Kursbeskrivning. Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område 7.5 hp, ht 2016 avancerad nivå, halvfart Kurskod BKK001

Transkript

1 1 (19) rev 25 aug. Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område 7.5 hp, ht 2016 avancerad nivå, halvfart Kurskod BKK001 Kursen är fristående kurs men ingår också i det tvärvetenskapliga masterprogrammet i Barnoch ungdomsvetenskap vid Barn - och ungdomsvetenskapliga institutionen. Kursansvarig Margareta Aspán margareta@buv.su.se Examinator Kursadministratörer Manilla Ernst manilla.ernst@barnkultur.su.se Lärare Allmänt om kursen Rebecca Adami Ylva Lorentzon Birgitta Qvarsell Gunilla Preisler Karin Helander Daniel Hedlund Rebecca Brinch Rebecca.adami@edu.su.se ylva.lorentzon@buv.su.se birgitta.qvarsell@edu.su.se gunilla.preisler@gmail.com karin.helander@teater.su.se daniel.hedlund@buv.su.se rebecca.brinch@su.se I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett viktigt styrdokument är kursplanen. Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen augusti 13:00-16:00 För mer information, se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (19) Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden BKK001 under Mina aktiva sajter. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom länken Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen introducerar, belyser och problematiserar begreppet barnets rättigheter med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och utifrån ett flertal discipliner och ämnesinriktningar som barnkultur, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialantropologi, språk och estetiska vetenskaper. Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna: - redogöra för hur olika teoretiska och ämnesmässiga perspektiv och förhållningssätt kan belysa frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter, - problematisera och kritiskt diskutera centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen, - muntligt och skriftligt redovisa en självständigt genomförd och väl avgränsad uppgift med utgångspunkt i Barnrättskonventionen och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Kursens upplägg Undervisningen i kursen består av föreläsningar, seminarier och handledning. I kursen används Oxford som referenssystem, se manual på buv.su.se. Under kursens gång kommer vars och ens examinationsuppgift att diskuteras med kursansvarig eller kurslärare samt med övriga i studentarbetslagen så att skrivandet blir en process som ventileras under

3 3 (19) hand. Slutligt paper diskuteras i form av synopsis, mellantidsmanus och slutligen på det sista seminariet. Närvaro Föreläsningar och seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner från kursansvarig. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Examination på kursen sker genom: - närvaro och aktivt deltagande på lektionerna - skriftlig inlämningsuppgift ca 7-8 sid (ca 2500 ord/ tecken) - gruppredovisning under slutkonferensen Den skriftliga inlämningsuppgiften Individuell skriftlig uppgift (EXA1) 7,5 hp, bedöms enligt betygsskala A-F. Se vidare nedan. Litteratur Lista på obligatorisk litteratur liksom referenslitteratur finns i slutet av dokumentet. Innehåll Kursen pågår den 29 augusti 31 oktober Föreläsningar/seminarier äger huvudsakligen rum i Universitetet/Blå Husen, Frescati (T-bana Universitetet). Varje måndag fr.o.m. 5/9 räknar vi med icke lärarledd grupparbetstid kl Ni väljer själva mötesplats. Till kursintroduktionen 29/8 skall Du formulera en preliminär (!) frågeställning inför den skriftliga examinationsuppgiften utifrån Ditt speciella ämnes/arbetsområde.

4 4 (19) Översiktligt schema Seminarium 1 Kursintroduktion Måndag 29/8 kl , sal D289 (Södra husen, hus D plan 2) Margareta Aspán fil. dr BUV och Ylva Lorentzon CBK Seminarium 2 Måndag 5/9, kl , sal D289 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter - religiösa, kulturella och filosofiska grunder med särskilt fokus på barns mänskliga rättigheter Rebecca Adami, fil. dr i pedagogik Föreläsning Måndag 12/9 kl AULA MAGNA (diskutera i arbetslagen 16-17, se litteratur till 19/9) Barnets rättigheter till minne av Janusz Korczak, se separat program Seminarium 3 Måndag 19/9, kl , sal D289 Tvärvetenskapliga aspekter på barnets rättigheter Ylva Lorentzon, doktorand BUV Seminarium 4 Måndag 26/9, kl , sal B413 (Södra husen, hus B plan 4) En föränderlig syn på barnets rättigheter och barnets bästa Gunilla Preisler, prof. psykologiska inst Rebecca Brinch, doktorand, Institutionen för Kultur och Estetik Seminarium 5 Måndag 3/10, kl sal D289 Barns rätt till kultur (kl ) Karin Helander, prof. teatervetenskapliga inst. medarbetare vid CBK Margareta Aspan: smågruppsdiskussioner kring paper, framläggning i mellantid (kl ) Seminarium 6 Måndag 10/10, kl , sal F413 Barnets rättigheter och barnets bästa i pedagogiken. Birgitta Qvarsell, prof. inst. för pedagogik och didaktik Margareta Aspán, fil.dr, BUV Seminarium 7 Måndag 17/10, kl , sal F413 Ensamkommande barn som söker asyl. Daniel Hedlund fil dr BUV Slutseminarium Måndag 31/10, kl , sal E413 Slutkonferens med redovisningar och diskussion. Slutlig inlämning paper 31/10 kl 9.00

5 5 (19) Seminarieplanering Arbetsmaterialet (se s. 16) tas upp löpande under kursens gång. Titlar markerade med * ligger på Mondo i Filsamlingen under fliken Artiklar. Nedanstående frågor till passen är tänkta att användas i de gruppträffar som föregår seminarierna (från tillfälle 2) och utgör ett första gemensamt fokus under seminariet. I vissa fall anges vilka titlar ur referenslistan som tangeras. Seminarium 1 Kursintroduktion, Margareta Aspán, Ylva Lorentzon Freeman, Michael, Towards a Sociology of Children's Rights, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman), Oxford: Oxford University Press, 2012, ss (9 s.) Lundy, Laura & McEvoy, Lesley, Childhood, the United Nations Convention on the Rights of the Child, and Research: What Constitutes a Rights-Based Approach?, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman). Oxford: Oxford University Press, 2012, ss (16 s.) Stern R, The child ś right to participation reality or rhetoric, Diss. Uppsala Universitet, Valda delar: kap. 3: Children s Participation: An Issue of Democracy, ss Fundera över hur barnets särskilda rättigheter kan förstås som en precisering av mänskliga rättigheter. - Ta mer era idéskisser till ämne att behandla i den individuella skriftliga examinationen. Seminarium 2 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter - religiösa, kulturella och filosofiska grunder med särskilt fokus på barnets mänskliga rättigheter Rebecca Adami Young-Bruehl, Elisabeth, Childism: Confronting Prejudice Against Children. New Haven, London: Yale University Press, 2012, ss , (70 s.) I gruppträffen inför seminariet ombedes ni diskutera rättskonflikter mellan olika artiklar i FN deklarationen som ni anser rör barns mänskliga rättigheter; om det går att skönja eventuella maktkonflikter i hur barns mänskliga rättigheter kan läsas in och förstås genom FN Deklarationen sett utifrån olika aktörers intressen. Ur referenslitteraturen anknyts till Förenta Nationerna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Värdighet och rättvisa åt alla, sept. En eftermiddag till minne av en av barnrättens grundare J. Korczak kl i Aula Magna, Ylva Wibeaus, Henry Ascher m.fl.

