Närsjukvården i västra Östergötland - NSV

Transkript

1 Årsredovisning 2005 Närsjukvården i västra Östergötland - NSV NSV erbjuder en hälso- och sjukvård som bidrar till bästa möjliga hälsovinst och livskvalitet för befolkningen genom Nära Samverkan i Vården

2 Årsredovisning 2005 sid. 2 (25) Förvaltningsberättelse Närsjukvårdsdirektörens reflektion Medan 2004 präglades av strukturförändringar och omställningsarbete, så har 2005 präglats av konsolidering dvs. fokus på eget inre arbete för att få effektiva arbetsflöden. NSV:s medarbetare bidrar på ett lojalt och mycket professionellt sätt till en framgångsrik utveckling av närsjukvården och till att patienter får ett utmärkt omhändertagande. Inom många områden har man varit ett föredöme för liknande verksamheter i Östergötland och i Sverige. Produktiviteten är högre 2005 jämfört med Antalet samtal till Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har ökat med 9 % till Antal läkarbesök har ökat med 7 %. Till en del förklaras detta av bättre läkarbemanning på vårdcentraler, men även medicin- och LAH- klinikerna har ökat sina besök. Antal vårddagar har ökat något. Prioritering sker av sjukare patienter och mer komplicerade utredningar görs pga. att nya patientgrupper hänvisas till närsjukvård. Fler patienter hänvisas till sjukvårdande behandling, telefonkontakt och egenvård. Handläggning av sjukskrivningsfall tar allt mer tid. Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och ställer nya krav på yrkeskunskap och samverkan. Varje verksamhet har de sista åren effektiviserats hårt och samtidigt kan vi räkna med att framtiden medför att vi får en äldre befolkning, mer medicinska och tekniska möjligheter, större förväntningar hos patienterna och inga stora tillskott av pengar eller medarbetare. Möjligheten vi har för att möta detta är ökad samverkan. Närsjukvårdsorganisationen har skapat förutsättningar för en ökad samverkan inom den nära vården, genom förbättring av de stora vårdprocesserna inom NSV och med kommunerna i västra länsdelen. Det medför ett bättre omhändertagande av patienter och kostnadseffektivt resursutnyttjande. Resultat kan delvis redan ses, men kommer med all sannolikhet att bli mer påtagliga de närmsta åren. För att nå optimalt resultat i vårdprocesser krävs att: Patientens bästa i vårdprocessen är överordnat enskilda enheters intressen Gemensamma värderingar utgör grund för arbetet Visa respekt för varandras identitet och specialitet Minimera flaskhalsar och övergångsställen Detta har varit utgångspunkter i det framgångsrika samarbetet inom NSV, med kommunerna i västra Östergötland, med andra vårdgrannar, med NSC/NSÖ och länscentrum samt utgör en övergripande kritisk framgångsfaktor för närsjukvårdens fortsatta utveckling. Nya gränssnitt har tillkommit mellan närsjukvård och länscentrum. Samverkan har påbörjats för att ge smidiga och säkra vårdprocesser. Detta måste intensifieras och här bör närsjukvård ha ett stort inflytande för att säkra trygghet för befolkningen. Närsjukvården har även en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Under 2006 har en strategi för folkhälsoarbetet i NSV tagits fram NSV kommer att vara pilot i det stora förändringsarbete som införandet av Patient Journal 08 innebär. Syftet är att skapa ett nytt mer standardiserat arbetssätt vilket är nödvändigt om alla enheter i framtiden, smidigt ska kunna använda den gemensamma journalen och därmed ge en effektivare och säkrare hälso- och sjukvård. Det ställer stora krav på NSV som pilot men även på aktivt deltagande från alla centrum i LiÖ för att det ska lyckas.

3 Årsredovisning 2005 sid. 3 (25) Bokslutet 2005 visar ett underskott på 8,7 mkr. Genomförandet av generalplan/akutprocessen som sker i flera steg beräknas vara fullt genomförd 2008 och de verksamheter som främst berörts av strukturförändringarna 2004 beräknas då vara i ekonomisk balans. Ekonomin är dock relativt stabil, då NSV har ett eget kapital på 44 mkr. Av tradition arbetar medarbetarna i väster på ett kostnadsmedvetet sätt. Detta har förstärkts genom uppföljning och resultatdialog med alla basenheter. För att uppnå budget 2006, - 5 mkr, krävs att samverkan/samarbete kan ske inom olika processer över verksamhetsgränserna. Patientflöden måste vändas tillbaka från NSC till NSV. De patienter från väster som inte har ett mervärde av hjälp i NSC bör omhändertas inom vår närsjukvård. I annat fall skall NSV betala för patienter över en genomsnittlig fastställd nivå. Handlingsplaner som utgör en del av generalplan genomförs. Kostnadsmedvetna medarbetare är en ovärderlig resurs i detta arbete. Även om vi kan visa på goda resultat så finns fortfarande förbättringspotential. Patienterna, våra uppdragsgivare och alla ingående verksamheter i NSV har intresse av att vi på ett systematiskt sätt fortlöpande följer våra resultat. Allt mer bör fokuseras på medicinska resultat. Detta i syfte att vidareutveckla verksamheten ytterligare vad gäller tillgänglighet, kostnadseffektivitet och säkerhet. Vi ska skapa en arbetsmiljö där medarbetarna trivs allt bättre och där vi sprider och uppmuntrar de goda exemplen. Prioriterade framtidsfrågor: Bibehålla en stark framtidstro och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö med huvudsyfte att behålla våra kvalificerade medarbetare och långsiktigt säkra rekrytering Stärka patientens ställning genom ökad delaktighet från teamen närmast patienten i framtida utveckling av närsjukvård God tillgänglighet Tydliggöra och avgränsa uppdraget från HSN I samverkan med NSC och NSÖ tydliggöra vilka patientgrupper som av kompetensskäl bör handläggas inom NSC och för övriga patienter gemensamt verka för att omhändertagandet sker i respektive länsdel, nära patienten Säkerställa patientsäkerheten genom tydligare ansvarsfördelning mellan länscentrum och närsjukvård och genom systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Tydliggöra vilken hemsjukvård, rehabilitering och omvårdnad östgöten ska erbjudas. Särskilt viktigt är detta när vårdkedjan berör såväl närsjukvård som länscentrum. För äldre patienter bör närsjukvårdens möjligheter och inflytande stärkas. Idag tar NSV ett större ansvar för avancerad hemsjukvård till länscentrums patienter. Denna utveckling borde vara önskvärd i hela LiÖ och måste kompenseras ekonomiskt om den ska kunna upprätthållas. Utveckla närsjukvårdens ersättningssystem, så att det ur ett behovs- och befolkningsperspektiv blir ännu mer anpassat till närsjukvårdens uppdrag. En viktig uppgift för NSV:s alla medarbetare 2006 är att sprida vår värdegrund och målsättning så att den genomsyrar hela organisationens arbetssätt och att detta kommer alla patienter till del. Därmed kan NSV på ett framgångsrikt sätt fortsätta att leda utvecklingen av framtidens närsjukvård. Martin Strömstedt Närsjukvårdsdirektör NSV

