Norra Stockholms läkemedelsnätverk

Transkript

1 NR 3 APRIL 2007 LÄKEMEDELSINFORMATION FRÅN NORRA STOCKHOLMS LÄKEMEDELSKOMMITTÉ Norra Stockholms läkemedelsnätverk Av: Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, ordförande Norra Stockholms läkemedelskommitté Idén med vår läkemedelskommitté är att vara ett informellt kollegialt nätverk för diskussion kollegor emellan om bästa tänkbara skattefinansierade läkemedelsbehandling. Nätverket aktiveras vid varje möte mellan en kollega ute i den praktiska sjukvården och någon eller några av våra informationsläkare eller informationsapotekare. Man kan också försöka formalisera nätverket genom att kommittén rekryterar en informationsläkare vid de olika mottagningarna som tidigare vande sig vid att med varierande frekvens besökas av våra utsända informationsläkare. Visionen är att läkemedelsdiskussionen på mottagningen ständigt kan hållas aktuell och levande med en av medarbetarna som kontaktperson för läkemedelsfrågor i nära samarbete med kommittén. Vid NSLK: s planeringsdag diskuterades behovet och möjligheten av ett sådant formaliserat nätverk med ett 15-tal kollegor från primärvården. Under en konferensresa till sjöss med destination Helsingfors den 30/5-1/6 kommer denna diskussion att fortsätta och konkretiseras med exempel på arbete i workshopform om kritisk läkemedelsvärdering, evidence based medicine och kommunikation i teori och praktik. Dessa är nämligen kunskapsområden som vi tror att en läkemedelskontaktperson måste vara insatt i. Resmålet Helsingfors är avsiktligt valt eftersom vi där ska ha en ett erfarenhetsutbyte om polyfarmaci hos äldre med ett mycket framgångsrikt nationellt finskt läkemedelsnätverk. I detta finska nätverk utbyts kunskap och information genom arbete i Workshop-modellen. Flera svenska grupper har redan besökt ROHTO (=det finska nätverket) i Helsingfors och alla har varit lika entusiastiska över deras modell och arbetssätt. Om Du som läser detta är intresserad av läkemedelsfrågor och arbetar inom primärvården och känner Dig lockad av vår sjökonferens är Du, med Din chefs samtycke, välkommen att höra av Dig. Vi har platser kvar. Ordföranden har ordet Vid Norra Stockholms läkemedelskommittés sammanträde var Kerstin Hulter Åsberg, ny ordförande för Läkemedelskommittéordförande Konferensen (LOK) inbjuden som gästföreläsare. Hennes föreläsning var mycket intressant och innehållsrik och hon delade med sig av sin stora kunskap under en hel timme utan hjälp av bilder och manuskript. LOK och landets läkemedelskommittéer har i Kerstin fått ett ansikte utåt som vi kan vara mycket nöjda med. Hon oroas inte alls av Ansvarskommitténs nya förslag om ny storregionsindelning och slopande av läkemedelskommittérna. Dessa har genom sina uppbyggda kunskapsnätverk gjort sig oumbärliga och deras informationstjänster är påtagligt efterfrågade. De har på ett helt annat sätt än de lokala/regionala vårdprogramsgrupperingarna fått en närkontakt med den praktiska sjukvården. För att förankra Evidence Based Medicine och Vårdprogram i vården behövs läkemedelskommittéernas hjälp och engagemang, därför gör det ingenting om Läkemedelskommittélagen från 1997 avskaffas. Kommittéerna har helt enkelt kommit för att stanna. De lokala läkemedelsrekommendationslistorna är vår styrka och inte vår svaghet, som våra belackare (som ofta är hälsoekonomer) hävdar. De lokala listorna håller på att bli regionala (vilket de redan är i Stockholm, Skåne och Västra Götaland). Dessutom är listorna en nödvändighet för att hålla den lokala/regionala och kollegiala behandlingsdialogen levande. En rikslista skulle obönhörligen uppfattas som storebrors pekande med hela handen och skulle snabbt förlora all trovärdighet och följsamhet. forts...

