Avesta och omvärlden. Karin Andersson Peter Pernemalm AN ANALYS AV AVESTA I DET FRAMVÄXANDE T-SAMHÄLLET. NOVEMBER 2013

Transkript

1 Karin Andersson Peter Pernemalm Avesta och omvärlden AN ANALYS AV AVESTA I DET FRAMVÄXANDE T-SAMHÄLLET. NOVEMBER 2013 Consultants for Strategic Futures.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning och bakgrund... 4 Bakgrund tankeväckardag för Avesta... 4 Disposition en analys utifrån och in... 4 Omvärldsanalys: Sju tunga trender mot Om omvärldsanalys Från väst till the rest Tuffare konkurrens på idé- och arbetsmarknaden Ökad systemstress Från behov till begär ökade krav från medborgare Från enhet till heterogenitet Den växande upplevelsenäringen professionaliseras Från Einstein till Watson Sammanfattningsvis: mot T-samhället Avesta i T-samhället Arbetsmarknadsnätverket Avestas närvärld Boende/arbete-specialisering eller både och? Avesta interna T-styrka Bilden av Avesta slutsatser Appendix A T-index och Regionalt T-index Kommunal framgång vem blir grön och röd? OM KAIROS FUTURE NOTER (27)

3 SAMMANFATTNING Kairos Future har fått i uppdrag av Avesta kommun att sammanställa en analys av Avestas förutsättningar i ett omvärldsperspektiv. Analysen presenteras och sammanfattas i ett antal slutsatser för kommunen i denna rapport. Rapporten visar att: Avesta kommun påverkas av sju trender mot 2025: Från Väst till The rest det ekonomiska inflytandet jämnas ut och en global medelklass växer fram. Tuffare konkurrens på idé och arbetsmarknaden i takt med att utvecklingsländernas befolkning blir mer välutbildad ökar konkurrensen även om innovationer och kunskapsintensiva arbeten. Systemstressen ökar befolkningen åldras, klimatet blir varmare, det råder brist på energi och resurser. Från behov till begär ökade krav från medborgare. Ökad heterogenitet från enhet till mångfald och fragmentering. Den växande upplevelsenäringen professionaliseras. Från Einstein till Watson världen digitaliseras. Information, kunskap och tankar hittar nya vägar. Den sammantagna utvecklingen av dessa trender är att världen utvecklas mot det Kairos Future kallar T-samhället. I T-samhället finns två avgörande framgångsfaktorer: spets att ha ett starkt kunskapskapital, förmåga till nytänkande och global konkurrenskraft på de områden man är verksam, samt bredd att vara uppkopplad mot rätt saker, där världen växer och där produktionskrafterna och den framtida tillväxten finns. Därtill behöver en kommun kunna skapa spiralkraft, d.v.s. att kunna samla relevanta aktörer för att gemensamt göra det bästa av förutsättningarna i kommunen gällande bredd och spets. Vi kan också konstatera att industrisamhällets död i Sverige är en myt. I själva verket kan man konstatera att framtiden ser ut att utvecklas mot ett TI-samhälle. Däremot kommer industrisamhället 2025 se helt annorlunda ut, med exempelvis en långt mer automatiserad produktion. Den samlade bilden av slutsatserna i rapporten är att kommunen har betydande utmaningar i det framväxande T(I)-samhället. Avestas dilemma är att man ligger en bra bit utanför den kunskaps- och befolkningstäta storstadslogiken, vilket man bör göra allt man kan för att närma sig. Den stora andelen industrisysselsatta innebär en påtaglig risk för kommunen. Näringslivet behöver breddas till fler branscher och höjas när det gäller kunskapsintensitet. Att Avestas skolor presterar bra efter förutsättningarna är i det sammanhanget en styrka. Ett arbete kvarstår att göra kommunen mer attraktiv i ungas ögon och att Avesta ska bli mer känt för det goda som finns här. 3(27)

4 INLEDNING OCH BAKGRUND BAKGRUND AVESTA MOT 2020 Avesta satsar mot 2020 med målen att det då skall bo personer i kommunen. Till år 2015 är målen i satsningen att 350 nya arbetstillfällen skapas, att arbetstillfällen bevarats och att 20 nya företag startats, varav 15 av kvinnor. Utvecklingssatsningen innefattar bl. a. arbete för att möjliggöra attraktiv studieoch arbetspendling till och från Avesta, en rad insatser för att lyfta näringslivet, samt marknadsföringsinsatser och andra åtgärder för att stärka Avesta som bostadsoch etableringsort. Som en del i utvecklingsarbetet har Kairos Future fått i uppdrag av Avesta kommun att sammanställa en analys av Avestas förutsättningar i ett omvärldsperspektiv. I uppdraget ingår även att analysera Avesta i en framväxande allt mer tankebaserad ekonomi, i det som Kairos Future kallar T-samhälle, med avseende på: Framgångsfaktorer för kommuner i det nya T-samhället. Hur står sig Avesta jämfört med andra kommuner, samt Vilken är bilden av Avesta bland unga och i bloggosfären? Analysen presenteras och sammanfattas i ett antal slutsatser i denna rapport DISPOSITION EN ANALYS UTIFRÅN OCH IN Kairos Future utgår från tre världar organisationer har att navigera mellan. Analysen är disponerad i ett utifrån- och in- perspektiv, där vi börjar längst ut: Omvärlden är den värld som Avesta påverkas av, men inte själv kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten, ofta på lite längre sikt. Närvärlden är den arena där Avesta agerar som en central aktör. Här har Avesta en viss möjlighet att påverka, men det finns andra aktörer med stort eller större inflytande. Invärlden i bilden inbegriper Avesta kommun. Legalt Ekologi, miljö & hälsa Media Distribution EU Substitut Behov Regering & riksdag Teknik & vetenskap Omvärld Närvärld Invärld Den egna organisationen Ekonomi & marknad Medborgare Företag Myndigheter Socialt & livsstilar Samarbetspartners Leverantörer Politik Institutioner (struktur) Figur 1. Tre världar att navigera mellan: omvärlden, närvärlden och invärlden. Källa: Kairos Future. 4(27)