6 6 (19) Seminarium 3 Tvärvetenskapliga aspekter på barnets rättigheter Ylva Lorentzon Halldén, Gunilla, Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. Temanummer Barns perspektiv och barnperspektiv, Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, ss (12 s.) Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur, 1929/2002. (108 s.) Locus, Nr Tema: Barnkultur. Läs till passet Introduktion. Lorentzon, Y. Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. Barnkultur, barns kultur och rätten till det egna perspektivet. I Klerfelt, A., Qvarsell, B. (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s Malmö: Gleerups, Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, (156 s.) Inför seminariet funderar ni över konventionens 54 artiklar. Artiklarna skall förstås och behandlas som en odelbar helhet. Men, om ni var och en, skulle välja ut en artikel som den mest grundläggande, vilken skulle det vara? Diskutera sedan tillsammans de artiklar ni sinsemellan valt i er grupp. Motivera för varandra hur ni tänkt och försök sedan komma överens om vilken artikel ni i gruppen ser som den mest avgörande. Konventionen består sammantaget av 54 ofta ganska detaljspecifika artiklar. Vad får det för konsekvenser? Vilka fördelar och nackdelar ser ni? I början av 1920-talet skriver Janusz Korczak i Hur man älskar ett barn Jag kräver ett Magna Carta Liberatis för barnens rättigheter och anger att han funnit tre grundläggande rättigheter: 1 Barnets rätt till sin egen död, 2 Barnets rätt till den dag som är, 3 Barnets rätt att vara som det är (1922/1992, s 42). Vad tror du att Korczak avsåg med dessa rättigheter? Vilken betydelse lägger du själv in i punkterna? Ta med anteckningar som underlag från era diskussioner till seminariet! Ur referenslitteraturen anknyts till Archard, D.W., Childrens Rights. I: Stanford Encyclopedia of Philosophy, Helander, K., Det var roligt när mamman grät barns tankar om teater, Barns smak. Om barn och estetik. red. A. Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet, James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), James, A. & Jenks, C. & Prout. A. Theorizing Childhood, Cambridge: Polity Press, Sandin, B. & Halldén G. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering, Stockholm: Symposion, 2003.

7 7 (19) Seminarium 4 En föränderlig syn på barnets rättigheter och barnets bästa Gunilla Preisler, Rebecca Brinch Gunilla tar upp följande texter och frågor: Sommer, Dion, Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag, (primärt s , gärna även övriga delar) Woodhead, Martin, Reconstructing developmental psychology some first steps, Children & Society, 13(1), 1999, pp (16 s.) 1. Utvecklingspsykologisk forskning har främst handlat om barn från en västerländsk kultur. De barn som har studerats har ofta kommit från vit amerikansk medelklass. Är den kunskapen överförbar till barn och unga från andra kulturer? På vilket sätt? Och om den inte är det - vad får det för konsekvenser när det gäller hur vi ser på barnets rättigheter? Reflektera tex kring artikel 3:1 eller någon annan artikel som ni finner relevant. 2. Enligt konventionen skall konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12:1). Hur ska vi bäst skapa situationer där vi kan få reda på deras åsikter? Diskutera gärna detta utifrån era egna erfarenheter för att få en tvärvetenskaplig belysning åt ämnet. Rebecca tar upp följande texter och frågor: *Os, Ellen & Hernes, Leif, Under tre? Mener dere under tre? Kunstformidling til barn under tre år erfaringer fra projektet Klangfugl, Barns smak om barn och estetik (red. Anne Banér), Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholm 2004, ss (28 s.) a) Utifrån tanken om barnets bästa - från vilken ålder menar vi/du att barn har rätt till konstnärliga upplevelser? Ur referenslitteraturen anknyts till Fletcher Watson, Ben, ( ). Audiences should be seen and not heard: tyranny in theatre for the very young. [Elektronisk] Tillgänglig: y_young Hernes, L. & Os, E. & Selmer-Olsen, I., Med kjærlighet til publikum, Oslo: Cappelen Akademisk forlag, Osten, Suzanne, Babydrama. En konstnärlig forskningsrapport, Stockholm: Dramatiska institutet, Bárány, Ann-Sofie, Babydrama, Göteborg: Kabusa, James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), Rogoff, B., The cultural nature of human development. Oxford University Press, 2003.

8 8 (19) Seminarium 5 Barns rätt till kultur Karin Helander *Halldén, Gunilla, Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg, Locus 3-4/09, ss (16 s.) Helander, Karin, Barnets rätt till kultur och konst, Barnrätt. En antologi. (red. Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep), Stockholm: Norstedts Juridik, 2014, ss Karlsson Häikiö, Tanja Att vara vid sina sinnen. I Klerfelt, A., Qvarsell, B. (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s Malmö: Gleerups, Levin, Annika, Knack, knack, finns det några skapande barn här? I Klerfelt, A., Qvarsell, B. (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s Malmö: Gleerups, Locus, Barnkultur, nr 3-4/11. Tema: Barnkultur. (tot. 95 s.) *Norman, Karin, Kulturella föreställningar om barn: Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm: Rädda Barnen, 1996, ss Vad betyder skillnaden mellan barnperspektiv respektive barns perspektiv inom fältet barnkultur och barns konstnärliga upplevelser? 2. Enligt konventionen ska vi lyssna på barnet fundera över metoder och utgångspunkter vad gäller vuxnas försök att tolka barns upplevelser av konst. (för fråga 1-2: Läs: Halldén, G. Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg, Locus 3-4/09, Locus, Barnkultur, nr-3-4/11 3. Hur kan man argumentera för estetisk språkutveckling inom förskolans/skolans ramar utifrån barnrättskonventionen. (Läs i första hand texterna av Levin och Karlsson Häikiö i Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (red. Klerfelt, A. & Qvarsell, B.) 4. Hur kan man kulturpolitiskt och utifrån Barnrättskonventionen argumentera för barns rätt till kulturella och konstnärliga upplevelser? 5. Hur problematiseras begrepp som kultur, barndom och barnsyn utifrån socialantropologiska perspektiv och i relation till Barnrättskonventionen? Smågruppsdiskussion kring paper, framläggning i mellantid Margareta Aspan (kl 16-17)

9 9 (19) Seminarium 6 Barnets rättigheter i pedagogiken Birgitta Qvarsell, Margareta Aspan Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, Malmö: Gleerups, 2012, ss. 7-42, Särskilt kapitlen av Mia Tiempo von Essen och Birgitta Qvarsell, men också Anna Klerfelts och Anna Lagerkvists kapitel. Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur, 1929/2002. (108 s.) Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, (156 s.) *Qvarsell, Birgitta, Barns rätt till kultur för lek, studier och arbete, Barns rätt till kultur (red. Anne Banér), Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 37, Stockholms universitet, 2005, ss (14 s.) Stern R, The child ś right to participation reality or rhetoric, Diss. Uppsala Universitet, Valda delar: kap. 3: Children s Participation: An Issue of Democracy, ss Wall, John, Can democracy represent children? Toward a politics of difference, Childhood 19(1), 2011, pp (25 s.) ( 1. Vad kan det innebära att pedagogiskt vetenskapligt analysera och att i den pedagogiska praktiken följa en konvention om barnets rättigheter? Hur kan den kritiska granskningen göras? Vad skulle det innebära för pedagogiskt arbete i förskola, skola, eller fritidshem? 2. Diskutera hur det enskilda barnets rättigheter (som ju konventionen i grunden formuleras utifrån) kan förhålla sig till barnkollektivets rättigheter och bästa! Pedagogiska konsekvenser? Vad skulle barnets perspektiv kunna stå för i det sammanhanget? 3. Hur skulle vi kunna diskutera relationen mellan rättigheter och behov när det gäller barnets bästa och Konventionen om barnets rättigheter? Vad kan det innebära för det pedagogiska bemötandet (i en vid mening) att vi betonar rättigheter snarare än behov? 4. Det är viktigt att kunna urskilja barnens rättigheter från deras föräldrars, att kunna förstå världen ur barnens/barnets perspektiv, även när barnen är små (unga). I flera artiklar i temanumret Barns perspektiv och barnperspektiv diskuteras barnperspektivets olika innebörder, och hur de kan förhålla sig till olika slag av barnsyner. Hur kommer vi åt de riktigt unga barnens perspektiv, som position och utgångspunkt för deras liv och värld? Det är en metodfråga men också en etisk fråga om vilket inflytande barn ska kunna ha i olika situationer och under olika villkor, även när de är små. Ur referenslitteraturen anknyts till *Aspán, Margareta, Shared and Divided Minds. On affordances in education for participant and sympathetic children, Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, (14 s.) Banér, Anne (red.) Barns rätt till kultur. Centrum för barnkulturforskning, Skriftserien, nr 37, Stockholms universitet, Gheaus, Anca, Unfinished adults and defective children: on the nature and value of childhood. Journal of Ethics and Social Philosophy, vol. 9, no 1: 1-21, Korczak, Januz, Hur man älskar ett barn. Stockholm, Lärarförlaget, Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, Temanummer Barns perspektiv och barnperspektiv. (s.) (Finns som elektronisk resurs) (ss. 6-11, ).

10 10 (19) Seminarium 7 Ensamkommande barn som söker asyl Daniel Hedlund Daniel Hedlund, Drawing the limits; Unaccompanied minors in Swedish asylum policy and procedure, Avh. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvet. inst Valda delar: Preface, samt s Hedlund, D. & Cederborg, A-C. (2015). Legislators perceptions about unaccompanied minors seeking asylum. International Journal of Migration Health and Social Care, 11(4), (logga in via ) NY LÄNK 1. Hur kan vi förstå länken mellan nationalstaten, barn/barndom och migration? 2. Hur kan vi förstå relationen mellan migrationspolitiken "i allmänhet" och den "barnpolitik" (dvs. särskilda officiella hänsyn till barns rättigheter och barnperspektiv) som företräds av riksdagspolitiker och Migrationsverket? Vilka motsättningar verkar finnas mellan migrationspolitik och barnpolitik? 3. Hur kan vi förstå utvecklingen av ensamkommande barn som juridiskt och administrativt "koncept" och vad kan det få det för konsekvenser för dessa barn och unga att bli kategoriserade på detta sätt? Vad kan förändringar i den officiella (statspolitisk nivå) synen på ensamkommande barn bero på? Ur referenslitteraturen anknyts främst till: Hedlund, D. (2012). Ramverk och rutiner när ensamkommande barn söker asyl. Locus, 24(1-2), _Inlaga_T.pdf Examination Examination på kursen sker genom närvaro och aktivt deltagande på lektionerna. Frånvaro ersätts med skriftlig litteraturkommentar efter överenskommelse med Margareta Aspán. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. skriftlig inlämningsuppgift på ca 7-8 sid (min ord och max ord, gärna Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd), som ska skrivas med tydliga referenser och med fullständig käll- och litteraturförteckning. Uppgiften ska belysa ett flertal av de olika perspektiven inom den tvärvetenskapliga kursens ram utifrån föreläsningar och obligatorisk litteratur samt viss referenslitteratur (litteraturomfång sammantaget ca 1200 sidor) i relation till en specifik frågeställning. gruppredovisning under slutkonferensen som bygger på sammanfattande diskussion (ca 20 min per grupp) av det som gruppen finner vara mest intressant ur den tvärvetenskapliga gruppens perspektiv. Utgångspunkten är tankar kring gruppmedlemmarnas kommande skriftliga uppgifter utifrån kursens föreläsningar och litteratur.

11 11 (19) Examinator rådgör kring betygssättning med den lärare ( handledare ) som läst examinationen under kursens gång. När examinator är handledare inträder en annan lärare för att motläsa texterna. Omexamination Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier Betygskriterier på den skriftliga uppgiften EXA1 OBS inlämning senast 31/10 kl via mondo/mejl till ev. ämneshandledare: Betyget sätts av resp. handledare, huvudexaminator är Margareta Aspán som ansvarar för betygssättningen som helhet samt för slutbetyg. Betygssättning på den skriftliga uppgiften sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. Detta betyg blir slutbetyg på kursen. A=Utmärkt I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett utmärkt strukturerat, genomtänkt och problematiserande sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten problematiserar och diskuterar mycket övertygande några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt och kritiskt reflekterande, väl avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är utmärkt och ett vedertaget referenssystem används på ett korrekt sätt. B=Mycket bra I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett mycket tydligt, genomtänkt, strukturerat och nyanserat sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten diskuterar några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen med en problematiserande hållning. Uppgiften är självständigt reflekterande, väl avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är mycket god och ett vedertaget referenssystem används på ett korrekt sätt. C=Bra I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett tydligt, genomtänkt och strukturerat sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om

12 12 (19) barnets rättigheter. Studenten diskuterar nyanserat några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt genomförd, väl avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är god och ett vedertaget referenssystem används på ett korrekt sätt. D=Tillfredsställande I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett tydligt sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten diskuterar några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt genomförd, avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är god och ett vedertaget referenssystem används utan större brister. E=Tillräcklig I den skriftliga uppgiften redogör studenten för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten diskuterar några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är begriplig och ett vedertaget referenssystem används utan större brister. Fx=Otillräcklig Betyget Fx ges om studenten genom mindre komplettering med ett utvecklat resonemang och smärre korrigeringar/tillägg kan nå upp till betyget E. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. F=Helt otillräcklig Studenten dokumenterar knappast någon kunskap om eller förståelse för teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som kan belysa frågeställningar och centrala begrepp i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter utifrån kursens innehåll och litteratur. Skrivuppgiften är så oklart formulerad att det inte går att avgöra om studenten tillgodogjort sig kursens innehåll. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

13 13 (19) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är

14 14 (19) bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

15 15 (19) Kurslitteratur Obligatorisk litteratur (Referenslitteratur tillkommer se vidare nedan) Titlar markerade med * ligger på Mondo i Filsamlingen under fliken Artiklar. Övriga titlar som anges finnas tillgängliga som elektroniska resurser söks via eller på öppen källa. Freeman, Michael, Towards a Sociology of Children's Rights, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman), Oxford: Oxford University Press, 2012, ss (9 s.) (Finns som elektronisk resurs) *Halldén, Gunilla, Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg, Locus 3-4/09, ss (16 s.) (Finns som elektronisk resurs) Halldén, Gunilla, Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, Temanummer Barns perspektiv och barnperspektiv Nr 1-2, ss (12 s.) (Finns som elektronisk resurs). Hedlund, D. Drawing the limits; Unaccompanied minors in Swedish asylum policy and procedure, Avh. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvet. inst Valda delar: Preface, samt s (30 s.) (Finns som elektronisk resurs) Hedlund, D. & Cederborg, A-C. (2015). Legislators perceptions about unaccompanied minors seeking asylum. International Journal of Migration Health and Social Care, 11(4), (14 s.) (Finns som elektronisk resurs) * Helander, Karin, Barnets rätt till kultur och konst, Barnrätt. En antologi. (red. Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep), Stockholm: Norstedts Juridik, 2014, ss (13 s.) (Finns som elektronisk resurs) Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och Kultur, 1929/2002. (108 s.) Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, Malmö: Gleerups, (ca 100 sidor.) Locus, Nr Tema: Barnkultur. (95 s.) (Finns som elektronisk resurs) inlaga_t.pdf Lundy, Laura & McEvoy, Lesley, Childhood, the United Nations Convention on the Rights of the Child, and Research: What Constitutes a Rights-Based Approach?, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman). Oxford: Oxford University Press, 2012, ss (16 s.) (Finns som elektronisk resurs) Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, (156 s.) *Norman, Karin, Kulturella föreställningar om barn: Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm: Rädda Barnen, 1996, ss (23 s.) (Finns som elektronisk resurs)

16 16 (19) *Os, Ellen & Hernes, Leif, Under tre? Mener dere under tre? Kunstformidling til barn under tre år erfaringer fra projektet Klangfugl, Barns smak om barn och estetik (red. Anne Banér), Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholm 2004, ss (28 s.) (Finns som elektronisk resurs) *Qvarsell, Birgitta, Barns rätt till kultur för lek, studier och arbete, Barns rätt till kultur (red. Anne Banér), Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 37, Stockholms universitet, 2005, ss (14 s.) (Finns som elektronisk resurs) Sommer, Dion, Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag, (s ca 150 s.) Stern R, The child ś right to participation reality or rhetoric, Diss. Uppsala Universitet, Valda delar. kap. 3: Children s Participation: An Issue of Democracy, ss (50 s) (Finns som elektronisk resurs) Wall, John, Can democracy represent children? Toward a politics of difference, Childhood 19(1), 2011, pp (25 s.) (Finns som elektronisk resurs) Woodhead, Martin, Reconstructing developmental psychology some first steps, Children & Society, 13(1), 1999, ss (16 s.) (Finns som elektronisk resurs) Young-Bruehl, Elisabeth, Childism: Confronting Prejudice Against Children. New Haven, London: Yale University Press, 2012, ss , (70 s.) (Finns som elektronisk resurs) Arbetsmaterial som genomgående behandlas Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, (75 s.) Finns som elektronisk resurs) alternativt används: Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (80 s.) Finns som elektronisk resurs) SOU 2016:19: Betänkande av Barnrättighetsutredningen, Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm (Finns som elektronisk resurs) Referenslitteratur Som komplement till den obligatoriska litteraturen tillkommer 300 sidor valfri fördjupningslitteratur. Listan kan kompletteras under kursens gång. Valet görs av studenten i samråd med examinator eller den kurslärare ( handledare ) som följer skrivprocessen under kursens gång. Andersson, H., Asher, H., Björnberg, U., Eastmond, M., Mellander, L. (eds) The Asylum-Seeking Child in Europe. Center for European Research, Göteborgs Universitet (CERGU) Archard, D.W. Children s Rights, Stanford Encyclopedia of Philosophy

17 17 (19) Archard, D., Children, Rights And Childhood. London: Routledge *Aspán, Margareta, Shared and Divided Minds. On affordances in education for participant and sympathetic children, Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, (14 s.) HIT Aspán. M. Delade meningar. Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande, diss. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen, Banér, A., (red.) Barns rätt till kultur. Centrum för barnkulturforskning, Skriftserien, nr 37, Stockholms universitet, Bárány, A-S., Babydrama, Göteborg: Kabusa Barnrätt. En antologi. (red. Cederborg, A-C. & Warnling-Nerep, W.) Stockholm: NorstedtsJuridik, Bartholdsson, Å., Med facit i hand. Diss., Stockholm: Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet Baumann, G., Contesting Culture: Discourses of identity in multi-ethnic, London, Cambridge University Press, Briggs, J. Inuit Morality Play: The Emotional Education of a Three-Year Old, Yale University Press, Eastmond, M. & Åkesson, L., Globala familjer. Transnationell migration och släktskap, Hedemora: Gidlunds, Englundh, E., Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande. Statligt ansvar regionalt lärande? diss. Stockholm, Fletcher Watson, Ben, (2013a-01-16). Audiences should be seen and not heard: tyranny in theatre for the very young. [Elektronisk] Tillgänglig: or_the_very_young Förenta Nationerna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Värdighet och rättvisa åt alla, Norberg R.J. & Pihlblad, J. (red.) För barnets bästa. En antologi om idrott ur barnrättsperspektiv, Stockholm: SISU Idrottsböcker, Gheaus, Anca Unfinished adults and defective children: on the nature and value of childhood. Journal of Ethics and Social Philosophy, vol. 9, no 1: 1-21, Gustafsson, B. & Fritzén, L., Idag ska vi på teater. Det kan förändra ditt liv: Om barnteater som meningsskapande i skolan, Växjö universitet: Institutionen för pedagogik, Haglund, L. & Persson, A., Öppet sinne - Stor respekt. Handledning, Stockholm: Rädda Barnen, Hedlund, D. (2012). Ramverk och rutiner när ensamkommande barn söker asyl. Locus, 24(1-2),

18 18 (19) 12_Inlaga_T.pdf Helander, K., Det var roligt när mamman grät barns tankar om teater. I Barns smak. Om barn och estetik. A. Banér (red. ) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet, Hernes, L. & Os, E. & Selmer-Olsen, I., Med kjærlighet til publikum, Oslo: Cappelen Akademisk forlag, Hobohm, S., Barnets rätt. Handbok för vuxna, Malmö: Liber, Hällström, C., Insändare i Kamratposten. Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang, diss. Stockholm, Hörnfeldt, H., Prima barn helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård Göteborg : Makadam förlag, James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), James, A. & Jenks, C. & Prout. A., Theorizing Childhood, Cambridge: Polity Press, Johansson, E.& Thornberg, R., Värdepedagogik i förskola och skola: etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber, Kehily, M. J. (ed) An introduction to childhood studies [Elektronisk resurs] Open University Press, Korczak, Janusz, Hur man älskar ett barn. Stockholm, Lärarförlaget, 2016 TILLÄGG HIT Law, S.,The War for Children s Minds. London, New York: Routledge, Lidén, E., Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga. Teatern som arena för interkulturella möten? En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Rapport för Statens Kulturråd, Montgomery, H., An introduction to childhood: Anthropological perspectives on children's lives. Oxford, UK: Wiley-Blackwell, Nordisk Barnehageforskning, Vol 4, No 2 (2011) Tema Demokrati, med bl.a. följande artiklar som är intressanta som barnrättsinlägg: - Förord av Jansen, Johansson & Eriksen Ödegaard (red): På jakt etter demokratibegrep i barnehagen -Qvarsell, B. Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet -Grindland. B. Uenighet som demokratisk praksis i måltidsfellesskapet på småbarnavdeling Tidskriften kan laddas ner från nätet (Nordisk Barnehageforskning) Norman, Karin, Kulturella föreställningar om barn: Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm: Rädda Barnen, 1996, ss ,

19 19 (19) Näsman, E., Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv, Gothia, Osten, S., Babydrama. En konstnärlig forskningsrapport, Dramatiska institutet, Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, Temanummer Barns perspektiv och barnperspektiv. (s.) (Finns som elektronisk resurs) (ss. 6-11, ). Prout, A., The Future of Childhood. Towards the interdisciplinary study of children, London och New York: Routledge Falmer, Qvarsell, B., Kultur för lärande - som barns rätt. Ur: Alerby, E; Kansanen, P. & Kroksmark, T: Lära om lärande, Lund: Studentlitteratur, (s ) Qvarsell, B., Barnens bästa som globalt problem. Om barns rättigheter och kultur i internationell pedagogisk belysning., Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, nr 70, Stockholms universitet, pedagogiska institutionen, 2004 Qvarsell, Birgitta; Hällström, Catharina & Wallin, Annika (red.) Den problematiska etiken. Om barnsyn i forskning och praktik. Stockholm: Daidalos, sid läggs till ref.listan. Rogoff, B., The Cultural Nature of Human Development, Oxford University Press, Sandin, B. & Halldén G. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering, Stockholm: Symposion, Sommer, Dion, Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag, (s ) Sommer, D., Børn i senmoderniteten: barndomspsykologiske perspektiver, Köpenhamn: Hans Reitzel Forlag, Supporting Child Rights. Synthesis of Lessons Learned in Four Countries (Tostensen & Stokke & Trygged & Halvordsen), Sida Joint Evaluation 2011:1 Child- Rights-Synthesis-of-Lessons-Learned-in-Four-Countries1/ Thelander, N., We are all the same, but... - Kenyan and Swedish school children's views on children's rights, diss. Karlstad: Karlstad University Press, Länkar: