Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge

Transkript

1 Bergvesenet Posiboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1760 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pga Fortrolig fra dato: Tittel Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge Forfatter Dato Bedrift Hederstrøm, Helmer Elektrisk Malmletning AB, Stockhlom Kommune FylkeBergdistrikt1: kartblad kartblad Namsskogan Nord - Trøndelag Trondheimske Fagområde Dokument type Forekomster Geofysikk Skorovas Rastofttype Malm/metall Emneord Sammendrag

2 AKTIEBOLAGET MALMLETNING THE ELECTRICAL PROSPECTING COMPANY ELEKTRISK STOCKHOLM SWEDEN

3 Utlåtande över elektriskundersöknin vid Skorovas Gruber Nor e. Allmän orienteri. Under tiden 4-29 juli 1938 utförde vi för Elektrokemisk Industri,Oslo, elektriskamåtningar i trakten kring Skorovas Gruber, Namsskogansocken,N. Tröndelag. Förutom rekognoscerings-och detaljmåtningarmed Turam /se "Måtmetod"/ gjordesmotståndsmåtningari några diamantborrhål. Sedan Skorovas-undersökningenavslutats,utfördes en.dags rekognosceringsmatning vid Finkrudammen,belågenpå ett avstånd av ungefår två timmarsgångvåg sydvästom Skorovas. För resor och transportav apparaturenvar Grong nårmaste järnvägsstation. HArifrån far man med bil längs Namsendalen till Gröndals bro /ungefår 40 km/, och dårefterpå den nya, delvis ännu ej fårdigbyggdavågen över Grbndalentill Kleiva /c:a 20 km/. Från Kleiva /450 meter över havet/ leder en stig uppför berget till barackerna/650 meter över havet/, vilka man når efter ungefår trekvartstimme. Utrustningenkiirdesfrån Grong på lastbil så långt som möjligt och omlastadesdårefter på vagnar eller kålkar. Tonografi. Måtområdetvid Skorovasår beläget på den bstliga fortsättningenav Sbndre Gröndalsfjell. Områdetshögsta del

4 - 2 - ligger ungefär 830 meter bver havet och sluttarmot norr, öster och sbder. Måtområdets sbdra grdns cildas av Nesaavand. Terrångenår delvis mycket besvärlig,på grund av branta sluttningar och djupa klyftor. Småltvattnetbildar sommartidmånga mindre sjbar i bergsänkorna. Jordbetåckningförekommerbverhuvud taget knappast inom mktområdet. Geologi. Malmen ligger i en kraftigtmetamorfoseradhorisont av grönsten, som på detta område utgbr den allenarådandebergarten. I nårheten av malmen år grönstenenkloritiseradoch sericitiseradsamt alltid utpråglat skiffrig. I dessa skiffrar ligga de metasomatiskasvavelkisförekomsterna. Malmkroppenvid Skorovasdr i det stora hela horisontell. Detta har till fbljd, att djupet till malmen bkar mot söder, där terrångenkraftigt stiger från linje 300 S /se kartan, Bil. 1/. Det kånda utgåendet ligger i huvudsak mellan 50 och 100 N. En maktighet av upp till 30 meter korrpaktsvavelkispåtråffadesvid utfbrda borrningar. Den s.k. "styckmalmen"åtfbljes av fattigare"anrikningsmalm"och impregnationer. Malmen har undersöktsmedelst talrika/ungefår 40/ borrhål. Matmetod. Vid den anvånda elektriskaundersbkningsmetodenmåtes det elektromagnetiskafältets styrka och fas från en växelstrbmsförande,i båda ändar jordad,rak kacel eller från en från jorden isoleradrektangulårkabelslinga. Förefinnasi berggrunden

5 - 3 elektrisktledande stråk, så kommer det uppmåtta elektromagnetiska faltet att avvika från det normala, eftersom ledarna i sig koncentreraden i marken nedsända strömmensamt genom elektromagnetisk induktionupptaga s.k. virvelströmmar,vilkas elektromagnetiskafålt föråndra det normala primårfältet. Ur de uppmåtta vårdena kunna ledarnas ldge och utstråckningsamt deras ledningsförmågabeståmmas. Dessutom utfördes en del riktnings-och lutningsbeståmningarpå det resulterandeelektromagnetiskafåltet. Observationergjordes långs matlinjer, som utstakats vinkelrätt mot kabellinjen. Måtlinjernasavstånd från varandra utgjorde i föreliggandefall 100, 50 och 25 meter. Där så ansågs behövligt utlades linjernanämligen tåtare. Avståndetmellan observationspunkternapå matlinjernavar i regel 20 meter. Vid övermatning av strömkoncentrationerå relativt ringa djup anvåndes. ett avstånd av 10 meter mellan observationspunkterna,och vid undersökningav starkare,och relativt ytliga indikationer,ett avstånd av endast 5 eller t.o.m. 2,5 meter. Arbetsorganisationenvar följande:intensitets-och fasmatningarutfördes av en ingeniör och tre hjälpare som bårare av apparaturen. Dessutom förde en assistentfåltprotokollet. Vid stakningenoch utmatningenav linjernavoro nominelltfem man sysselsatta/i verklighetenvanligen endast fyra man/. För skötselnav motorn, som driver växelstrumsgeneratorn,behövdes en man. Beräkningarnasamt uppritningav kartor utfördes av

6 en ingenii5r,som åven ansvaradeför arbetetsledning. Arbetets förlo. /Se Bil. 1/ Sedan det erforderligautstakningsarbetetutförts, samt kabeln /på baslinjen/och jordningarnaarrangerats,påbörjades den elektriskamåtningenmed två linjer /200 S och 300 S/ aver den redan kända malmen, vars vidare förloppmot söder skulleundersökas. I och för närmare beståmningav malmens våstgränsoch utsträckningmot söder fortsattessedan måtningen till 500 S med mindre avstånd mellan matlinjerna. Från samma kabellägeutfördes dessutom rekognosceringsmåtningarsöder om 500 S till 1650 S mellan ö med 100 meters avstånd mellan linjerna. Från en andra kabel på bestämdesmalmens östliga gräns mellan 200 S S, varefter rekognosceringen fortsattesi ostlig riktning till mellan 1650 S S. Ddrefter följdes malmens våstgråns ytterligaremot norr till 250 Nftör att beståmmalåmplig fbrläggningav en borrning/. Rekognoseeringenmot öster fortsattessedan till mellan 500 S S med en kabel på Dårnåst måttes området vid Nesaavand /se Bil. 2/ mellan linjerna1600 och 2000 S, varvid linjeavståndetutgjorde 50 meter och måtningen skeddefrån båda sidor /kabel på 500 och 160 0/. Måtningenmed Turam vid Skorovas avslutadesi och med att maimens nordostgränsbestämdesfrån en kabelslinga. Samtidigtmed ovannåmndaarbeten utförde vi motståndsmätningar i fyra olika diamantborrhål. Sista dagen i falt ut-

7 fördes vid Finkrudammen/se Bil. 2/ en mindre undersbkningöver en känd, ytlig rostzon. Från en jordad kabel måttes nio ungefär 350 meter långa linjer i västlig riktning bver det misstånkta området. MAtningensfbrlopp hindradesav det under två tredjedelar av undersbkningstidenrådande ogynnsammavådret. jtskillig tid fbrloradesåven genom att utstakningsmanskapetunder fbrsta tiden ej var vuret sin uppgift i den besvårliga terrången,liksom åven genom svårighetenatt erhålla tillfredsstållandejordningfbr kablarna. Måtresultat. På kartan /Bil. 1/ ha de vid den elektriskamätningen erhållnagränsernafbr malmkroppenangivits. Den elektriska ledarens ledningsförmågaår norr om 150 N mindre god, så att en fbrsåmringav malmens kvalitet dårigenom antydes. Grånsen mellan malm och fattig impregnation/borrhål 31, 33 etc./ år emellertidelektrisktsett tydligtutpråglad. iven malmens nordostgrånsår skarp. Vid rekognoseeringenpåtråffadesen indikation mellan 700 S och 1200 S vid ungefår , vilken emellertid sammanfallermed redan kånd malm. I övrigt erhbllos inga tydliga indikationerpå strbmkoncentrationeri berggrunden. På Bil. 2 åro resultatenfrån den elektriskamåtningen vid Nesaavandangivna. Det år hår endast fråga am fbrhållandevis svaga och mycket svaga indikationer,vilka tyda på att den genom borrhål och blottningarkånda malmen icke har någon större utstråckningoch mot sidornamycket hastigt fbrlorar i kvalitet.

8 - 6 - De å kartan angivna ledarna representerasannoliktgrånserna av det båttre ledande partiet inom malmen. Av de öster om den elektriskagränsen belågna borrhålen 6 och 7 visar det fårra ingen som helst mineralisation,medan det senare endast visar en tunn kisbank, som icke såkert sammanhångermed huvudmalmen. Måtningen vid Finkrudammen/Bil. 3/ har visserligen bl.a. givit starka indikationer,vilkas styrka emellertid huvudsakligenberor på det ringa djupet till stråmkoncentrationerna. Ledningsförmåganår hår ej så god som vid Skorovas. Det bör måhända framhållas,att mätningen tog endast en dag i anspråk. Kabellågethar efter undersökningenicke visat sig vara det lämpligaste,i det att den östligasteindikationen förlöper under kabeln ytterligaremot nordost. Vad borrhålsmåtningarnabetråffar så uppstod frågan, huruvida det funnes något sanmanhangmellan den malm, som å ena sidan påträffatsgenom borrning i borrhål 26 och 28 /betr. läge se Bil. 1/ och å andra sidan den i borrhål L och 0 anträffade malmen. Med hänsyn till de utförda mätningarnamåste denna förbindelse finnas, eftersommotståndetmellan 0 och 28 icke år stårre ån mellan 0 och L /med den såsom säker antagna ledande fårbindelsen/. I och för kontrollmåttes även motståndetmellan 28-26, vilket visade sig vara lika obetydligtsom motståndet mellan 0-28, och mellan 0 och L. Rekommendationer. Det viktigasteresultatetfrån detaljmåtningenav Skorovasmalmkroppår den konstateradefortsåttningenmot norr.

9 - 7 - En diamantborrningplaneradesav statsgeologendr. S. Foslie denna nordligaredel. Resultatetav denna borrning och den dårvid konstaterademalmkvalitetenkommer att bli utslagsgivande för planerandetav ytterligareborrningari denna del. Den sydligafortsättningenav malmkroppenborde också i sinom tid prövas med en borrning. Vad Nesaavand betråffaråro de elektriskareaultaten icke sårdelesgynnsamma. En dyrbar ytterligareundersdkning kan icke rekommenderas. För Finkrudammengåller tillsvidaredetsamma,i det att corrningarån så långe icke komma i fråga hdr. Området tycks geologisktsett vara starkare stört ån i nårheten av Skorovas. Ett horisontelltlåge hos malmen år hår från bdrjan icke såkert, omvåxlandeböjningartorde dåremot förekomma. Med hänsyn till områdets isoleradelåge borde endast blottningar/språngning/ komma i fråga. I detta syfte åro tre olika blottningspunkter angivna på Bil. 3 /koordinaternaåro hår noggrant infbrda/.det bdr kanske hår erinras om att måtning medhanns endast från bster mot våster, varfdr således intet fbrsak gjorts att beståmma den horisontellabredden av ifrågavarandeledare. Stockholmden 25 augusti k7.,, C/ICiET &P:Krii-9e,(." d NLETIWrie 113/Bo

10 / 0,4 o - * d Sba G.;, 7eo voc hzei/pi,,w "2,4 med - - o 4.00 svayezre, mechet< sczanolcifi hi ojy) _Biwmazdt5o/~1 r,"ndikcellolz (ra,06, /300 Skopopas Yorye /200C GPit.!5e,

11 .åtl (0 o O O 0 0 o Z o 0 O T T T T T I * 0 29,5 6 02" Og 9470 lechentrd»klarbz, Eletinetté med svagate efrketisk 6eci6kain nefreksé svag Biamandeforn&il Skårdo~ Baraot e acw and, -.foo A.-8. ELEKTWSK MALMLETG soo 5noo /700 ' tscia van ci Skorovas 6/whefdle / :jefyi..

12 C V 360 V 2"272 V 200 V /c50 V 71SenAirWarbeg /08 V... /00 {7 4,8 EtWreÆé Inc7t1 med frcit ittalekazit»n -"-,svivare - myciat gz)ay ffekornme/zrarced dloibuilybp ea Q Pb7drilaa/72/7101 SÅDro ree 6ree.40, 38