5 OMVÄRLDSANALYS: SJU TUNGA TRENDER MOT 2025 OM OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar Avesta mot Huvudsyftet med att göra omvärldsanalys är att lyfta blicken och analysera de förändringar som sker i omvärlden, för att sedan se hur de påverkar närvärlden och den egna organisationen. De breda omvärldstrenderna som påverkar svenska kommuner är ofta desamma, även om olika kommuner påverkas olika mycket beroende på egna förutsättningar. Trenderna drivs i sin tur fram av övergripande megatrender, som t. ex: globalisering, urbanisering, teknikutveckling och ökat fokus på hållbarhet (ekologisk, social, ekonomisk). Med megatrender menas övergripande drivkrafter som påverkar allt och alla, inklusive de sju trender som vi här identifierat. Dessa trender är så generella att de inte blir särskilt relevanta för den enskilda kommunen, och kommer därför inte beskrivas närmare i den här analysen. 1. FRÅN VÄST TILL THE REST Mellan 2020 och 2030 beräknas Kina bli världens största ekonomi 1, men andra länder som Indien, Indonesien, Brasilien, Nigeria och Turkiet kommer att bli viktigare spelare i en multipolär värld. Konsekvensen av den snabba tillväxten i folkrika tredje världen - länder blir framväxten av en stor global medelklass. Zunkunftsinstitut visar 2 att andelen globalt som lever på mindre än en dollar per dag kommer att minska till 10 % år 2015, jämfört med 38 % år 1970, givet att historiska utvecklingsmönster håller i sig. Samtidigt växer världens befolkning till fler än sju miljarder människor som trängs i mitten av den globala inkomstfördelningen. Poverty Line Poverty Line 1970: 3.7 mdr människor 1.4 mdr i fattigdom 2015: 7.2 mdr människor 0.7 mdr i fattigdom 38 % $ 1 $ 10 $ 100 Dollars per Day 10% $ 1 $ 10 $ 100 Dollars per Tag Figur 2. I det man tidigare kallade för tredje världen lyfts människor ur fattigdom för att bilda en global medelklass. Källa: Zukunftsinstitut Dessa personer utgör morgondagens köpkraft och blir viktigare och viktigare för svenska företag att nå. 5(27)

6 2. TUFFARE KONKURRENS PÅ IDÉ- OCH ARBETSMARKNADEN Samtidigt som framväxten av en global medelklass innebär stora möjligheter för svenska företag innebär globalisering också en utmaning för svensk arbetsmarknad. De senaste decennierna har många arbetstillfällen främst inom tillverkningsindustrin flyttat till Kina och andra länder där arbetskraft är billigare. Medan antalet anställda i svenska företag i Sverige har minskat sedan 1980-talet, har antalet anställda i svenska företag utomlands ökat. Figur 3. Sysselsättningstillväxten i svenska företag sker främst i andra länder. Källa: Ekonomifakta Det som händer i bl.a. Kina och Indien är att ekonomierna håller på att växla om från att vara världens produktionscentra till att bli världens innovationscentra. Utvecklingen av kinesiska patentansökningar i figur 4 illustrerar skiftet. År 2012 gick Kina om USA som det land med flest patentansökningar 3. I Kina examinerades fler än dubbelt så många ingenjörer år som i USA. År 2025 är nog avståndet betydligt större % 60% 50% 40% 30% 20% % 0% % -20% % Number of patents Growth rate Figur 4. Patentansökningarna i Kina växer exponentiellt. Källa: Kairos Future 6(27)

7 Detta innebär att Kina och andra länder inte bara konkurrerar med pris på arbetskraft inom tillverkning, utan nu även på idéarbetsmarknaden, där mycket av det arbete som utförs av personer med högre utbildning kommer att göras i tidigare utvecklingsländer. Den hårda verkligheten är att svenska kunskapsföretag med globala ambitioner nu inte bara konkurrerar med västländer, utan även med Kina och Indien. Även välutbildad arbetskraft i Sverige konkurrerar i framtiden med välutbildade i Kina, Indien, Brasilien och Nigeria. 3. ÖKAD SYSTEMSTRESS De system och samhällsstrukturer som västvärlden är beroende av idag befinner sig under en gradvis ökande systemstress. Det handlar om risker på tre områden. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning innebär ökade kostnader för offentlig verksamhet oavsett ambitionsnivå, det hotar det ekonomiska ramverket för nationer, regioner och kommuner. Klimatförändringar är en annan långsiktig förändring som inte direkt märks idag, men som innebär systemhot på sikt mot det ekologiska ramverket. Därtill kräver den växande världsekonomin mer resurser och inte minst energi. Vi ser en tilltagande brist på en rad råvaror: vatten, koppar och inte minst olja. Ramverket för vår energi- och råvaruförsörjning hotas även det av systemrisker. Systemstressen påverkar kommuner olika beroende på vilken typ av kommun man är. Kustkommuner påverkas mer av klimathotet än andra, industrikommuner påverkas mer av hot mot energi- och råvaruförsörjningen, medan kommuner med en hög andel äldre känner av den demografiska och ekonomiska utmaningen mer än andra. Energi Samhällsstrukturer Ekonomi Ekologi Figur 5. Potentiella kriser inom områdena ekonomi, ekologi och energi hotar de system och samhällsstrukturer vi är beroende av. 4. FRÅN BEHOV TILL BEGÄR ÖKADE KRAV FRÅN MEDBORGARE Redan på 1960-talet identifierade Tage Erlander att människors krav inte minskade i takt med stigande välstånd utan tvärtom ökade, varför han myntade uttrycket de stigande förväntningarnas missnöje. Trots en remarkabel välståndsutveckling 7(27)