4 Årsredovisning 2005 sid. 4 (25) Presentation av Närsjukvården i västra Östergötland Upptagningsområdet är västra Östergötland med invånare. Verksamhet finns i samtliga kommuner (vården i Boxholm och BUP Motala/Vadstena bedrivs i privat regi). Närsjukvården i Västra Östergötland består 31/ av 17 basenheter. Primärvård Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Ödeshög Vårdcentralen Vadstena Jourläkarecentral i Motala Läkarmottagning: Akuta bedömningar, utredningar samt kontroll av kroniska sjukdomar. Sköterskebaserad mottagningsverksamhet: Astma- och diabetesmottagningar på samtliga vårdcentraler. På flera vårdcentraler finns mottagningar för högt blodtryck, inkontinens, demens etc. Vaccinationsmottagningar Fotvårdsterapi: För diabetes och reumatiska sjukdomar. Mottagning för råd och stöd vid psykisk ohälsa: Finns vid flera vårdcentraler Resursteam: För samverkan med Försäkringskassan vid rehabilitering av långtidssjukskrivna patienter. Jourläkarecentral: Ansvarar för vårdcentralernas verksamhet kvällar och helger (nattetid samverkan med akutmottagningen).

5 Årsredovisning 2005 sid. 5 (25) Medicinklinik Vid medicinkliniken utreds, kontrolleras, behandlas och vårdas patienter med internmedicinska sjukdomar. Stor del av verksamheten är av akut karaktär. Slutenvård: Tre medicinavdelningar, inklusive hjärtintensivavdelning och MIMA (observationsplatser med möjlighet till respiratorvård) totalt 54 vårdplatser. Öppenvård: Lung-, blodtrycks-, diabetes-, hematologi-, hjärt- och strokemottagning. Akutmottagning: Öppen dygnet runt med tillgång till medicin- och narkosläkare. Kl även bemannad med kirurg- och ortopedläkare samt dagtid vardagar tillgång till gynekolog och barnläkare. Övrig tid hänvisas patienter som behöver specialisthjälp till US. LAH-klinik Verksamheten spänner mellan geriatrik och rehabilitering, avancerad medicinsk hemsjukvård, palliativ vård, demens och vuxenneurologi för patienter i västra Östergötland. Inom den avancerade hemsjukvården finns alla åldrar representerade. Avancerad hemsjukvård: (ca 100 patienter vårdas per dag) Slutenvård: Två avdelningar med 14 vårdplatser totalt Öppenvård: Demens-, geriatrisk- och neurologmottagning. Psykiatri- och habiliteringsenhet Psykiatriska kliniken: erbjuder den vuxna befolkningen i västra Östergötland specialistpsykiatrisk vård med tidiga insatser, familjeperspektiv och avancerad hemsjukvård. Slutenvård: Allmän psykiatrisk avdelning med 11 vårdplatser Öppenvård: Psykiatrisk öppenvårdsmottagning, psykiatrisk mottagning för äldre, mobilt omvårdnadsteam, beroendebasteam. Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) i Mjölby: Öppenvårdsmottagning för barn och ungdomar upp till 18 år. Upptagningsområde är Mjölby, Boxholm och Ödeshögs kommuner. Habilitering: Barn-och ungdomshabilitering (BUH), Råd och stöd till vuxna (LSS). Expertstöd till barn och vuxna med långvariga funktionshinder samt till anhöriga. Verksamhet i Motala och Mjölby. Rehab Väst Individanpassad rehabilitering för patienten vad gäller sjukgymnast-, arbetsterapi-, kurators- och logopedinsatser. Verksamheter finns på sjukhuset i Motala och vid vårdcentralerna i västra Östergötland (förutom Boxholm).

6 Årsredovisning 2005 sid. 6 (25) Länsövergripande verksamheter för närsjukvård Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU): Stödjer närsjukvårdens forskning och utvecklingsprojekt genom metodstöd, handledning och utbildning till medarbetarna. Sjukvårdsrådgivningen (SVR): Länsgemensam telefontjänst till allmänheten för professionell bedömning av behov av vård, medicinsk rådgivning och lotsning till rätt vårdnivå (t ex vårdcentral eller sjukhus). Samverkan sker under jourtid med Jourcentraler i Östergötland. Allmänmedicinskt centrum (AMC): Specialistutbildning i allmänmedicin, AT-utbildning och fortbildning av olika personalkategorier inom allmänmedicin. Varje verksamhetsenhet har en verksamhetschef, som ansvarar för att utveckla och kvalitetssäkra de egna vårdprocesserna. Primärvårdschefen har övergripande ansvar för vårdcentralernas verksamhet. Centrumövergripande finns en gemensam ledningsgrupp som ansvarar för strategiska frågor såsom NSV-övergripande IT-utveckling, läkemedelshantering, joursamverkan, samverkan kring vårdplatser, ekonomi, omställningsprocessen, arbetsmiljö, personalförsörjning, kvalitet, vårdprocesser och patientsäkerhet. Ledningsstöd utgörs av en stab med kompetens inom HR, ekonomi, IT, patientsäkerhet, kvalitets- och verksamhetsutveckling. NSV fungerar som "hyresvärd" för Lasarettet i Motala och administrerar de sjukhusgemensamma verksamheterna som även berör länsövergripande centra. Ansvar enligt lagar och förordningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Sekretesslagen, Patientjournallagen, Personuppgiftslagen (PUL) Vårdregisterlagen, Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvård, Lagen om yrkesansvar, Kommunallagen, Arbetsmiljölagen och avtal inom det arbetsrättsliga området, Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket, Smittskyddslagen, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Miljöbalken med följdförfattningar, Jämställdhetslagen, Lagen om offentlig upphandling (LOU), Reglemente för Landstinget i Östergötland, Kommunal redovisningslag, Förvaltningslagen, Tryckfrihetsförordningen, Offentlighetsprincipen, Lagen om mångfald.

7 Årsredovisning 2005 sid. 7 (25) Fakta Närsjukvården i västra Östergötland Basfakta 2005 Basfakta 2005 Antal anställda omräknat i heltider 1) Antal vårdtillfällen Omsättning mkr (exkl. interna poster) 2) 789,8 Antal vårddagar Resultat mkr -8,7 Antal läkarbesök Eget kapital, mkr 3) 44,8 Antal sjukvårdande behandlingar Antal vårdplatser 79 Basfakta 2005 Kostnadsutveckling 2004/2005 Total sjukfrånvaro 7,3 % Jourkostnadsutveckling 0,5 % Lång sjukfrånvaro 3,3 % Läkemedel öppenvård kostnadsutveckling -7,6 % Långtidsfriska 22,0 % Läkemedel rekvisition kostnadsutveckl 37,9 % Produktivitet 4,0 % Alla läkemedel kostnadsutveckling -5,8 % Lönekostnadsutveckling 4,0 % dec 2004 var antalet anställda i heltidsmått 998 personer. 2. Interna poster inom produktionsenheten är ej medräknade dec 2004 var eget kapital 53,5 mkr. Uppdrag och vision Närsjukvården i västra Östergötland är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2005 var ca 9 miljarder kronor.

