Egenmakt Friskvård och Hälsa Självbild Återhämtning 11 st 5 st 8 st 9 st Studiecirkeln Ditt eget liv Utifrån gruppernas valda områden använde sig cirkelledaren av material som är etablerat inom ämnena och satte ihop ett kompendium där tyngdpunkten ligger på Egenmakt, delaktighet, återhämtning och självbild. Detta material kallar man Ditt eget liv. Ditt eget liv innehåller kapitel som fungerar som igångsättare för vidare samtal. Även en relativt van cirkelledare kan behöva material för att få en grupp att komma igång och lära känna varandra. En intressant iakttagelse är att vid ena gruppens första träff kom man igång med bra samtal där man delade varandras egna erfarenheter på ett givande sätt. Gången efter föll det sig naturligt, efter önskemål från en deltagare, att fortsätta på förra veckans ämne. Här behövde man inte använda ett förarbetat material utan gruppen kunde själva styra in på det innehåll som det fanns behov av. Studiecirklarna i Habo och Mullsjö bedrevs fem gånger. Två timmar varje träff. Sex deltagare i Habo och tre i Mullsjö. Vanligtvis har man fler träffar men för att kunna pröva under hösten och hinna färdigt innan året var slut valdes färre. Innehållsmässigt nämner bägge grupperna det givande att få dela erfarenheter med andra. Att kunna samtala med personer med liknande erfarenheter utan särskilda krav skapar en positiv känsla i grupperna och ger inspiration att komma vidare med sitt liv. Kommentarer från bägge grupperna var att man hade önskat fortsätta och träffas både fler gånger och i längre pass. 14

21 Region Jönköpings län Källarn 1 I januari 2015 kom CÅH i kontakt med psykosvården psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov en ny verksamhet för patienter som erhåller depå medicin planerades. Psykosvården inspirerades av verksamheter i Göteborg och sökte nu personer med egenerfarenhet av psykossjukdom i syfte att vara förebilder/mentorer och aktivt delta i verksamheten. Med hjälp av peers ville kliniken erbjuda meningsfulla aktiviteter under ca tre timmars väntan innan deltagarna kan åka hem igen. Kontakt med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH förmedlades av projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri Jönköping län då uppdraget lämpade sig för befintlig verksamhet. Två peers med erfarenhet av psykossjukdom, utbildning i ett återhämtningsinriktat arbetssätt och med intresse för uppdraget involverades i fortsatt planering då lokaler skulle inredas och aktiviteter planeras. Tre av personalen hade möjlighet och deltog i två dagars utbildning i ett återhämtningsinriktat arbetsätt under början av våren. Verksamheten som går under benämningen Källarn 1 smög igång under våren och startade på allvar under hösten. Efterhand som personal samt deltagare hittat rutiner i verksamheten har de två peers även presenterat och förmedlat en del av sin unika erfarenhet och kunskap vad gäller återhämtning, strategier och redskap för bättre mående till deltagarna. Sammantaget är man mycket nöjd med att ha tillgång till peers i verksamheten. De tillför ett annat, avdramatiserande perspektiv på psykisk ohälsa särskilt till de unga patienterna. Deltagarna uppfattas ha varit mycket positiva, det har uppstått bra diskussioner och erfarenhets utbytet mellan peers och deltagare vad gäller att leva med sjukdomen har blivit bättre än med enbart vårdpersonal. På grund av olika anledningar har det under hösten varit en hel del personalbyten där de uttrycker att det är de båda peers som bidragit till stabilitet verksamheten. Båda peers upplever att de gör en viktig insats, att de har en kompletterande kunskap att förmedla samt att deras medverkan uppskattas av deltagarna vårdpersonal. Trots de ofta förekommande bytena av personal upplever de sig som naturliga medarbetare i ett väl fungerande samarbete. De känner även att en personlig utveckling skett genom uppdraget och att de kompletterar varandra med sina erfarenheter och kunskaper. Under hösten planeras återkommande teman där peers och personal kommer att ansvara för sina respektive delar. Personal vill ha fortsatt tillgång till peers, både personal och peers vill har fortsatt stöd i hur man med egenerfarnas kunskap och erfarenheter kan utveckla verksamheten framåt. 3.5 Föredrag och information Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköping Projektledarna presenterar projektet och våra visioner för vuxenskolans verksamhetsutvecklare i länet i syfte att skapa intresse och knyta kontakter inom länet. Projektet har efter denna presentation inlett kontinuerlig kontakt och samverkan med SV

22 Verksamhetsdagar IFS, Ädelfors folkhögskola I samband med att CÅH deltog i gemensamt samråd med brukarorganisationer och brukarråd kom en inbjudan att berätta om projektet under IFS verksamhetsdagar till hösten. Uppdraget var att berätta om återhämtning och projekt CÅH. Detta gjordes tillsammans med en peer, som berättade om sin återhämtning och de uppdrag hon arbetat med som återhämtningsombud och dialogutbildare Verksamhetsdagar Länsnätverket psykiatri, Hooks Herrgård Tillsammans med projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län presenterade CÅH våra gemensamma tankar om utvecklingen av återhämtningsperspektivet i länet. Här beskrevs behovet av en samordnad återhämtningsinriktad psykiatri i länet Utvecklingskraft maj på Elmia, Jönköping Utvecklingskraft 2015, 6 7 maj på Elmia, Jönköping är en konferens för personer som arbetar inom omsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård. En nationell mötesplats där det går att ta del av samt även sprida goda exempel på förbättringsarbete Projektet delade bord med nybildade föreningen Hjärnkoll Jönköping. I deras röda monter var det många besök, samtal och frågor kring psykisk ohälsa och betydelsen av en bra återhämtning. Mellan föreläsningarna minglade intresserade konferensdeltagare livligt och det knöts viktiga kontakter. Det var också ett utmärkt tillfälle att nå ut med information om CÅH till andra kommuner i länet. Öppet hus på Sanna huset i samarbete med ADV, Jönköpings kommun Projektet deltog i det gemensamma Öppet hus som bedrevs i Sannahuset. I samband med det togs det fram en informationstavla som visuellt beskriver projektet. Denna tavla har CÅH sedan även använt i dokumentformat när projektet presenterats för de kontakter och möten som genomförts under året. CÅH fick under dagen besök av personal inom Jönköpings och Vetlanda kommun och Region Jönköpings län. Bland annat framkom efterfrågan på ett vidare samarbete vad gäller återhämtning- och återhämtningsinriktat arbete då det pekades på att personer med psykisk ohälsa även kan vara inskrivna vid andra kliniker och enheter än inom psykiatrin. Aktiviteter Återhämtningsombud Information och återknytning efter utbildning i Ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Ombud, personer med egen erfarenhet. 15 deltagare Ombud, personal. 25 deltagare Vid dessa två tillfällen delgavs information om uppdraget som ÅH-ombud och även en del av de förändringarna som införts sedan start. En av dessa är att personen först ska gå utbildning i ÅH-inriktat arbetsätt innan man kan kallas för ÅH-ombud. ÅH-ombud med personal erfarenhet utser inte längre personer att bli ÅH-ombud utan rekommenderar dem att söka kontakt med samordnare som informerar mer om uppdraget, utbildningen och de krav som ställs på personer som agerar som ÅH-ombud. Då kan man även få möjlighet att träffa peers som kan berätta mer om hur de upplever uppdraget. För de ÅH-ombud som vill delge sin egenerfarenhet av återhämtning finns numer en fördjupningsutbildning i ÅH-processen (se avsnitt om utbildningar). Vi de båda mötena informerades även om CÅH och projektets 16

23 intentioner samt fokusgrupperna och en intresse anmälan för att delta i dessa lämnades ut till samtliga deltagande på mötena (se avsnitt om fokusgrupper). Nätverksträff och information om verksamhet inom kommun och psykiatrisk klinik. Ombud, personal och personer med egen erfarenhet. 50 deltagare Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av hur flertalet verksamheter inom kommun och psykiatriska kliniken på olika sätt arbetar med återhämtningsperspektivet med stöd av återhämtningsombud. Bland andra berättade enhetschef inom Arbetslivsinriktad dagligverksamhet tillsammans med engagerade återhämtningsombud om hur jobbet med implementering av Återhämtningsinriktat arbetssätt bedrivs inom verksamheten. Två peers berättade om kursen Återhämtningsprocessen fördjupning för vilken de även är kursledare och man fick även ta del av aktuella aktiviteter och information om projektet Center till stöd för Återhämtning. Flertalet deltagare uttryckte att det var mycket positivt att höra att det sker mycket inom området för ett återhämtningsinriktat arbetssätt och var nöjda med en informativ och inspirerande eftermiddag. Nyhetsbrev CÅH mailar varje månad ut ett enyhetsbrev. På mail listan står alla de som på något sätt kommit i kontakt med projektet. Det finns möjlighet att avregistrera sig från utskicket. I syfte att inspirera och motivera till ett center till stöd för återhämtning har projektets valt att sprida information om vad som är på gång och aktuella nyheter genom ett månatligt enyhetsbrev till peers och personer inom verksamheter, organisationer, myndigheter, föreningar och patientgrupper intressanta för projektet. Information om nyhetsbrevet och möjlighet att anmäla sig som prenumerant har bland annat delgivits vid tillfällen då CÅH informerat om verksamheten, personer har även hört av sig till någon av projektledarna för att skriva upp sig på prenumerationen. Nyhetsbrevet går i dagsläget ut till 214 prenumeranter. Webb Via webben kan man få en allmän överblick om Center till stöd för Återhämtnings verksamhet och intention samt kontaktuppgifter. Länkat till dessa sidor finns även det månatliga nyhetsbrevet som innehåller mer detaljerad och aktuell information. Under projekttiden har det framkommit behov av att utveckla en samlad webbplats för målgruppen med information om funktionsnedsättningar, samhällsguider, utbildningar och evenemang samt länkar till olika hemsidor inom region och kommunerna. Under Jönköpings kommuns externa nät, sökord Center till stöd för återhämtning Jönköpings kommun. På Jönköpings kommuns intranät finns en länk till sidan. Under Region Jönköpings läns hemsida, FoUrum social välfärd, ligger information under sökord Center till stöd för återhämtning Region Jönköpings län. Kontaktregister I syfte att skapa ett hållbart kontaktnät har projektet skapat ett kontaktregister som är lätt att uppdatera med aktuell information. Projektet har för detta ändamål valt att använda sig av Microsoft Access för att hålla ett aktivt och lättarbetat kontaktregister. Projektledarna fick i augusti 2015 godkänt av dåvarande chef för IS-enheten och socialförvaltningens 17