8 i Sverige finns det inget som pekar på att medborgares och konsumenters krav på företag och det offentliga minskar snarare vittnar företag och organisationer om att de ökar. Förväntningar Tolerans för misstag och strul Figur 6. I takt med stigande välstånd ökar människors krav på företag och organisationer. Källa: Kairos Future Svenssondrömmen står stark Trots eller kanske på grund av en oerhört snabbföränderlig värld tycks de grundläggande ingredienserna för attraktivitet där man bor ur medborgarnas perspektiv däremot vara tämligen beständiga. De studier av ungas värderingar och drömmar som Kairos Future genomför visar att dagens tjugoåringar betonar vikten att hitta den rätte och att bilda familj i mycket hög utsträckning. Och det som idag är värt mest respekt i ungas ögon är just att vara en god förälder och att lyckas hålla ihop en relation i många år 5. När det blåser i den stora omvärlden blir stabiliteten i den lilla världen desto viktigare. 5. FRÅN ENHET TILL HETEROGENITET Globalisering innebär inte bara ökad rörlighet av kapital och arbetskraft, utan också ökad rörlighet bland människor generellt. Nivåerna av invandring till Sverige är i ett historiskt perspektiv mycket höga, liksom nivåerna av utvandring. År 2012 invandrade personer till Sverige från 191 olika födelseländer enligt SCB, vilket innebär att människor från nästan alla jordens länder sökte sig till Sverige. Sverige är idag ett mångkulturellt land med högre andel utlandsfödda än vad exempelvis det traditionella invandrarlandet USA någonsin haft 6. Personer från andra länder särskilt från länder utanför EU/EFTA har inte varit sysselsatta i lika hög utsträckning som andra i Sverige, vilket innebär en stor utmaning på arbetsmarknaden framöver. Samtidigt pekar forskning från bl. a Richard Florida på att mångfald är en ingrediens i regional attraktivitet för den kreativa klassen 7. 8(27)

9 Figur 7. Invandrare till Sverige och utvandrare till Sverige sedan mitten på talet. Källa: SCB Sveriges befolkning har alltså blivit betydligt mer kulturellt och etniskt heterogen, men det har de senaste decennierna också skett en ökad heterogenitet sett till livsstilar och intressegrupperingar. Dessutom är engagemanget idag och framåt av mer temporär karaktär. Istället för att förbinda sig till en organisation för resten av livet engagerar man sig oftare tillfälligt, exempelvis i grupper som Missing People. 6. DEN VÄXANDE UPPLEVELSENÄRINGEN PROFESSIONALISERAS Världsturismorganisationen UNWTO räknar med en fortsatt global tillväxt för turismen framöver. Enligt huvudscenariot räknar man med 1.8 miljarder ankomster år vilket motsvarar en årlig tillväxt på 3.3% Figur 8. Global turism mot år Källa: UNWTO 9(27)

10 Antalet kinesiska resenärer till Sverige ökade t.ex. med 11,2 % från år 2011 till år 2012 (nu drygt ), även den indiska marknaden ökade med hela 40 % och är nu tredje utomeuropeiska marknad efter USA och Kina. 9 Människors resande är tydligt knutet till BNP-utvecklingen i respektive land. Den framväxande globala medelklassen innebär således en möjlighet för Avestas besöksnäring. Men för att lyckas inom upplevelseindustrin och/eller turismindustrin krävs en djupare förståelse för de förändrade förväntningar och krav som konsumenterna ställer. 7. FRÅN EINSTEIN TILL WATSON Allt medan den första fasen av globaliseringen och dess utmaningar utspelas framför våra ögon utflyttning av arbeten till länder med lägre löner finns det skäl att rikta blicken bort mot nästa fas av globaliseringen: ökad konkurrens om kompetens och tankekraft, som vi berörde redan i den första trenden. Världens högst värderade bolag genom tiderna, Apple, är byggt på tänkande, inte råvaror eller produktionskapacitet. 10 Kring den traditionella tillverkningsindustrin, där råvaror genom produktion blir produkter, växer nu tankeindustrin. Här skapas helt nya värdekedjor som å ena sidan handlar om att förstå hur man genom kreativt tänkande bygger nya koncept av råvaran information. Å andra sidan handlar det om att förstå hur produkter kan länkas samman för att helt ändra vedertagna behovsbilder. Den klassiska produktionsvärdekedjan börjar på detta sätt omgärdas av en mer komplex bild av hur ekonomiskt värde skapas i samhället. Figur 9. Ett nytt ekosystem av värdekedjor. Källa: Kairos Future SAMMANFATTNINGSVIS: MOT T-SAMHÄLLET Vart världen är på väg kan övergripande beskrivas med hjälp av två huvudsakliga teorier om globalisering. Å ena sidan kan världen beskrivas med Thomas Friedmans ord 11, som allt plattare till följd av avreglerad handel, avmaterialiserad ekonomi och ökade förutsättningar för kommunikation världen över. Detta innebär att en central framgångsfaktor för regioner är att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker där världen växer och där produktionskrafterna och tillväxten finns. Å andra sidan menar exempelvis Richard Florida 12 att det är precis tvärtom, världen blir allt taggigare. Ledande regioner attraherar kunskap, människor och kapital, vilket gör att världens tillväxt koncentreras till vissa framgångsrika regioner, eller vassa spetsar. För dessa regioner blir det ännu lättare att attrahera önskvärda 10(27)

11 målgrupper. Det innebär att en central framgångsfaktor för regioner är att vara spetsiga med avseende på kunskapskapital och förmåga till nytänkande. Att vara globalt konkurrenskraftiga på de områden där man är verksam. Förmodligen har både Friedman och Florida rätt, samtidigt. Vissa regioner, i regel koncentrerade kring större städer, som presterar väl med avseende på framgångsfaktorerna uppkoppling och spets kommer ofta in i en positiv spiral, lyckas gravitera och dra till sig kompetens, kapital och kreativitet. Attraktivitet föder attraktivitet 13. Den framväxande värld där dimensionerna uppkoppling och spets är de viktigaste framgångsfaktorerna kallar Kairos Future T-samhället. Figur 10. Mot ett T-samhälle, där å ena sidan uppkoppling och nätverk, å andra sidan kunskap och tankekraft ger regional dragningskraft. Källa: Kairos Future Eller snarare TI-samhället Frågan är dock vart industrin tar vägen i T-samhället. Man kan från beskrivningen av T-samhället föreställa sig en viktlös ekonomi där människor mest utbyter tjänster med varandra, men så kommer inte vara fallet. I själva verket behövs en enorm teknisk infrastruktur för att underhålla en tankeekonomi. Både Barack Obama, David Cameron och François Hollande har pratat om återindustrialisering som en väg framåt, där industrier åter börjar producera på hemmaplan. Man kan säga att de både är rätt och fel ute. De hoppas förmodligen på en tillbakagång till tiden med enkla industriarbeten till bra löner för stora mängder lågutbildade att gå rakt in i. Detta kommer av allt att döma däremot inte att bli verklighet, någonstans någonsin mer. En återindustrialisering i T-samhället kommer att kräva specialiserad kunskap och kompetens, och den måste man investera i. Framtidens I-samhälle är ett TIsamhälle (tanke-industri-samhälle), där många industrisysselsatta i själva verket kommer att vara tankearbetare. 11(27)

12 AVESTA I T-SAMHÄLLET Omvärldsanalysen visar på stora samhällsförändringar i omvärlden och att vi är på väg in i ett T-samhälle, som blir plattare och spetsigare på samma gång. I det här avsnittet analyserar vi Avestas närvärld i T-samhället, med avseende på kommunens position i arbetsmarknadsnätverket och vilken roll kommunen spelar i sitt sammanhang. ARBETSMARKNADSNÄTVERKET AVESTAS NÄRVÄRLD Geografiska regioner ger grundbilden och de administrativa ramarna för regioner. De har dock brister i och med att de bygger på gränser. Detta döljer mycket av den regionala dynamiken 14 som ofta inte tar hänsyn till just administrativa gränser. Fokuserar man på styrkan i pendlingsrelationer, som i figur 11 nedan, fördjupas bilden av kommuner och regioners förutsättningar. Nätverket som visas i figuren bygger på pendlingsrelationer mellan kommuner. Tjockare linjer innebär mer pendling (in- och utpendling från kommunerna) mellan kommuner. Kortare linjer innebär också mer pendling mellan kommunerna. Falun/Borlänge Umeå Örebro GÖTEBORG Linköping/ Norrköping Jönköping Växjö/Kalmar STOCKHOLM Sveriges arbetsmarknadsnätverk: en annan geografi MALMÖ Figur 11. Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket. Kartan är ritad med hjälp av simuleringsteknik där varje kommun är en punkt som stöter bort alla andra punkter, medan kommuner som har pendlingsrelationer till varandra hålls samman av dessa. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Bilden av arbetsmarknadsnätverket gör tydligt att det finns tre huvudsakliga förtätningar i Sverige kring de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa 12(27)

13 Consultants for Strategic Futures utgör agglomerationer eller T-regioner, enligt beskrivningen i omvärldsanalysen, med stora ekonomiska fördelar. Avestas position i arbetsmarknadsnätverket är en bit bort från de tre större Tregionerna, med begränsad uppkoppling mot de fördelar som finns där. Detta är en nackdel för Avesta. Däremot är man någorlunda uppkopplad mot en mindre agglomeration av kommuner med Borlänge och Falun som centrum och magneter. Denna region bildar ett slags mini-t, som inte genererar lika mycket fördelar som Sveriges tre T-regioner, men ändå är fördelskapande att vara uppkopplad mot. Pendlingsrelationerna med både Falun och Borlänge är dock svaga, Avesta har absolut starkast koppling till Hedemora och Norberg, en kommun som inte är en del av ens en mindre agglomeration. En tredje T-region i Avestas närhet är agglomerationen av kommuner kring Västerås, som är en av Sveriges större städer. Uppkopplingen är inte särskilt stark här heller, men här finns möjligheter för Avesta i framtiden att bli integrerad i en region med högre T-poäng. Generellt sett blir kommuner mer framgångsrika ju starkare uppkoppling de har mot större agglomerationer. I det sammanhanget skulle Avesta gynnas som kommun ju starkare relationer man fick med Falun/Borlänge, men även med Stockholms-T:et längre söderut. Möjligen finns de största möjligheterna att bli en del av ett större sammanhang i klustret av kommuner kring Västerås. Avesta arbetar aktivt för att förbättra studie- och arbetspendling, vilket är positivt och ett steg i rätt riktning för kommunen för att bli mer integrerade i T-sammanhang. Figur 11. Avestas position i det svenska arbetsmarknadsnätverket. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future 13(27)

14 BOENDE/ARBETE-SPECIALISERING ELLER BÅDE OCH? En viktig aspekt om man som kommun verkar i ett större sammanhang är om man i huvudsak är en kommun där människor bor, och ofta arbetar någon annanstans, eller om man är en kommun människor kommer till för att arbeta i. I figur 12 nedan placeras Sveriges kommuner in längs de två dimensionerna Regionalt T- index 15 (i vilken grad man är en T-region eller är uppkopplad mot en T-region), och om man har en boendeprofil eller arbetsprofil (kvoten mellan dag- och nattbefolkning). Färgerna visar hur bra det går för kommunerna med avseende på ekonomisk, social och ekologisk utveckling 16. Gröna kommuner går det mycket bra för, röda kommuner går det mindre bra för. Ett tydligt och inte överraskande samband finns mellan T-integrering och hur bra det går för kommunerna. I figur 12 nedan finner vi bilden för alla Sveriges kommuner. Värt att notera är att det inte är storstäderna som är bäst (grönast). De kommuner som är mest välmående är istället oftast boendekommuner i anslutning till storstäderna. Elakt uttryckt kan man säga att dessa kommuner parasiterar på storstädernas fördelar, utan att belastas av deras nackdelar, som ofta är negativ miljöpåverkan och sociala problem i vissa områden. Figur 12. Sveriges kommuners T-index (Y-axel) och kvot mellan dagbefolkning och nattbefolkning (X-axel). Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Kommuner som ofta har en bekymmersam situation är kommuner som befinner sig långt ifrån T-logiken (lågt ner i bilden), utan specialisering åt vare sig boende eller arbetsliv. Åsele är ett exempel på en sådan kommun. 14(27)

15 I figur 13 nedan finner vi bilden inzoomad på Avesta, samt fem jämförelsekommuner som är i ungefär samma storlek som Avesta, men med olika förutsättningar, styrkor och svagheter: Värnamo en stabilt växande varuproducerande kommun, samma kommunfamilj som Avesta. Älmhult, en arbetskommun i Småland, IKEAs hemkommun. Norberg en mindre pendlingskommun, granne till Avesta specialiserad på boende. Hedemora en till granne inom kommunfamiljen kommuner i tätbefolkad region. Höganäs en pendlingskommun i Skåne med boendespecialisering och stark boendeattraktivitet. Figur 13. Sveriges kommuners T-index (Y-axel) och kvot mellan dagbefolkning och nattbefolkning (X-axel). Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Till en början kan man konstatera att Avesta inte är en av de kommuner det går bäst för. Även om man inte är helt knallröd man är en kommun med rödare färg än främst Värnamo, Älmhult och Höganäs. En del av förklaringen ligger i att man inte ligger så högt upp i diagrammet man är inte integrerad i en T-region, vilket innebär sämre förutsättningar. Avesta har i horisontellt led en mittenposition med avseende på specialisering mot arbete/boende med en liten lutning mot arbetskommun. Det finns ett visst samband mellan framgång för kommuner och specialisering i endera riktningen, i synnerhet specialisering mot boende om man samtidigt har ett relativt högt T-index. En strategi för kommuner som varit framgångsrik för många är att bli en attraktiv boendekommun i närheten av ett T-centrum. Det har Höganäs lyckats uppnå. Här är boendeattraktiviteten otroligt viktig. 15(27)

16 Ska man specialisera sig mot arbete gäller det att arbetslivet är unikt och konkurrenskraftigt. Det har Älmhult gjort, med IKEAs hjälp, men även med övrigt näringsliv. I kommande avsnitt analyserar vi Avesta och jämförelsekommunerna närmare. AVESTA INTERNA T-STYRKA Hittills har vi i analysen fokuserat på Avestas omvärld och närvärld. Nu ska vi titta på Avestas egna kvaliteter med avseende på det som räknas för att vara framgångsrik i T-samhället: Storlek Kunskap Nätverk Storlek: minskande folkmängd i Avesta Avesta krymper och har gjort så under lång tid. I jämförelse med de andra kommunerna krymper också Avesta mest Värnamo Höganäs Avesta Hedemora Älmhult Norberg Figur 14. Folkmängd år i Avesta och jämförelsekommuner. Källa: SCB Bilden av folkmängdens utveckling understryker vikten av det regionala sammanhanget, där man kan tro att en kommun som är större automatiskt växer mer än de mindre, men så är inte alltid fallet. Det som oftast räknas är i själva verket uppkoppling mot storlek, i Höganäs fall mot Helsingborg och Malmö/Lund. Älmhult skapar till viss del sitt eget regionala sammanhang, medan Norberg och Hedemora har ungefär samma läge som Avesta. Intressant är Värnamo i samma kommunfamilj som Avesta, som 1968 hade lika många invånare, men som därefter har växt, medan Avesta krympt. Även här kan en regional effekt finnas, men till skillnad från övriga kommuner i regionen som Gnosjö och Gislaved har Värnamo inte tappat befolkning under 2000-talet (27)

17 Kunskap: genomsnittligt kunskapskapital som behöver stärkas Storlek har betydelse ofta är uppkoppling mot någon annan kommuns storlek viktigare än den egna men det räcker inte för att en kommun ska vara välmående. Helt centralt i ett tankesamhälle eller T-samhälle är att det finns ett kunskapskapital inom kommunen. I figur 15 beskrivs en regions grundläggande kunskapsförutsättningar i fem steg. I grunden underlättar det om utbildningsnivån i kommunen är hög. Detta inverkar i sin tur positivt på skolresultaten (beskrivna med tre parametrar), även om skolorna själva naturligtvis kan hjälpa eller stjälpa. Till sist är det positivt om det finns en kunskapsmotor i form av en konkurrenskraftig högskola. Utbildningsnivå Behörighet till gymnasiet Betygspoäng i gymnasiet Behörighet till högskola Konkurrenskraftig högskola Figur 15. Grundläggande kunskapskapital i fem steg för regioner. I tabellen i figur 16 beskrivs de fyra första parametrarna i Avesta och jämförelsekommunerna. Andel med eftergymnasial utbildning 17 är högst i Höganäs, typiskt för framgångsrika boendekommuner, som även har en hög andel elever i grundskolan som är behöriga till gymnasiet 18. Däremot är Norberg givet förutsättningarna något oväntat strået vassare gällande behörigheten till gymnasiet. Ett tydligt samband finns annars mellan just behörighet till gymnasiet och utbildningsnivå bland Sveriges kommuner. Avesta har en ganska låg andel högutbildade och en genomsnittlig andel behöriga till gymnasiet. Betygspoäng och behörighet till högskola bland de som sedan börjar på gymnasiet är relativt hög i Avesta sett till förutsättningarna 19, vilket är positivt. Av jämförelsekommunerna är det Avesta som har högst andel elever behöriga till högskola. 17(27)

18 Andel högutbildade (2012) Behöriga till gymnasium (genomsnitt ) Betygspoäng (genomsnitt ) Avesta 20% 87% 14,2 95% Värnamo 24% 90% 14,2 88% Älmhult 26% 88% 13,9 88% Norberg 18% 93% - - Hedemora 21% 85% 13,6 90% Höganäs 36% 92% 14,4 92% Behöriga till högskola (genomsnitt ) Figur 16. Andel med eftergymnasial utbildning och skolresultat för Avesta och jämförelsekommunerna. Den bästa kommunens siffror markeras med fet stil. En nackdel för Avesta är frånvaron av möjlighet till högre utbildning inom kommunen eller i den omedelbara närheten. Detsamma gäller för Norberg och Hedemora, men även för de andra kommunerna vi jämför Avesta med. Höganäs har någorlunda nära till Lunds Universitet, medan Älmhult ligger relativt nära Växjö och Linnéuniversitetet, men längre ifrån de mer populära universiteten. Tre näringslivsstigar framåt I näringslivet i Sverige krymper sysselsättningen inom tillväxtindustrin, där Avesta har flest sysselsatta. Som Figur 17 nedan visar har inte Avesta drabbats lika hårt som Sverige i stort under 2000-talet, men så sent som i augusti 2013 varslade t. ex Stora Enso 130 anställda i Avesta kommun 20. Att ha en så hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin gör en kommun sårbar och det finns anledning att bredda arbets- och näringslivet utvinning av mineral, tillverkningsindustri utvinning av mineral, tillverkningsindustri enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer handel; transport, magasinering; kommunikation forskning o utveckling; utbildning byggindustri kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster personliga och kulturella tjänster civila myndigheter, försvar; internat. organisationer jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske energi- o vattenförsörjning, avfallshantering näringsgren okänd enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer handel; transport, magasinering; kommunikation forskning o utveckling; utbildning byggindustri kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster personliga och kulturella tjänster civila myndigheter, försvar; internat. organisationer jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske energi- o vattenförsörjning, avfallshantering näringsgren okänd AVESTA RIKET Figur 17. Antal sysselsatta i olika branscher i Sverige (27)

19 En dylik breddning skulle kunna gå till på tre sätt, med inspiration av tre kommuner med lägre andel anställda inom tillväxtindustrin än Avesta: Värnamo, den kommun som Avesta idag är mest lik. Värnamo har en högre andel sysselsatta inom vård och omsorg, eftersom det finns ett sjukhus i kommunen. Man har dock även en högre andel anställda inom de flesta branscherna undantaget tillverkningsindustrin och inom byggverksamhet. I synnerhet är det fler som arbetar inom handeln. Enligt detta sätt att bredda näringslivet skulle det ske brett, i de flesta branscher utan några specifikt prioriterade branscher. Höganäs, en kommun som också har en högre andel sysselsatta inom de flesta branscher utanför tillverkningsindustrin än Avesta. Höganäs näringsliv präglas av många högutbildade och branscher där man har betydligt högre andel sysselsatta är inom utbildning, men även inom besöksnäringen. Detta sätt att bredda näringslivet skulle innebära satsningar på att nå högutbildade och att stärka besöksnäringen. Älmhult, en kommun som är ett typiskt näringslivscentrum av storstadssnitt, trots att man befinner sig utanför storstadsdynamiken. Man har en mycket stor andel sysselsatta inom de kunskapsintensiva företagstjänsterna, samt information och kommunikation, men man har även många sysselsatta inom handel. En breddning av Älmhults sort skulle innebära en rörelse mot att Avesta blir ett näringslivscentrum. tillverkning och utvinning vård och omsorg; sociala tjänster handel utbildning byggverksamhet företagstjänster transport och magasinering kulturella och personliga tjänster m.m. offentlig förvaltning och försvar hotell- och restaurangverksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske fastighetsverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation okänd verksamhet Älmhult Höganäs Värnamo Avesta 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Figur 18. Andel sysselsatta i olika branscher i Älmhult, Höganäs, Värnamo och Avesta. Källa: SCB Vilken modell bör Avesta sträva efter? Det hänger delvis ihop med vilken position man strävar efter i figur 12. Vill man bli en boendekommun är Höganäs en bättre förebild. Vill man bli mer av ett näringslivscentrum är det Älmhult som bör inspirera. Vill man vara något däremellan som idag är Värnamo rimligast. Det finns en rad satsningar för att stärka näringslivet i Avesta, delvis med fokus på privata tjänsteföretag, vilket skulle innebära en breddning av näringslivet. 19(27)

20 Nätverk: ju mer uppkopplat Avesta blir desto bättre (Tillgång till) storlek och kunskapskapital är de grundläggande framgångsfaktorerna för kommuner i ett framväxande T-samhälle. Men ingen kommun är en ö. Utöver dessa två framgångsfaktorer tillkommer även nätverk som en tredje - förutsättningarna att ta in impulser från omvärlden och att dra nytta av efterfrågan på andra ställen i närvärld och omvärld. Som ovan visat har Avesta begränsad uppkoppling mot T-regionerna även om det finns pendling till Stockholm. Man har heller ingen riktigt stark uppkoppling till klustret kring Falun/Borlänge. All ökad uppkoppling i dessa båda perspektiv är bra för Avesta. Man kan dock studera uppkoppling på andra sätt. Man kan också mäta den virtuella uppkopplingen i form av andel i befolkningen som är medlemmar i det professionella nätverket LinkedIn. En liten andel av befolkningen i Avesta finns på LinkedIn, jämfört med t. ex Höganäs och Älmhult, vilket tyder på en begränsad virtuell uppkoppling. Besöksnäringen kan också öka uppkopplingen mot omvärlden. Enligt Tillväxtverket har Avesta relativt många turistattraktioner, men detta omsätts inte i gästnätter, där man slås på fingrarna av övriga jämförelsekommuner. Avestas besöksnäring kan säkerligen utvecklas och professionaliseras för att komma ikapp andra destinationer och därmed stärka kontaktytorna mot omvärlden Gästnätter per inv och år Serveringstillstånd per inv Turistattraktioner Avesta Värnamo Älmhult Norberg Hedemora Höganäs Figur 19. Parametrar som mäter kommunernas styrka beträffande besöksnäring. 290 = bästa kommunen, 1 = sämsta kommunen. Källa: Tillväxtverket, Statens Folkhälsoinstitut. BILDEN AV AVESTA Kvaliteterna ovan visar var Avesta har sina styrkor och svagheter, sett i ljuset av olika framgångsmått. Viktigt utöver dessa styrkor och svagheter är att veta vad de i Avesta och andra har för bild av kommunen. 20(27)

21 Blogganalys: Avesta en del i ett större sammanhang Kairos Future har utvecklat ett verktyg för att samla in det som skrivs i Sveriges bloggar i en databas. Från denna databas gör vi ett urval av de blogginlägg som just har nämnt Avesta, för att se vad bloggarna har för bild av kommunen. Resultatet i figur 20 visar att Avesta oftast nämns i samband med andra platser i Dalarna. Det vittnar om att den mentala uppkopplingen som finns först och främst finns i Dalarna. Vi kan emellertid också finna Västerås, Stockholm och Uppsala i bilden. Utöver detta finns lokala attraktioner på den mentala kartan, det skrivs en del om plushuset, men om man ser textmolnet som Avestas varumärke har kommunen samma problem som många andra man förknippas inte med något särskilt förutom den geografiska platsen och de platser man har en relation till. Figur 20. Ord som förekommer i blogginlägg där Avesta nämns. Stora ord förekommer ofta, små ord mer sällan. Källa: Kairos Future Ungas syn på Avesta med omnejd kan bli mer positiv I Kairos Futures studie Drömsamhället, genomförd bland ungdomar i åldrarna år, ställs frågor om hur nöjda man är med sin ort. Eftersom inte tillräckligt många respondenter finns från Avesta kommun tittar vi här på regionen Avesta-Hedemora-Norberg för att se vad de ungdomarna anser om trakten där de bor. Det visar sig att ungdomarna i Avesta med omnejd som besvarat undersökningen är mindre nöjda med sin ort än andra. 36% anser att de är nöjda med sin hemort, jämfört med 54% i Sverige i stort. Även om man tittar på mindre städer och orter är ungdomarna i Avesta mindre nöjda. En klar majoritet liksom i alla andra kommuner planerar att flytta inom en 10-årsperiod, men hela 70 % kan tänka sig att 21(27)

22 flytta tillbaka. Trots det ser man mindre positivt på sin orts framtid jämfört med andra ungdomar. En analys av vad som gör att unga är nöjda med orten de bor på och att de kan tänka sig flytta tillbaka pekar på sju bakomliggande faktorer som syns i figur 21. Man kan konstatera att Avesta med omnejd presterar mindre bra på de flesta parametrarna (ju högre andel som anser att kvaliteterna är något av det bästa med orten där man bor, desto bättre) jämfört med orter med invånare. Bra shopping Att det är nära till många släktingar Många restauranger och caféer Att det finns bra kommunikationer Bra möjlighet till sportaktiviteter Tätort/stad med 10,000-50,000 inv. Tätort/stad med 3,000-10,000 inv. Avesta med omnejd Bra skolor Många människor i min egen ålder 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 21. Andel unga (15-19) som tycker att följande kvaliteter är det som är bäst med orten där man bor. Källa: Kairos Future Det mesta pekar på att Avesta och omgivningen skulle kunna vara mer attraktivt i ungas ögon. Det som krävs kan vara svårt, men är egentligen inte så komplicerat: det ska vara tryggt, finnas roliga saker att göra och det ska vara lätt att ta sig från A till B inom och utom kommunen. Bilden av Avesta kunde vara bättre. En del handlar om reella förhållanden i kommunen och om den berättelse man berättar om Avesta. Avesta arbetar i dag med marknadsföring för att lyfta fram en positiv bild av kommunen. 22(27)

23 SLUTSATSER Rapportens slutsatser är sammanfattningsvis: 7 trender i omvärlden påverkar Avestas förutsättningar i grunden. Sammantaget utvecklas världen mot det som Kairos Future kallar Tsamhället där nyckelfaktorer för regioners och kommuners framgång är uppkoppling mot tillväxtcentra, kunskap och framgångsrika specialiseringar. T-samhället beskrivs kanske mer korrekt som ett TI-samhälle, där industrin spelar en viktig roll, men inte på samma sätt som förr. Avestas uppkoppling mot dessa tillväxtcentra eller T-regioner är begränsad. Trots en del pendling till Stockholmsregionen är uppkopplingen dit ändå svag. Starkare uppkoppling har Avesta mot Falun/Borlänge en gruppering som inte har samma växtkraft som någon av storstadsregionerna. En tredje T-region i Avestas närhet är agglomerationen av kommuner kring Västerås, som är en av Sveriges större städer. Uppkopplingen är inte särskilt stark här heller, men här finns möjligheter för Avesta i framtiden att bli integrerad i en region med högre T-poäng. Befolkningen i Avesta minskar, liksom kommuner i gruppen varuproducerande kommuner i regel gör. Däremot finns undantag, som t. ex Värnamo med en stadigt ökande befolkning. Avesta har bra skolresultat i förhållande till utbildningsnivå i kommunen. Trots att andelen med högre utbildning är låg presterar kommunens skolor väl med avseende på betyg och behörighet. Näringslivet i Avesta behöver breddas för att bli mindre beroende av tillverkningsindustri. Beroende på vilken kommun man vill vara kan man finna inspiration i Värnamo, Höganäs eller Älmhult. Den svagaste punkten i kommunen är alltjämt uppkopplingen mot omvärlden. Oavsett vilka parametrar man tittar på: pendling, virtuell uppkoppling eller besöksnäring behöver Avesta ligga betydligt bättre till. Bilden av Avesta i bloggosfären är som för många andra kommuner man förknippas inte med något särskilt, utan mest som en del i ett geografiskt sammanhang av andra platser. Bland unga är Avesta med omnejd mindre uppskattat än andra orter i storleksordningen invånare. Den samlade bilden av slutsatserna i rapporten är att kommunen har betydande utmaningar i det framväxande T(I)-samhället. Avestas dilemma är att man ligger en bra bit utanför den kunskaps- och befolkningstäta storstadslogiken, vilket man bör göra allt man kan för att närma sig. Den stora andelen industrisysselsatta innebär en påtaglig risk för kommunen. Näringslivet behöver breddas till fler branscher och höjas när det gäller kunskapsintensitet. Att Avestas skolor presterar bra efter förutsättningarna är i det samman- 23(27)

24 hanget en styrka. Ett arbete kvarstår att göra kommunen mer attraktiv i ungas ögon och att Avesta ska bli mer känt för det goda som finns här. Analysen visar att Avesta står inför betydande utmaningar som behöver adresseras. I det sammanhanget är det positivt att Avesta har inlett en utvecklingssatsning som adresserar de utmaningar som kommunen står inför, där man bl. a: Arbetar för att möjliggöra attraktiv studie- och arbetspendling på väg och järnväg till och från Avesta Arbetar med en rad insatser för att lyfta näringslivet i Avesta Satsar aktivt på marknadsföringsinsatser för att lyfta Avesta som bostadsoch etableringsort Att förflytta ett komplext system av medborgare, besökare och företag som Avesta är, det är en betydande utmaning i sig. En vision, en samlad, delad bild av och berättelse om vad man vill bli, samt hur man i stora drag tar sig dit, är betydelsefull. Utveckling är många små och framgångsrika steg åt rätt håll! 24(27)

25 APPENDIX A T-INDEX OCH REGIONALT T-INDEX T-index är en sammanvägning av tre delmått: "Storlek/koncentration" består av antal invånare, antal arbetstillfällen och befolkningstäthet. "Kunskapskapital" består av andel högskoleutbildade bland befolkningen, andel högskoleutbildade i privata näringar, patentansökningar per capita samt andel sysselsatta i kunskapsoch tjänstebranscher (definierat som information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsverksamhet, företagstjänster, kulturella och personliga tjänster, hotell och restaurang). I "nätverk" räknas in företag med importlicens per capita, andel av arbetskraften i icke-lokala näringar, pendlingstrafik i förhållande till lokal arbetskraft, medlemmar i LinkedIn per capita, flygavgångar i FA-regionen samt järnvägsstation. De tre delmåtten viktas lika. Regionalt T-index fås sedan genom att låta enskilda kommuners T-index förstärkas av pendlingsrelationer, d.v.s. kommuner får extra T-poäng från de kommunerna de har pendlingsrelationer med. KOMMUNAL FRAMGÅNG VEM BLIR GRÖN OCH RÖD? Kommunernas framgång är också en sammanvägning av tre separata mått. Ekonomisk framgång är ett mått på lönenivåer, nyföretagande, arbetslöshet och kommunal ekonomi. Social framgång bygger på valdeltagande, våldsbrott, andel behöriga till gymnasiet, andel unga beroende av ekonomiskt bistånd samt ohälsotal. Slutligen består ekologisk framgång av andelen av nya bilar som är miljöbilar, utsläpp av växthusgas per capita, samt andel skyddad natur. De tre delindexen viktas lika. 25(27)

26 OM KAIROS FUTURE Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom: Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation Genomförande av strategier Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. Arbetet bedrivs i nära samarbete med uppdragsgivarna. För mer information, besök vår hemsida eller kontakta oss: KAIROS FUTURE BOX 804 (BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40) STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: INFO@KAIROSFUTURE.COM HEMSIDA: 26(27)

27 NOTER 1 National Intelligence Council (2012). Global Trends 2030: Alternative Worlds. Washington: National Intelligence Council. 2 Zukunftsinstitut (2007). Global Trends Monitor: Economy Kelkheim: Zukunftsinstitut. 3 World Intellectual Property Organization (2012) World Intellectual Property Indicators. Geneve: World Intellectual Property Organization Kairos Future (2010). Drömsamhället. Stockholm: Kairos Future. 6 Andel utrikes födda i Sverige var ,4% (SCB, statistikdatabasen), medan USA som högst haft en andel utrikes födda på 14,8% år 1890, (US Census Bureau) avläst Florida, Richard (2003). The Rise of the Creative Class: And How it ś Transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life. New York: Basic Books. 8 World Tourism Organization (UNWTO) (2011). Tourism towards 2030 Global Overview. Madrid: World Tourism Organization. 9 Tillväxtverket (2013). Turiståret Stockholm: Tillväxtverket. 10 För ett utförligare resonemang kring detta, se Lindgren, Mats (2012). 21 st Century Management Innovation and Leadership in the Thought Economy. 11 Friedman, Thomas (2008). Hot, Flat and Crowded: Why We Need a Green Revolution And How it Can Renew America. New York: Farrar, Straus and Giroux _World, avläst Tillväxtanalys (2012). Regional attraktivitet tillväxtmotor i en global verklighet. Östersund: Tillväxtanalys. 14 Kairos Future (2012). Från arbetsmarknadsregioner till arbetsmarknadsnätverk. Stockholm: Kairos Future. 15 Se bilaga för definition 16 Se bilaga för definition 17 Avser år SCB, statistikdatabasen. Avläst Avser ett genomsnitt åren Skolverkets statistikdatabas. Avläst Avser ett genomsnitt åren Skolverkets statistikdatabas. Avläst (27)