8 Årsredovisning 2005 sid. 8 (25) Närsjukvården i västra Östergötland Verksamhetsidé NSV erbjuder hälso- och sjukvård samt habilitering, i samverkan med vårdgrannar, främst till befolkningen i västra Östergötland. Vården bygger på vetenskaplig grund, är kostnadseffektiv och kunden erbjuds trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. Studerande erbjuds en god klinisk utbildning. I ett länsperspektiv erbjuds sjukvårdsupplysning, forskning och utveckling inom närsjukvård samt utbildning och rekrytering inom allmänmedicin. Vision Närsjukvården i västra Östergötland NSV erbjuder en hälso- och sjukvård som bidrar till bästa möjliga hälsovinst och livskvalitet för befolkningen genom Nära Samverkan i Vården. Nära samverkan i vården innebär att utifrån grundläggande värderingar med kunden i centrum: Nära Samverkan Vården Erbjuda god tillgänglighet Med patient och närstående Processorientera verksamheten Hälsofrämjande insatser Inom närsjukvården Utveckla arbetssätt Länscentra och vårdgrannar Utredning, diagnostik och behandling Omvårdnad och rehabilitering Habilitering Utbildning HU och andra utbildningsorganisationer Bedriva och omsätta forskning i klinisk praktik Tillämpa ny medicinsk teknik Utveckla närsjukvårdens vårdformer Omvärldsanalys och framtidsbedömning Genom närsjukvårdsorganisationen ökar förutsättningarna för samverkan och förbättring av vårdprocesser mellan olika aktörer som behöver finnas nära befolkningen. Bakgrund Den medicinska och tekniska utvecklingen medför en ökad specialisering och fragmentisering av hälso- och sjukvården. Samtidigt sker en utveckling hos patienterna mot mer sammansatta behov, såsom t.ex. psykisk ohälsa och äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Historiskt har det varit samverkansproblem mellan olika vårdgivare och huvudmän. Mellan Kommuner och Lansting och även mellan sjukhus och vårdcentraler har diskussionerna mycket handlat om att övervältra arbete och kostnader på varandra med risk för att patienter hamnar mellan stolarna.

9 Årsredovisning 2005 sid. 9 (25) Vad är närsjukvård? Närsjukvård är ett relativt nytt begrepp. Benämningen används i de flesta Landsting. Drygt hälften av Sveriges landsting, däribland de folkmässigt största har valt att använda närsjukvård som en del när man har organiserat hälso- och sjukvården. Det skiljer något över landet i vad man menar med närsjukvård men det finns en samsyn om att närsjukvårdens uppgift är att erbjuda insatser för sjukvårdsbehov som är: - Vanligt förekommande i befolkningen - Ofta förekommande för individen - Samhällsekonomiskt rimligt att bedriva lokalt Närsjukvårdens uppdrag Närsjukvårdsorganisationen har förutom de ingående klinikernas/vårdcentralernas uppdrag en huvuduppgift att - med patientfokus förbättra samverkan i vårdprocesser inom närsjukvårdsorganisationen, med länscentra, kommuner och andra vårdgrannar - utveckla de gränsövergripande processerna - minimera flaskhalsar/övergångsställen - fokusera på patientgrupper med sammansatta behov Allt för att patienter och befolkningen ska få en god hälso- och sjukvård och skapa trygghet fr.a. för svaga grupper. Detta kan åskådliggöras med följande bild där närsjukvården fungerar som kittet i samverkan: Närsjukvårdens unika roll symboliseras med rött dvs. att verka i gränslandet mellan olika verksamheter och myndigheter.

10 Årsredovisning 2005 sid. 10 (25) Framgångsfaktorer för närsjukvård Utvärderingar inom Sverige pekar på ett antal betydelsefulla faktorer om närsjukvården ska bli framgångsrik: 1) Både primärvården och sjukhusen är delaktiga 2) God tillgänglighet 3) En ingång till vården särskilt viktigt för svaga grupper såsom äldre med komplexa vård och omsorgsbehov, vid psykisk ohälsa och vid habiliteringsbehov 4) De som arbetar nära patienten har oftast lösningen. Det är fr.a. där som utveckling av verksamhet och förbättring för patienten måste ske. För att detta ska lyckas så bör närsjukvården utgöra en stödjande/koordinerande organisation som skapar arenor, infrastruktur mm, men som även har beslutsmandat när det behövs för att komma vidare i en för patienten önskvärd utveckling av de gemensamma resurserna. Närsjukvårdsutveckling i Östergötland Östergötland ligger långt fram i närsjukvårdsutvecklingen då man - har skapat en tydlig och ändamålsenlig organisation - beskrivit uppdraget för närsjukvård. Detta har under 2005 utvecklats ytterligare i samverkan mellan NSC, NSÖ och NSV och med stor delaktighet av olika verksamheter inom närsjukvården. Vi har fått en bas att utgå ifrån som närmsta åren bör utvecklas ytterligare och förenklas - är först i Sverige med att ha skapat ett behovs- och befolkningsbaserat ersättningssystem för all närsjukvård. Därmed ökar förutsättningarna för att vi ska få en likvärdig vård över länet. Våra gemensamma diskussioner kan fokusera allt mer på de patientgruppers behov som vi gemensamt har att hantera och mindre på ekonomisk rättvisa mellan länsdelarna. Utveckling har skett i stort samförstånd mellan NSC, NSÖ och NSV, vilket är en väsentlig framgångsfaktor för våra gemensamma patienter och för LiÖ. Andra landsting har under året efterfrågat våra erfarenheter i denna utveckling. Såsom LiÖ:s hälso- och sjukvård har organiserats, så finns landstingets ansvar för närsjukvård fr.a. inom respektive närsjukvårdsorganisation. Behov av att bedriva närsjukvård finns dock även för de patientgrupper som man ansvarar för inom länscentra. Det innebär nya gränssnitt och gråzoner med risk för att patienterna hamnar mellan stolarna. För att undvika detta och skapa effektiva och säkra vårdprocesser, så är det viktigt att det arbete som har inletts under 2005 för att tydliggöra ansvar fortsätter. Det räcker emellertid inte med det. För att den nära vården ska fungera tryggt och säkert för patienten, krävs ett väl fungerande samspel mellan alla aktörer inom landstinget och gentemot kommunerna. Avgörande är att det fungerar smidigt i landstinget inom närsjukvårdsorganisationen men även med länscentra och privata vårdgivare. Närsjukvården i varje länsdel har en central roll för att ställa rätt krav på alla ingående parter och koordinera vården. Ett tydligare ansvar kopplat till befogenheter för närsjukvården skulle underlätta denna utveckling.

11 Årsredovisning 2005 sid. 11 (25) För att underlätta patientens väg in i hälso- och sjukvården kommer befolkningen i framtiden, vardagar dagtid i första hand, att vända sig till sin vårdcentral eller annan mottagning där man etablerat kontakt. Om osäkerhet råder om vart man ska vända sig dagtid och fr.a. jourtid, finns nu ett gemensamt telefonnummer för Östergötland och från sista kvartalet 2006 ett gemensamt för flera landsting i Sverige. Ökad tillgänglighet och säkrad kvalitet är målet med Sjukvårdsrådgivningen. Inom Sjukvårdsrådgivningen arbetar erfarna sjuksköterskor med professionellt medicinskt beslutstöd vilket medför förutsättningar för god rådgivning och vb. hänvisning till rätt vårdinstans. Det nya ersättningssystemet innebär ett mer tydligt delat ansvar för uppdrag till länsövergripande enheter inom närsjukvården. De tre närsjukvårdsdirektörerna kommer att arbeta som en styrgrupp mot dessa enheter vilket ytterligare kommer att öka förutsättningarna för en mer likvärdig vård i Östergötland. Redovisning av genomförd verksamhet Balanserat styrkort för NSV 2005 Strategier Kund Process Utveckling Medarbetare Ekonomi Utgå från kundernas behov Optimal medicinsk-, omvårdnads- och bemötande kvalitet God tillgänglighet Samverkan Delaktighet Tydliga utfästelser Utbildning, introduktion och handledning av god kvalitet Utveckla effektiva processer Kvalitetssäkra processerna Redovisade processresultat Fungerande avvikelsehantering Arbeta med systematisk kundorienterad verksamhetsutveckling Omvärldsbevakningen är systematisk Utveckla en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Positivt utvecklingsoch förändringsklimat Skapandet av förutsättningar för FoU-arbete som är stöd för verksamhetsutveckling Uppmuntran, synliggörande och belöning av ständiga förbättringar Metodstöd Jämförelse av NSV:s processer med ledande verksamheter Ökad kunskap kring folkhälsoproblem Skapa en attraktiv arbetsplats Personalförsörjnings arbetet är aktivt och långsiktigt Utveckling av ledarskapet Utveckling av medarbetarskapet Hälsofrämjande arbetsplats Strategiskt lönearbete Avtalet är i balans med ekonomin Arbeta med ekonomisk långsiktighet Kända förutsättningar och tydligt avtal Införandet av kostnadsdrivande verksamhet sker kontrollerat Kritiska framgångsfaktorer Kostnadsmedvetna medarbetare Enheterna får bära med sig del av eget resultat

12 Årsredovisning 2005 sid. 12 (25) Resultatsammanställning kundperspektiv Kund Mål% Utfall% Andel nöjda patienter, helhetsintryck av besöket/sjukhusvistelsen Andel nöjda patienter, acceptabel/rimlig väntetid för besök/inläggning Andel nöjda patienter med framkomlighet per telefon till primärvård, hemsjukvård och sjukhusmottagningar Andel patienter som upplever delaktighet i beslut om behandling (exkl. primärvården) Andel patienter som anger att de fått hjälp med sjukdom och problem i relation till förväntan Nöjda studerande index (6 eller mer på 7-gradig skala) 85% 83% 85% 77% 85% 74% 85% 66% 85% 80% 85% 85% Kund 2005 Patientnöjdhet helhetsintryck 100% 80% Nöjd studerandeindex 60% 40% Acceptabel/rimlig väntetid besök/inläggning 20% 0% Mål Måluppfyllelse Hjälp med sjukdom och problem Framkomlighet per telefon Delaktighet i beslut om behandling Analys och reflektion I 2005 års mätning av kundtillfredsställelsen, LiÖ:s sjukhusenkät öppen- och slutenvård, når NSV målet att andelen nöjda patienter är 85 % eller mer inom flera frågeområden. I jämförelser mellan likartade specialiteter i länet, är patienterna i västra länsdelen något mer nöjda med vården än i övriga länsdelar. I primärvårdsenkäten når NSV målen inom frågeområdena rimlig väntetid på mottagningen, rimlig väntetid till besök, förväntad hjälp vid besök samt helhetsupplevelse av besöket. Telefontillgängligheten i primärvården är patienterna inte fullt nöjda med, även om resultatet är

13 Årsredovisning 2005 sid. 13 (25) bättre än i andra länsdelar. Enkät som mäter patienttillfredsställelsen i hemsjukvården, vilket är en stor del av NSV:s vård, är ännu ej klar för Resultatet från studerandeenkäten för 2005 ger ett medelvärde för NSV på 6,05 på en 7 gradig skala, vilket innebär att vi når målet > 6. Identifierade förbättringsområden från patientenkäten tas tillvara i den strategiska planeringen. Prioriterade förbättringsområden efter resultaten från LiÖ gemensamma patientenkäter är: Väntetid vid akutbesök, från kontakt med mottagning till besök samt vid planerad inläggning Tid för samtal med läkare/behandlare, i sluten sjukhusvård Information om sjukdom/problem, olika behandlingsmetoder och föreslagen behandlingsmetod Information före undersökning/provtagning samt fortsatt behandling/kontroller Att få veta hur man själv bidrar till ett bra behandlingsresultat Lyhördhet för synpunkter på vård/behandling Delaktighet i beslut om vård och behandling Tillräcklig hjälp med oro/ångest Förväntad hjälp med sjukdom/problem Bedömning av måluppfyllelse NSV finns till främst för befolkningen i västra länsdelen. Våra viktigaste kunder är patienter, remittenter och studerande. Strategin är att utgå från kundernas behov. Identifierade starka områden från patientenkäten tas tillvara och vidareutvecklas i den strategiska planeringen. Styrkor är: Förtroende för och bemötande av alla yrkeskategorier Förtroende för vård och behandling Trygghet i behandling/undersökning Läkare/behandlare tog problem på allvar Tid för samtal, alla yrkeskategorier Informerar på ett begripligt sätt, alla yrkeskategorier Nöjd med vård och behandling vid besöket Tillräcklig smärtlindring under sjukhusvistelsen Information, omhändertagande, smärtlindring och uppföljning/kontroll vid operation Viktiga handlingsplaner som påbörjades under 2005 och utvecklas vidare 2006: Regelbundet använda, analysera och återkoppla kundenkäter. Informera om IT-stödet LEO Ökad tillgänglighet till Sjukvårdsrådgivningen Mellanvård för barn och ungdomar Arbete med neuropsykiatriska team Ledarnätverk för barn med särskilda behov Tillgodose att alla studerande har en introduktionsplan och utbildad handledare

14 Årsredovisning 2005 sid. 14 (25) Resultatsammanställning processperspektiv Process Mål% Utfall% Andel diabetespatienter, debut < 30 år, med HbA1c 35% 60% under 6,5% Andel diabetespatienter, debut > 30 år, med HbA1c 65% 57% under 6,5% Andel hjärtinfarktpatienter behandlade med 90% 89% betablockad under sjukhusvistelsen Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet 75% 76% Telefontillgänglighet till primärvård erhållen 70% 100% ersättning av max belopp HSN Andel hypertoniker som ligger under de av 30% 43% Läkemedelsverket rek gränserna för distolisk och systolisk hypertoni vid senaste besöket Dokumenterad brytpunktsbedömning, palliativa 90% 83% patienter Andel patienter med demenssjukdom som blivit 80% 100% föremål för vårdplanering i samverkan i ett familjemedicinskt perspektiv Andel enheter med handlingsprogram för att % pågår identifiera riskpatienter (rökning, alkohol, övervikt) Andel NSV-enheter som klarar nationella 100% 100% vårdgarantin Andel patientrelaterade avvikelser i förhållande till 10% 16% samordnad vårdplanering Andel patienter med gemensam individuell vårdplanering, i hemsjukvården och särskilda boende målet ska vara uppnått % pågår Process 2005 HbA1c <6,5% diabetes debut <30 år 100% Gemensam individuell vårdplanering HbA1c <6,5% diabetes debut >30 år 80% Samordnade vårdplaneringar utan avvikelser 60% 40% Betablockadsbehandlade hjärtinfarktspatienter Enheter som lever upp till vårdgarantin 20% 0% Strokepatienter på strokeenhet Mål Måluppfyllelse Handlingsprogram, identifiering riskpatienter Telefontillgänglighet erhållen ersättning av maxbelopp Vårdplanering i samverkan, demenspatienter Välreglerat blodtryck, hypertoniker Dokumenterad brytpunktsbedömning, pallativa patienter

15 Årsredovisning 2005 sid. 15 (25) Arbetet med processorientering inom NSV och i samarbete med vårdgrannar fortgår. Under året har NSV haft processinternat där prioriterade processer diskuterats och genomarbetats. I samband med detta beslutade också NSV om modell och arbetsmetodik för processarbete. Modellen innehåller både ansvarsfördelning och tydliggörande av roller för processägare, processledare, arbetsgrupper samt processamordnare. Prioriterade processer under 2005 har varit Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov, Psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna i PV och demenssjukdom. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov: Under 2005 har NSV startat äldremottagning, äldrevårdsteam, vårdresurskoordinator samt samverkan mellan mobila team (primärvård, LAH, psykiatri och kommunen). Mycket av detta drivs inom projektet Hemsjukvård i samverkan där också förbättringsarbete avseende rehabilitering och hjälpmedel, palliativ vård och resurssjuksköterskor innefattas. För gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov har närsjukvården också tilldelats extraresurser i form av 6,3 milj kr för att ytterligare förbättra omhändertagandet. Demens: För processgruppen demens finns processägare och processledare utsedda. Planering av arbetet har inletts genom bland annat en inventering. Projektgrupp tillskapas och förfrågan om deltagande Psykisk ohälsa: Under året har vårdprogram depression färdigställts och förankrats bland internt och externt. Vidare har nya processägare utsetts. Verksamhetschef för Psykiatri är tillsammans med primärvårdschef ansvariga. Vårdprogram för ångest påbörjas under våren Länsdelssamråd för psykiatri pågår och forum på chefsnivå har bildats. Psykiatrin driver också ett antal samverkansprojekt tillsammans med kommunerna. I arbetet med fysisk aktivitet på recept är NSV den enda psykiatriska kliniken i landet som deltar. Vidare har under året ett antal Posumträffar ägt rum. Både psykiatri och primärvård deltar med team i genombrottsprojekt Psykisk ohälsa Östergötland Långtidssjukskrivna i primärvården: Resursteam finns på varje vårdcentral (exklusive Mantorp). Resursteamen består av distriktsläkare, beteendevetare, tjänsteman från försäkringskassan och paramedicinare. Teamen bedömer alla patienter som varit sjukskrivna mer än 28 dagar. Alla distriktsläkare har gått försäkringsmedicinsk utbildning. Satsningen fortsätter nu med sjuksköterskor. Sjuktalen i västra länsdelen har sjunkit, dock har inte orsakerna till detta analyserats närmare. Vidare besöker en sjukskrivningskommitté vårdcentraler med syfte att bland annat diskutera sjukskrivningsbegreppet. Samverkan sker också med företagshälsovården för att diskutera ansvarsfördelningen mellan sjukvården och företagshälsovården. Under året har Finansiell samverkan startats i Motala kommun, ett samarbete mellan Försäkringskassan, Motala Kommun, Rehab Väst och de fyra vårdcentralerna i kommunen. Andra viktiga handlingsplaner under 2005: Samordning av LAH- och Medicin-kliniken: Under 2006 samordnas LAH- och medicinkliniken till en gemensam klinik. Stora delar av 2005 har ägnats åt planering och förberedelse för detta. Utredning avancerad hemsjukvård: Verksamhetschef på LAH-kliniken är ansvarig för utredning av avancerad hemsjukvård i länet. Kundråd för närsjukvård: Arbetet med att förbättra samverkan och öka patientsäkerheten pågår och har under året fördjupats med bildandet av ett antal arbetsgrupper. Framtagande av handlingsplaner och tydliggörande av ansvarsområden är en del av resultaten.

16 Årsredovisning 2005 sid. 16 (25) Patientsäkerhet: IT-stödet Synergi används på samtliga enheter. Vi har dock identifierat behov av repetitionsutbildning för enheternas avvikelsesamordnare. Utbildning planeras till våren Införande av Meddix: En del i patientsäkerhetsarbetet och att säkra informationsöverföring i övergångar har varit införande av IT-stöd för Samordnad vårdplanering. Utbildning och införande har skett i samverkan med LiÖ och samtliga kommuner. Implementering av IT-infrastruktur: Fortsatt utbildning av medarbetare i IT-baskunskap. Övergång till Windows XP. Inventering av hårdvara. Utbildning i Excel och kuber. Patientjournal 08: NSV utsågs till pilotenhet för patientjournal 08 och införande av vårdadministration, vårddokumentation och läkemedel. Projektet engagerar många verksamhetsföreträdare och har hög prioritet under kommande år. Analys och reflektion I förhållande till målvärden i styrkortet, ligger NSV avseende de medicinska resultaten relativt bra till. Vissa mått har vi tvingats att stryka t ex inom den palliativa processen och för psykisk ohälsa då dessa inte visat sig möjliga att redovisa. NSV redovisar förhållandevis många medicinska resultat. En långsiktig målsättning är att fler medicinska resultat för priorioterade processer ska redovisas. Respektive processgrupp har uppdraget att framarbeta förslag på andra medicinska- och omvårdnadsmässiga mål och mått, framför allt för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och psykisk ohälsa. Utveckling av mål och mått för olika patientgrupper kommer också att ske i det LiÖ-gemensamma vårdprocessprogramarbetet. Bedömning av måluppfyllelse Strategier inom processperspektivet är att utveckla effektiva processer och att kvalitetssäkra desamma. Detta görs genom det systematiska arbetet i processgrupperna och genom nyttjande av gemensam modell och metodik. Det finns dock förbättringar att göra inom området identifiering av mål och resultatmått och i nyttjandet av kvalitetsindikatorer kopplat till prioriterade processer och avtal. Avseende antal avvikelser i förhållande till samordnad vårdplanering är vi medvetna om att det finns en felmarginal i rapporterade avvikelser. I och med införandet av IT-stödet MEDDIX underlättas statistikuttag kring samordnade vårdplaneringar. Fortsatt arbete med att förbättra avvikelserapporteringen mellan LiÖ och kommunerna i västra länsdelen. Ny manual är framtagen samt planering av stöd till avvikelsesamordnare.

17 Årsredovisning 2005 sid. 17 (25) Resultatsammanställning förnyelse/utvecklingsperspektiv Förnyelse/Utveckling Mål% Utfall% Andel medarbetare som upplever ett positivt 80% 45% utvecklings- förändringsklimat Antal rapporterade utvecklingsarbeten i Idébanken 100% 100% (mål > jämfört m 2004) Andel enheter aktiva i nätverk/nationella/internationella 100% 75% fora Andel enheter som redovisar resultat från, för dem 100% 100% relevanta, nationella kvalitetsregister Andel enheter som har strategi för 100% 75% verksamhetsutveckling Andel enheter som deltar i utvecklingsprojekt med 100% 50% andra enheter Antal FoU-rapporter (mål minst 1 rapport/enhet) 100% 50% Antal registrerade artiklar, av NSV medarbetare, i 100% 100% HU/LiU publiceringsdatabas. (mål > jämfört med 2004) Indikatorer för Hälsofrämjande sjukhus (mål > rikssnitt) 100% 100% Skapa ett BSC för folkhälsoarbetet (mål 2005) 100% 100% Förnyelse/Utveckling 2005 BSC för folkhälsoarbetet Indikatorer för Hälsofrämjade sjukhus Positivt utvecklings- och förändringsklimat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Rapporter i Idébanken Enheter aktiva i nätverk och fora Mål Måluppfyllelse Registrerade artiklar Enheter med resultatredovisning nationella kvalitetsregister FoU-rapporter Enheter med strategi för verksamhetsutveckling Deltagande i utvecklingsprogjekt

18 Årsredovisning 2005 sid. 18 (25) Analys och reflektion Uppföljning och utvärdering av verksamheten kommer att bli allt viktigare. Dels är det nödvändigt för vår egen kvalitetsutveckling, dels kommer patienterna och våra uppdragsgivare att ställa allt större krav på detta i framtiden. Eftersom NSV har ett mycket stort och komplext uppdrag så ställs särskilt stora krav på att vi i framtiden på ett strukturerat och tydligt sätt sammanställer vår uppföljning fortlöpande. Ett viktigt element i verksamhetsutvecklingen är den patientnära forskningen och utvecklingsarbete som på olika sätt har stimulerats under årets gång. En FoU strategi har utarbetats för NSV där tonvikt läggs på att skapa bättre förutsättningar för forsknings- och utvecklingsarbete genom att ta vara på medarbetarnas FoU kompetens samt skapa nödvändiga tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar för FoU verksamhet. Dessutom har en kartläggning av formell FoU-kompetens bland all personal genomförts för att få en bättre överblick över den kompetens som finns inom NSV. Bedömning av måluppfyllelse Strategierna för utveckling och förnyelse är att arbeta med systematisk kundorienterad verksamhetsutveckling, att omvärldsbevakningen är systematisk och att utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Nedan följer exempel på hur NSV:s enheter arbetar med ett dokumenterat systematiskt förbättringsarbete: - Använder Balanserade Styrkort som ledningsinstrument - Presenterar rapporter efter utvärdering av förändringsarbeten - Utarbetar vårdprogram, PM och riktlinjer - Inrättar kompetensutvecklingsråd på kliniknivå - Deltar i Genombrottsprojekt - Delegeringsarbetet - Utvecklar patientsäkerheten och avvikelserapporteringen - Arbetsmiljöarbetet - Befattningsutvecklingen FoU rådet har som planerat genomfört FoU luncher, uppsatsseminarier och föreläsningar med deltagare från alla verksamhetsområden. FoU rådet har också delat ut till 5 olika nya FoU projekt. Ett styrkort för folkhälsa har utarbetats under året och kommer att ligga till grund för en fortsättning av utvecklingsarbetet mot en mer hälsofrämjande närsjukvård Vi fortsätter deltagandet i HFS nätverk och därmed utvecklingen av indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt hälsa i bokslut. En kartläggning av primärvårdens folkhälsoarbete har genomförts. En handlingsplan har presenterats för ledningsgruppen. Beträffande nätverk/nationella/internationella fora så deltar berörda enheter enligt planeringen.

19 Årsredovisning 2005 sid. 19 (25) Resultatsammanställning medarbetarperspektiv Medarbetare Mål% Utfall% Förtroende för chefens sätt att leda verksamheten 85% 62% Medarbetarenkät - > LiÖ medel 100% 100% Andel NSV-enheter som följer styrkort för arbetsmiljö i 100% pågår närsjukvården Andel enheter som inte har osakliga löneskillnader 100% 100% Följa Hälsofrämjande sjukhus indikatorer, frågeområde 100% 100% 3 (> medel HFS) Andel medarbetare med befattningsutveckling enl. 85% 85% Olivia Sjukfrånvaro korttid < 3% 4% Sjukfrånvaro långtid < 3% 3% Långtidsfriska 30% 22% Medarbetare 2005 Förtroende för chefen 100% Långtidsfriska 80% 60% Resultat medarbetarenkät 40% Sjukfrånvaro långtid 20% Följsamhet till styrkort för arbetsmiljön 0% Mål Måluppfyllelse Sjukfrånvaro korttid Osakliga löneskillnader Befattningsutveckling enligt Olivia Följsamhet Hälsofrämjande sjukhus indikatorer Skötersketillgången fortsätter att vara god, främst genom Resurs-AT. LiÖ:s medarbetarenkät genomfördes under våren och uppföljningar har skett under hösten i de olika verksamheterna. Fortsatt satsning på ledarutveckling för chefer inom NSV. Arbetet med styrkort i Arbetsmiljö för NSV har pågått under året, implementering planeras under våren 2006.

20 Årsredovisning 2005 sid. 20 (25) Satsning på och utveckling av rehabiliteringsarbetet inom NSV. Arbete med att ta fram ett gemensamt flexavtal för NSV har påbörjats och beräknas vara klart under våren Omställningsarbete. Stora organisationsförändringar under året; Psyk Bup Hab har blivit en klinik och arbetet med samgående av medicin LAH har påbörjats och beräknas slutföras under början av Fortsatt satsning på arbete med befattningsutveckling i verksamheterna inom NSV. Analys och reflektion Flera av målen är uppfyllda men inte alla. Sjukfrånvaron är fortfarande för hög och vi måste fortsätta att arbeta med rehabilitering på ett bra sätt och framförallt fortsätta satsa på förebyggande hälsoarbete. Vi kommer också att fortsätta att satsa på att utveckla ledarskapet. Systematiskt arbetsmiljöarbete och ledarutveckling är två prioriterade områden för 2006 i vårt avtal med Östgötahälsan. Sjukfrånvaron tenderar att minska något. Målsättningen är att komma under 3 % - nivån vad gäller både kort- och långtidssjukskrivningar. Det långsiktiga och kontinuerligt rehabiliteringsarbete som utförs i samverkan börjar ge resultat. Att göra NSV till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats är en målsättning och arbetet med detta skall intensifieras. Utfallet i medarbetarenkäten visar på förbättringsområden. Strukturförändringarna har drabbat västra länsdelen hårt och medarbetarna har levt under oro och osäkerhet en längre tid. Medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet har påbörjats i utformandet av ett styrkort för arbetsmiljö. Detta skall förankras hos medarbetarna. Antalet tillsvidareanställda medarbetare inom NSV har ökat sedan april Ökningen är kopplad till nyanställningar inom primärvården, AMC samt psyk- klinkens och BUP:s gemensamma utvecklingsprojekt Mellanvårdsteam. Fortfarande kvarstår en övertalighet när det gäller undersköterskor och skötare. Personalförmedlingens roll har utvecklats och allt fortlöpande omställningsarbete, avgångsvederlag, garantipensioner samt återbesättande av tjänster och vikariat handläggs utifrån gemensamma riktlinjer. Långsiktigt är målsättningen att nuvarande övertalighet successivt ska reduceras. Under våren 2006 räknar vi med att en fortsatt utbyggnad inom Rättspsykiatriskt Centrum i Vadstena kommer att ge draghjälp och bidra till att reducera nuvarande övertalighet. Inom primärvård råder fortfarande brist på distriktsläkare. Kortsiktigt är det angeläget att till viss del förstärker andra yrkeskategorier tillfälligt för att underlätta situationen men även hyr- och resursläkare från AMC nyttjas. Vid vårdcentralen i Mjölby pågår ett arbete med att utveckla läkarorganisationen och skapa bättre arbetsförhållande för alla medarbetare. Distriktsläkare har en central roll i närsjukvården och långsiktigt måste antalet distriktsläkartjänster öka om vi ska få en effektiv vård och rimlig arbetsmiljö. En möjlighet att besätta vakanta och ett utökat antal tjänster finns om de som idag fullföljer sin ST-tjänst i allmänmedicin vid AMC, väljer att stanna i LiÖ. Inom psykiatrin råder brist på barnpsykiater och barnpsykologer. En bidragande faktor till ett sämre rekryteringsläge i väster är osäkerheten om LiMs framtid. Det krävs fortsatt tydlighet från beslutsfattarna om att LiM ska vara kvar som akutsjukhus om vi t.ex. ska kunna återbesätta vakanta kardiologtjänster. Det har även en avgörande betydelse för AT- och STrekrytering. Trots mycket goda resultat i SPUR-inspektioner och i enkäter till AT-läkare, så har antalet kvalificerade sökande till AT-block minskat i västra Östergötland. För att ändra på den utvecklingen

21 Årsredovisning 2005 sid. 21 (25) så finns det planer på att under 2006 öka samarbetet mellan i första hand NSV och NSC. En ökad samverkan skulle gynna även NSC, men på ett annat sätt. Sannolikt kommer det leda till gemensamma AT-block under Rehab Väst söker sjukgymnaster. I samband med att Sjukvårdsrådgivningen (SVR) samordnats till en enhet vid årsskiftet kommer behovet av sjukskötersketjänster att öka. Idag tjänstgör ca 100 sköterskor i telefonrådgivningen, ett flertal med väldigt små tjänstgöringsgrader. För att få en kostnadseffektiv organisation med god telefontillgänglighet skulle det vara optimalt att ca 50 sjuksköterskor med 50 %-iga tjänster bemannar SVR. Förutsättningen för denna lösning är att hälso- och sjukvården ffa närsjukvård, tar ett gemensamt ansvar för delade tjänster mellan SVR och dagsjukvård, men även med god samverkan kan det vara svårt att nå detta. Risk finns därmed att vi tvingas överanställa något för att kunna ha en acceptabel bemanning helger och nätter. Bedömning av måluppfyllelse Strategierna i medarbetarperspektivet är att skapa en attraktiv arbetsplats och att personalförsörjningsarbetet är aktivt och långsiktigt. Arbetsmiljöfrågorna är centrala när det gäller att skapa en attraktiv arbetsplats, och lyckas vi med detta så ger det bra förutsättningar även i personalförsörjningsarbetet. Vi kommer att ha många pensionsavgångar de närmaste åren och måste jobba aktivt för att kunna locka nya kompetenta medarbetare till NSV. Prioriterade förbättringsområden efter resultaten från LiÖ gemensam medarbetarenkät är: Uppföljning av mål Delaktighet Kompetensutveckling Konflikthantering Individuella arbetstider Attityder till LiÖ som arbetsgivare Styrkor är: Arbetsklimat Kulturell mångfald Kundorientering Lära av andra Resultaten i den landstingsgemensamma medarbetarenkäten visar att vi inom samtliga frågeområden är i paritet med resultaten för landstinget totalt.

22 Årsredovisning 2005 sid. 22 (25) Ekonomiperspektiv resultat Ekonomi Mål% Utfall% Andel enheter med positivt resultat 75% 65% Andel enheter med positivt eget kapital 100% 90% Positivt läkemedelsresultat 2005 > 2 % 5,3% Ekonomirapporter redovisade på enheter 100% 100% Ekonomi 2005 Positivt resultat 100% 80% 60% 40% Ekonomiredovisning för medarbetarna 20% 0% Positivt eget kapital Mål Måluppfyllelse Positivt läkemedelsresultat NSV redovisar ett underskott på 8,7 mkr och ett eget kapital på 44,8 mkr. Helårsbedömningar DÅ 08 och DÅ 10 beräknades till 10,5 mkr. Budget beräknades till ett 0-resultat, spelregler för hantering av patientflöden mellan de tre närsjukvårdsområdena var inte klara inför budgetarbetet och oklarhet rådde om ersättning för tidsförskjutning (ersättning för utfasning av strukturneddragningar 2004). Nettot för patientflöden, dvs. den andel av ökat antal patienter jämfört med genomsnittet 2002/2003 som fått vård i ffa. Närsjukvården i centrala Östergötland, var 3,1 mkr. Tidsförskjutningskostnader bedöms 2005 till ca 6 mkr, 2004 var ersättningen 10,3 mkr. Underskottet kan till största delen hänföras till att planerade kostnadsreduceringar pga strukturförändringen 2004 inte kunnat fullföljas. Generalplan/akutprocessen tar tid och arbetet fortsätter med ombyggnation och samlokalisering som beräknas vara klar Främst berörda är Medicin- och LAH-klinikerna, sammanslagning av dessa sker Ytterligare en konsekvens av strukturförändringen är öppnandet av MIMA (medicinsk intermediär vårdavdelning)

23 Årsredovisning 2005 sid. 23 (25) vårdplatser öppnades 2004 på Medicinkliniken, efter att ett akut behov av denna verksamhet uppstått då AnOp flyttade all IVA från LiM till US. Detta är en tydlig övervältring av verksamhet och kostnad till NSV. För att upprätthålla patientsäkerheten i akutprocessen har verksamheten bedömts som nödvändig. Klinikläkemedel inom Psykiatrin visar underskott på 1,8 mkr. De nya effektiva neuroleptikamedicinerna är dyra, men ger mindre biverkningar och en bättre livskvalitet. Läkarbemanningen på flera vårdcentraler förstärktes 2005, vilket också medförde att antalet läkarbesök blev 7 % högre. Fortfarande finns dock vakanser och en vårdcentral är fortfarande beroende av hyrläkartjänster, vilket är en dyr lösning. Bättre bemanning medför också ökade kostnader för medicinsk service. På en del vårdcentraler tillsattes tjänster utöver budget för arbete med psykisk ohälsa, kuratorer och sjuksköterskor med psykiatrisk inriktning anställdes. Detta utgjorde en del av handlingsplanen för Hjälpmedelskostnader är konstant höga, både för Rehab Väst och Habiliteringen, trots att förskrivningsrutiner eller volymer inte ändrats/ökat under Den översyn av prissättningen som påbörjats, måste anpassas till en nivå som ger ett överskott på hjälpmedel för att täcka kostnader för hjälpmedelskonsult som anställts. Problemområden 2005: Tidsförskjutning NSV ca 6 mkr MIMA, ofinansierad verksamhet 4,5 mkr Kostnader patientflöden 5,3 mkr kompensation erhölls 2005 med 2,2 mkr Underskott klin läkemedel Psyk klin 1,8 mkr Underskott hjälpmedel 1,9 mkr Röntgenkostnader 1,7 mkr högre jmf med 2004 Analys och reflektion Obalans finns mellan verksamheterna inom NSV - Primärvård, Rehab Väst, de länsövergripande verksamheterna SVR, FoU och AMC visar överskott, medan de tre klinikerna på sjukhuset Medicin-, LAH- och Psykiatriklinikerna har betydande underskott Primärvård visar totalt sett fortfarande överskott 2,7 mkr, dock mycket mindre jämfört med 2004 på 11,5 mkr. Bättre bemanning kostar mer och medför även högre kostnader för medicinsk service. Röntgenkostnader har ökat med 1,7 mkr och lab-kostnader med 1,4 mkr. Analyser av utvecklingen avseende röntgenkostnader påbörjades under 2005, men det har inte tydliggjorts varför kostnader inom NSV är mycket högre jämfört med NSC och NSÖ. Lab-kostnader beräknades öka pga av en återgång till lab-nära analyser. Allmänläkemedel visar 2005 ett överskott på 9,4 mkr inom NSV, överskott 2004 var 10,9 mkr. Frustrerande är de höga hjälpmedelskostnaderna och att prissättningen för hjälpmedel inte kommit närmare en lösning. Rehab Väst och Habiliteringen får svårt att planera sin verksamhet, förskrivning av hjälpmedel ställs mot rehabiliteringsverksamhet. De länsövergripande verksamheterna har tillsammans ett överskott på 4,9 mkr. FoU-enheten (+ 1,3 mkr) har haft vakanta tjänster under året och AMC (+3,3 mkr) har haft långa tillsättningstider och föräldraledigheter av ST-läkare. Del av AMCs överskott kommer att utnyttjas för att under öka antalet AMC-AT-block från 5 till 10 per år.

24 Årsredovisning 2005 sid. 24 (25) Medicin- och LAH-klinikernas underskott är en följd av strukturförändringen Som en följd av denna startades även MIMA, en ofinansierad verksamhet, men nödvändig för patienternas säkerhet. Psykiatri- och habiliteringsenhetens underskott beror ffa på dyrare nya läkemedel, men även till viss del på utomlänsvård. Förskrivningen är motiverad genom att NSV jämfört med övriga Östergötland och Sverige tidigare förskrivet förhållandevis mindre av dessa läkemedel. Bedömning av måluppfyllelse Budgeterat resultat 2006 är 5 mkr. Förutsättningar för att uppnå långsiktig ekonomisk balans är att de handlingsplaner som finns uppsatta för NSV fullföljs. Inom NSV finns interna spelregler om hur resultat hanteras. Vi tror att detta är en viktig framgångsfaktor! 50 % av ett överskott behålls av verksamheten under förutsättning att man tydliggör handlingsplaner som stämmer med NSVs övergripande mål. Det innebär möjlighet till långsiktig planering för verksamheterna. Alla verksamheter redovisar inte ett överskott samtidigt, men målsättningen är dock att alla verksamheter skall ha ett eget kapital. Två av 17 verksamhetsenheter uppnår inte detta. Genomförandet av generalplan/akutprocessen för Medicin- och LAH-klinikerna, som är en förutsättning för balans i ekonomin, beräknas vara genomförd till Planering/samverkan inleddes 2005 för sammanslagning av vårdavdelningar till årsskiftet 2005/2006. Arbetet fortgår, planering av ombyggnation pågår och för att denna skall ge de rationaliseringsvinster som beräknats, måste kostnad för ombyggnation följa uppgjorda planer. Medicin- och LAH-klinikerna har fastställda handlingsplaner för att komma till rätta med underskottet och regelbundna möten med NSV-ledning för resultatuppföljning är planerade under Psykiatrikliniken, Habiliteringen och Bup Mjölbys omorganisering 2005 till en verksamhetsenhet, beräknas ge effektivitetsvinster på sikt. Handlingsplan: NSV:s handlingsplan för att komma till rätta med obalansen i ekonomin: Genomförandet av generalplan/akutprocessen genomförs succesivt fram till Sammanslagning av Medicin- och LAH-klinikerna Fortsatt samverkan mellan Psykiatri- och habiliteringsenheten, Primärvård och kommuner vad gäller psykisk ohälsa. Fortsatt samarbete med vårdgrannar i Hemsjukvård i samverkan (HIS), t ex mobila team, hemsjukvård. Finansiering av MIMA i nya ersättningssystemet 2006 för en likvärdig vård över länet. Regelbunden uppföljning av patientflöden till NSC kommer att ske för att följa utvecklingen. Vändning av patientflöden i den utsträckning som är möjlig medicinskt sett. Remisser från NSV till NSC är framtagna och diskuteras i olika forum. Fortsatt information till vårdgivare på kliniker i NSC och inom NSV om vikten av att patienten hamnar rätt. Följsamhet mot Rek-listan för läkemedelsförskrivning. Regelbunden uppföljning av läkemedelskostnader och analys av allmän- och klinikläkemedel. Prisnivån/kostnaden för hjälpmedel måste anpassas till 2004 års nivå, inklusive de krediteringar som gjordes.