2 » forts. Ordföranden har ordet Listorna utgör språngbrädor för de lokala/regionala läkemedelsupphandlingarna för slutenvården. Då är den dynamik som uppkommer pga upphandling i en flerdimensionell konkurrenssituation mycket viktig för erhållande av maximal rabatt och bonus på stora och viktiga läkemedelsgrupper. Den stora utmaningen är den på nytt ökande läkemedelskostnaden för nya dyra läkemedel inom bl.a. onkologi och kroniska sjukdomar. Här har hälso- och sjukvårdsledningarna blivit beroende av sakkunskapen inom kommittéerna för hjälp med modeller för optimal användning av dessa medel inom vården. Dels rör det sig om dyra särläkemedel, med ibland ofullständig dokumentation, för behandling av mycket sällsynta sjukdomar. Dessa utgör en nationell angelägenhet som kräver en nationell och solidarisk finansiering. Sedan gäller det vad vi i Stockholm kallar specialläkemedel, vars försörjning då blir en regional fråga som här på försök skall processas inom det nyligen sjösatta Specialläkemedelsprojektet. Det får vi säkert anledning att återkomma till. Kerstin framhöll med rätta att Läkemedelskommittéerna genom LOK har blivit en viktig nationell aktör och dialogpartner i läkemedelsfrågor. LOK:s ståndpunkt/synpunkt beaktas av Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Apoteket AB och SBU. Och dessutom av vår gemensamma paraply-uppdragsgivare Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Här har Kerstin själv börjat sitt ordförandeskap föredömligt genom att samla oss till betydande insatser som t.ex. ett gemensamt uttalande om den delvis oseriösa marknadsföringen av Acomplia. Äldre och Läkemedel är ett mycket viktigt område för LOK och kommittéerna och har i Kerstin fått en hängiven pådrivare. Det paradoxala är ju att det till stor del är modern läkemedelsbehandling vi kan tacka för den stigande medellivslängden. Men kombinationen av effektiva livsförlängande läkemedelbehandlingar för olika sjukdomar i ålderdomen skapar den polyfarmaci vi ser och som kan sänka kvaliteten på det förlängda livet och sig skapa ny sjuklighet. Således Läkemedelsbehandling hos de äldre som ett tveeggat svärd eller ett Janus ansikte. Daniel Schmidt, docent, över läkare, Capio S:t Görans sjukhus, ord förande Norra Stockholms läkemedels kommitté Redaktör/layout: Andrea Olguin Telefon: Telefax: Norra Stockholms läkemedelskommitté Läkemedelscentrum Box Stockholm E-post: norralakemedelskommitten@sll.se Ansvarig utgivare: Daniel Schmidt Redaktionsråd: Daniel Schmidt, Andrea Olguin, Lena Bergstrand, Ingrid Brinkmanis, Malena Jirlow, Ingrid Jägre, Yvonne Gillback, Inger Gretzer Qvick, Kristina Johansson, Birgitta Norstedt Wikner, Carolina Romanus Hemsida: 2

3 Ångestur ett primärvårdsperspektiv Av: Bengt Olausson, docent, överläkare, Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Lidingö Sammanfattning Ångest är en vanlig psykiatrisk diagnos och ett vanligt symtom vid ett flertal psykiatriska sjukdomstillstånd. Diagnostik och värdering av olika ångesttillstånd underlättas av strukturerade instrument för diagnos och värdering av sjukdomsgrad. Denna värdering ligger till grund för adekvat omhändertagande och framgångsrik behandling både med farmaka och med psykoterapi. Diagnostik vid ångest Ångest kan delas upp i olika ångest syndrom. De som finns beskrivna i den Amerikanska klassifikationen (DSM IV) är: GAD (Generaliserad Ångest), Social Fobi, OCD (Obsessiv kompulsiv sjukdom), Panik syndrom, PTSD (Posttraumatisk stressyndrom) och Specifik fobi. En kvinnlig övervikt ses vid alla dessa tillstånd utom vid OCD. Livstidsprevalensen för de olika tillstånden är mellan 2 till 10 procent, där den specifika fobin är den vanligaste. Prognosen för de olika tillstånden varierar. Den sämsta långtidsprognosen