UNDERLAGSMATERIAL. Trafiksystemlösning för centrala Skellefteå

Transkript

1 Trafiksystemlösning för centrala Skellefteå

2 UNDERLAGSMATERIAL Trafiksystemlösning för centrala Skellefteå Projektledare: Linnea Hagenbjörk, bitr. Richard Widman Arbetsgrupp trafiksystemlösning: Elin Blom, Linnea Hagenbjörk, Simon Markusson, Richard Widman Operativ ledningsgrupp: Lars Hedqvist, Anders Mellberg, Robert Nyman, Harriet Wistemar Ledningsgrupp: Hans Andersson, Gabriella Hahr Werkmäster, Lars Hedqvist, Pär Hellgren, Anna-Lena Lundmark, Kristina Sundin Jonsson, Harriet Wistemar Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott

3 3 INNEHÅLL INLEDNING 4 UPPDRAGSBESKRIVNING...4 UPPDRAGETS AVGRÄNSNING...5 SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 KULTURHUS SKELLEFTEÅ...21 STADSPARKEN OCH ÄLVBRINKEN...22 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE...23 NÅGRA AV GATORNA I CENTRALA STAN...24 STADENS BROAR...26 MILJÖPÅVERKAN FRÅN BILTRAFIK...27 DETALJPLAN FÖR NY BRO I CENTRALA STAN...28 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 9 SKELLEFTEÅ...9 STRATEGI SKELLEFTEÅ NORRBOTNIABANAN OCH RESECENTRUM KOLLEKTIVTRAFIK...30 PARKERING...32 CYKELPLAN TRAFIKSTRATEGI...12 TRAFIKVERKETS VÄGUTREDNING, SKELLEFTEÅPROJEKTET...13 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN SKELLEFTEDALEN...14 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN CENTRALA STAN...16 INRIKTNING 35 FYRA OLIKA KARRAKTÄRSOMRÅDEN...35 ÖVERGRIPANDE MÅLBILD OCH FOKUS- OMRÅDEN...39 MÅLPUNKTER OCH STRÅK...17 GRÖNSTRUKTUR...19 TORGET...20

4 4 UNDERLAGSMATERIAL INLEDNING INLEDNING UPPDRAGSBESKRIVNING Skellefteå kommun är inne i en expansiv fas med målet att bli invånare år För centrum innebär det flera utmaningar då vi vill förtäta med fler bostäder och arbetsplatser samt möjliggöra för centrumkärnan och dess handel att växa. En ny stadspark har just färdigställts och flera andra större projekt som kulturhus och resecentrum planeras. Skellefteås struktur, som en bandstad på båda sidorna om älven, med få broar medför att många måste gå, cykla och köra bil långa omvägar för att passera älven. Endast en bro, E4/ Viktoriabron, klarar all sorts trafik. Det leder till en koncentration av biltrafik mot E4 och Viktoriabron, vilket i sin tur innebär exempelvis dålig luftkvalitet, låg framkomlighet och bristande trafiksäkerhet. Trafiksystemet idag är särskilt sårbart för biltrafiken då endast en fullgod förbindelse över älven finns. Luftmiljöproblemen har fått till följd att ett åtgärdsprogram för renare stadsluft tagits fram. För Skellefteå centrum innebär de få broarna att många bilister i brist på alternativ färdas genom centrum och stadskärnan när de ska åka till och från E4/Viktoriabron. Denna onödiga biltrafik försvårar en utveckling av Centrum och möjligheterna att skapa en mer attraktiv stadskärna där mer utrymme ges till gång- och cykeltrafikanterna. Skellefteå kommun håller på att ta fram en fördjupad översiktsplan för stadsdelen Centrala stan, Skellefteås centrum. I det arbetet har en av förutsättningarna varit tidigare framtagna planer och program, som bland annat pekat ut en ny bro över Skellefteälven i den västra utkanten av stadsdelen. I en kommunal folkomröstning i maj 2014 blev resultatet ett nej till den tänkta bron, vilket gör att de tidigare förutsättningarna för arbetet med centrumplanen har förändrats. Av den anledningen vill Skellefteå kommun utreda om alternativa trafiksystemlösningar finns för stadsdelen för att kunna fortsätta arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Trafiksystemlösningen ska visa hur man vill lösa trafikrörelserna i centrum med en prioritering för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Onödig biltrafik ska minska. SYFTE Uppdraget syftar till att ta fram förslag på trafiksystemlösning för centrala Skellefteå. Syftet med trafiksystemlösningen är att skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Förslagen kommer att fungera som underlag till den fortsatta planeringen av stadsdelen Centrala stan. I Skellefteå pågår ett utvecklingsarbete för att bli en ännu attraktivare plats och invånare. Det är viktigt att få till en bra trafiksystemlösning i Centrala stan eftersom vi vill att centrumkärnan ska kunna växa och att vi ska kunna förtäta med fler bostäder och arbetsplatser. Trafiksystemlösningarna ska redovisa förslag till utvecklingen av trafiksystemet i stadsdelen Centrala stan på kort sikt och på längre sikt med anledning av att det idag är oklart när en ny E4 kommer att byggas. Redovisning av för- och nackdelar med olika utvecklingsalternativ och motivering till förslaget ska ingå. Samtliga trafikslag ska behandlas. För att kunna välja det mest fördelaktiga utvecklingsalternativet behövs en helhetsanalys av olika trafiksystem där alla delresultat för varje trafikslag vägs samman. I uppdraget ingår att redovisa olika trafiklösningars påverkan på stadsmiljö, stråk och tillgänglighet till viktiga målpunkter. Förslagen ska även visa på hur barriärer för trafikanterna, i och i anslutning till centrum, kan begränsas. Tillgängligheten till centrum ska förbättras för samtliga trafikslag. Man ska enkelt kunna ta sig till centrum både till fots och cykel, med kollektivtrafik och bil. Trafiklösningen ska bidra till att det naturliga sättet att färdas till centrum i första hand skall vara att gå, cykla eller åka kollektivt. Då en stor del av Skellefteås invånare bor utanför staden ska det, för den som måste använda bilen, finnas lättillgänglig parkering i utkanten av centrum. Det ska dessutom vara enkelt, bekvämt och tryggt att färdas till fots från dessa parkeringar till stora målpunkter. Inom centrumområdet ska framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter prioriteras främst. Även framkomligheten för kollektivtrafiken i centrum ska prioriteras före biltrafikens framkomlighet. Man ska ändå med bil kunna ta sig till lokala mål, d v s tillgänglighet före framkomlighet. När man väl är i centrum ska man främst vilja ta sig fram till fots och därför är gestaltningen av upplevelserika och funktionella gatumiljöer av särskild betydelse. FÖRUTSÄTTNINGAR Nedanstående punkter är sådant som ska beaktas som förutsättningar i uppdraget:

5 INLEDNING 5 Förtätning av bostäder (ca 1200 bostäder) Förtätning av verksamheter (ca 1000 arbetsplatser) Möjlighet för centrumkärnan att växa Viktoriagatan som barriär ska minskas Kanalgatan som barriär ska minskas Älven som barriär ska minskas (för att knyta ihop stadsdelen) Resecentrum vid järnvägen (samordning tåg/ fjärrbussar) Kulturhus i kvarteret Perseus Stadsbussar på Kanalgatan PRELIMINÄR TIDPLAN Beräknad färdigställandetid är mars Hålltider: Kontraktsskrivning och startmöte i Skellefteå 19 december 2014 Delredovisning med återkoppling till Skellefteå kommun 2-6 februari 2015 Slutinlämning med presentation av förslag för allmänhet och politiker 16 mars 2015 REDOVISNING Uppdraget redovisas i två omgångar innebärande en delredovisning, där det finns möjlighet till dialog och synpunkter, samt en slutredovisning med presentation och inlämning av fullständiga handlingar. Utöver dessa två redovisningar ska uppdraget presenteras för allmänhet och politiker vid ett möte. Redovisningarna ska omfatta förslag på kort och på lång sikt, detta med anledning av att det i dagsläget är oklart när en ny E4 ska byggas. DELREDOVISNING En lämplig inriktning på delredovisningen av konsulternas arbete kan vara: En översiktlig karta med huvudnät för bil, cykel, fotgängare, kollektivtrafik i skala 1: 4000 En översiktlig karta som visar kopplingar till målpunkter och trafiknätet utanför Centrala stan (visa på hur de olika trafikslagen ska ta sig till/från och inom stadsdelen) Värdering av bärande idéer och möjlighet att nå vision och mål (syfte och målbild) Frågeställningar från konsulten att diskutera SLUTREDOVISNING Redovisningen ska förmedla föreslagna lösningar, bärande tankar, viktiga utgångspunkter, gestaltning och eventuella andra relevanta ställningstaganden. Redovisningen ska innefatta: En översiktlig karta med huvudnät för bil, cykel, fotgängare, kollektivtrafik i skala 1: En översiktlig situationsplan som visar kopplingar till målpunkter och trafiknätet utanför Centrala stan (visa på hur de olika trafikslagen ska ta sig till/från och inom centrum). Förslag på ny gestaltning och utformning av Kanalgatan, minst en sektion och en illustration Förslag på ny gestaltning och utformning av Viktoriagatan, minst en sektion och en illustration. Andra representativa gatuperspektiv/sektioner och illustrationer. Redovisning i text på planscherna, av överväganden och ställningstaganden utifrån syfte och målbild. Sammanställning av rapport. Materialet ska vara lättillgängligt för allmänheten, enkelt att förstå. Rapporten ska fungera att publicera publikt. Materialet överlämnas i 2 omgångar om 4 A1- planscher på board, 6 omgångar A3, samt 2 USB-stickor. USB-stickorna ska innehålla digitalt material som går att bearbeta, exempelvis dxf, dwg och/ eller adobe-filer. Skellefteå kommun erhåller de immateriella rättigheterna till förslagen samt alla de handlingar som ingår i redovisningen och äger rätt att nyttja hela eller delar av dessa dokument som underlag för fortsatta studier och skisser/ planering. UPPDRAGETS AVGRÄNSNING Uppdraget innebär att visa på förslag till utveckling av trafiksystemet i stadsdelen Centrala stan på kort sikt och på längre sikt. Syftet med trafiksystemlösningen är att skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Föreslagna trafiksystemlösningar ska fungera som underlag för det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan (FÖP Centrala stan).

6 6 UNDERLAGSMATERIAL INLEDNING Vi ser gärna att alternativa förslag redovisas. Processen för hur man kommit fram till lösningen och motiven till valt och bortvalda förslag ska redovisas. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Utredningsområdet är stadsdelen Centrala stan med dess randområde. Huvudnäten för de olika trafikslagen ska kopplas till den övergripande strukturen inom centralorten. BÄRANDE IDÉER Förslagen ska visa på hur de bärande idéerna ser ut och vilka möjligheter förslaget har att nå syfte (uppdraget) och målbild (för FÖP Centrala stan). Hur trafiksystemlösningen kan bidra till den önskade utvecklingen, enligt fokusområdena för FÖP Centrala stan, ska beskrivas. Även hur trafiksystemet kommer att fungera med planerade förtätningar av bostäder (1 200) och arbetsplatser (1 000) ska beskrivas. HELHETSANALYS Systemlösningen ska visa på en helhetsanalys där varje trafikslags förutsättningar och behov vägs samman. Förslag på huvudnät för gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik ska redovisas. Huvudnätens koppling till större målpunkter och den övergripande strukturen för centralorten ska redovisas. KONSEKVENSER Vilka konsekvenser (för- och nackdelar) förslaget/ förslagen innebär för de olika trafikslagen, viktiga stråk och stadsmiljön ska beskrivas. > Centrala stan, centrum och centrumkärnan. GESTALTNING Förslagen ska visa på hur gatumiljöerna i centrum och stadskärnan kan gestaltas för att upplevas attraktiva, funktionella och upplevelserika för fotgängare. Gestaltning av Kanalgatan och Viktoriagatan ska särskilt studeras. Viktoriagatans gestaltning påverkas av en framtida flytt av E4. Önskvärt är också att entréerna till Centrala stan och centrum identifieras och gestaltas.

7 INLEDNING 7 BARRIÄRER Förslagen ska visa på hur barriärer för trafikanterna inom och i anslutning till centrum kan minskas. Stora barriärer är Kanalgatan, Viktoriagatan och Skellefteälven. TILLGÄNGLIGHET Förslagen ska visa på hur tillgängligheten till centrum kan förbättras för samtliga trafikslag och hur man kan prioritera framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter och framkomlighet för kollektivtrafiken i centrum men ända bibehålla god tillgänglighet för bilister. Förslagen ska visa på olika trafiklösningars påverkan på tillgänglighet till viktiga målpunkter och stråk för olika trafikslag. SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Nedanstående punkter är sådant som ska beaktas som förutsättningar i uppdraget. FÖRTÄTNING AV BOSTÄDER (CA 1200) Nya staden är ett omvandlingsområde som har stor potential att förtätas och här kan man bygga på höjden. I handelsstaden kan mindre förtätningar göras, huvudinriktningen är att skalan ska behållas men högre bebyggelse kan vara möjligt på väl lämpade platser. I kunskapsstaden finns en del kvarter som kan förtätas. FÖRTÄTNING AV VERKSAMHETER (CA 1000) Nya staden är ett omvandlingsområde som har stor potential att förtätas och här kan man bygga på höjden. I handelsstaden kan mindre förtätningar göras, huvudinriktningen är att skalan ska behållas men högre bebyggelse kan vara möjligt på väl lämpade platser. I kunskapsstaden finns en del kvarter som kan förtätas. MÖJLIGHET FÖR CENTRUMKÄRNAN ATT VÄXA En upplevelserik och trivsam stad ökar förutsättningarna för ett mer variationsrikt utbud av olika kommersiella verksamheter. Idag är handeln är koncentrerad till stadskärnan, som bör utökas. Kopplingen mellan norra och södra sidan älven behöver utvecklas och stärkas. Utveckling av Söder torg en ny målpunkt i stadsdelen. VIKTORIAGATAN SOM BARRIÄR SKA MINSKAS E4 planeras att flyttas till Östra leden, dock oklart när, varför det är viktigt att ta fram lösningar som fungerar på både kort och lång sikt. Då ny E4 byggs kan Viktoriagatan med fördel förändras till en mer stadsmässig gata. KANALGATAN SOM BARRIÄR SKA MINSKAS Den onödiga biltrafiken ska minskas, mer utrymme för gång och cykel. Kanalgatan upplevs som en barriär idag och bör ges en ny gestaltning. ÄLVEN SOM BARRIÄR SKA MINSKAS Kopplingen mellan norra och södra sidan älven behöver utvecklas och stärkas för att knyta ihop stadsdelen bättre och minska älven som barriär. RESECENTRUM VID JÄRNVÄGEN Lokaliseras söder om järnvägen. Norrbotniabanan kommer att vara i marknivå. Fjärrbussarna bör ej trafikera Kanalgatan vid torget, förslag på angöringsgator är Stationsgatan och Skeppargatan. KULTURHUS I KVARTERET PERSEUS Ett kulturhus med ett levande innehåll är en viktig samlingspunkt för hela Skellefteåregionen. Ett kulturhus i centrum ger också möjligheten att stärka centrum på fler sätt och låta kulturen sätta en tydlig prägel på stadsrummet. Ett kulturhus kommer att generera mer trafik och det är viktigt att hitta en bra lösning för det. STADSBUSSAR PÅ KANALGATAN Stadsbussarnas hållplatser bör även fortsättningsvis vara centralt placerade med anledning av de målpunkter som finns i stadskärnan. Hållplatsernas placering kan dock förändras utifrån Kanalgatans framtida funktion och gestaltning. Nedanstående punkter fanns ej med i förfrågningsunderlaget, men anses också vara viktiga punkter att beakta i uppdraget. STÖRRE BILPARKERINGAR LOKALISERAS TILL UTKANTEN AV STADSDELEN Långtidparkering och pendlingstrafik lokaliseras till ytterkanterna med nära gångavstånd till centrum. Det innebär att stora markytor frigörs som istället kan förtätas med bostäder och verksamheter. Andra trafikslag (cykel, gång) kan gynnas av detta. Parkeringsnoderna ska finnas i nära anslutning till gång- och cykelstråk samt busshållplatser. I Centrala stan ska den största delen av bilparkering i gatumarknivå utgöras av angöring och korttidsparkering, men viss långtidsparkering måste finnas för de som bor centralt.

8 8 UNDERLAGSMATERIAL INLEDNING SAMMANHÄNGANDE, TRAFIKSÄKRA, GENA OCH ATTRAKTIVA CYKELSTRÅK Vi vill få fler att cykla. Det finns potential att byta bilen till cykeln när det gäller kortare resor som skolresor, arbetsresor och kombinationsresor med kollektivtrafik. Viktigt att binda samman stadsdelen med omgivande stadsdelar. Det ska vara enkelt att ta sig till och passera Centrala stan i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Viktigt med bra cykelparkering i anslutning till målpunkter. Skellefteå unikt och kopplingarna till och över älven är viktiga att stärka. Kopplingen till älven med siktlinjer och tydliga släpp ned till vattnet är viktigt att bevara och utveckla. I nya staden är grönytorna begränsade, ett förslag på område som skulle kunna utvecklas är utanför gamla stationshuset. Kanalgatan skulle kunna omvandlas till ett grönt stråk. Gröna stråk skulle kunna förbättras i kunskapsstaden. FÖRBÄTTRA STRÅK OCH MÅLPUNKTER Stråk och målpunkter är viktigt för ett attraktivt centrum med liv och rörelse. Målpunkter bör vara av olika storlekar och funktioner som ligger som pärlband längs stråken. Nya målpunkter som resecentrat och kulturhuset är viktiga att länka samman med andra målpunkter som torget, stadsparken och campus. Södertorg har potential att bli en ny målpunkt i kunskapsstaden. Exempel på viktiga stråk som kan utvecklas: Trädgårdsgatan, Nygatan, Kanalgatan, Stationsgatan, Bockholmsvägen, Brogatan. Exempel på prioriterade mötesplatser: Södertorg, resecentrum, kulturhuset, Torget, Odentorget. Kopplingar till målpunkter utanför stadsdelen som Nordanå, sjukhuset och Vitberget är också viktiga. UTVECKLA DET GRÖNA Parker och grönytor är ett stadsbyggnadselement med stora värden som ofta fungerar som mötesplatser. Gröna ytor är också viktiga för dagvattenhanteringen. Visionen är att öka det gröna i centrum. Älvspromenaden är utpekat som ett av flera viktiga kärnområden för Skellefteås grönstruktur. Älvsmiljön är en del av det som gör

9 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 9 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING SKELLEFTEÅ Skellefteå är Norrlands och Sveriges till ytan största kustkommun. Här bor, jobbar och lever omkring personer, ungefär hälften av invånarna bor i centralorten. Skellefteå har omväxlande årstider, kontrastrika miljöer, kusten, sjöarna och älvarna, rika naturtillgångar, trygga livsmiljöer, prisvärda bostäder, ett rikt föreningsliv och en starkt rotad kultur av kreativitet och entreprenörskap. DEMOGRAFI Målet är att nå invånare år 2030 och den största ökningen bedöms kunna ske i Skelleftedalen där det idag bor ca invånare. Skelleftedalen består av 25 stadsdelar och i stadsdelen Centrala stan bor det 2600 invånare. Födelsenettot för kommunen ligger ett normalt år lite på minus, de positiva tillskotten kommer från flyttnettot, i första hand från utlandet men i viss mån från regional och inrikes inflyttning. Ett typiskt år är kommunens flyttströmmar drygt 2000 personer in och något färre ut, och i stadsdelen Centrala stan är förhållandet klart bättre med cirka 450 in och 350 ut. Flyttnettot i kommunen är tydligt negativt i spannet år, då unga vuxna ofta och gärna flyttar för utbildning, arbete och äventyr, och inflyttningen av hemvändare, kvalificerad arbetskraft och barnfamiljer i spannet år är inte riktigt nog stort för att motverka den utflyttningen. Kommunen har ett underskott på cirka 1000 kvinnor (jämfört med män) i spannet år, vilket delvis be- > Skellefteå kommun, Skelleftedalen, Centralorten och stadsdelen Centrala stan.

10 10 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING ror på att kvinnor i högre grad vidareutbildar sig och att det i Skellefteå finns jämförelsevis få akademiska arbeten inom t.ex. offentlig sektor. Kommunens befolkning blir allt äldre, medelåldern har ökat från 41 till 43 år sedan år 2000 och den åldersklass som ökar tydligast är just pensionärerna. I Centrala stan är befolkningen ännu äldre, med en snittålder på drygt 55. Dock är födelsenettot fortsatt sämre än kommunen i sin helhet. Att de unga och medelålders ökar pga. inflyttning i Centrala stan förklaras enklast genom bostadssammansättningen. Det finns så väl små lägenheter för de unga som dyrare och större alternativ för äldre par med utflugna barn som lämnar villakvarteret. ARBETSPENDLING Många har sin arbetsplats i Centrala stan. Därför är det föga förvånande att inpendlingen (4598) är så mycket större än utpendlingen (736). En väldigt stor andel av strömmarna är dock till och från de närmaste områdena kring Centrala stan. Av de som pendlar in till Centrala stan bor 41 % i de närliggande stadsdelarna Prästbordet, Sunnanå, Sörböle, Sjungande Dalen, Norrböle, Älvsbacka och Anderstorp. Till samma områden är utpendlingen från centrala stan 50 % av den totala utpendlingen. STADENS STRUKTUR Stadens utformning har under historiens gång styrts av älven med biflöden, järnvägen och dalgångens sluttningar. Dessa element har inledningsvis format en öst-västlig > Demografi. > Huvudvägnätet i Skelleftedalen.

11 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 11 bandstruktur som successivt blivit tätare. Huvudnätet för trafiken utgår från de längsgående huvudvägarna på båda sidor om älven samt de tvärs dalgången nordsydliga vägarna. De nordsydliga vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån älven bland annat utefter vägarna och stadsområdet har därmed fått en rundare karaktär. Efter det att först älven sedan järnvägen mist sin roll som bärande infrastrukturer har framför allt staden Skellefteå växt från älven. Samtidigt har det skett en utglesning av bebyggelsen. Detta har varit möjligt tack vare bilen som främsta transportmedel. E4-stråket genom Skellefteå är ett tydligt uttryck för den utvecklingen där bland annat handelsetableringar i utkanterna växt och växer fram. Skellefteälven utgör en barriär i staden och broförbindelserna mellan de norra och södra stadsdelarna utgör därför viktiga stråk i staden. Strukturen påverkar folks resemönster och många måste färdas längs med älven till de få förbindelserna över älven. Konsekvensen av bristen på bra förbindelser över älven blir en koncentration av biltrafiken till E4 och Viktoriabron med medföljande problem som exempelvis dålig luftkvalitet. De stora målpunkterna i centrala Skellefteå är förutom Centrum handelsplatserna Solbacken och Anderstorp. Externhandelsetableringen på Solbacken har inneburit en ökad biltrafik på framförallt E4 norr om Centrum. STRATEGI SKELLEFTEÅ 2030 Skellefteå kommun har en vision och ett mål. Visionen är att Skellefteå ska vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Målet är att vara invånare år BAKGRUND Skellefteå står inför stora utmaningar, i grunden handlar det om befolkningssammansättningen. Sedan 1990-talet har befolkningen i kommunen minskat, samtidigt som åldern blivit högre. Människor lever längre samtidigt som kommunen har ett negativt flyttnetto i åldrarna år. Det betyder att vi blir allt färre i arbetsför ålder. Eftersom kommunen har en minskande befolkning i barnafödande ålder så kommer det inte att födas så många barn som är önskvärt för att hålla invånarantalet på en stabil nivå över tid. För att befolkningen ska växa krävs därför att människor som bor i Skellefteå trivs, och att fler flyttar hit. En viktig del är att göra Skellefteå mer attraktivt för människor i åldrarna En strategi behövs för att kunna uppnå visionen, Strategi Skellefteå > Större målpunkter inom centralorten. Bild från Vägutredning Skellefteåprojektet det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå, Trafikverket VAD HAR GJORTS? Våren 2014 hölls öppna och uppsökande möten där fyra olika fokusområden och framtida prioriteringar diskuterades. Tanken var att utveckla fokusområdena och fastställa en enhetlig syn på var Skellefteå befinner sig idag och vad

12 12 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING Skellefteå - en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet invånare år som krävs för att nå de uppsatta målen. Just nu pågår en dialog om ett inriktningsförslag för strategin. FORTSATT ARBETE Beslut och genomförande, planeras från 2015 och framåt. Under våren kommer ett strategiförslag formas. Parallellt med att strategin formas kommer det pågå diskussioner om vilka som gör vad när strategin är klar och beslutad. Arbetet kan över tid behöva utvärderas och förändras, arbetet måste ses som en process. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns mer information om arbetet med Skellefteå TRAFIKSTRATEGI Skellefteå kommun arbetar just nu med att ta fram en trafikstrategi för hela kommunen. Målet är att trafikstrategin ska ge en avvägd bild av hur trafiksystemet bör utvecklas, sett ur ett övergripande helhetsperspektiv. Därför kommer bland annat kommunens planer och utredningar som berör trafiken på olika sätt att vägas in under processens gång. En viktig del utifrån ett helhetsperspektiv är att försöka skapa synergier mellan de olika transportslagen och inte enbart titta på dem enskilt. Detta är något trafikstrategin hoppas kunna tydligt belysa. Trafikstrategin utgår från följande fokusområden: > Inriktningsförslag till strategin. Koppling mellan vision, mål och insatsområden. Goda villkor för gående Bra förhållanden för cyklister

13 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 13 Föredömlig kollektivtrafik med starka noder Biltrafik som främjar ett levande centrum Parkering som stödjer en hållbar stad Livskraftig landsbygd Hållbara godstransporter Förutsättningar för nationella satsningar Sunda resvanor De ovannämnda fokusområdena kommer att hantera dessa utmaningar: ETT ÖKAT TRANSPORTBEHOV En växande befolkning innebär ett ökat transportbehov. Den stora utmaningen är att hitta en balans där samtliga medborgare och aktörer känner att de är prioriterade samtidigt som en hållbar utveckling eftersträvas. NYTTJA BILENS FLEXIBILITET OCH MINSKA DESS NEGATIVA KONSEKVENSER Bilen är ett bekvämt och flexibelt transportmedel som är och kommer att fortsätta vara en viktig del i transportsystemet. Framtidens utmaning ligger i att fortsatt kunna nyttja bilens fördelar och samtidigt minska dess negativa konsekvenser. TRÄNGSEL OCH BARRIÄRER I Skellefteå centrum blir det allt mer tydligt att det finns behov av att använda marken mer effektivt. Det transportmedel som kräver störst yta är bilen. En person som reser med bil tar upp cirka 27 gånger mer mark än en fotgängare, 10 gånger mer mark än busstrafikant och 3 gånger mer yta än en cyklist. STÄRKA STADSLIVET OCH MINSKA TRAFIKEN I SKELLEFTEÅ CENTRUM Att skapa ett lättillgängligt centrum för alla användare är viktigt, Skellefteå centrum är en destination för många. Man skall lätt kunna komma till centrum både till fots och med cykel, med kollektivtrafik och bil. Tillgänglighet handlar också om leveranser av varor till verksamheter. ÖKA FÖRSTÅELSEN KRING SKELLEFTEÅS TRAFIKUTVECKLING En förutsättning för att uppnå målen för det framtida transportsystemet i Skellefteå är att Skelleftebon har förståelse och acceptans för den övergripande trafikstrategin. En utmaning är att återkommande förklara varför enskilda åtgärder genomförs men även hur de verkar för att uppnå målen. SKAPA ETT TRAFIKSYSTEM SOM ÄR INKLUDERADE OCH TILLGÄNGLIGT FÖR ALLA Trafiken är en grund för vår välfärd. Genom att använda transportsystemet tar vi oss dit vi behöver, tryggt, trafiksäkert och enkelt. Transportsystemets främsta uppgift är att tillhandahålla tillgänglighet. Samhällets målpunkter och mötesplatser ska vara tillgängliga för alla oavsett vilket trafikslag man väljer. Samtidigt måste tillgängligheten för varje trafikslag hållas på en nivå som inte förbrukar övriga kvaliteter. TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA EN LIVSKRAFTIG LANDSBYGD En hållbar landsbygdsutveckling innebär att människor bor och verkar på landsbygden och i våra serviceorter. Det är en utmaning att skapa lösningar som möjliggör detta utan att öka transportbehovet. Boende i serviceorter och i mindre orter och bebyggelsegrupper på landet ska ha tillgång till alternativ för sina dagliga resor. TRAFIKVERKETS VÄGUTREDNING SKELLEFTEÅPROJEKTET Vägverket påbörjade år 2005 en studie av vägtransportsystemet inom Skelleftedalen. År 2008 upprättades en förstudie för projektet, kallat Skellefteåprojektet. Syftet med förstudien var att utarbeta ett eller flera alternativa förslag till utformning av det framtida vägtransportsystemet som skulle studeras vidare i en fortsatt planeringsprocess. I förstudien beskrevs ett stort antal tänkbara åtgärder för att förbättra transportsystemet i Skellefteå, och två systemalternativ för nord-sydlig och öst-västlig förbindelse genom centralorten redovisades. Parallellt med kommunens översiktsplanearbete för Skelleftedalen fortsatte Trafikverket arbetet med Skellefteåprojektet med en vägutredning. Vägutredningens huvudsyfte var att skapa underlag för val av korridor för E4 genom centralorten. Utredningen visar att det är Östra leden som sammantaget uppfyller projektmålen och E4s ändamål bäst. Under hösten 2012 skrev Trafikverket tillsammans med Skellefteå kommun under en avsiktsförklaring som innebär bland annat att E4 i framtiden flyttas till Östra leden. I åtgärden ingår också en ombyggnad av befintlig E4 till stadsgata. I den gemensamma långsiktiga trafiklösningen för Skellefteå centralort ingick som en för-

14 14 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING utsättning att kommunen bygger en ny bro i centrum för gång-, cykel- och biltrafik. I Skellefteåprojektet arbetade Trafikverket och kommunen gemensamt även med steg 1- och steg 2 åtgärder. Trafikverkets avsikt var att prova möjligheten att i en vägutredning också fullt ut inkludera åtgärder som påverkar och effektiviserar resande och transporter. Det var första gången som man valt att använda fyrstegsprincipen på detta sätt. > Systemalternativ 1. LÄS MER: På Trafikverkets webbplats finns Skellefteåprojektets vägutredning och förstudie tillgängliga. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTS- PLANEN SKELLEFTEDALEN Den 22 februari 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för Skelleftedalen. Planen visar kommunens intentioner och visioner med den fysiska miljön. Planområdet stäcker sig från Myckle i väster till Skelleftehamn i öster. Planhandlingen visar ett övergripande planförslag där bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur redovisas. Det finns även en mer detaljerad del där varje stadsdel beskrivs. Utgångspunkterna för planförslaget beskrivs nedan. STADENS GESTALTNING Bebyggelse med starka karaktärsdrag och inslag av arkitektoniska kvaliteter. Viktigt att behålla och vårda, men också att varsamt kunna utveckla stadens olika delar. ETT TÄTARE OCH LITE HÖGRE CENTRUM MED EN SPÄNNANDE OCH TRYGG STADSKÄRNA 50- och 60-tals hus i 3-4 våningar dominerar stadsbilden. Grundläggande intresse att bibehålla staden i dess nuvarande skala. Samtidigt har staden ett ganska litet centrum med låg exploateringsgrad i vissa delar, möjligheter till fortsatta etableringar finns. I Centrala stan finns få högre hus, det bör vara rimligt att vissa byggnader utförs med upp till 8-10 våningar. Fler funktioner som gör det mer levande, aktivt och tryggt särskilt kvällstid och helger. Staden: en naturlig mötesplats, tillgänglig och lätt att nå till fots och cykel. Nytt resecentrum där nästan alla kommunikationer möts, goda möjligheter till parkering i närheten.

15 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 15 STADENS ENTRÉER Viktiga infrastrukturstråk: E4 och väg 95/372 (Järnvägsleden) samt järnvägen. Industri och externhandel möter trafikanter vid stadens entréer. Industri och externhandel vid utkanten bör bestå, men gestaltningen av dessa entréer till staden är viktiga. Utformning av gatu- eller vägrummet, gröna sidorum och intilliggande byggnader. EN SKÖNARE OCH MER ÄNDAMÅLSENLIG GRÖNSTRUKTUR Skellefteå har många parker och grönområden, boende har nära till natur och rekreation. Försiktighetsprincipen ska råda i förändring och utveckling av grönstrukturen. Vitberget är ett unikt stort stadsnära område som är öppet för sport och rekreation. Älven är vårt mest betydelsefulla stadsbyggnadselement. Genom fortsatt utbyggnad av strandpromenaden, byggande av broar samt anläggande av kajer är ambitionen att skapa ett än större utbyte. ÖVERGRIPANDE UTBYGGNADSSTRATEGI En rund stad varit utgångspunkten för planarbetet. Styrkor med rund stad: närhet till viktiga målpunkter, offentlig och kommersiell service underlättas, möten för samvaro vid nöje och rekreation stärks. Kortare avstånd innebär mindre infrastruktur och transporter, miljöbelastningen minskar. Bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Centralt resecentrum innebär att många invånare får nära. Närheten och ett ökat befolkningsunderlag nära stadskärnan ger goda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning. Planens inriktning: möjliggöra nya lägenheter inom planområdet. > Planförslag för stadsdelen Centrala stan. EN FORTSATT UTVECKLING I STADEN BÖR SKE STEGVIS 1. Stadsbyggnad i första hand: förtätning eller komplettering. Utbyggnad kan även ske genom omvandling av äldre områden med annan markanvändning. Förnyelse kan också ske genom etablering i tidigare planlagda områden som inte utnyttjats. 2. Mindre utbyggnader av stadsdelar där det bedöms

16 16 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING attraktivt och hållbart. 3. Inledande utbyggnader som avser större områden. Ska ske i utbyggnadsriktningar inom fem kilometers avstånd från centrum. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns samtliga planhandlingar. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTS- PLANEN CENTRALA STAN Skellefteå kommuns vision är att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år För att nå dit krävs ett stort arbete av oss tillsammans med flera viktiga delar som skapar det Skellefteå vi vill ha. En av dessa delar är att aktivt arbeta med att utveckla Skellefteåregionens och stadens centrum. En levande landsbygd behöver ett attraktivt centrum och ett centrum behöver en levande landsbygd för att bli attraktivt. BAKGRUND I arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen (antagen 22 februari 2011), pekades stadsdelen centrala stan ut som ett viktigt område i behov av en ny plan. Den 27 april 2011 fick därför bygg- och miljökontoret i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för stadsdelen centrala stan, som ska ersätta den äldre från Den nya planen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med att utveckla centrum genom att visa på riktlinjer och tankar kring hur centrum kan utvecklas. Planen kommer vara ett stöd för så väl enskilda fastighetsägare, handlare och kommunen för hur stadsdelen kan förbättras. Det finns ett stort intresse kring Skellefteå centrum. Utvecklingen av handel, mötesplatser, nöjen, fritid och kultur efterfrågas av många. Förnyelse av torget, gång- och cykelstråk och trafikstrukturen är också önskvärt. VAD HAR GJORTS? Under 2011 upprättades programhandlingar och kampanjen Mitt i stan genomfördes under maj-juni för att få in synpunkter tillsammans med projekten för ett nytt resecentrum och omvandlingen av busstorget (kv. Perseus). I början av 2012 godkändes programhandlingen och arbetet med att upprätta planhandlingen påbörjades hölls kontinuerliga träffar och stadsvandringar med representanter för handeln och fastighetsägare i centrum för att diskutera centrums utveckling och åtgärder. På uppdrag av kommunen tog Gehl Architects fram en strategi för ett levande Skellefteå centrum. FORTSATT ARBETE I planarbetet har en av förutsättningarna varit tidigare framtagna planer och program, som bland annat pekat ut en ny bro över Skellefteälven i den västra utkanten av stadsdelen. I en kommunal folkomröstning i maj 2014 blev resultatet ett nej till den tänkta bron, vilket gör att de tidigare förutsättningarna för arbetet med centrumplanen har förändrats. Av den anledningen vill kommunen utreda om alternativa trafiksystemlösningar finns för stadsdelen för att kunna fortsätta arbetet med den fördjupade översiktsplanen. SKELLEFTEBORNAS IDÉER I arbetet med centrumplanen har en viktig del varit att lyssna på vad Skellefteborna själva tycker kan göras bättre och vad som kan göras bättre och vad som kan utvecklas för framtiden. Här presenteras de idéer vi tagit del av genom dialogerna Mitt i stan och Drömstad. SKELLEFTEBORNAS IDÉER TVÅ KAMPANJER Mitt i stan genomfördes under maj-juni Kampanjen kretsade kring tre projekt, där centrumplanen var det ena och de två andra gällde nya resecentrum vid järnvägen och vad som skulle hända med nuvarande busstorget den dag bussarna flyttar därifrån. Kampanjen hade sex olika teman där idéer togs emot: resecentrum och kollektivtrafik, attraktivt centrum, gator, parker och torg, trafik, söder om älven samt övrigt. Totalt bidrog allmänheten med cirka 600 idéer, men alla var inte enbart för centrumplanen, ca 420 st berörde centrumplanens område. Alla inkomna idéer för kampanjen finns redovisade i sammanställning som heter Utvecklingen av Skellefteå stadskärna. Förutom kampanjen Mitt i stan gavs det även möjlighet att lämna idéer för utvecklingen av centrum då kampanjen Drömstad genomfördes under en månads tid, våren Cirka 2000 besökare bidrog och ville veta mer om arbetet med kulturhuset och centrumplanen, många skrev även ner sina idéer. Totalt kom det in ca 480 synpunkter, varav flera gällde mer än en sak. Samtidigt var

17 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 17 det flera synpunkter som inte berörde centrumplanens område. RESULTATET Sammanlagt har det inkommit 917 idéer för hur Skellefteås centrum kan utvecklas. För att kunna presentera idéerna på ett mer samlat sätt är de grupperade dem efter vad de säger, vilket resulterade i 45 olika teman för centrums utveckling. De tio teman som fick minst omnämnande, från plats 45 till plats 36, var i stigande ordning: levande bottenvåningar (2), internationalisering (2), delaktighet (2), välkomnande (3), koppla ihop med övriga staden (3), Odentorget (4), klimat (4), företagande (4), fastighetsutveckling (4) och tågtrafik (5). De här idéerna motsvarde 3,6 % av alla idéer vi tagit emot. Därefter kommer de teman som hamnade på plats 35 och upp till plats 11. De här idéerna motsvarade 45,8 % av alla idéerna vi tagit emot. I stigande ordning är det: utveckla Campus (6), Nordanå (6), Södertorg (8), Offentlig service (9), flytta E4 (9), vatten i stadsrummet (10), Parkbron (11), marknadsföring (11), inte fler broar (11), ge plats för människor (11), mer kultur (14), fler uteserveringar (14), bättre mötesplatser (16), arkitektur (20), tillgänglighet (21), bättre nöjesliv (21), fler aktiviteter (22), förbättra för fotgängare (23), stadsparken (24), resecentrum (25), gör om Kanalgatan (25), nya trafiklösningar (26), fler broar (26), parkeringar (28). De teman som omfattade strax över hälften (50,6 %) av alla inkomna idéer är i stigande ordning: älven (29), utveckla grönskan (29), fler sittplatser (29), minska biltrafiken (34), förbättra kollektivtrafik (38), förtäta centrum (40), förbättra cykelmöjligheterna (42), utveckla handeln (55), attraktiva stadsmiljöer 68) och det tema som hade flest idéer samlade under sig var torget (100). LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns mer information om planarbetet. Dokumentet Sammanställning Drömstad. Dokumentet Gehl Architects rapport. Dokumentet Mitt i stan. > Ordmoln med samtliga teman. Desto större ett ord är desto fler har nämnt det, och motsatsen gäller för ju mindre ett ord är. MÅLPUNKTER OCH STRÅK Attraktiva stråk och målpunkter är viktiga för ett centrum med liv och rörelse. I Centrala stan är ambitionen att det ska finnas mötesplatser av olika storlekar och funktioner som ligger som pärlband längs stråken. Med tanke på den låga vintersolen är det extra viktigt att säkra goda sollägen och ett bra mikroklimat vid stråk och mötesplatser. Stadsdelen Centrala stan består av fyra ganska skilda delar, barriärer i form av Kanalgatan och älven skiljer karaktärsområdena åt. Det allra tydligaste stråket är Nygatan där många butiker, caféer och restauranger är belägna.

18 18 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING Centrumkärnan i sig kan ses som en kommersiell målpunkt. Andra stora målpunkter är stadsparken och älvsbrinken, torget, Nordanåområdet och sjukhuset. Kunskapsstaden har idag endast en målpunkt i form av campus och kopplingen mellan norra och södra sidan älven behöver utvecklas och stärkas. Nya framtida målpunkter som resecentrat och kulturhuset är viktiga att länka samman med befintliga målpunkter. Södertorg har potential att bli en ny målpunkt i kunskapsstaden. Stråken bör har olika roller, användning och utformning. Att utveckla en tydlig hierarki i nätverket skapar förutsättningar för olika typer av liv och rörelse att äga rum. Exempel på viktiga stråk (och målpunkter kopplade till dessa) som kan utvecklas: Trädgårdsgatan viktigt stråk för att koppla samman resecentrum med älven via kulturhuset, torget och stadsparken. Binder samman Centrala stans existerande och planerade viktiga mötesplatser men är idag otydligt pga inaktiva bottenvåningar och otydlig identitet. Nygatan Centrala stans mest etablerat stråk som kan stärkas med mötesplatser, uppehållsrum och förlängas mot tydliga entréer. Torget är hjärtat i staden som bör utvecklas till en mer attraktiv målpunkt. Odentorget är ett idag outnyttjat mindre torg med mer lokal känsla som kan utvecklas för att stärka stråket. Kanalgatan ses som en barriär idag. Nya staden pekas ut som ett förtätnings- och omvandlingsområde som måste knytas ihop med handelsstaden. Kanalgatan kan göras om till ett parkstråk med mötesplatser där bilen tar mindre plats. > Målpunkter, stråk och centrumkärna. Stationsgatan/Brogatan (via Parkbron) viktigt stråk

19 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 19 för att koppla samman handelsstaden via älvsstaden med kunskapsstaden. I Kunskapsstaden finns Södertorg som en ny ankarplats till stråket. Bockholmsvägen kopplar samman campus med den nya mötesplatsen Södertorg. Stråket skulle kunna tydliggöras och göras mer attraktivt. Det är viktigt att stråken även har kopplingar mot målpunkter utanför stadsdelen så som Nordanå, sjukhuset och Vitberget. GRÖNSTRUKTUR Parker och grönområden fyller många viktiga funktioner. Vi använder dem främst för rekreation och som mötesplatser men grönskan är också ett viktigt stadsbyggnadselement som bidrar till en attraktiv stad. Grönskan i Centrala stan består till största delen av alléer, planteringar och mindre närparker. Utöver detta finns Stadsparken som är ett helt kvarter till ytan och som ansluter till grönområdet vid strandpromenaden och älven. Älvspromenaden, som går längs både norra och södra sidan älven, är utpekat som ett av flera viktiga kärnområden för Skellefteås grönstruktur. Älvsmiljön är en del av det som gör Skellefteå unikt och kopplingarna till och över älven är viktiga att bevara och stärka. I utkanten av stadsdelen Centrala stan ligger det natursköna kulturområdet Nordanå som är en viktig målpunkt. I dag används Nordanåområdet till en mängd olika aktiviteter, bland annat hålls här festivaler, sommarteater och julmarknad. På området finns även en stor lekpark (invigd 2011) för barn i alla åldrar. Vintertid används en av fågeldammarna som isbana. > Gröna målpunkter och stråk.

20 20 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING Med planerade förtätningar av bostäder och arbetsplatser är det extra viktigt att bevara och utveckla de gröna stråken och målpunkterna. Det gröna ska ses som en resurs för centrums lokala kretslopp. Grönskan bidrar till ett mer hälsosamt och behagligt klimat eftersom den hjälper till att rena luften från föroreningar. Men grönskan är inte bara till för vår upplevelse av en plats. Den ger oss bland annat förutsättningar för omhändertagande av dagvatten. Målsättningen är att undvika allvarliga översvämningar och minska föroreningspåverkan i såväl ytvatten som grundvatten. Visionen är att öka det gröna i centrum. För upplevelsen såklart, men också för Centrala stans lokala kretslopp. Det är ett djärvt mål som kan tyckas motsäga sig exploatering men gröna tak är ett exempel på lösning. Torget är en viktig del i länken mellan älven och nya resecentrum vid järnvägen. I och med kulturhusets beslutade lokalisering på busstorget (kv Perseus), norr om torget kommer det bli än mer viktigt hur torget och kulturhuset kopplas samman. Torget är hjärtat i stadskärnan och kan stärka banden inom stadskärnan samtidigt som torget knyter samman stadskärnan med angränsande stadsdelar. VAD HAR GJORTS? En analys av torget har tagits fram. Analysen är en beskrivning av torgets historia, utformningen, hur det används och hur det fungerar idag. I analysen har det även tagits fram fokusområden för programmet, en sorts handlingsplan för hur torget kan anpassas till att vara en mer attraktiv plats i stadskärnan. Dessa punkter ska användas som utgångspunkt: TORGET Den 22 maj 2014 gav kommunstyrelsen i uppdrag åt bygg- och miljökontoret att ta fram ett program för torget. I en första fas har arbetet varit att ta fram en analys av torget som det är idag och sammanställa tidigare utredningar och arbeten kring torget. BAKGRUND Torget har diskuterats i många år och väcker många skelleftebors engagemang. Skisser och utredningar för torget har tagits fram i omgångar sedan slutet av 1990-talet utan att leda till någon handlingsplan för torget. År 2004 arbetade bygg- och miljökontoret med ett utredningsförslag för att förbättra torget, varav mindre delar genomfördes. I arbetet med att skapa en mer attraktiv stadskärna är torget en viktig pusselbit. > Torget.

21 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 21 Se över möjligheten att avdela resurser för att starta en tidig process med tillfälliga projekt för att aktivera torget under olika tider på året i dialog med medborgare & aktörer. Kanalgatan norr om torget bör ses som en del av torget vid en framtida omvandling. Biltrafiken på Kanalgatan behöver minska för att möjliggöra en helhetslösning för torget. Hur belysning kan användas för att höja upplevelsen av torget. Verksamheter runt torget och deras möjligheter att använda sig av torget. Hur torgets utformning kan hjälpa till att höja upplevelsen av torget och ge det en identitet. Hur torget kan göras användbart för flera olika aktiviteter under alla årstider. Val av material och utformning ska göra det möjligt för spontana aktiviteter. Hur olika rumsliga element kan användas för att göra torget mer varierat. Säkerställs tillgängligheten till torget som en öppen offentlig plats. Form, storlek och placering på eventuell bebyggelse på torget. Hur grönskan på torget kan utvecklas. Hur vi skapar ett bättre helhetsintryck av torget för besökare på platsen. FORTSATT ARBETE Ett program för torget kommer att tas fram inom ramarna för det pågående arbetet med centrumplanen. LÄS MER: Dokumentet Analys av Skellefteå torg. KULTURHUS SKELLEFTEÅ I Skellefteås utveckling har kulturen en given plats. Just nu pågår planering för att bygga ett kulturhus som möjliggör för kongresser och möten. Kulturhusets placering är beslutad till kv. Perseus. BAKGRUND Sedan 2003 har det funnits diskussioner om och förslag kring ett kulturhus i Skellefteå. Det har med andra ord länge funnits en önskan om att dels samla olika kulturyttringar i ett hus, dels ge kulturen i kommunen en mer framträdande plats. En kulturplan för Skellefteå kommun antogs av kommunfullmäktige våren 2012 där kulturhuset var en prioriterad del. VAD HAR GJORTS? I ett första skede har fokus lagts på att bestämma innehållet i kulturhuset eftersom det har stor påverkan på resterande delar. En bred medborgardialog har hållits för att involvera medborgare och intressenter i så hög grad som möjligt. Ett första beslut togs i oktober 2013 av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna Västerbottensteatern, Skellefteå Konsthall, Museum Anna Nordlander (MAN) och stadsbiblioteket. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Utifrån 28 förslag till möjliga platser, som även medborgarna bidragit till, genomfördes en utvärdering. Inför denna utvärdering togs ett antal kriterier fram som allmänheten hade möjlighet att tycka till om under hösten Kommunfullmäktige beslutade i januari 2014 utifrån utvärderingen att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kom- > Kulturhusets beslutade placering (kv. Perseus).

22 22 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING mande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna. Utöver de fasta verksamheterna ska huset inrymma en samordningsorganisation, evenemangs- och kongressverksamhet samt ett vidbyggt hotell. FORTSATT ARBETE Inom ramen för projektet kommer en allmän arkitekttävling att genomföras under hösten Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår nu ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns mer information om kulturhuset. > Det ursprungliga förslaget för stadsparken och älvbrinken. STADSPARKEN OCH ÄLVBRINKEN År 2005 startades arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området Stadsparken- Älvbrinken. Ambitionen var att öppna för ett grönt stråk i centrum som skulle förbinda staden med älven och bli en naturlig mötesplats under hela året. Strandpromenaden längs älven är ett viktigt grönt stråk för avkoppling och rekreation. BAKGRUND År 2006 genomfördes parallella uppdrag för hela älvsbrinken (från Viktoriabron till Parkbron) och stadsparken. > Skiss över aktuell etapp.

23 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 23 Det förslag som kommunen valde att arbeta vidare med var Rambölls och Ulf Nordfjells. I deras gestaltning av planen ges varje del i stråket olika karaktär och Stadsparken är naturligtvis stadens finrum. VAD HAR GJORTS? Första etappen, älvsbrinken nedanför stadsparken stod klar Förslaget blev något bantat, ett vattenfall togs bort, och en byggrätt för ett glashus/växthus intill parkbron finns fortfarande kvar. Gradängerna har blivit en populär plats för Skellefteborna, en viktig målpunkt i Centrala stan. Strandgatan har gjorts om till gångfartsområde för att knyta ihop stadsparken med älvbrinken. Boströmsbäcken, en bäck som tar hand om dagvatten, har gjorts om till en mer attraktiv plats. Utloppet har byggts om och en bro har byggts. Förutom ett vackert tillskott, är det ett led i arbetet för att säkerställa och undvika översvämningar av bäcken. År 2013 startade ombyggnaden av stadsparken och i augusti 2014 invigdes den. Parken knyter nu bättre ihop med den nya älvsbrinken söder om strandgatan. Hösten 2014 nominerades stadsparken till Siennapriset. Den sista delen av planområdet är under projektering och där kommer den centrala platsen i Hörnellgatans förlängning att innehålla vattenlek/anläggning och åt väster och öster planeras volleybollplan, beach och andra aktivitetsytor. Två nya byggnader håller på att uppföras i området, ett bryggeri och ett café/nattklubb. I anslutning till dessa kommer en central trappa, hiss och toaletter att byggas. Ombyggnaden av parkområdet beräknas starta 2015 samtidigt som Strandgatan byggs om fram till E4. Där planeras att förlänga gångfartsområdet från Trädgårdsgatan tom. korsningen med Hörnellgatan för att ge plats för ytterligare cykelparkeringar och möta den förväntade ökningen av oskyddade trafikanter. Öster om korsningen övergår gatan till körbana med gång- och cykelbana på södra sidan. LÄS MER: Dokumentet Älvbrinken sista etappen gestaltningsförslag. Dokumentet Stadsparken och älvbrinken ursprungligt förslag. > Områden av riksintresse. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE Enligt bestämmelser i miljöbalken ska områden som är utpekade som riksintressen skyddas mot åtgärder som på ett påtagligt sätt kan skada områdenas värde eller betydelse. De centrala delarna av Skellefteå berörs av tre riksintressen; rennäring, kulturmiljövård samt kommunikationer (järnväg, beslutad korridor Norrbotniabanan, E4, framtida vägreservat E4, väg 95, 364/774 till Skellefteå Airport och 372/827 till Skellefteå hamn). I fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen redovisas Norrbotniabanans korridor

24 24 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING betydligt smalare än själva riksintresset, detta gäller framför allt de centrala delarna. RIKSINTRESSE KULTURMILJÖVÅRD [AC 20] Väster om centrum finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Nordanåområdet och dess byggnader ingår i riksintresseområde enligt beslut av Riksantikvarieämbetet RAÄ Riksintresset omfattar även Skellefteå landsförsamlings kyrka, kyrkstaden Bonnstan och marknadsplatsen vid den gamla kustlandsvägen, som berättar om platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och kommersiella liv sedan medeltiden. (Vägmiljö). Inom området finns även militär miljö som illustrerar försvarets organisation och utbildning under indelningsverkets tid. (Boställsmiljö). Även Lejonströmsbron, från 1737, omfattas av riksintresset. NÅGRA AV GATORNA I CENTRALA STAN SKRÅMTRÄSKVÄGEN Skråmträskvägen fungerar som genomfart/infart till centralorten för biltrafik. Vägen börjar vid E4 och cirkulationsplatsen strax söder om älven och passerar genom Sörböle och Sunnanå och vidare västerut. Huvudledsfunktionen ger höga trafikmängder närmast E4 och längre västerut mot Karlgårdsleden. Trafikmängden på Skråmträskvägen är idag ca fordon/dygn strax väster om E4 och ca fordon/dygn strax väster om Karlgårdsleden. Längs med Skråmträskvägens västra del, mellan Krukmakargatan och Lejonströmsvägen, löper en gång- och cykelbana som ingår i huvudnätet för cykeltrafik. KRUKMAKARGATAN Krukmakargatan har idag en funktion som lokalgata och anslutningsgata från Skråmträsk-vägen i väster till Parkbron och Södertorg. Öster om Parkbron tar Bockholmsvägen vid som avslutas vid Campus. Både Krukmakargatan och Bockholmsvägen har tidigare varit huvud-gator i östvästlig riktning och gatorna är därför breda, 16 respektive 14 meter. Krukmargatan har idag en biltrafikmängd på ca fordon/dygn varav ca 1000 av dessa fordon färdas i östlig riktning till Parkbron. Längs med Krukmakargatans norra sida löper en gång- och cykelbana som ingår i ett huvudstråk för gång- och cykeltrafik. STRANDGATAN Strandgatan är den gata norr om älven som ligger närmast älven i öst-västlig riktning från E4 till korsningen med Södra Lasarettsvägen. Trafikmängden varierar idag mellan ca fordon/dygn längs gatan. Gatan har som de flesta gator i Centrum bredden 12 meter med en körbana på 7 meter med 2,5 meter gångbana på vardera sidan. På delen vid Stadsparken har gatan en utformning och reglering som gångfartsområde. Tanken är att gångfartsområdet ska utökas öster ut till Hörnellgatan under STORGATAN Storgatan är en av få gator i Centrum i öst-/västlig sträckning och samlar därför upp trafik från andra gator. Störst trafikmängd ca fordon/dygn har gatan på delen strax väster om E4. I anslutning Södra Lasarettsvägen är fordonsmängden ca fordon/dygn. Under år 2012 anlades en ny gång- och cykelbana längs Storgatans norra sida mellan Södra Lasarettsvägen och E4 och körbanan smalnades av till 6 meter. Detta ger fortsatt god framkomlighet för både bilar och lastbilar i planerad hastighet för centrum, men förutsätter större hänsyn och samspel än idag. Gående och cyklisters framkomlighet och tillgänglighet förbättras med den nya gång- och cykelbanan. NYGATAN Nygatan löper mitt genom centrum i öst-västlig riktning, från E4 i öster till Nordlandergatan i väster. Nygatan är Skellefteås shoppinggata med en mängd butiker utmed gatan. Gatan angränsar även mitt i stadskärnan till Torget. Nygatan fungerar som huvudstråk för gång- och cykeltrafik i centrum. Många av gång- och cykelstråken, som leder från de olika stadsdelarna till centrum, ansluter Nygatan. Längs Nygatan finns många cykelparkeringar. Nygatan är på delen E4 - Hörnellgatan och delen Stationsgatan- Tjärhovsgatan reglerad som gågata. På den mest centrala delen, mellan Hörnellgatan och Stationsgatan, är > Nygatan.

25 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 25 gatan reglerad med förbud mot fordonstrafik. Förbudet gäller inte cykel klockan Nygatan, som är 12 meter bred, har förutom på delen Tjärhovsgatan Södra Lasarettsvägen, markvärme på sträckan genom centrum. KANALGATAN Kanalgatan löper i öst/västlig riktning genom centrum och är en länk i huvudvägnätet för bilister. Idag passerar ca fordon/dygn på Kanalgatan vid torget. Strax väster om E4 har gatan drygt fordon/dygn. Gatan är en stor barriär i stadskärnan. Många av dessa bilister har inte någon målpunkt i centrum utan passerar endast förbi via Kanalgatan. Den omfattande biltrafiken på Kanalgatan medför att luftkvaliteten vid gatan är dålig med överskridanden av miljökvalitetsnormer. Kanalgatans sektionsutformning varierar något längs gatan. Bredden är 42 meter med en ca 20 meter bred mittzon innehållande parkeringsplatser, och 7 meter breda körbanor på vardera sidan med två körfält i vardera riktningen. Trafiken består huvudsakligen av motorfordon, men enstaka cyklister färdas också längs gatan. Det saknas dock en gång- och cykelväg genom centrum längs med Kanalgatan vilket gör att många cyklister färdas på gångbanorna istället för på körbanorna då dessa upplevs otrygga på grund av det höga biltrafikflödet. Gångbanor finns på vardera sidan av gatan. Kanalgatan har flera korsande övergångsställen och passager. Vid korsningen med Trädgårdsgatan finns ett betydande stråk för fotgängare och cyklister över gatan som med den planerade utvecklingen av norra Centrum, med bland annat ett resecentrum vid järnvägen och ett kulturhus söder om nuvarande busstorg, kommer att förstärkas. För att långsiktigt kunna utveckla centrum och stadskärnan är det nödvändigt att minska biltrafiken på Kanalgatan. TRÄDGÅRDSGATAN Trädgårdsgatan är den mest centrala gatan i nord-sydlig riktning och sträcker sig från Södra Järnvägsgatan i norr till Strandgatan i söder. Gatan utgör en länk i ett betydande gång- och cykelstråk och många cykelparkeringar finns längs gatan. I norr ansluter en gång- och cykelförbindelse till stadsdelen Norrböle och i söder ansluter stråket från Sörböle via Parkbron och Strandgatan. Trädgårdsgatan sammanbinder busstorget, torget, Nygatan, stadsparken och älvsbrinken. Delar av gatan har markvärme. torgets västra sida är motorfordonstrafik tillåten endast för fordon med tillstånd. I anslutning till korsningen med Nygatan är all fordonstrafik förbjuden. På delen Nygatan Storgatan är motorfordonstrafik tilllåten endast för fordon med tillstånd. På delen mellan Storgatan och Strandgatan, även kallad Dyhrs plats, är trafik med motordrivet fordon förbjuden. STATIONSGATAN Stationsgatan löper i nord-sydlig riktning från Södra Järnvägsgatan (gamla Järnvägsstationen) i norr till Parkbrons norra brofäste i söder. Gatan har två helt olika sektioner och bredd norr respektive söder om Kanalgatan. Norr om Kanalgatan är gatan 28 meter bred med två körfält i södergående riktning och ett körfält i norrgående riktning. Dessutom finns utrymme för kant-stensuppställd bilparkering utmed västra sidan av körbanan. Körbanan omges av 3 meter (västra sidan) respektive 5 meter (östra sidan) Norr om Kanalgatan fungerar gatan i första hand som angöring till busstorget för busstrafiken. Biltrafiken är mycket begränsad. Gång- och cykelbana finns utmed gatans västra sida. Mellan Kanalgatan och Nygatan utmed > Kanalgatan. > Stationsgatan, vy från Kanalgatan.

26 26 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING breda grönytor med alléträd. Närmast byggnaderna längs gatan finns på vardera sidan 3 meter breda gångbanor. Korsningen med Kanalgatan är signalreglerad. Söder om Kanalgatan är gatan 16 meter bred med sektionen en körbana med ett körfält i vardera riktningen och 3 meter breda gångbanor på vardera sidan. Mellan Kanalgatan och Storgatan finns längsgående parkering på den östra sidan av gatan. Mellan Storgatan och Strandgatan finns snedställd parkering utmed gatans östra sida. SÖDRA LASARETTSVÄGEN Södra Lasarettsvägen utgör gräns mellan den tätare bebyggda rutnätsstaden och trädgårds-staden med glesare bebyggelse och ett friare gatunät i väster. Längs gatan finns gatuträd; björkar mellan Storgatan och Strandgatan och lindar mellan Kanalgatan och Nygatan. Gatubredden är 20 meter till skillnad mot de flesta gator i centrum som har bredden 12 meter. Södra Lasarettsvägen har idag en körbana som är 7 meter bred med 2,5 meter breda gångbanor på vardera sidan. Gatan har idag en biltrafikmängd på ca fordon/dygn. På delen mellan Nygatan och Kanalgatan är gatan avstängd för biltrafik. Endast Viktoriabron, med fyra körfält, har full bärighet och inga begränsningar för biltrafiken. Gång- och cykeltrafiken är separerad från biltrafiken på vardera sidan om körbanorna. Lejonströmsbron är ett byggnadsminne och Sveriges äldsta träbro. Bron byggdes år År 2009 påbörjades en omfattande renovering av bron som stängdes av för biltrafik. I november 2011 återinvigdes bron och för att minska slitaget regleras biltrafiken med trafiksignal, s k skyttelsignal, som innebär att biltrafik får ske endast i en riktning i taget. På bron får inga större fordon än personbilar (axeltryck 1,0 ton och bruttovikt 2,0 ton) färdas STADENS BROAR I Skellefteå centralort finns idag fyra broar över Skellefteälven; i väster Lejonströmsbron (träbro från 1737, byggnadsminne), i Centrala stan Parkbron (stålbro från 1913) och Viktoriabron (betongbro från 1961) samt i öster Älvsbackabron (träbro från 2011). > Stadens broar.

27 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 27 samtidigt. På bron färdas oskyddade trafikanter och biltrafikanter på samma trafikyta. Lejonströmsbron är inte anpassad till dagens trafik och fordon och slits därmed hårt. På Parkbron, som är enkelriktad, är tillåtna axeltryck och boggitryck begränsade till 4 respektive 5 ton. Bussar i linjetrafik har dispens att färdas på bron. Cykeltrafik och biltrafik delar utrymme med busstrafiken. Just nu pågår en besiktning av Parkbrons bärighet. Älvsbackabron är den enda bron i staden enbart för gångoch cykeltrafik. Trafikmässigt råder obalans genom att biltrafiken från söder huvudsakligen sker via Viktoriabron och i mindre grad via Parkbron och Lejonströmsbron. Söderut går all biltrafik på Viktoriabron och Lejonströmsbron. Anslutningarna från Viktoriagatan in mot centrum är hårt belastade. Trafiksituationen innebär att vissa gator har stora trafikmängder med olägenheter som följd; trafikbuller, höga halter av bilavgaser, barriäreffekter och olycksrisker. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK ÖVER ÄLVEN För gång- och cykeltrafikanter finns två passager över älven i anslutning till stadens centrum; Viktoriabron och Parkbron. På Viktoriabron kan de oskyddade trafikanterna färdas på egen gång- och cykelbana skilt från biltrafiken. På Parkbron finns stora brister i trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter då dessa delar utrymmet med bilar och bussar. Då bron är enkelriktad för fordonstrafik norrut har ett cykelfält anlagts för cyklister som färdas söderut (mot enkelriktningen) på brobanans västra sida intill gångbanan. Då bron är smal inkräktar bilister och bussar på detta cykelfält vid omkörning av cyklister som färdas norrut på bron. Gångbanan på brons västra sida är smal och rymmer knappt mötande gångtrafikanter. Om en fotgängare med barnvagn eller rullator färdas på gångbanan väljer ofta mötande gångtrafikanter att gå ut på cykelfältet på grund av det begränsade utrymmet. Parkbron är idag, trots sina brister, en viktig länk i gång- och cykelvägsnätet med relativt stora flöden av cyklister. KOLLEKTIVTRAFIK ÖVER ÄLVEN Stadstrafiken har idag två alternativ till färdväg över älven i centrala Skellefteå: E4/ Viktoriabron eller Parkbron. Med E4:ans trafikmängder är framkomligheten vissa tider begränsad vilket gör att Parkbron nyttjas för stadsbussar i linjetrafik. Parkbrons begränsningar i axel- och boggitryck begränsar i princip biltrafiken till personbilar. Idag tillåts genom dispens bussar i linjetrafik att färdas på bron. Idag trafikeras bron med stadsbusstrafik, 35 enkelturer per dygn, och flygbuss, 5 enkelturer per dygn. Bron är därför idag redan högt utnyttjad. Bron är dessutom smal med många oskyddade trafikanter i båda färdriktningarna. Bristen på fullgoda förbindelser över älven och Parkbrons brister innebär begränsningar för stadsbusstrafiken. > Parkbron. > Lejonströmsbron. MILJÖPÅVERKAN FRÅN BIL- TRAFIK LUFTFÖRORENINGSSITUATIONEN I SKELLEFTEÅ Luftföroreningssituationen i centrala Skellefteå har övervakats vid E4 sedan år Överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid som dygnsmedelvärde har förekommit för ett flertal år och de senaste två åren. Även på Kanalgatan, från Stationsgatan och österut, är halterna stundtals höga. Detta har lett till att regeringen, på inrådan av Naturvårdsverket, har gett kommunen i

28 28 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram som ska visa vilka åtgärder som kommunen och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxidhalterna. Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik är centrala i åtgärdsprogrammet. De föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet kan inte på egen hand minska utsläppen i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormen underskrids. Så istället för att sätta upp olika mål för varje enskild åtgärd har kommunen tagit fram ett mål för hela åtgärdsprogrammet. Målet är att av de totala resorna år 2015 ska andelen resor med kollektivtrafik uppgå till minst 6 % och gång- och cykeltrafik till minst 44 %. BULLER TRAFIKBULLERUTREDNING I samband med den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen har en översyn gjorts av trafikbullerutredning inom Skelleftedalen från Tillsammans med Trafikverket har en kartläggning av genomförda åtgärder gjorts. Trafikbullerutredningen från 1993 är till stora delar fortfarande relevant då vägtrafikbullret vid bostäder är starkt kopplat till fordonsflöden och avståndet mellan gata/väg och bostad. Fordonsflödena har på stora delar av väg- och gatunätet inte ökat i någon större omfattning sedan utredningen genomfördes. I samband med utredningen användes vid beräkningen av vägtrafikbullret värden på fordonsflödena som var något större än de verkliga. Kartläggningen av vägtrafikbullret, som omfattar beräkningar och i vissa fall mätningar, visar på höga bullernivåer (över 65 db(a)) utmed vissa gator och vägar. Det är främst utmed E4 och väg 95/372 genom centralorten samt Kanalgatan som bullerstörningarna från vägtrafiken är störst. Utmed nämnda vägar E4, 95 och 372 har bullerdämpande åtgärder i form av vallar, plank och fönsterbyten vidtagits, dock inte vid alla fastigheter. ÅTGÄRDSBEHOV Inom det kommunala gatunätet finns överskridanden av riktvärdet för befintlig bebyggelse 65 db(a) på delar av Kanalgatan, Stationsgatan och Storgatan i Skellefteå centrum samt även enstaka hus vid Lasarettsvägen och Bolidenvägen. Vid dessa gator finns i befintligt gaturum inget utrymme för bullerdämpande åtgärder för utemiljön. För att åstadkomma en bättre utom-husmiljö krävs en betydande reducering av trafikmängderna på gatorna, vilket i sin tur kräver omfattande åtgärder i det övergripande gatu- och vägnätet. I de fall där det är svårt att åstad-komma reducering av bullernivåerna utomhus bör åtgärder vidtas så att riktvärdet 30 db(a) inomhus inte överskrids. Detta kan normalt åstadkommas med fönster- och fasadåtgärder. En översiktlig inventering av antal fönster på aktuella bullerutsatta fastigheters fasader i centrum visar på att ca 600 fönster kan behöva åtgärdas. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns mer information om åtgärdsprogrammet. Mer information om buller och luftkvalitet finns även det på kommunens webbplats. DETALJPLAN FÖR NY BRO I CENTRALA STAN Detaljplanen för en ny centrumbro antogs av kommunfullmäktige den 17 december 2013 men överklagades till länsstyrelsen som avvisade överklagningarna. Länsstyrelsens beslut har därefter överklagats till mark- och miljödomstolen. Eftersom detaljplanen även öppnar upp för fler bostäder vid Karlgård anser kommunen att det finns ett stort värde i att detaljplanen fastställs. BAKGRUND Arbetet med detaljplanen för bron påbörjades efter det att Trafikverket och kommunen under hösten 2012 kom överens om en helhetslösning, systemlösning, för den framtida trafikstrukturen i Skellefteå. Syftet med systemlösningen var att komma till rätta med de trafik- och miljöproblem som finns i centrala Skellefteå och innebär bland annat att nuvarande E4 flyttas ut till Östra leden och att en ny bro i centralt läge byggs för den lokala trafiken. Tanken med systemlösningen var att en ny E4 skulle bli en ny länk i ett övergripande nät för biltrafiken och ta hand om genomfartstrafik och tung trafik. En ny bro i centrum bron skulle inte vara en del av det större biltrafiknätet, utan fokusera på att avlasta trafiken i centrum. Den planerade nya centrumbron har utgjort en förutsättning för den pågående centrumplaneringen. I kommunens fördjupning av översiktsplanen för Skelleftedalen, som antogs i februari 2011, redovisades en ny centrumbro över Skellefteälven i Södra Lasarettsvägens förlängning.

29 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 29 Den planerade bron var tänkt som en del av stadens lokala trafiknät och skulle fungera som bro för biltrafik, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. Den nya bron skulle ersätta Parkbron som bilbro samt i viss mån avlasta Lejonströmsbron. Med den nya bron skulle det bli möjligt att omvandla Parkbron, som leder biltrafik rakt in i till stadsparken och stadskärnan från södra sidan älven, till en bro enbart för gång- och cykeltrafik. En ny bro i Centrala stan skulle även skapa förutsättningar för andra åtgärder i syfte att minska onödig biltrafik i centrum. Ur ett planeringsperspektiv är placeringen av bron utrett i flera omgångar. Området för aktuell detaljplan har varit reserverat för en bro sedan början av 1960-talet. Väster om planerat broläge tar ett riksintresse för kulturmiljö vid, > Det planerade läget för bron. som följer älven uppströms till Rovön, strax upp-ströms Lejonströmsbron. Väster om riksintresset är nästa möjliga passage över älven för en ny bro väster om Mobacken, vilket också är utlagt som ett vägområde i översiktsplanen för Skelleftedalen. DETALJPLANEN Syftet med detaljplanen var att möjliggöra anläggandet av en ny bro över Skellefteälven i Centrala stan med anslutningar. Den planerade bron mellan stadsdelsområdena Centrum och Karlgård var tänkt att knyta samman Södra Lasarettsvägen med Skråmträskvägen och Karlgårdsleden. Detaljplanen ger även möjlighet till ny bebyggelse i form av flerbostadshus vid Karlgård. FOLKOMRÖSTNING Söndagen den 25 maj 2014 genomfördes en rådgivande folkomröstning i Skellefteå kommun om byggandet av en ny centrumbro. Valdeltagandet var över 50 % och en klar majoritet röstade nej till en ny bro. Socialdemokraterna, som styrande parti och enda parti som var för en ny centrumbro, har dragit tillbaka förslaget om byggandet av bron. Som en följd av resultatet i folkomröstningen beslutades om en ny översyn av trafiksystemet i centrala Skellefteå. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns planhandlingar samt en del underlagsmaterial tillgängligt. NORRBOTNIABANAN OCH RESE- CENTRUM NORRBOTNIABANAN Banverket, numera Trafikverket, presenterade år 2010 sin slutrapport, Norrbotniabanan Järnvägsutredning 120, Robertsfors Skellefteå Ostvik, för utredningen om Norrbotniabanans sträckning genom bland annat Skellefteå centralort. Utredningskorridoren för Norrbotniabanan följer befintlig järnvägs läge genom centrala Skellefteå. Under arbetet med utredningen, och i yttrande över utredningen, framförde Skellefteå kommun önskemål om ytterligare studier av nedsänkning av järnvägen genom centrum inför, eller i samband med, tillåtlighetsprövningen. Järnvägens läge, nedsänkt eller i markplan, får stora konsekvenser på vägtrafiksystemet i centrala Skellefteå och framtida korsningar med järnvägen. Banverket ansåg att en fördjupad studie om en eventuell nedsänkning av järnvägen i centrala Skellefteå måste drivas och finansieras av kommunen. Kommunstyrelsen i Skellefteå beslutade i maj 2012, efter kompletterande studier, att planeringsförutsättningen för Skellefteå resecentrum är att järnvägen kommer att gå i markplan. Alla järnvägsutredningar är klara. I den nationella planen för transportsystemet finns dock Norrbotniabanan inte med som ett prioriterat objekt. Det är därför idag oklart när den kan komma att byggas. Utredningarna kring resecentrum i Skellefteå har stannat upp beroende på framförallt att Trafikverket för närvarande inte har någon i sin organisation som kommunen kan samråda med. För närvarande pågår arbetet med en EU-ansökan om medfinansiering av sträckan Umeå Skellefteå. Norrbot-

30 30 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING niabanan AB har skickat in den första delen av ansökan till Trafikverket som samordnar ansökan. En fullständig ansökan ska lämnas in i februari RESECENTRUM I den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen redovisas att resecentrum ska lokaliseras invid järnvägen norr om nuvarande busstation. Planen överensstämmer med den lokalisering som Trafikverket föreslår i sin järnvägsutredning för Norrbotniabanan. Detta är vägledande vid fortsatt planering av resecentrum men behöver inte innebära att alla fysiska funktioner måste ligga centrerade runt den punkten. Kommunstyrelsen godkände i januari 2012 ett planprogram som anger förutsättningarna för en kommande detaljplanering av området. > Planerat läge för resecentrum. Norrbotniabanegruppen har 2011 tagit fram ett planeringsunderlag i form av en resecentrumplanering för kustjärnvägen Umeå-Haparanda. Detta för att stimulera till samsyn och samarbete så att persontrafikens möjligheter kan optimeras. I underlaget påtalas vikten av att planeringen tillgodoser att resecentrum för en stad blir en integrerad del av stadens service och handel. Det är även betydelsefullt att regionaltågstationen ansluter direkt till ortens centrum och att busstrafiken ansluter direkt vid stationen. Järnvägens centrala läge i Skellefteå innebär att ett resecentrum i detta läge även ska fungera som en förbindelselänk för fotgängare och cyklister mellan stadsdelarna Centrala stan och Norrböle så att järnvägens barriäreffekt mellan stadsdelarna minskas. Placering och utformning av ett resecentrum har utretts vid ett flertal tillfällen under åren Samtliga utredningar har utgått från en lokalisering intill järnvägen och nuvarande busstorg. Skellefteå kommun har låtit utreda olika lösningar för en busstation med möjlig koppling till en tågstation. I samband med planeringen av Norrbotniabanan och järnvägsutredningen har olika förslag till resecentrum redovisats med fokus på kopplingen till järnvägen. En av de frågor som kräver fördjupade studier är hur busstrafiken till och från ett resecentrum ska fungera. I arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Centrala stan är en av inriktningarna att minska Kanalgatans barriäreffekt i centrum. Med ett kulturhus strax norr om Kanalgatan och torget finns ett behov av att minska bil- och busstrafiken på denna del av Kanalgatan. Detta innebär att busstrafik till och från resecentrum bör ske öster och väster om denna del av Kanalgatan. Däremot kommer stadsbussarnas hållplats i centrum att behållas i närheten av torget. LÄS MER: På Trafikverkets webbplats finns järnvägsutredning och förstudie tillgängliga. På Skellefteå kommuns webbplats finns information om resecentrumplaneringen. Resecentrumutredning Luleå, Piteå och Skellefteå, 2011(Trivector, Structor och Rundquist Arkitekter). Resecentrumet strategiskt nav i staden, 2011 (ÅF och Monarken arkitekter). Utredningar finns även tillgängliga på Norrbotniabanan AB:s webbplats. KOLLEKTIVTRAFIK Busstrafiken kan i detta sammanhang delas in i fyra olika kategorier; stadstrafik, lokala linjer, regionala/ interregionala linjer och eventuell tillkommande kommersiell trafik. STADSTRAFIKEN De ytor som finns i dagsläget för stadstrafiken i centrum är tillräckliga trots den konkurrens om utrymmet som finns vid Kanalgatan i anslutning till ICA:s varuintag där bussar och distributionsbilar periodvis konkurrerar om utrymmena. I sammanhanget finns även oskyddade fotgängare i form av både resenärer och förbipasserande som passerar på gångbanan. Om stadstrafiken expanderar med fler linjer sätts ökade krav på både genomströmning och ytor.

31 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 31 I den fortsatta planeringen är inriktningen att stadsbussarnas hållplatser fortsatt ska vara på Kanalgatan med anledning av de målpunkter som finns i centrum söder om Kanalgatan. Hållplatsernas placering kan dock komma att förändras utifrån Kanalgatans framtida funktion. ETT NYTT LINJENÄT Kommunledningskontoret fick till uppdrag att utreda förutsättningarna för kollektivtrafiken i Skellefteå kommun. Utredningen har framförallt fokuserat på Skellefteå tätort, tillsammans med Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. I huvudsak kom utredningen fram till ett förslag som syftar till att öka resandet i Skellefteå, men som också tar hänsyn till nationella målen om fördubblingsprojektet och den nya kollektivtrafiklagen. Som ett resultat av denna utredning har Skelleftebuss tillsammans med kommunkoncernen tagit fram ett förslag i linje med vad som föreslås i utredningen, ett förslag som innebär ett nytt linjenät för de ovan nämnda områdena. Kommunfullmäktige beslutade 2014 att genomföra denna förändring. Den nya linjedragningen började gälla i augusti Det utgörs av fyra genomgående linjer som binder samman olika stadsdelar med centrumhållplatsen. Förutom en utökad turtäthet, innebär det nya linjenätet en utökad trafikering på kvällar och helgdagar. Utöver dessa förändringar innebär den nya trafikeringen en förbättring av det nuvarande informationssystemet för resenärer. Syftet till det nya linjenätet är i huvudsak att öka turtätheten för kollektivtrafiken och göra den mer tillgänglig för potentiella resenärer. Stadstrafiken behöver sex uppställningsplatser för linjetrafiken, fyra på södra sidan och två på norra sidan Kanalgatan. LOKALA LINJER För de lokala linjerna till Skelleftehamn, Medle, Boliden, Jörn, Fällfors, Byske, Drängsmark, Kåge, Örviken, Bureå, Lövånger, Burträsk m fl. behövs möjligheter till både påoch avstigning så nära stadsbussarna som möjligt eftersom resandet i dessa fall har samma karaktär. Man kan ha en på- och avstigningsplats på Kanalgatan som de snabbt kan passera och sedan gå upp till resecentrumet. > Stadstrafiklinjenätet och hållplatser. > Uppställningsplatser på Kanalgatan.

32 32 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING På nuvarande busstorg används 16 st. uppställningsplatser exklusive plats för förstärkningsbussar. De lokala linjerna har som mest 14 avgångar samtidigt medan de regionala/interregionala linjerna har som mest 4-5 avgångar samtidigt. Bussarna står som längst kvar i minuter. GATOR I CENTRUM MED BUSSTRAFIK Idag trafikeras Kanalgatan av alla slags bussar i linjetrafik vilket innebär såväl stadsbussar som lokala, regionala och interregionala bussar. Målpunkten för stadsbussarna, och vissa lokala bussar, är hållplatserna vid Kanalgatan. För de regionala, interregionala samt lokala busslinjerna utgör busstationen i kv. Perseus målpunkten. Ankommande bussar till busstationen färdas österifrån via Kanalgatan fram till Torggatan och Trädgårdsgatan eller västerifrån via Kanalgatan och Stationsgatan till Södra Järnvägsgatan. Hållplatserna för stadstrafiken är placerade vid Kanalgatan i anslutning till Torget, kv. Perseus, Norran och Balderskolan. LÄS MER: På Skelleftebuss webbsida. PARKERING Trafiksystemet i Skellefteå kommun har tidigare planerats utifrån ett bilperspektiv. Utgångspunkten i planarbetet med den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan är att fotgängare, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras och onödig biltrafik ska minska. Inom planarbetet kommer en översyn av parkeringen att göras och en ny parkeringsnorm för Skellefteå ska tas fram. INRIKTNING Större bilparkeringsnoder bör lokaliseras till ytterkanterna av centrum. På så sätt kan man rikta långtidsparkering och pendlingstrafik till ytterkanterna med nära gångavstånd till centrum. Detta innebär att man frigör stora markytor som i sin tur möjliggör planering av t ex bostäder och verksamheter. En annan önskvärd effekt är att man då kan flytta en del av dagens biltrafik till ytterkanterna av centrum till förmån för andra trafikslag, så som cykel- och gångtrafik. Parkeringsnoderna bör finnas i nära anslutning till gång - och cykelstråk, samt busshållplaster. Detta eftersom vi planerar utifrån ett hela resan koncept, vilket innebär att vi på bästa möjliga sätt vill länka samman de olika trafikslagen. Det ska vara enkelt att ta sig in och ut från staden och från dörr till dörr oavsett om man väljer att byta transportmedel under resans gång. Även om vårt mål är att skapa ett centrum där den största delen av bilparkeringarna på gatumarknivå utgörs av angörning och korttidsparkering, måste vi fortfarande kunna tillgodose behovet av långtidsparkering för de personer som bor i de mest centrala delarna av centrum. UTMANINGAR En översyn av parkeringen i Centrala stan har inletts, nedanstående punkter är utmaningar och frågeställningar som kommit upp under arbetet. Dessa kommer att hanteras i det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan. STÄRKT ATTRAKTIONSKRAFT FÖR CENTRUM I SKELLEFTEÅ Centrum ska vara ett nav för handel, service och verksamheter som ska vara lättåtkomliga till fots, på cykel eller med kollektivtrafik. Även bilkörning ska vara möjlig i centrum, men i balans med andra kvaliteter. Behöver vi ta bort bilparkering längs gator så att utrymme frigörs för gång och cykel samt olika former av verksamheter som exempelvis uteserveringar? STÄRKT HANDEL I CENTRUM Gatumark bör i första hand användas för av- och påstigning samt av- och pålastning eller för ärenden dvs korttidsparkering för handel och olika former av besök. Hur skapar vi parkeringslösningar som stärker handeln i centrum? Vilka alternativ finns till nuvarande P-pass? FLER BOSTÄDER I CENTRUM Efterfrågan på bostäder är stor i centrala Skellefteå och det kan tillgodoses genom förtätningar och tillbyggnader av fler våningar på befintliga byggnader. Hur kan vi tillgodose de boendes efterfrågan av parkeringar och kan det innebära att det blir dyrare att bygga? FÖRBÄTTRAD PARKERINGSNORM Riktlinjerna ska tillgodose det verkliga behovet av parkering utan onödigt slöseri med mark och ökade kostnader för exploatör, boende eller näringsidkare. Kan arbetsplatsparkeringar lokaliseras till platser på avstånd jämförbara med avstånd till busshållplatser?

33 BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING 33 PLACERING AV PARKERINGSPLATSER Gångavståndet till parkeringsplats kan användas för att påverka efterfrågan på parkering och alternativa transporter. Ett längre eller kortare avstånd ger minskad eller ökad efterfrågan. Hur kan vi få fler att gå och cykla till arbetet och vilka möjligheter stödjer en sådan önskan? SAMNYTTJANDE AV PARKERING I centrum kan kommunen verka för att stimulera samordning och samnyttjande av parkeringar för att effektivisera markanvändningen och sänka kostnaderna för parkeringar. Hur kan regler för parkeringsköp/friköp och samnyttjande förbättras? HELA RESAN Parkering kan stödja en positiv utveckling av de kollektiva transporterna, gång och cykel samt göra dem till ett attraktivt val. Platser där människor byter transportsätt är strategiskt viktiga för att hela resan ska bli attraktiv. Vilka olika möjligheter har vi att se vilka strategiskt viktiga punkter vi har? Resecentrum? UTFORMNING AV PARKERINGSPLATSER OCH ANSLUTANDE GÅNGVÄGAR När bilisterna lämnat bilen vid parkeringsplatsen blir de ofta gångtrafikanter. Om exempelvis en arbetsplatsparkering placeras längre från arbetsplatsen är det viktigt att gångvägen däremellan är säker och upplevs trygg och > Parkeringsgarage, större markparkeringar arbetsplatsparkering och besöksparkering.

34 34 UNDERLAGSMATERIAL BAKGRUND, TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING trevlig. Finns det anledning att stärka gångstråk till och från parkering? Behöver vi se över kommunens arbetsplatsparkeringar? CYKELPARKERINGAR Cykelparkeringens betydelse för valet av cykel som färdmedel bör förtydligas. Cykelparkering vid bostäder och arbetsplatser bör i högre grad än idag ordnas på kvartersmark. Hur kan vi möta behov av väderskyddade parkeringsplatser? Kan antalet ordnade cykelparkeringar utökas i centrala Skellefteå? PARKERINGSPLATSER FÖR GRUPPER MED TILLSTÅND De prioriterade ska uppleva att de tagits om hand och att deras behov har tillgodosetts på ett rimligt sätt. LÄS MER: Dokumentet Parkering i Skellefteå kommun. CYKELPLAN 2011 Cykelplan 2011 godkändes av kommunfullmäktige i maj MÅLEN FÖR PLANEN Skapa ett logiskt gång- och cykelvägnät som kopplar samman viktiga mål. Öka andelen cykeltrafik genom att förbättra cyklistens förutsättningar i trafiken. Minska antalet cykelrelaterade personskador. Visa på olika förslag till åtgärder för ett ökat cyklande. Cykelplanen ska även bidra till att uppfylla andra kommunala mål, såsom miljömål, renare stadsluft och de folkhälsopolitiska målen. NULÄGE I Skellefteå centralort förekommer en varierad utformning på gång- och cykelvägnätet eftersom att en kontinuerlig utbyggnad har skett lokalt i samband med exploatering och uppkomst av nya områden och verksamheter. För att skapa ett komplett gång- och cykelvägnät har det sedan kompletterats med nya länkar. De största bristerna i Centrala stan utgörs av riskfyllda korsningar, sträckor där cyklister och biltrafik blandas och att framkomligheten på huvudcykelstråken inte är optimal. Biltrafikens hastighet är dessutom inte reglerad med hänsyn till cyklistens utsatta situation. Det utpekade huvudcykelstråket genom centrum i öst-västlig riktning, Nygatan, har inte den framkomlighetsstatus som ett huvudcykelstråk bör ha. Nygatan är till stor del reglerad som gågata genom centrum och genom de två mest centrala kvarteren är cykling endast tillåten mellan klockan I nord-sydlig riktning går huvudcykelstråket längs med Trädgårdsgatan korsar stora barriärer i form av gågatan och Kanalgatan. FRAMTIDA MÅL Det finns en stor potential att överföra kortare resor från bil till cykel i Skellefteå. Genom att bygga ett nät av cykelbanor som är sammanhängande, trafiksäkra, gena och attraktiva kan vi få fler att cykla. Cykelstråken i Centrala stan ska främst vara till för de cyklister som färdas en längre sträcka och binda samman stadsdelen med omgivande stadsdelar. För att fler ska välja cykeln istället för bilen in till centrum behöver cykelstråken byggas ut och knytas ihop. Det är viktigt att det är enkelt att ta sig till och passera stadsdelen i både öst-västlig och nord-sydlig riktning och att cykelvägnätet är sammanhängande. Huvudcykelstråken ska ges samma status som vägnätets huvudgator. Cyklisten ska ges en hög framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet. Cyklister behöver även tillgång till parkeringsplatser. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målpunkten och i nära anslutning till cykelstråken. I Centrala stan behöver antalet cykelparkeringar öka, särskilt vid besöksintensiva målpunkter, till exempel det nya resecentrat och kulturhuset. För att underlätta byten mellan cykel och kollektivtrafik bör cykelnätet ansluta till kollektivtrafikens linjenät och tillgång till cykelparkering bör finnas vid busshållplatser. LÄS MER: På Skellefteå kommuns webbplats finns Cykelplanen.

35 INRIKTNING 35 INRIKTNING FYRA OLIKA KARRAKTÄRS- OMRÅDEN Skellefteås mest centrala stadsdel är mest känd som centrum eller staan av många. Det officiella namnet är sedan 2011 Centrala stan och stadsdelen omfattar båda sidorna av älven och består av fyra olika karaktärer. NYA STADEN Området ligger mellan järnvägen i norr och Kanalgatan i söder. Område är ett och ett halvt kvarter brett och när Skellefteå fick sina stadsrättigheter 1845 låg området utanför ursprungliga stadsplanen. Det syns exempelvis på hur vissa fastighetsgränser och byggnader i kvarteret Polaris fortfarande följer de äldre diagonala skiftesgränserna som då gällde för området. Området karaktäriseras idag med ett spretigt stadslandskap med stora öppna ytor i kvarteren och en blandning av gamla industrilokaler, av varierande kvalité, med bostadshus och kontor. På flera platser ligger byggnaderna indragna från gatan och bidrar på det sättet till att skapa ett otydligt gaturum. Området anses vara den del av Centrala stan som har störst potential som omvandlingsområde där större förtätningar och högre bebyggelse är möjlig. Det är viktigt att få till ett bättre definierat stadsrum. Järnvägen i norr är ett hinder som gör det svårare att binda samman centrum med stadsdelen Norrböle norr om järnvägen. I väster och öster finns passager under och över järnvägen för så väl fordon som fotgängare, och

36 36 UNDERLAGSMATERIAL INRIKTNING ungefär mitt i området finns en tillgänglighetsanpassad gångtunnel. I söder finns Kanalgatan som är den bredaste gata i centrum med sina ca 42 m. Gatan är genom sin utformning och trafikintensitet i sin tur ett hinder för att knyta samman området med de övriga delarna av stadsdelen söderut. Centralt placerat i området finns busstationen i nära anslutning till torget söder om Kanalgatan. Ett resecentrum är tänkt att byggas upp mot järnvägen, för att ge möjlighet till en bra entré till staden för resenärer som anländer. I det nya resecentrumet ska järnvägs- och busstrafik samsas på ett bra och effektivt sätt. Ett program för vad som kan hända med busstorget togs fram under I arbetet med kulturhuset har kommunstyrelsen i januari > Nya staden: Stationsgatan, vy mot gamla järnvägsstationen beslutat att kulturhuset ska placeras på platsen. I kvarteret Aldebaran har en ny detaljplan tagits fram för att möjliggöra att bygga bostäder i två hus med 10 respektive 12 våningar. INRIKTNING: omvandlingsområde, högre bebyggelse (10+), förtäta, påbyggnader av befintliga byggnader, rumsbildande element, blandade funktioner, resecentrum söder om järnvägen med större parkering i anslutning, kulturhus, minska barriärer (järnväg, Kanalgatan). HANDELSSTADEN Området utgörs av stora delar av det som planlades när Skellefteå grundades Det är här huvuddelen av dagens handel och service finns placerat. Området har tidstypisk rutnätsstruktur med kvarter som är 100 m breda och de flesta gatorna är 12 m breda. Kvarteren i området är i huvudsak bebyggda, men möjligheter till kompletterande bebyggelse för bostäder och verksamheter finns. Exempel på kvarter som kan förtätas är Haren, Höken, och Oxen, där den i folkmun kallade CK-parkeringen finns. I randområdena av stadsdelen, främst öster om Viktoriagatan, i kvarteren Renen och Strömsör är det möjligt med förtätning. Det kommunala bostadsbolaget har tagit fram tidiga skisser på hur området ska kunna utvecklas. I kvarteret Björnen finns intressenter som vill bygga högt. Skellefteå genomgick en stor förändring under och 1960-talen och det visar sig i stadsdelen med många exempel. Flera byggnader har i en tidstypisk tegelarkitektur med hög detaljrikedom. Samtidigt finns det ett flertal äldre träbyggnader kvar. Det mesta av bebyggelsen har en höjd om 3-4 våningar, vilket ger en bra kontakt mellan byggnader och gaturummet. Huvudinriktningen är att behålla denna skala, men på vissa, väl lämpade platser kan det vara möjligt med högre bebyggelse. Kvarteret Heimdall kommer att förtätas med ca 30 bostäder och på kvarteret Odens innergård håller ett 11-våningshus på att uppföras. I området finns den nyligen ombyggda stadsparken, och torget. Stadsparken knyter nu bättre ihop med den nya älvsbrinken söder om Strandgatan. Torget ligger i norr mot Kanalgatan och det kallas av många för Möjligheternas torg, även om det saknar ett officiellt namn.

37 INRIKTNING 37 Torgets utformning har varit uppe för diskussion många gånger. Torget är en viktig länk mellan älven och stadsparken söderut och det kommande kulturhuset och resecentrumet norrut. Det är bara Nygatan som är gågata i centrum och bilar får köra på övriga gator. Trafiken påverkar området på flera olika sätt. Bland annat så påverkar den breda Kanalgatan till att mycket biltrafik passerar genom stadsdelen, då det bara finns en centralt placerad bro som leder trafiken söderut över älven. > Handelsstaden: Torget vintertid. Området Handelsstaden, är som namnet antyder, den del av centrum där det mesta av handeln sker, även om det finns butiker och annan service i andra delar av stadsdelen. Handelsstaden är den del av Centrala stan som har flest målpunkter och stråk, Med gågatan, torget, stadens gallerior och det störst utbudet av restauranger och caféer är det här flest människor rör sig till fots i stadsrummet. Nygatan är Centrala stans mest etablerade stråk som kan stärkas med mötesplatser och förlängas mot tydliga entréer. Centrumkärnan i sig kan ses som en kommersiell målpunkt. På grund av trafikstrukturen, som under flera årtionden prioriterat bilen främst behöver insatser göras för att knyta samman området med området norr om Kanalgatan. Trädgårdsgatan ses som ett framtida viktigt stråk för att koppla samman resecentrum med älven via kulturhuset, torget och stadsparken. INRIKTNING: mindre förtätningar, påbyggnader av befintliga byggnader, bibehållen skala (högre kan vara möjligt i vissa fall), utveckling av torget; tydlig koppling till kulturhus och resecentrum, förstärka och tydliggöra stråk (främst Trädgårdsgatan, Nygatan), minska Kanalgatan som barriär, utökad centrumkärna. ÄLVSSTADEN Området utgörs av Skellefteälven, som rinner genom centrum från väster till öster och delar stadsdelen i två delar. Till området hör också det närmaste delarna av den norra och södra älvsbrinken. För att ta sig över älven är alla trafikanter hänvisade till Viktoriabron i öster och Parkbron, som är centralt placerad i området. För avkoppling och rekreation är älven en värdefull del av stadsdelen och utgör ett rekreativt område, så väl vinter- som sommartid. Längs med älven går ett uppskattat promenadstråk på båda sidor. Vid Parkbrons norra fäste ligger bryggarbacken där en omvandling påbörjades under Med träbryggor och trappor ner mot älven har områdets gjorts mer inbjudande att besöka. Boströmsbäckens utlopp, som tidigare varit draget i rör under strandpromenaden på norra sidan, har under 2013 gjorts om och synliggjorts genom att rördragningen tagits bort och bäckens rinner synligt den sista sträckan innan den når älven. Med en gångbro över bäcken höjs upplevelsen av så väl bäcken som strandpromenaden. Två nya byggnader håller på att uppföras, ett aktivitetsområde och en

38 38 UNDERLAGSMATERIAL INRIKTNING relaxpark kommer att anläggas bort mot Viktoriabron. För att ytterligare öka utrymmet för ny bebyggelse i centrum och en möjlighet att koppla samman norr och söder föreslår den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen att den så kallade Stadsholmen väcks till liv igen. I en tidigare studie skissades på att 200 bostäder, verksamheter och parkering skulle vara möjligt. Idag är det kanske mer aktuellt med ett rekreationsområde, en ny målpunkt i älven för besökare till Centrala stan. Älven är likt järnvägen i norr ett hinder för att knyta samman staden. INRIKTNING: rekreationsstråk alla årstider, mötesplats, minska älven som barriär knyt samman stadsdelen, stärk kopplingarna till älven. KUNSKAPSSTADEN Området blev 2011 formellt en del av stadsdelen i och med ett beslut att justera stadsdelsgränserna. I väster finns ett av de äldsta bevarade husen i Skellefteå från 1600-talet, Karlgård. I öster finns målpunkten campus med utbildningar från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Där finns även flera företag, en mängd andra utbildningar och en idrottsanläggning. Som gräns söder ut finns Skråmträskvägen. Området är mer grönt än andra delar av stadsdelen och har inte formats av samma rutnätsstruktur som Handelsstaden. Här blandas villor med flerbostadshus och kontor. I och med Parkbrons centrala placering har området idag en hög andel genomfartstrafik från både väster och öster som ska vidare norrut. I området finns möjligheter till ny bebyggelse främst i form av bostäder, men även verksamheter i närheten av campusområdet och Södertorg. Exempel på kvarter som kan förtätas är Trillan, Släden och Nipan. I detaljplanen för den > Älvsstaden: Gradängerna, Parkbron i bakgrunden. > Kunskapsstaden: Campus.

39 INRIKTNING 39 nya centrumbron (överklagad) pekas ett nytt område ut för flerbostadshus väster om kvarteret Häradshövdingen. Söder om Parkbrons landfäste ligger Södertorg centralt i området. Här låg tidigare två matvarubutiker, men sedan flera år har torget fört en slumrande tillvaro. Här finns det möjligheter att med ett bättre utformat och levandegjort torg ge området en naturlig mötesplats för så väl boende som besökare i Centrala stan. INRIKTNING: förtätningar, utveckling av Södertorg, förstärka och tydliggöra stråk (främst Brogatan, Bockholmsvägen), stärk kopplingen till Handelsstaden, tydligare entré till stadsdelen Centrala stan. ÖVERGRIPANDE MÅLBILD OCH FOKUSOMRÅDEN Målbilden för Centrala stan utgår från visionen och målet att vi ska bli invånare år Den övergripande målbilden har även sin utgångspunkt i de idéer och tankar om centrums framtid som skelleftebor har delat med sig under arbetet med planen. ÖVERGRIPANDE MÅLBILD Den övergripande målbilden för Centrala stan är att det ska vara en plats där vi trivs att vistas och att det är härligt här året runt. Vi ska nyttja och ta till vara årstidernas styrkor och tillsammans med det rika utbudet ge besökare och invånare en bra upplevelse under hela året. Centrum ska ge plats för oss människor och locka oss till att komma tillbaka. FOKUSOMRÅDEN Den övergripande målbilden omfattar fyra tydliga fokusområden. Alla delarna behövs för att tillsammans skapa en helhet. > Fyra fokusområden. EN UPPLEVELSERIK STAD: NÖJE, KULTUR OCH HANDEL Vi vill vara i centrum eftersom vi kan uppleva en stor variation av kultur, nöje och handel här. För att erbjuda invånare och besökare ett upplevelserikt centrum är det viktigt med vad som händer här. Det är möjligheterna till olika upplevelser som ger förutsättningarna för att livet på stadens gator och platser ska fyllas av oss människor. Med en bra blandning av funktioner som attraherar besökare och skapar ett bra lokalt aktivt stadsliv stärks centrum som naturlig plats vi vill vara på. Handel är, och har alltid varit, den viktigaste funktionen i en attraktiv stad. I Skellefteå centrum är den mesta handeln koncentrerad till ett område vi kallar stadskärnan. Med ett tydligt målinriktat arbete för att utveckla handeln med utgångspunkt i stadskärnan och vidare ut i stadsdelen stärks Skellefteå som en upplevelserik stad för oss alla. För att göra Skellefteå centrum till något ut över det vanliga är det viktigt att vi tar till vara det unika utbud som finns här. Genom att ge möjligheter för ett mer varierat utbud med lokala butiker och deras nischade sortiment skapas en bra mix med de större kedjornas utbud, som ofta saluförs i hela landet. Blandningen av det globala och det lokala ger en styrka som gör att vårt centrum ger en mer unik upplevelse för besökare och invånare. Längre öppettider i butiker ökar besöksvänligheten och gör att vi använder centrum mer. En viktig del för att vilja besöka centrum är att ha möjlighet till olika nöjen. Caféer och restauranger är platser där vi kan sätta oss ner och koppla av och umgås. Olika evenemang erbjuder nöjen för en bredare publik som riktar sig mot olika målgrupper under olika tider på dygnet. Kultur är en grundläggande del för att vi ska utvecklas som människor och samhälle. Kultur väcker känslor, skapar samtalsämnen och bidrar till att skapa trivsel och identitet. Därför är kultur viktigt för att göra vårt centrum mer attraktivt för invånare och besökare. Ett kulturhus med ett levande innehåll är en viktig samlingspunkt för hela Skellefteåregionen. Men vi ska inte enbart bygga in kulturen