Birgitta Andersson. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering. Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

Transkript

1 Birgitta Andersson Transportpolitiska beslut påverkar kvinnor och män på olika sätt liksom den fysiska planeringen skapar skilda möjligheter och begränsningar för hur kvinnor och män kan leva sina vardagsliv. Att bedriva könsmedveten forskning handlar om att analysera innebörden, vikten och konsekvensen av kön inom olika områden i samhället. Syftet med denna rapport är att bidra till en vidare förståelse för hur kön hänger samman med transporter och fysisk planering. Livets alla områden ska präglas av jämställdhet men denna målsättning kräver kunskap, ins i k t o c h m e d v e t e n h e t. G e n u s v e t e n s k a p l i g f o r s k- ning är förutsättningen för att börja ställa nya frågor, konstruera andra problemformuleringar, samt finna nya lösningar. Denna skrift visar att det finns erfarenhet, metoder och kunskaper att använda. Ingen verksamhet behöver uppfinna hjulet igen utan kan i stället ta till vara vad som redan finns och med hjälp av detta utveckla sitt arbete i riktning mot jämställda transporter och fysisk planering. Birgitta Andersson är doktorand i kulturgeografi och det empiriska materialet till rapporten är hämtat från hennes forskningsprojekt Rädslans rum som senare i år kommer att läggas fram i form av en doktorsavhandling i kulturgeografi vid Lunds universitet. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 1 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 2

2 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 3

3 birgitta andersson Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 5

4 Innehållsförteckning Inledning...11 Läsanvisning och upplägg Cykelstäder för vem?...15 Vägverkets strategi för cykeltrafik...18 Traditionell (manlig) syn...19 Skilda möjligheter och begränsningar...20 Jämställdhet, transporter och fysisk planering Varför jämställdhet?...25 Erfarenheter från Östergötland...26 Jämställdhetsargument...26 Jämställdhetsproblem...28 Kön har betydelse...28 Det handlar om lika värde...29 Det gäller att lyfta blicken Vad betyder olika begrepp?...33 Jämlikhet eller jämställdhet...34 Genus och kön...34 Genusordning och genuskontrakt...35 Genusvetenskap Är det offentliga rummet otryggt?...41 fotograf: Patrik Ritzén ( grafisk form & illustrationer: Illustra AB, Lund tryckeri: UniTryck, Linköpings universitet, Kvinnors upplevelser av otrygghet...42 Riskkalkylering i stället för rädsla...44 Riskparadoxen...44 Tolkning av kroppar...45 Strategier för att hantera vardagen...47 Utrusta kroppen...48 Undvika potentiellt farliga rum...48 Mönster...49 Dubbel utsatthet...49 Etnicitet...49 Sexualitet...50 Funktionshinder...50 Ekonomiska resurser och moderskap...50 Ålder...51 Brottsförebyggande trygghetsskapande...52 Bo Tryggt Trygg och säker stad F Ö R O R D F Ö R O R D 7

5 5. Vilka styrmedel finns?...57 Nationella jämställdhetsmål...58 Jämställdhetslagen...58 De transportpolitiska målen...58 Plan och bygglagen, PBL...60 Ledningens ansvar Hur kan det gå till i praktiken?...65 Gatukontoret i Malmö...66 Från tal till handling...67 Konsten att bädda in...67 En god stadsplanering...68 Viktiga förutsättningar Kan statistik vara till hjälp?...73 Jämställdhetsstatistik...74 Transportsektorns beslutande organ...75 Skilda aktiviteter skapar skilda resmönster Finns det användbara metoder?...79 Jämn könsfördelning och dolda strukturer R metoden...80 Representation...81 Resurser...82 Realia...82 Vem får vad och på vilka villkor?...83 Ambulanssjukvård...83 Konståkning och bandy...84 Delaktighet och insyn...85 Det finns förebilder integrering av jämställdhet i några trafikbolag Västtrafik...87 Jönköpings Länstrafik...88 Hallandstrafiken...89 Förord Ofta stöter jämställdhetsarbetet inte på problem förrän ojämställdheten börjar diskuteras. Måste det verkligen ske förändringar, är det inte bra som det är? För att komma vidare och få kunskap om hur eventuell ojämställdhet kommer till uttryck krävs systematisk granskning. Vem planerar t.ex. den nya cykelleden? Vem är den till för? Vad vet vi om kvinnors respektive mäns upplevelser av olika fysiska miljöer, är några exempel på frågor som kan ställas. Först när frågorna ställts och problem formulerats är det möjligt att hitta nya lösningar i riktning mot jämställdhet. Att arbeta på detta medvetna sätt med jämställdhet innebär kort sagt att tänka kön ; att analysera innebörden, vikten och konsekvenserna av kön inom samtliga områden. Det är inte alltid kön har betydelse, men det vet man inte förrän man ställt frågan och besvarat den! Citatet återfinns under rubriken "Varför jämställdhet" längre fram i texten. Det fångar den röda tråden i boken som skulle kunna betecknas om en tankebok, d.v.s. den är användbar för alla som är intresserade av jämställdhet, fysisk miljö, transporter, trygghet och otrygghet och ger stoff till en fördjupad förståelse. Innehållet grundar sig på ett projekt, Rädslans rum, som Banverket och Vägverket finansierat. I projektets fokus står kvinnor och deras upplevelser av trygghet och otrygghet i det offentliga rummet samt hur de förhåller sig till risken att bli utsatt för våld eller kränkningar när de vistas utomhus. Som projektledare har jag fungerat som diskussionspartner och handledare till Birgitta Andersson som samlat in allt material, genomfört analyserna och formulerat texten. Så småningom kommer en mer fulllödig bok i form av en avhandling att se dagens ljus. Tora Friberg Avslutande kommentar Noter Referenser Kommentarer C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? F Ö R O R D 9

6 Inledning Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Den svenska jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet 1. I december 2001 behandlade riksdagen propositionen "Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem" 2. Förslaget om jämställdhet fastslogs då som det sjätte delmålet för transportpolitiken. Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt 3. Att se och tänka i termer av kön kan beskrivas som att ta på sig köns- (eller genus-) glasögon. De är som ett par dubbelslipade glasögon: När man första gången får dem på sig ser man knappt, allt blir bara suddigt och det snurrar runt i huvudet, men när man väl vant sig vid dem blir omgivningen förstålig och man klarar sig inte utan dem Syftet med denna skrift är att bidra till en vidare förståelse av hur kön hänger samman med transporter och fysisk planering. Jämställdhet är ett mål och för att kunna arbeta i riktning mot detta mål krävs kunskap, insikt och medvetenhet. Erfarenhet visar att handböcker och checklistor förvisso är utmärkta hjälpmedel, emellertid är de inte tillräckliga. Innan de är användbara behövs en könsmedveten grund att stå på. Genusvetenskaplig forskning utgör en bas till att tänka kön, att börja ställa nya frågor, andra problemformuleringar och hitta nya lösningar i riktning mot jämställda transporter och fysisk planering. Den fysiska planeringen kan liknas vid ett stort pussel där olika bitar måste läggas rätt för att skapa förutsättningar för att människors liv skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Transportleder, vägar, järnvägar och cykelleder bildar ett sammanhållande kitt i planeringspusslet. Förflyttningar utgör en betydelsefull del av vardagen. Var, hur och när förflyttningar sker varierar, bland annat beroende på hur gammal man är, om man har någon form av funktionshinder, förvärvsarbetar, har små barn eller är föräldraledig. Ålder, föräldraskap, funktionshinder och arbetsintensitet är således betydelsefulla faktorer. Att kön är en högst väsentligt variabel framkommer tydligt i de resvane- och attitydundersökningar 4 som gjorts. Utfallet visar påtagliga olikheter mellan kvinnor och mäns rörelse- och aktivitetsmönster. Om fokus vrids från förflyttningar till oro för våld, något som vid en hastig blick kan tyckas väldigt apart, så visar det sig att oron för våld är betydligt större bland kvinnor än bland män 5. Otrygghet är faktiskt den mest begränsande faktorn när det gäller kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön 6. Det innebär att när 10 I N L E D N I N G I N L E D N I N G 11

7 man knyter samman trådarna förflyttningar, kön och våld utkristalliserar sig ett centralt område för det sjätte transportpolitiska delmålet om ett jämställt transportsystem 7. Detta område står i fokus framöver. Flera organisationer och företag, såväl inom den privata som den offentliga sektorn, har arbetat med att praktiskt försöka omsätta ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter. I det arbetet har man stött på både motstånd och svårigheter. Erfarenheterna visar att kunskap och metodutveckling är viktiga förutsättningar för att nå resultat. Här kan genusforskningen bidra med värdefull kunskap, vilket har visat sig vara nödvändigt för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Denna skrift har sin bas i "Rädslans rum", ett forskningsprojekt inom ämnet kulturgeografi med genusvetenskaplig inriktning. Projektet består av två huvuddelar där den första delen tar upp riskbedömning, närmare bestämt hur kvinnor förhåller sig till risken att råka ut för våld i offentliga miljöer 8. Den andra delen behandlar hur den fysiska planeringen förhåller sig till kvinnors erfarenheter av risk. Här är det av vikt att notera att projektet är avgränsat till att uteslutande beakta kategorin kvinnors upplevelser av risk. Både män och kvinnor upplever otrygghet och undviker miljöer som de uppfattar som hotfulla och farliga, men kvinnor gör det i högre utsträckning än män. Att bli rånad och misshandlad är risker som upplevs av båda kategorierna, men den mest grundläggande skillnaden är att kvinnor även, och främst, beaktar risken för sexuellt våld i form av våldtäkt och sexuella trakasserier. Forskningsprojektets båda studier är förlagda till Malmö. Empirin består dels av intervjuer med 21 slumpmässigt utvalda kvinnor som arbetar på Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus och dels av diskussioner och aktiviteter i två forskningscirklar. En forskningscirkel bestod av kvinnliga elever och lärare vid en gymnasieskola. Denna grupp utrustades med engångskameror och fick till uppgift att dokumentera Malmö utifrån sina individuella upplevelser av trygga respektive otrygga platser. Den andra forskningscirkeln bestod av tjänstemän (kvinnor och män) på Gatukontoret. Under ett år följdes denna grupp i sitt arbete med jämställdhet och genusperspektiv i fysisk planering. Läsanvisning och upplägg Skriften är uppbyggd kring en dialog mellan tänkta personer som fått i uppdrag att arbeta med jämställdhet inom transporter och fysisk planering. De saknar inledningsvis tillräcklig kunskap och förhåller sig på olika sätt, från en mer kritisk och tvivlande inställning till ett intresse och en entusiasm. Här kan inflikas att personernas utseende medvetet har utformats för att inte omedelbart associeras till kategorierna kvinna och man. Detta för att i möjligaste mån undvika tolkningar präglade av föreställningar och förväntningar på respektive kategori. Dialogen bygger på synpunkter och kommentarer jag fått i intervjusituationer och i samband med föredrag och annat under arbetet med forskningsprojektet. Skriften består av åtta delar, som var och en avslutas med en sammanfattning. 1 2 Inledningsvis, i del ett, tas exemplet cykelstäder upp för att belysa ett konkret fenomen som därefter problematiseras i förhållande till kön. I del två står jämställdhetsargument och jämställdhetsproblem i fokus. 3 Del tre koncentreras kring relevanta begrepp. 4 Del fyra har fokus på upplevelser av otrygghet i det offentliga rummet. Riskkalkylering och strategier belyses här. 5 I den femte delen tas användbara styrmedel upp Erfarenheter från Gatukontoret i Malmö får i den sjätte delen stå som exempel på hur det kan gå till att integrera ett könsmedvetet förhållningssätt i praktiken. Statistik som hjälpmedel i jämställdhetsarbetet diskuteras i del sju. Det avslutande kapitlet fokuserar på 3R-metoden samt ger exempel från några organisationer som arbetat med jämställdhet inom fysisk planering och transporter. De verksamheter, erfarenheter, projekt och liknande som presenteras i detta arbete skall ses just som exempel. Detta innebär att jag inte gör anspråk på att, med dessa, ge en heltäckande bild av vad som hittills har gjorts eller i dag görs i landet. Den geografiska snedfördelningen bör främst kopplas till det faktum att det empiriska materialet till forskningsprojektet är inhämtat i Skåne och jag därför har mer insyn i de verksamheter som pågår där. 12 I N L E D N I N G I N L E D N I N G 13

8 KAPITEL ETT Cykelstäder för vem? I sökandet efter en arena där vikten av att uppmärksamma kön blir tydlig föll mitt val på diskussionen om cykelstäder. I följande avsnitt undersöks därför bilderna av cykelstäder: Hur presenteras de? Vilka argument styr? Vem är cyklisten som representeras? Vad innebär det att betrakta cyklister utan att fundera över kön? Vad innebär det att uppmärksamma kön i samband med transporter och fysisk planering? 14 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 15

9 Könsneutrala cyklister En granskning av kommuners hemsidor ger en tydlig indikation på vad som gäller. Malmö, Norrköping, Gävle och Örebro är några av de kommuner som lyfter fram de satsningar som gjorts kring temat cykel. Cykelleder kan rentav beskrivas som ett försäljningsargument. Cykelfrämjandets riksstyrelse 9 har under flera år delat ut titeln Årets Cykelfrämjare Årets Cykelstad till kommuner som på bästa sätt stimulerat till ökad cyklism. De kommuner som utnämnts skyltar gärna med detta på sina hemsidor och många andra kommuner betonar ofta en strävan att vara en god cykelstad: Cykelstaden Malmö har mer än 30 mil cykelvägar 10. Att cykla är ett oslagbart sätt att ta sig fram i Malmö. Det går snabbt, du slipper leta efter parkeringsplats och dessutom mår du bättre. Därför har Gatukontoret under många år satsat på att göra Malmö till en cykelvänlig stad, med ett väl utbyggt nät av cykelvägar 11. En bra cykelstad håller på att bli ännu bättre! Cyklisterna får mer plats i trafiken. Det ska bli enklare, roligare och säkrare att cykla i Göteborg 12. Fler och fler cyklar i Norrköping. År 2004 är det sjunde året som Norrköping satsar extra på staden som cykelstad. De stora röda cyklarna vid infarterna till Norrköping påminner dagligen om fördelarna med att cykla 13. När en kommun skall anlägga en ny cykelväg finns det, liksom i all planering, många faktorer att ta hänsyn till. Det är ett svårt pussel att lägga och många gånger är tidsramarna snäva. Förutsättningar kan ändras under processens gång och de som är delaktiga i processen är bärare av olika erfarenheter och värderingar som påverkar vad som prioriteras, hur problem formuleras och vilka lösningar som väljs. Vid en granskning av planförslag och yttranden utkristalliseras ganska snart en bild över vanligt förekommande argument för cykelvägar. Dessa är: trafiksäkerhet valfrihet miljö rekreativa värden ekonomi hälsa Främst framhålls cykelvägarna som ett led i trafiksäkerhetsarbetet. Det fysiska rummet görs säkert för oskyddade trafikanter genom att bilar och cyklister/fotgängare inte behöver samsas om utrymmet på vägarna. En trafiksäker lösning är därför att leda bort de mest oskyddade trafikanterna till stråk de inte behöver dela med biltrafiken. Tunnlar och viadukter ses som möjliga lösningar för att undvika olyckor och för att uppfylla nollvisionens principer. I trafiksäkerhetsargumentet fokuseras inte sällan barn och deras behov av säkra skolvägar. Förutom trafiksäkerhet framhålls vikten av cykelvägar som sammanbindande länkar mellan boende, service, arbetsplatser och kollektiva transportmedel som bussar och tåg. Cykelvägarna ger medborgarna valfrihet att till exempel cykla i stället för att köra bil till närmaste pendeltågstation och där byta till kollektivt transportmedel. På så sätt vägs också miljöargumenten in; förutom att cyklandet i sig är positivt för miljön innebär möjligheten att enkelt kombinera cyklandet med kollektiva transportmedel ytterligare miljövinster. Ännu ett tungt argument är att betona de rekreativa värdena. Cykelvägarna skall vara attraktiva och vackra. Det är värdefullt att låta cykelfärden ge varierade upplevelser i form av storslagna vyer över det omgivande odlingslandskapet och passager genom mer slutna landskapsrum 14. Ofta sammanfaller argumenten säkerhet och rekreation på så sätt att en cykelväg dras till ett stråk där det redan finns uppvuxen vegetation, på behörigt avstånd från trafikerade gator. Att cykla för bättre hälsa finns med i Nationella folkhälsokommitténs mål för fysiska aktiviteter och hälsoargumenten kopplas gärna till olika forskningsresultat. Risken för att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar halveras om man cyklar fem km varje dag 15. I texter av dessa slag, som citaten är hämtade ifrån, är cyklisterna könsneutrala. På cykelstädernas hemsidorna liksom i planförslag och yttranden diskuteras sällan eller aldrig frågan om kön. Kvinnor respektive män nämns i princip inte. Benämningarna är medborgare, människor, trafikanter, cyklister och resenärer. De kan möjligtvis vara unga eller gamla och kanske ha funktionshinder, men att de i realiteten är fördelade på de två kategorierna kvinnor och män, förefaller inte vara av vikt i sammanhanget. Har det då någon betydelse att cyklisten framstår som en könsneutral person, varken en hon eller en han? Vem kommer då att utgöra normen för cyklisten? Vilka erfarenheter, kunskaper och idéer ligger bakom den tolkning som görs av begreppet cyklist? På vilka sätt kan cyklistens uppfattning skifta vad gäller problem, vad som definieras som attraktivt, tryggt och säkert, om det i stället lyfts fram att det är kvinnor respektive män som cyklar? 16 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 17

10 Vägverkets strategi för cykeltrafik Vägverkets styrelse har tagit initiativ till en nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik 16. Strategin skall visa hur det går att uppnå en säker och ökad cykeltrafik och utgör underlag för bland annat fysisk planering, infrastrukturplanering och länstransportplaner 17. I denna nationella strategi finns ordet jämställdhet med två gånger: En satsning på god infrastruktur för cyklister i ett hela resanperspektiv är i högsta grad en jämställdhetsfråga // 18. För att göra vägtransportsystemet mer jämställt och samtidigt skapa en mer rättvis tillgänglighet behövs många åtgärder. En sådan åtgärd är att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken 19. Som framgår nämns ordet jämställdhet, men det görs inga tolkningar av vad det skulle kunna innebära mer konkret. När strategin skrevs var ännu inte det sjätte transportpolitiska delmålet en realitet, vilket möjligen kan förklara bristen på ett problematiserande av kön, men inte heller i uppföljningen av strategin 20 diskuteras detta. Det enda som finns med är ett kort referat till trafikutskottet där det framhålls att en satsning på god infrastruktur för cyklister i högsta grad är en jämställdhetsfråga. Strategin präglas, liksom tidigare nämnda hemsidor, planförslag och yttranden, av ett könsblint tänkande. I strategin används oftast ordet cyklister, ibland människor. Ålder problematiseras främst i ett avsnitt som handlar om barn och vid några tillfällen tas även äldre upp. Kvinnor respektive män nämns ett fåtal gånger och när det görs är det i termer av skillnader i resmönster, till exempel: //Kvinnor reser mer lokalt än män, de går och cyklar mer till vardags. Kvinnors resmönster är mer komplexa och omfattar ofta en kombination av cykel och kollektivtrafik 21. Just denna mening, med vissa variationer, är en av de vanligaste jag stött på i transportsammanhang när kopplingar görs till jämställdhet eller kvinnor och män. Det är i och för sig riktigt, men det problematiska är att inget görs av detta konstaterande. Inte heller i strategin arbetas det in och det har ingen egentlig koppling till övrig text. Inte på något ställe frågar sig skribenterna vilken betydelse kön har för de resonemang som förs. I strategin tas fem insatsområden upp. Dessa definieras som särskilt viktiga för att nå en ökad och säker cykeltrafik: Infrastruktur Organisation Kunskapsuppbyggnad Kommunikation Uppföljning 22 Under samtliga områden föreslås i Vägverkets strategi flera åtgärder som genom sin könsblinda undertext inte ifrågasätter den traditionella (manliga) synen på transporter och fysisk planering. Enligt strategin är en grundförutsättning för att människor skall bryta sina invanda mönster och välja cykeln framför bilen att det finns en attraktiv infrastruktur för cykel. Här diskuteras diskrepansen mellan planerares/samhällets respektive cyklisters syn på problem i infrastrukturen. Cyklister behandlas åter som en homogen grupp som ställs mot en annan homogen grupp, planerare. Men kvinnor och män lever sina vardagsliv på olika sätt, oavsett om de är planerare eller cyklister, så i stället bör man fråga sig vilka cyklisterna/människorna är och på vilka sätt uppfattningarna och upplevelser kan tänkas skilja sig mellan kvinnor och män som cyklar, både i fråga om vad de anger som problem och vad de upplever som attraktivt. Traditionell (manlig) syn VAD ÄR NU DETTA? Planering av hur den mark som finns skall användas är VAD DÅ MANLIG SYN? oerhört viktig för att skapa så goda förutsättningar som möjligt både för kvinnor och män, och för miljön. I den fysiska planeringen kan olika, och många gånger motstridiga, intressen och krav samordnas. Genom en god planering är det möjligt att minska riskerna för negativa effekter. Det handlar både om negativa effekter av fysisk karaktär, som trafikproblem och föroreningar, och av social och ekonomisk karaktär, till exempel segregation och social utslagning 23. Föreställningarna om skilda sysslor för respektive kön, olika attribut och föremål som anses höra ihop med kategorin kvinna eller kategorin man samt platser som ses som manliga eller kvinnliga gör att vi kan tala om en könskodning 24. Det privata/kvinnliga och det offentliga/ manliga är kopplingar som lever kvar sedan lång tid tillbaka trots att samhället i sin helhet har genomgått stora förändringar i. De flesta kvinnor i Sverige vistas både i det offentliga och i det privata rummet och både kvinnor och män har i dag rättighet och möjlighet att kombinera arbete och barn. Något hårddraget kan man säga att detta i praktiken innebär att kvinnor främst kombinerar betalt arbete med obetalt omsorgsarbete, och att män kombinerar betalt arbete med makt; politisk, ekonomisk och facklig 25. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Inom området vård och 18 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 19

11 omsorg finns främst kvinnor och inom tillverkning, byggande och teknik finns framför allt män 26. I mångt och mycket har transporter och fysisk planering betraktats, och betraktas fortfarande, som könsneutrala områden. I praktiken har det tillhört männens domäner, både genom att män är i majoritet på chefsbefattningar och som tjänstemän och genom att planeringens innehåll främst omfattat det som kan beskrivas som mäns intresseområden 27. Kön ses inte som relevant då planeringen sker för ett allmänintresse 28. Frågan är vem som står som norm för detta allmänintresse. Är det en kvinna eller en man, ung eller gammal? Att arbeta med jämställdhet handlar om att föra in frågor om kön på dagordningen. Det blir då självklart att börja med att fråga sig vem som planerar, vem som fattar beslut, vems erfarenheter som tas till vara samt vem som ges möjlighet till delaktighet och insyn. Genom att lyfta fram kön när det gäller planeringens utövare, såväl beslutsfattare och förvaltare som utförare, är det möjligt att generera skilda ingångar till planeringsfrågor, och till möjligheter och begränsningar kopplade till dessa frågor 29. Detta kan innebära att de lösningar som så småningom finns på agendan kommer att se annorlunda ut än tidigare. Skilda möjligheter och begränsningar Statens Institut för kommunikationsanalys, sika, konstaterar att transportsektorn fortfarande är mansdominerad. Med en majoritet män i arbetsgrupper och styrelser samt på höga poster har kvinnor sämre möjligheter att påverka utformningen av transportsystemet 30. I dag finns som tidigare nämnts kunskap som visar på olikheter i resmönster och resbehov. Även kvinnor och mäns beteende i, och upplevelser av, transportsystemet skiljer sig åt 31. Kvinnor och män lever i allmänhet sina liv på delvis olika sätt. Man kan beskriva det som att de i viss omfattning är åtskilda både vad gäller platser och aktiviteter, till exempel väljer de ofta yrken inom skilda sektorer och ägnar sig i hög grad åt olika sorters fritidsaktiviteter. Många gånger äger aktiviteter rum på olika platser, till exempel ägnar sig flickor och kvinnor åt ridning i betydligt större utsträckning än vad pojkar/män gör. Ett ridhus kan på detta sätt ses som kvinnligt kodat. I och med denna könsmässiga segregering tillskansar sig kvinnor och män skilda erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Bilden av en könsneutral planering, ett allmänintresse, gör att dessa variationer av erfarenheter inte kan fångas upp och, som Tora Friberg skriver i sin rapport om kvinnors förflyttningar: // det är adekvat att ställa frågor om vilka fysiska rum kvinnor respektive män vistas i, och i vilken omfattning kvinnor respektive män kan påverka dess utformning samt på vilket sätt de väljer att göra det 32. Jämställdhet, transporter och fysisk planering Att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken är, som nämnts tidigare, en åtgärd som Vägverket förespråkar för att göra vägtransportsystemet mer jämställt. Det är rimligt att börja med att bena upp vad som egentligen menas med detta, så låt oss konstruera en tankekedja enligt följande: Kvinnor cyklar mer samt har mer komplexa resmönster vilket leder till att man inledningsvis kan konstatera att kön har betydelse. Cykeltrafiken könas och den kvinnliga cyklisten som rör sig i vardagstrafiken är också hon som tar ut 86 procent av föräldraledigheten. Det är därför rimligt att anta att hon kan ha ett litet barn med sig på cykeln, vilket i sin tur kan innebära en annan upplevelse av transportleder och den fysiska miljön än om hon var ensam på cykeln. Vilka tider rör hon sig på och vad prioriterar hon i fråga om till exempel säkerhet, trygghet och snabb framkomlighet? Föredrar hon cykelleder som dras i grönområden för att inte bilarna skall utgöra ett hot, eller upplever hon otrygghet längs med uppvuxna, slutna och mindre befolkade stråk? Hur ser det ut vid lekplatsen? Är det möjligt att cykla ända fram? Kan hon ha god uppsikt över sitt barn eller finns där slutna, insynsskyddade rum? Kvinnor i allmänhet undviker ofta den typ av miljöer, framför allt när det är mörkt, på grund av risken att råka ut för våld. Det är rimligt att föreställa sig att en föräldraledig kvinna i högre grad rör sig ute med sitt barn under dygnets ljusa timmar, vilket i sin tur kan innebära att det redan hunnit bli mörkt innan hon har möjlighet att ta sig till sina egna fritidsaktiviteter. Är det självklara valet då cykeln? Dagens trygga rum omvandlas och upplevs otryggt när mörkret faller och många kvinnor väljer bort transportmedel och vägar där de upplever risk för överfall. I stället för att välja en cykelled använder hon sig kanske av större trafikerade vägar som är upplysta och befolkade, med den risk det innebär att samsas med bilarna där. Cykeltunneln under vägen upplevs som farlig och hon leder snabbt cykeln över vägen. Problemet är att bilisterna inte väntar sig att någon skall korsa deras väg. Den trafiksäkra lösningen med en tunnel får omvänd effekt. Kvinnans riskkalkylering har inneburit att väga risken att bli påkörd mot risken att bli överfallen. Som föräldralediga ansvarar kvinnor ofta för hushållsarbetet i familjen, vilket de vanligtvis fortsätter med när de återgår till sitt förvärvsarbete. En övervägande andel av allt hushållsarbete i Sverige utförs av kvinnor. Kvinnor anpassar i högre grad än män sitt deltagande på arbetsmarknaden till barnen. Det är inte ovanligt att kvinnor arbetar deltid och hämtar/lämnar barn på dagis samt gör inköp i kombination med detta. Vad kan den kvinnliga cyklisten tänkas ha för krav för att dessa kombinationsresor skall fungera? Om cykelresan ibland kombineras med buss kan det till exempel vara bra att fundera över taxesystemet. Vad innebär det att lösa en biljett som gäller en timme om köerna är långa i affären och barnet som skall hämtas på dagis vill leka färdigt eller barnet som skall lämnas gråter och är ledset? En timme kan gå så snabbt att hon 20 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 21

12 kanske rent av behöver lösa en ny biljett för att ta sig vidare. Kan det vara så att manliga cyklister, som mindre ofta gör kombinationsresor och vanligtvis arbetar heltid även när barnen är små (den kategori män som har högst arbetsintensitet, arbetar mest, är de som har barn under sju år), har helt andra erfarenheter och krav på en säker och trygg cykeltrafik? Utan barn i barnsadeln, på väg till tåget, handlar det kanske snarare om snabba och smidiga lösningar, vilket gör att bilen kan framstå som en bättre lösning. Ovanstående diskussion är ett exempel på hur man kan tänka i termer av kvinnor och män och börja föra in kön på dagordningen. Att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken innebär först att översätta begreppet cykeltrafik, det vill säga att se människorna, kvinnorna och männen bakom begreppet cyklist. I andra ledet går man sedan vidare och granskar könsspecifika resmönster och erfarenheter. Att förbättra förutsättningarna är svårt innan man har rett ut de rådande villkor. Det är sedan av vikt att granska möjliga förbättringar så att det som för en kategori kan upplevas som förbättringar inte för den andra kategorin resulterar i försämringar. Resonemanget ovan är inte invändningsfritt. Det skall ses som exempel, baserade på den statistik som finns tillgänglig. Det handlar om generaliseringar som för en enskild individ kan tyckas felaktiga. Många andra faktorer än kön kan spela roll. För tydlighetens skull har dessa medvetet sorterats bort här. Risken kan tyckas stor att man på detta vis cementerar föreställningar om kvinnor respektive män i stället för att sträva efter jämställdhet. Argumenten för att ändå göra det är att rådande föreställningar om kvinnlighet och manlighet, vad kvinnor respektive män bör göra, var de bör vistas, arbeta och så vidare sätter sin prägel på hela samhället vilket är nödvändigt att skapa medvetenhet och kunskap om. Det är inte möjligt att utgå från att jämställdhetsmålet, lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, är förverkligat, eftersom Sverige på många punkter ännu inte kommit dit hän. Kön har betydelse och arbetet med transporter och fysisk planering måste utgå från det. Transporter och fysisk planering är manligt dominerade områden, vilket innebär att om kön inte problematiseras på dessa nivåer, bland beslutsfattare, verkställare och förvaltare, kommer planeringen även i fortsättningen att ha manliga förtecken. Sammanfat tning Transportpolitiska beslut påverkar kvinnor och män på olika sätt, liksom den fysiska planeringen skapar skilda möjligheter och begränsningar för hur kvinnor och män kan leva sina vardagsliv. Att satsa på god infrastruktur för cyklister poängteras som en viktig jämställdhetsfråga, men den cyklist som vanligen står modell är könsneutral. När cykelleder planeras finns det många faktorer att ta hänsyn till och de som är delaktiga i processen är bärare av olika erfarenheter och värderingar som påverkar vad som prioriteras, hur problem formuleras och vilka lösningar som väljs. Att betrakta cyklister utan att fundera över kön blir problematiskt då kvinnor och män lever delvis olika liv och genom sina erfarenheter kan ha skilda krav och förväntningar som planeringen bör möta. Det är av vikt att ställa sig frågan vilka cyklisterna/brukarna är och på vilka sätt uppfattningarna och upplevelser kan tänkas skilja sig mellan kvinnor och män, både i fråga om vad de pekar ut som problem och vad de upplever som attraktivt. I mångt och mycket har transporter och fysisk planering betraktats, och betraktas fortfarande, som könsneutrala områden. I praktiken har det tillhört männens domäner, både genom att män är i majoritet på chefsbefattningar och som tjänstemän och genom att planeringens innehåll främst omfattat det som kan beskrivas som mäns intresseområden. Om kön inte problematiseras kommer planeringen även i fortsättningen att ha manliga förtecken. Att arbeta med jämställdhet handlar om att föra in frågor om kön på dagordningen. Det blir då självklart att börja med att fråga sig vem som planerar, vem som fattar beslut, vems erfarenheter som tas till vara samt vem som ges möjlighet till delaktighet och insyn. Genom att lyfta fram kön när det gäller planeringens utövare är det möjligt att generera skilda ingångar till planeringsfrågor, och till möjligheter och begränsningar kopplade till dessa. Detta kan innebära att de lösningar som så småningom finns på agendan kommer att se annorlunda ut än tidigare. Det är inte möjligt att utgå från att jämställdhetsmålet, lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, är förverkligat, eftersom Sverige på många områden ännu inte kommit dit hän. Kön har betydelse och arbetet med transporter och fysisk planering måste utgå från det. För att uppnå det sjätte delmålet, ett jämställt transportsystem, samt utforma jämställda fysiska miljöer är det viktigt att kvinnor mer än hittills görs delaktiga och ges möjlighet att påverkar hela planeringsprocessen. 22 C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? C Y K E L S T Ä D E R F Ö R V E M? 23

13 JAG TYCKER DET SKA BLI SPÄNNANDE ATT ARBETA MED ETT JÄMSTÄLLDHETS- PERSPEKTIV. JAG BEGRIPER FAKTISKT INTE! VI ARBETAR JU REDAN FÖR ETT ALLMÄN- INTRESSE, FÖR ALLA MÄNNISKOR. KAPITEL TVÅ Varför jämställdhet? I detta avsnitt förs resonemang kring jämställdhetsbegreppets olika sidor. Argument som används för att framhålla vikten av jämställdhet presenteras och avslutningsvis lyfts några vanliga jämställdhetsproblem fram. 24 VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? 25

14 Erfarenheter från Östergötland En av de rapporter som låg till grund för Jämits 33 slutbetänkande var "Kön i kön En studie av politikers och tjänstemäns tal om jämställdhet och kollektivtrafik i Östergötland" 34. På uppdrag av Jämit, Rikstrafiken och Trafikrådet i Östergötland utfördes en studie i Östergötlands län. Totalt femton personer intervjuades, sex ledamöter i Trafikrådet och nio tjänstemän i Trafikbeställargruppen och på Trafikrådets kansli. I rapporten konstateras att jämställdhet inte fanns med på den dagliga agendan bland de intervjuade politikerna och tjänstemännen som arbetade med kollektivtrafikfrågor. Insikten om jämställdhetens betydelse fanns i varierande grad men när frågan lyftes fram i intervjuerna föreföll det råda brist på kunskap. Begreppet jämställdhet visade sig ha olika innebörd för politiker respektive tjänstemän. De flesta politikerna kopplade jämställdhet till relationen mellan kvinnor och män medan tjänstemännen oftast hade en vidare definition som snarare kan liknas vid jämlikhet. Förutom män och kvinnor inkluderades till exempel människor med funktionshinder, annan etnicitet än svensk, unga och gamla. I tjänstemännens vidare definition hade generell mångfald en benägenhet att dölja kategorierna kvinnor och män vilket gjorde det problematiskt att koppla jämställdhet med kollektivtarfik. Bland politikerna fanns två grupper som gjorde skilda kopplingar till jämställdhet, en till samhällets könsmaktstruktur och en till individnivå. Den förstnämnda gruppen som skaffat kunskap om samhälleliga maktstrukturer kopplade till kön föreföll ge jämställdhet större vikt i kollektivtrafiksammanhang än de som gjorde koppling till individnivå. Studien är inte är av den omfattningen att det är möjligt att dra några generella slutsatser men det är värt att notera att det finns en samstämmighet med andra erfarenheter som visar på vikten av att koppla jämställdhet till könsmaktstrukturer och inte till individnivå. Resultatet från Östergötland pekar också på ett vanligt förekommande problem när jämställdhet glider över i något vidare och kategorierna kvinnor och män får stryka på foten. Jämställdhet handlar alltid om kvinnor och män. Däremot är det viktigt att problematisera olikheter inom respektive kategori då man annars tenderar att dölja andra former av orättvisor och maktordningar baserade på till exempel etnicitet, klass eller ålder. Jämställdhetsargument Jämställdhet har en kvantitativ och en kvalitativ sida. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn könsfördelning inom samhällets olika områden. Jämn könsfördelning innebär att andelen kvinnor respektive män i en grupp är fördelad 40 procent till 60 procent eller jämnare. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad och omvänt är den mansdominerad om den består av mer än 60 procent män. Kvalitativ jämställdhet handlar inte om att räkna huvud utan om att se bakom, i bemärkelsen att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället 35. Det finns gott om argument som talar för jämställdhet. Vanligtvis är argumenten kopplade till jämställdhet i bemärkelsen kvinnors ökade deltagande inom olika områden av samhället. Vissa argument kan till exempel grunda sig i personliga erfarenheter medan andra är en del av en politisk strategi. För att ge en översiktlig bild väljs här att dela in argumenten i tre kategorier; rättvise-, resurs- samt intresseargument 36. Rättviseargumentet utgår från tanken om alla människors lika rättigheter och skyldigheter. Genom en välkänd slogan, varannan damernas, har fokus inom politiken riktats på kvantitet, andelen kvinnor. Befolkningen består av ungefär lika många kvinnor som män och kvinnor skall därför utgöra hälften av dem som röstar och hälften av dem som väljs för att det skall ses som rättvist och demokrati har uppnåtts. Rättviseargumentet talar om att lika arbete skall ge lika lön oavsett kön. Allt annat är orättvist. Att, som det står i sjätte delmålet, ge kvinnor och män samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning kan på så vis ses som ett rättviseargument, då de medborgare som rör sig i det offentliga rummet och använder sig av olika transportmedel till lika stor del är kvinnor som män. Resursargumentet hänvisar till att kvinnor är en resurs som måste tas tillvara. Lönsamheten poängteras bland annat genom att lyfta fram att rekryteringsunderlaget ökar när både kvinnor och män ses som möjliga att anställa oavsett tjänstens eller arbetsuppgiftens art. Vidare hänvisas till undersökningar som visar att arbetsgrupper som består av både kvinnor och män är mer kreativa, attraktiva och har lägre sjukfrånvaro. Med både kvinnor och män i en verksamhet når man lättare kunder av båda könen. Genom att män finns på kvinnojobb och kvinnor på mansjobb kan arbetsplatsen utvecklas och nya aspekter tillföras 37. Resursargument ser kvinnor som annorlunda än män och därför kan kvinnor tillföra saker, till exempel på arbetsplatsen och i politiken. Detta komplementära tänkande kan tydligt kopplas till den fysiska planeringen och ett vanligt resonemang om att det behövs fler kvinnor för att tillföra mjukare sidor. Risken med detta resonemang är att kvinnor, både som brukare och som planerare får stå för så kallade särintressen, tillsammans med äldre, invandrare och människor med funktionshinder. Eftersom särintressen inte finns på den ordinarie agendan är faran att de endast beaktas om det finns resurser över. Här för Malin Rönnblom fram en intressant synpunkt: Att göra kvinnor till en resurs innebär implicit att det redan finns en färdig form för kvinnor att vara en resurs till VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? 27

15 Emedan rättvise- och resursargumentet utgår från tanken att kvinnor har en komplementär funktion utgår intresseargumentet i stället från att kvinnor behövs för att de har egna intressen och för att män som grupp inte kan representera kvinnor som grupp. Detta argument behöver inte betyda att kvinnor är en homogen grupp som alltid är överens med varandra om innehållet i en verksamhet eller i politiken, däremot att kvinnor kan ha ett gemensamt intresse att forma politiken 39 eller ett specifikt område, i det här fallet transporter och fysisk planering. Jämställdhetsproblem Kvinnor och män förväntas oftast ha gemensamt intresse av jämställdhet och att förändra förhållandena mellan könen. På en generell nivå verkar de flesta vara överens om vad jämställdhet innebär och också anse att jämställdhet är bra, men enskilda individer kan ha många olika tolkningar av nyttan och relevansen av jämställdhet. Lars Jalmert 40 talar om Jämställdhetsproblemet och menar att framför allt mäns inställning till jämställdhet, barn och hemarbete är en positiv i-princip-inställning: I-princip är jämställdhet bra, men det fungerar inte just i deras familj, just på denna arbetsplats, just nu Kön har betydelse Ofta stöter jämställdhetsarbetet inte på problem förrän ojämställdheten börjar diskuteras. Måste det verkligen ske förändringar, är det inte bra som det är? För att komma vidare och få kunskap om hur eventuell ojämställdhet kommer till uttryck krävs en systematisk granskning 41. KVINNOR SKA VÄL FÅ VARA KVINNOR! TÄNK OM ALLA VORE LIKA! Vem planerar till exempel den nya cykelleden? Vem är den till för? Vad vet vi om kvinnor respektive mäns upplevelser av olika fysiska miljöer, är några exempel på frågor som kan ställas. Först när frågorna har ställts och problem formulerats är det möjligt att hitta nya lösningar i riktning mot jämställdhet. Att arbeta på detta medvetna sätt med jämställdhet innebär kort sagt att tänka kön ; att analysera innebörden, vikten och konsekvenserna av kön inom samtliga områden. Det är inte alltid kön har betydelse, men det vet man inte förrän man ställt frågan och försökt besvara den! Det handlar om lika värde En annan vanlig synpunkt när det gäller jämställdhet är att det är bra så länge det inte går till överdrift. Innebörden kan vara att om jämställdheten drivs för långt så kommer det att resultera i att alla blir precis lika, att alla skillnader raderas ut. Jämställdhet handlar inte om att alla människor skall vara exakt lika. Jämställdhet handlar om lika värde. Oavsett hur lika eller olika vi är på grund av kön, eller andra faktorer som kan ha betydelse, till exempel etnicitet och ålder, är målet lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller att lyfta blicken Ofta är det svårt att diskutera jämställdhet eftersom frågorna tenderar att bli privata. Det är inte ovanligt att människor känner sig kränkta eller anklagade och inte vet hur de faktiskt förhåller sig. Genusvetenskaplig kunskap och begrepp hjälper till att lyfta frågor från det individuella planet, vilket möjliggör diskussioner om egna och andras föreställningar samt sätter in dem i ett vidare perspektiv, historiskt och samhälleligt. Vetenskapligt kan man resonera i termer av aktörs- respektive strukturnivå. Med ett strukturperspektiv får personliga erfarenheter lämna plats för ett synliggörande av mönster i samhället. När strukturer synliggörs försvinner ofta personliga blockeringar. Aktörs- och strukturperspektivet bör dock inte ses som fristående från varandra utan snarare som växelverkande, vi är alla individer som agerar i ett sammanhang, och genom våra ageranden inordnar vi oss i redan existerande strukturer samtidigt som vi skapar dem VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? 29

16 Sammanfat tning Jämställdhet har diskuterats flitigt på olika nivåer i samhället de senaste decennierna. På en generell nivå verkar de flesta vara överens om vad jämställdhet innebär och också anse att jämställdhet är bra, men enskilda individer kan ha många olika tolkningar av nyttan och relevansen av jämställdhet. Rättviseargumentet utgår från tanken om alla människors lika rättigheter och skyldigheter. Att, som det står i sjätte delmålet, ge kvinnor och män samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning kan ses som ett rättviseargument, då de medborgare som rör sig i det offentliga rummet och använder sig av olika transportmedel till lika stor del är kvinnor som män. Resursargumentet ser kvinnor som annorlunda än män och därför kan kvinnor tillföra saker. Detta komplementära tänkande kan kopplas till den fysiska planeringen och ett vanligt resonemang om att det behövs fler kvinnor för att tillföra»mjukare«sidor. Risken är att kvinnor får stå för så kallade särintressen som inte finns på den ordinarie agendan och endast beaktas om det finns resurser över. Intresseargumentet utgår från att kvinnor behövs för att de har egna intressen och att män som grupp inte kan representera kvinnor som grupp. Detta argument behöver inte betyda att kvinnor är en homogen grupp som alltid är överens med varandra om innehållet i en verksamhet, däremot att kvinnor kan ha ett gemensamt intresse att forma ett specifikt område, i det här fallet transporter och fysisk planering. En vanlig synpunkt när det gäller jämställdhet är att det är bra så länge det inte går till»överdrift«. Alla skall ju inte bli exakt lika. Men jämställdhet handlar inte om att alla människor skall vara exakt lika. Jämställdhet handlar om lika värde. Oavsett hur lika eller olika vi är på grund av kön eller andra faktorer Jämställdhetsarbetet stöter för det mesta inte på problem förrän ojämställdheten börjar diskuteras. För att få kunskap om hur eventuell ojämställdhet kommer till uttryck krävs en systematisk granskning. Vem planerar och för vem, hur upplever kvinnor respektive män olika fysiska miljöer, är frågor som kan ställas. När frågorna har ställts och problem formulerats är det möjligt att hitta nya lösningar i riktning mot jämställdhet. Att arbeta på detta medvetna sätt med jämställdhet innebär kort sagt att»tänka kön«; att analysera innebörden, vikten och konsekvenserna av kön inom samtliga områden. 30 VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? VA R F Ö R J Ä M S T Ä L L D H E T? 31

17 GENUSPERSPEKTIV? ÄR DET SAMMA SAK SOM JÄMSTÄLLDHET? JAG VET INTE RIKTIGT, DET ÄR FÖRVIRRANDE MED ALLA DESSA ORD. KAPITEL TRE Vad betyder olika begrepp? Det är ingen överdrift att säga att det ofta råder förvirring om begrepp. Vi kan lyssna på en debatt i tv och bli övertygade om att jämlikhet handlar om kvinnor och män, eller att jämställdhet är kopplat till lika villkor utan att det specifikt handlar om kvinnor och män. Nedan följer några begrepp som är väsentliga dels för förståelsen av det som tas upp i denna skrift dels för arbetet med sjätte delmålet. 32 VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? 33

18 Jämlikhet eller jämställdhet Jämlikhet åsyftar rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Begreppet är vidare än jämställdhet och innebär att alla människor tillskrivs lika värde oavsett faktorer som klass, kön, etnicitet eller sexualitet. Jämställdhet rör relationen män och kvinnor. Jämställdhet innebär att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet; eget arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet. Jämställdhet kan tolkas i termer av förutsättningar eller utfall. För att belysa detta kan man lyfta fram den svenska föräldraförsäkringen. Förutsättningarna är att kvinnor och män ges samma möjligheter till föräldraledighet, utfallet däremot visar att kvinnor och män inte utnyttjar föräldraledigheten i till närmelsevis samma omfattning. Begreppet gender mainstreaming översätts oftast med integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Som sammansättning av integrering och jämställdhet används begreppet jämställdhetsintegrering eller jämtegrering. Jämställdhetsintegrering är en strategi som visar att ett medvetet jämställdhetsperspektiv bör uppmärksammas i alla politik- och verksamhetsområden på alla nivåer, från beredning till beslut och genomförande. Jämställdhet är inte en fråga som endast rör ett litet antal människor utan en fråga för alla, kvinnor och män. Genus och kön När ett barn har fötts är den första frågan så gott som alltid vad blev det? Barnet definieras som en biologisk varelse av feminint eller maskulint kön, en flicka eller en pojke. Samtidigt startar processen att forma en social varelse, barnet får ett genus ii, ett socialt och kulturellt format kön. Tidigare användes ofta begreppet könsroller vilket lätt kan tolkas som att kvinnor och män tar på sig vissa roller frivilligt och att de, när de så vill, kan göra sig fria från/byta dessa roller. Genusbegreppet ger en starkare betoning på maktrelationerna och fångar även in själva processen, formandet till kvinnligt och manligt genus, hur människor gör kön. Forskningen har visat att det inte är lika enkelt som att byta roller. Pojkar och flickor formas utifrån föreställningar om vad som i en viss kontext anses vara kvinnligt och manligt, som Robert W Connelll uttrycker det: Varje gång vi talar om en kvinna eller en man, hänvisar vi till ett jättelikt system av tolkningar förutsättningar, undertoner och anspelningar som har ackumulerats under hela vår kulturs historia. Innebörderna av dessa ord är enormt mycket större än de biologiska kategorierna hane och hona 43. Genom att uppfostras olika, bemötas olika, söka uppfylla vissa genusspecifika förväntningar, kläs olika och förses med olika leksaker får flickor och pojkar skilda erfarenheter och övas i olika färdigheter. De skillnader som sedan blir resultatet av detta används ofta som bevis på biologiska skillnader mellan kvinnor och män, till exempel vad gäller intressen och färdigheter. Sammanfattningsvis används genusbegreppet till att förklara hur kvinnor blir kvinnor och män blir män i specifika kulturella sammanhang. Relationen mellan män och kvinnor har inte biologiska orsaker utan konstrueras kulturellt och socialt 44, det som uppfattas som kvinnligt respektive manligt varierar över tid och rum. I denna skrift används i huvudsak begreppet kön och inte genus. Detta skall läsas utifrån en förståelse av begreppen kön och genus som en sammanvävning av biologiskt och socialt kön eftersom jag finner det missvisande att särskilja det ena från det andra då även biologi, i varje kontext, tolkas genom rådande föreställningar om feminint och maskulint. Genusordning och genuskontrakt Begreppet genusordning/genussystem betecknar de maktstrukturer som upprätthåller genusmönstret i samhället, den ordningsstruktur mellan könen som upprätthålls dels genom att kvinnor och män hålls åtskilda genom att olika uppgifter, olika platser och olika arbete kopplas till respektive kön, dels genom att mannen ses som norm för hur en människa bör vara och värderas högre än kvinnan. Med detta inte sagt att enskilda män alltid är överordnade enskilda kvinnor, men den kvinnliga underordningen och den manliga överordningen finns inbyggd i samhällsstrukturen 45. Man kan framställa det som att individen föds och formas efter vissa mallar i ett samhälle där det rådande genussystemet definierar vad som är kvinnligt och manligt. Alla i dag kända samhällen har en genusordning, det vill säga definierar skillnader grundade i fortplantning, sexualitet eller kroppars utformning, och den rådande genusordningen sätter mer eller mindre, och på skilda sätt, sin prägel på samhället. För att visa att genusordningen inte är entydig utan består av mindre delar som inbördes kan vara mycket motsägelsefulla använder Connell begreppet genusregim för en del av ett samhälle, till exempel en organisation. En specifik genusregim kan då vara annorlunda än själva helheten, genusordningen. Kartläggning av bland annat företag, idrottsföreningar, skolor och poliskårer visar att genusregimer kan ta sig olika uttryck, att de är invävda i, och utgör en vedertagen del av organisationslivet 46. Yvonne Hirdman använder begreppet genuskontrakt 47 för att beskriva den sorts osynliga kontrakt som förhandlas, dock mellan icke jämbördiga parter, och reglerar förhållandet mellan könen, politiskt, socialt och ekonomiskt, vid en viss tid och på en viss plats. Genuskontrakten omfattar till exempel intresseområden, platser, sysslor, egenskaper och utseende. De reglerar hur kvinnor och män beter sig, vad de tar ansvar för och vad de förväntar sig av varandra. Dagens genuskontrakt gör att många kvinnor betraktar hem och barn som sitt huvudansvar, medan 34 VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? 35

19 många män betraktar trygghet och försörjning som sitt huvudansvar. Kontrakten gör det möjligt att upprätthålla en könssegregerad ordning, en genusordning, i samhället och den återskapas genom samhällets och individens föreställningar och förväntningar om kön. Män reproducerar sin överordning och kvinnorna bidrar till att reproducera sin underordning genom att bekräfta männens överordning och genusordningen tas för given. Genuskontrakten är inte fasta utan kan omförhandlas och varje kontext har sitt särskilda genuskontrakt. kategorierna kvinnor och män, men också relationer inom respektive kategori. Genusforskningen har kritiserats för att ha bortsett från hur kön samverkar med andra maktstrukturer och senare tids forskning har alltmer fokuserat på att analysera hur genusordningen tar sig uttryck inom särbehandlande maktordningar, baserade på bland annat klass, etnicitet och sexualitet 49. Begreppet intersektionalitet ställer samspelet mellan olika maktstrukturer i centrum 50. Genusvetenskap Inledningsvis skrev jag att de försök som gjorts att omsätta ett jämställdhetsperspektiv i det konkreta arbetet med transporter och fysisk planering har visat på vikten av genusvetenskaplig kunskap. Det är nu på sin plats att stanna upp och tydliggöra vad genusvetenskap är. Genusvetenskap är ett brett och växande kunskapsområde och vetenskapliga teorier och metoder är väl utvecklade. På 1980-talet började forskningsfältet tillskansade sig en plattform i den akademiska världen och särskilda centrumbildningar skapades i anknytning till de svenska universiteten. I anglosaxiska länder, där forskningsfältet redan expanderat användes vanligen benämningen kvinnoforskning alternativt feministisk forskning. I Sverige uppfattades feministisk forskning som starkt ideologiskt laddad och begreppet kvinnoforskning blev den dominerande benämningen. Under 1990-talet började begreppet genusforskning/genusvetenskap vinna mark. Begreppet kan beskrivas som strategiskt och poängterar att det inte bara fokuserar kategorin kvinnor utan relationen kvinnor och män, detsamma gäller begreppet könsteoretisk forskning som används i vissa forskningsmiljöer. I Sverige och övriga Norden har genusforskningen främst stärkt sin position inom områdena samhällsvetenskap och humaniora, men utvecklingen börjar också ta fart inom teknikvetenskaperna. Forskning och utbildning är till viss del samlad på de särskilda institutionerna/enheterna vid svenska universitet 48, men det pågår även mycket forskning där genusvetenskap utgör ett perspektiv, som bidrar till att utforska och analysera olika kunskapsområden. Ny kunskap tillförs därmed de enskilda disciplinerna. Detta innebär att det finns skillnader i hur genusperspektivet utformas mellan, och även inom, olika discipliner. Av ovanstående framgår att begreppet genusvetenskap kan beskrivas som ett samlingsbegrepp, ett paraply som täcker in ett stort område. I sin vidaste betydelse kan det inrymma flera olika teoretiska ansatser, metoder och forskningsfält där kön problematiseras. Grundläggande är att det som definieras som manligt respektive kvinnligt är sociala och historiska konstruktioner vilket gör dem möjliga att förändra. Genusvetenskapen analyserar maktförhållanden och problematiserar den strukturella manliga överordningen och hur den yttrar sig på samhällets olika nivåer. Vidare problematiseras relationer mellan Genusvetenskapen problematiserar och ifrågasätter konstruktionen av kvinnligt och manligt som dikotomier, det vill säga att de hålls isär via motsatsförhållanden. Genom att acceptera kvinnligt och manligt som dikotomier förstärks skillnader och likheter nedtonas. Kvinnor förväntas tygla sina maskulina sidor på samma sätt som män förväntas tygla sina feminina sidor 51. Manliga egenskaper värderas högre än kvinnliga och en flicka som visar upp vissa manligt definierade egenskaper kan på ett positivt sätt benämnas pojkflicka. En man däremot som visar upp vissa kvinnligt definierade egenskaper kan nedvärderande kallas kärring. Det är väsentligt att skilja genusvetenskap från jämställdhetsarbete då det första hänvisar till ett vetenskapligt forskningsfält och det senare är ett politiskt projekt. Genusforskningen ger kunskaper som kan omsättas i handlingar, på så vis kan genusvetenskap skapa grund för en politik vars mål är ett jämställt samhälle VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? 37

20 Sammanfat tning Jämlikhet åsyftar rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Begreppet är vidare än jämställdhet och innebär att alla människor tillskrivs lika värde oavsett faktorer som klass, kön, etnicitet eller sexualitet. Jämställdhet behandlar alltid relationen män kvinnor. Jämställdhet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet; eget arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering (eng. gender mainstreaming) betyder integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Som sammansättning av integrering och jämställdhet används även begreppet jämtegrering. Genus förstås som socialt och kulturellt konstruerat kön och används till att förklara hur kvinnor blir kvinnor och män blir män i specifika kulturella sammanhang. Relationen mellan män och kvinnor har inte biologiska orsaker utan konstrueras kulturellt och socialt, det som uppfattas som kvinnligt respektive manligt varierar över tid och rum. Genusordning/genussystem betecknar de maktstrukturer som upprätthåller genusmönstret i samhället, den ordningsstruktur mellan könen som upprätthålls dels genom att kvinnor och män hålls åtskilda genom att olika uppgifter, olika platser och olika arbete kopplas till respektive kön, dels genom att mannen ses som norm för hur en människa bör vara och värderas högre än kvinnan. Genusregim beskriver genusordningens mindre delar, till exempel på ett företag eller i en organisation. Genuskontrakt skall ses som en sorts osynliga kontrakt som förhandlas, dock mellan icke jämbördiga parter, och reglerar förhållandet mellan könen, politiskt, socialt och ekonomiskt, vid en viss tid och på en viss plats. Genusvetenskap är ett vetenskapligt forskningsfält till skillnad från jämställdhetsarbete som är ett politiskt projekt. Genusforskningen ger kunskaper som kan omsättas i handlingar, på så vis kan genusvetenskap skapa grund för en politik vars mål är ett jämställt samhälle. 38 VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? VA D B E T Y D E R O L I K A B E G R E P P? 39