visar Social fobi åtföljd av Panik syndrom med agorafobi och GAD (fig.1). Samsjuklighet (comorbiditet) med andra ångestsyndrom, missbruk och affektiva sjukdomar är vanligt vid olika ångestdiagnoser. Samsjukligheten försvårar diagnostiken samt leder ofta till mer svårbehandlade tillstånd och därmed sämre prognos. Ångest är också ett vanligt symtom vid andra psykiska sjukdomar såsom Depression (MDD), Bipolär sjukdom, Schizofreni, Schizoaffektiv sjukdom och Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD etc.). Att känna igen och behandla ångest även vid dessa tillstånd är av stor vikt för framgång i terapin. Figur 1 Bruce SE, et all. Am J Psychiatry 2005;162: forts.. Kloka råd 2007 Välj simvastatin (med måldos 40 mg/dag) som förstahandsstatin för prevention av hjärt-kärlsjukdom hos högriskpatienter. Välj i första hand ASA 75 mg som trombocythämmare vid sekundär prevention av hjärt-kärlssjukdom. Fler hypertonipatienter bör behandlas till målblodtryck. Källa: Kloka Listan 2007, Läksaks kloka råd, sid 58 3

4 » forts. Ångest ur ett primärvårdsperspektiv Skattning av ångest För att värdera sjukdomsgrad samt för utvärdering av behandlingseffekter rekommenderas användandet av validerade skattningsskalor. För att värdera symtom vid GAD används ofta Hamilton Anxiety rating scale (HAM-A) som ger ett mått både på somatiska och psykiska symtom. Vid social fobi används ofta Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS) som skattar situationer som skapar oro och som patienten undviker. Vid OCD skattas tvångstankar och tvångshandlingar vanligtvis med Yale-Brown Obcessive Compulsive Scale (Y-BOCS). En skala som ofta används vid Panik syndrom är the Panic Disorder Severity Scale för att skatta typ av symtom och dess svårighet. Vid PTSD är en ofta använd skala Clinician-Administered PTSD Scale (CAPS) som ger en uppfattning om ångest i relation till tidigare trauma. Vid Specifik fobi används ofta skalor direkt relaterade till den situation eller objekt som fobin kretsar kring. (T.ex. funktion vid tandläkarbesök vid tandvårdsfobi). Behandling Tankar på framtid och det förflutna kan orsaka ångest och oro (fig. 2). Om man med sina tankar är i stunden finns ingen ångest. Metoder som arbetar med hur man tänker och känner i olika situationer (sk. Kognitiv terapi) har därför visat sig vara framgångsrik som behandlingsform vi olika ångesttillstånd, då ffa i kombination med olika beteendemässiga interventioner (sk. Kognitiv beteendeterapi, KBT). Förstahandsval vid farmakologisk behandling vid olika ångesttillstånd är serotoninåterupptagshämmare (SSRI) (se SBU rapport 2005). Detta gäller dock inte specifik fobi där farmakologisk behandling ej visat någon effekt. Förutom SSRI finns indikation för behandling av vissa ångesttillstånd även för SNRI, monoaminoxidas hämmare, tricykliska antidepressiva, buspiron, hydroxizin och antiepileptika. REFERENSER von Knorring L,Thelander S,Pettersson A, Treatment of anxiety syndrome. A systematic literature review. SBU, 2005 Figur 2. Ångest Carpe Diem Ingen Ångest Ångest Förflutet Nutid Framtid Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Bengt Olausson är även medicinsk rådgivare inom AstraZeneca. Klokt råd 2007 Vid start av astmabehandling bör kombinationspreparat inte användas. Undvik onödig polyfarmaci vid behandling av KOL. Källa: Kloka Listan 2007, Läksaks kloka råd, sid 58 4

5 Vad gör en informationsapotekare? Av: Kristina Johansson, informationsapotekare, Norra Stockholms läkemedelskommitté, Stockholms läns landsting För ungefär ett halvår sedan började jag, Kristina Johansson arbeta som informationsapotekare för Norra Stockholms Läkemedelskommitté (NSLK). Jag besöker vårdcentraler och husläkarmottagningar i NSLK: s område och presenterar de rekommendationer som finns i Kloka Listan tillsammans med läkemedelskommitténs informationsläkare. Dessutom ger vi producentobunden information om bland annat nya läkemedel. Jag arbetar tillsammans med informationsläkarna Ingrid Brinkmanis och Anders Loohagen. Då vi besöker vårdcentralernagår vi tillsammans med läkarna igenom vårdcentralens förskrivningsstatistik. Tack vare att recept idag har en arbetsplatskod kan statistik tas fram över de recept som hämtats ut på apotek. Med läkarna diskuterar och jämför vi förskrivningen med utgångspunkt från rekommendationerna i Kloka Listan och Läksaks Kloka råd. Förskrivningen i NSLK: s område Något som vi brukar diskutera på vårdcentralerna är just utfallet av Läksaks Kloka råd. Här följer 2006 års resultat för tre av de Kloka råden. Protonpumpshämmare Protonpumpshämmare ska förskrivas på rätt indikation. Funktionell dyspepsi bör inte behandlas med protonpumpshämmare. Då protonpumpshämmare är indicerat bör i första hand omeprazol (Omeprazol Merck NM) användas. Läksaks Kloka råd för 2006 var att 65 procent av protonpumpsförskrivningen skulle vara omeprazol. NSLK: s vårdcentraler nådde sammantaget upp till 75 procent. För 2007 är det målet satt till 80 procent. ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare Angiotensinreceptorblockerare (ARB) ska ges endast vid ACE-hämmarintolerans. Nio av tio patienter får inte hosta som biverkning av ACE-hämmare och ARB har inte visats vara bättre än ACE-hämmare vid hjärtsvikt, hypertoni eller nedsatt njurfunktion. Det Kloka rådet 2006 (som även gäller 2007) var att minst 75 procent av ACE-hämmar- och ARB-förskrivningen skulle vara ACE-hämmare. Det var ett mål som inte många av vårdcentralerna klarade av. Sammantaget så förskrev vårdcentralerna i NSLK 64 procent ACE-hämmare. Lipidsänkande behandling Det är simvastatin (Simvastatin Merck NM) som rekommenderas på Kloka Listan. Atorvastatin (Lipitor) kostar mer än tio gånger så mycket som det rekommenderade preparatet simvastatin. I Läksaks Kloka råd var målet att 80 procent av statinerna som förskrevs skulle vara simvastatin, något som vårdcentralerna i NSLK sammanlagt precis nådde upp till Se din egen förskrivningsstatistik Vill du se just din vårdcentrals förskrivningsstatistik, gå in på www. janusinfo.se / Läkemedelsstatistik (kräver inloggningsuppgifter). 100% Övriga PPI 100% Övriga statiner 100% Andel DDD 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nexium Lanzo O m e p r a z o l Andel DDD 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lipitor S i m v a s t a t i n Andel DDD 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ARB ACEhämmare Källa: Apoteket AB M. J. Kontaktuppgifter Vill du att NSLK: s informationsläkare och informationsapotekare besöker din vårdcentral, kontakta Kristina Johansson; e-post: kristina.s.johansson@sll.se, mobil: 070 / Resultatet av tre av Läksaks Kloka råd Bilden visar den sammanlagda förskrivningen på alla vårdcentraler i NSLK: s område. 5

6 Värt att veta om Nätverk för fortbildning Av: Cecilia Ryding, husläkare, Kvartersakuten Surbrunnsgatan, informationsläkare, ledamot av läksaks fortbildningsutskott Under hösten 2006 har ett arbete med att skapa nätverk för primärvårdens fortbildning kommit igång. Syftet med nätverken är att de ska borga för att fortbildningarna som erbjuds vårdcentralerna ska utgå från ett faktiskt utbildningsbehov. Genom att arbeta i en nätverksmodell kan man åstadkomma att det engagemang för fortbildningsfrågor som finns hos enskilda individer här och där, kan samverka på ett bra sätt. Flera av oss som engagerat oss i detta arbete har inspirerats av vad vi sett av en finsk verksamhet, ROHTO (Centrum för utveckling av farmakoterapi). Genom detta statliga finska institut får vårdcentraler över stora delar av Finland hjälp med att utbilda de kontaktpersoner, som sedan genomför workshops på vårdcentralerna utifrån de lokala utbildningsbehoven. ROHTO ger också stöd vid planeringen av dessa workshops och tillhandahåller utbildningsmaterial. Ett sedan flera år välutvecklat vårdcentralssamarbete i sydvästra Stockholm (EK-gruppen) har också inspirerat genom sitt sätt att koppla de lokala vårdcentralernas kvalitetsarbete till fortbildningen. Genom att bygga upp en samordnande projektgrupp vill Läksaks fortbildningsutskott stödja de lokala projektgrupper som nu startas eller redan fungerar runt om i Stockholms län. En viktig tankegång är att inspirera de engagerade kollegor som finns på vårdcentralerna och vill delta i detta arbete. För att arbetet ska bli verkningsfullt krävs ett starkt inflytande från deltagarna. Du som är engagerad i fortbildningsfrågor och vill bidra med erfarenhet eller bara är intresserad i största allmänhet är välkommen till ett öppet möte den 22 maj. Vi kommer där att diskutera och jobba fram planer för det fortsatta arbetet. Hur ska vi ge de lokalt fortbildnings- intresserade stöd och utbildning och inspirera till analys av lokalt fortbildningsbehov och kvalitetsarbete? Det är den övergripande fråga som vi gemensamt kommer att diskutera och försöka besvara i praktiken. Öppet möte Tid: 22 maj, börjar med lunch klockan slutar klockan Plats: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgata 63A Anmälan skickas till: carolina.romanus@sll.se Vid frågor, kontakta: Cecilia Ryding e-post: cecilia.ryding@sll.se Klokt råd 2007 Använd omeprazol som profylax vid risk för NSAID-ulcus framförallt hos äldre. Förkorta behandlingstiden för nedre urinvägsinfektion hos kvinnor. Livsstilsåtgärder är basen för kardiovaskulär prevention vid diabetes, övervikt och hypertoni och kompletterar läkemedelsbehandlingen. Funktionell dyspepsi bör inte behandlas med protonpumpshämmare (PPI). Undvik kombinationen lågdos ASA och ibuprofen. Källa: Kloka Listan 2007, Läksaks kloka råd, sid 58 6

7 Nya receptfria läkemedel Receptfria läkemedel är avsedda för egenvård. Med egenvård avses behandling av enklare kortvariga åkommor där patienten själv kan ställa diagnos och ta beslut om behandling. Receptfrihet för ett läkemedel godkänns av Läkemedelsverket. Det är det läkemedelsföretag som marknadsför läkemedlet som ansöker om receptbefrielse. Det kan även hända att Läkemedelsverket uppmanar till sådan ansökan. Sverige tillhör de EU-länder där en jämförelsevis mindre del av läkemedelsförsäljningen är receptfri enligt Läkemedelsverkets rapport om receptfria läkemedel i EU från Högst andel receptfria läkemedel enligt rapporten har Frankrike och Storbritannien. När Läkemedelsverket godkänner receptbefrielse för ett preparat är det vanligt att förskrivande läkare först uppmärksammas på nyheten via olika typer av reklam; TV, radio, tidningar eller som affischer på allmänna kommunikationsmedel. Syftet med denna artikel är att ge en kort resumé över några nya receptfria läkemedel. Om man behöver mer information hänvisar vi till produktresuméer på Läkemedelsverkets hemsida, Kopia på preparatets produktresumé samt kort information om preparatet kan man även hitta på apotekets hemsida Tabell 1 Receptfria NSAID, peroral behandling Substans Preparat Åldersgräns receptfritt acetylsalicylsyra Magnecyl, Albyl Minor, 7 år Alka-Seltzer, Bamyl, Aspirin (Albyl Minor 3 år) acetylsalicylsyra + Magnecyl koffein, Bamyl koffein, Treo 7 år koffein diklofenakkalium Voltaren T,Diclofenac T Ratiopharm, Eeze 18 år ibuprofen Ipren, Ibumetin, Alindrin 6 månader, (Alindrin 6 år) nabumeton Relifex 18 år naproxen Eox, Naproxen Merck NM, Pronaxen 12 år Tabell 2 Receptfria NSAID för kutant bruk Substans Preparat Åldersgräns receptfritt ketoprofen Orudis gel, Siduro gel, Zon gel 16 år ibuprofen Ipren gel, Ibumetin gel 16 år diklofenak Voltaren gel, Eeze spray 16 år Nya receptfria läkemedel Zycomb nässpray Zycomb nässpray är ett nytt kombinationsläkemedel innehållande de aktiva substanserna xylometazolin och ipratropiumbromid. Zycomb används för behandling av rinnsnuva och nästäppa vid förkylning. Xylometazolin är avsvällande och ipratropiumbromid har antikolinerg effekt och minskar rinnsnuva. Zycomb rekommenderas inte till barn under 18 år, gravida eller ammande. Behandlingstiden bör inte överskrida tio dagar på grund av xylometazolin och risk för läkemedelsutlöst nästäppa. Kombinationen av de aktiva substanserna ingår inte i något i Sverige tidigare godkänt läkemedel, däremot finns de aktiva substanserna sedan tidigare i separata formuleringar. Receptfria NSAID Flera NSAID säljs numera receptfritt. Naproxen finns receptfritt under namnen Eox, Naproxen Merck NM och Pronaxen. Godkända indikationer för dessa är kortvarig symtomatisk behandling av lätt till medelsvår smärta såsom muskel- och ledvärk, huvudvärk, tandvärk och mensvärk samt förkylningsfeber. Åldersgränsen för receptfri användning är 12 år. Diklofenakkalium säljs receptfritt under namnen Voltaren T, Diclofenac T Ratiopharm och Eeze. Godkänd indikation är lätt till måttlig akut smärta till exempel muskel- och ledvärk, huvudvärk, tandvärk, ryggsmärta, menstruationssmärtor och vid förkylningsfeber. Eeze och Diclofenac T Ratiopharm har dessutom beviljats receptfrihet på indikationen anfallsbehandling av migrän. Receptfri behandling är endast godkänd för vuxna. Relifex är godkänd för egenvård vid behandling av mild till måttlig ledvärk i upp till 14 dagar. Av: Kristina Johansson, informationsapotekare, Norra Stockholms läkemedelskommitté, Stockholms läns landsting Lena Bergstrand, apotekschef, apoteket vid S:t Görans sjukhus. 7

8 Foto: Ingram? Läsarfråga Neuroleptika och cerebrovaskulära biverkningar Med anledning av Läkemedelsverkets varning för cerebrovaskulära biverkningar hos äldre som behandlas med risperidon och olanzapin efterfrågas cerebrovaskulär säkerhetssprofil för haloperidol. Frågedatum Sammanfattning Den cerebrovaskulära säkerhetsprofilen för haloperidol är idag okänd. Svar I Cochrane finns en metaanalys där fem studier (sammanlagt 276 patienter behandlade med haloperidol och 279 patienter behandlade med placebo) av behandling (duration 3-16 veckor) med haloperidol (dos mg dagligen) hos äldre (demens med agitation) ingår (1). Det redovisas här inga cerebrovaskulära händelser. I en av de studier som ingår i denna metaanalys ingick förutom behandlingsarmar med placebo och haloperidol (n= ) även en grupp patienter som behandlades med risperidon (n=114). Man redovisar inte biverkningsmönstret i detalj utan konstaterade att det inte förelåg någon skillnad mellan haloperidol och risperidon vad gäller allvarliga biverkningar (2). Frågeställningen kan således inte besvaras konklusivt på basis av denna metaanalys, och däri ingående publikationer, på grund av det låga patientantalet samt att eventuell incidens cerebrovaskulära händelser inte redovisas. I WHO s biverkningsregister återfinns 28, 45 respektive 91 cerebrovaskulära biverkningar, för haloperidol, olanzapin respektive risperidon. En jämförelse av dessa tal blir osäker då benägenheten att rapportera in biverkningar för äldre preparat (haloperidol) kan förväntas vara lägre än för nyare läkemedel. Författare: Rickard Malmström, docent, specialist i klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Sigurd Vitols, docent överläkare, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Referenser 1 Lonergan E, Luxenberg J, Colford J. Haloperidol for agitation in dementia (Cochrane review). In: The Cochrane Library, Issue 2, Chichester, UK: John Wiley & Sons, Ltd. 2 De Deyn PP, Rabheru K, Rasmussen A, Bocksberger JP, Dautzenberg PL, Eriksson S, et al. A randomized trial of risperidone, placebo, and haloperidol for behavioral symptoms of dementia. Neurology 1999;53: Handen på hjärtatbehandlingsmanual för kronisk hjärtsvikt En praktisk handbok vid behandling av kronisk hjärtsvikt har arbetats fram av Inger Gretzer Qvick, överläkare, Medicinkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus, ledamot Norra Stockholms läkemedelskommitté. Önskar du beställa ett exemplar, beställ via e-post: norralakemedelskommitten@sll.se eller på tel:

9 Aktiviteter i de övriga kommittéerna Stockholm har fem läkemedelskommittéer som tillsammans verkar för en rationell läkemedelsanvändning. I varje kommitté finns det informationsläkare som arbetar aktivt med att informera läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler och husläkarmottagningar med det allra senaste inom läkemedelsbehandling. En kampanj som informationsläkarna i Södra läkemedelskommittén och Nordvästra läkemedelskommittén nu går ut med heter Övervikt och överviktsepidemi. Om ni är intresserade av att få ta del av detta kontaktar ni respektive kommitté. Kontaktuppgifter finner ni här nedan. Välkomna! ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Februari 2007 Till Samtliga läkare vid husläkarmottagningar och vårdcentraler Övervikt och överviktsepidemin - behandlingsmöjligheter och riskreduktion NORDICPHOTO Per Hedman, med. dr., överläkare, Södersjukhuset, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén och Sten Ronge, apotekare, Södra läkemedelskommittén föreslår ett möte för att presentera och tillsammans med er diskutera Övervikt och överviktsepidemin - behandlingsmöjligheter och riskreduktion. - Vilken effekt kan vi och patienten förvänta oss av det nya läkemedlet rimonabant (Acomplia) och andra livsstilsläkemedel? - Vilka är riskfaktorerna? - Vad kan vi som läkare och sjuksköterskor göra för att stödja patienten i målet att minska i storlek? - Vilka stöd finns det i litteraturen för råd kring kost och motion? Boka Genom att kontakta Margareta Carlström, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / VO Internmedicin, Södersjukhuset E-post margareta.carlstrom@sodersjukhuset.se, tel Södra läkemedelskommittén Boka genom att kontakta: Kerstin Palmquist-Munck, Nordvästra läkemedelskommittén, Karolinska Universitetssjukhuset E-post: kerstin.palquist-munck@karolinska.se. tel: Margareta Carlström, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / VO Internmedicin, Södersjukhuset E-post: margareta.carlstrom@sodersjukhuset.se tel:

10 Aktuellt onsdagsseminarium Värt att veta om barn och läkemedel Onsdag 25 april Tema: Värt att veta om barn och läkemedel Målgrupp: läkare, sjuksköterskor Lokal: Konferensvalvet/Praktikertjänst, Holländargatan 10 Föreläsare: Synnöve Lindemalm, med.dr, leg läkare, Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Lena Grahnquist, leg.läkare,med. dr,institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Universitetssjukhuset Kalendarium våren 2007 Onsdag 23 maj Tema: Obesitas Målgrupp: läkare, sjuksköterskor Lokal: Konferensvalvet/Praktikertjänst, Holländargatan 10 Anmälning till seminarierna e-posta För mer information besök Redaktör/layout: Andrea Olguin Telefon: Telefax: Norra Stockholms läkemedelskommitté Läkemedelscentrum Box Stockholm E-post: Ansvarig utgivare: Daniel Schmidt Redaktionsråd: Daniel Schmidt, Andrea Olguin, Lena Bergstrand, Ingrid Brinkmanis, Malena Jirlow, Ingrid Jägre, Yvonne Gillback, Inger Gretzer Qvick, Kristina Johansson, Birgitta Norstedt Wikner, Carolina Romanus Hemsida: