Bergvesenet. BV 1907 Trondheim. Elektromagnetisk undersøkning på Malberget, Norge

Transkript

1 Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 1907 Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pga Fortrolig ha dato: Tittel Elektromagnetisk undersøkning på Malberget, Norge Forlatter Dato Bedrift Johanson, Bertil Elektrisk Malmletning A/B Kommune Fylke Bergdistrikt 1: kartblad 1: kanblad Meldal Sør -Trøndelag Trondheimske Fagområde Dokument type Forekomster Geofysikk Malberget Råstofftype Emneord NI alm/metall Sammendrag

2 0 Ut1:7LtEmde Uver ele'..trwwnetislr: undo-fskning rfl alheret, 1:orre. AKTIEBOLAGET ELEKTRISK MALMLETNING THE ELECTRICAL PROSPECTING COMPANY STOCKHOLM SWEDEN

3 Utlåtande över elektromamnetisk undersdkninm Malbermet Norme. Under tiden 29 jull - 14 ansti 1939 utfdrde A.B. Elektrisk Yalnletning, Stockholm en eoelektrisk undersgkninm fur Skeppsredare Per Gjerdin-, 13ergen,ror-e. UndersUknin-en utfurdes å av -rodsg-a:e Jordhus -jorda innutnirm arpå ralb-r-et, v'lket ligrer på srgnsen mellan reldal och Edlånda socknar i Sör TrUndela- fylke. Då in2en vgg finnes från bilvggen LUkken - Stornaeve mård kan man endast np fram till ntområdet Tenor att fl-åtill fots. Topomrafi. Mdtonrådets högsta punkt, Malbe.gets topp, lim:er unmefur 250 n. gver onkrin=linmande terrgnm. Från denna punkt stupar terrgnmen mycket brant åt alla sidor, vilket sjorde att m&na profillinjer voro oerhgrt svårmgtta. Geolomi. Malberget ligmer inon ett stort gibbro-grgnstens område, dgr flera stora kisfurekonster upptrgda såson lånmstrgckta nalrlinjaler i massiv mransten i ngrheten av den intrusiva mabbron. Malberget består helt och hållet a- mrgnsten, men gabhro anstående i ngrheten. Inon detta --rnstensonr?:d, i det stora hela strykande i ostvgstlig riktninm, har modsgmare Jordhus fgretatit en del inmutninmar gver n-ra malmutmåenden av de beldatyper av kis, scm fgrekcirrai trakten: Tångkis och vasskis. Den elektriska ngtnnmen utfurdes för att utruna om dessa nalmutgåenden hade någon lgnmdutstrgckninm eller över huvud taset voro av rimon hetydenhet.

4 - '1

5 1138 punkter, fdrdelade inom en areal av ori'ring,1,1 km2. Den sista dazen utfördes Hven en mindre magnetisk måtning med ett kånsligt magnetiskt instrument långsned en linje 37er "Synken" t 500 V och över den elektriska Indikationen p?,linje 250 V, 132 S. Denna måt4 ning utfardes för ntt utrena de elektriska indikationernas magnetiska egenskaper. Den finkorniga, bandsr'evasskisen dr ofta en blandning av svavel- och matnetkis och kan åven innehålla magnetit, varf3r den b3r vara något magnetisk. ( Resultat. Vid den elektriska måtningen erhöllos en del indikationer, vilka 1nlats på kartbilagan. 1-t), en nest i3gonfallande av dessa indikationer år den sor påtråffats inom måtonrådets sydöstra del och som sammanbundits till ett sammanhångande stråk 5.averensståmmelse med den geologiska strykningen. Vidare har inon nordustra delen, 30 meter söder om "Synkon" påtråffats en indikation, sor återkomner på linjerna 225, 250 och 275 v. I vad den sanranhånger ned den funna svagare kopparkisfyndigheten i "Synken" r sv?,:rtatt linje 375 r farekomner en indikation, som nycket vål kan ha åstadkommits av liknande geologiskt material, son funnits i skårpningen "Synken". Dock återfinnes den inte på linjo 275 V, sor ligger aver skårpn ngen. Man kan clårförheppas att en båttre nineralanrikn2ng ån i "Synken" fdrefinnes på punkt 300 V, 375 N. Andra indikationer, troligen sammanhånflandesåson de inla:ts biln.an ha nåtråffats inom måtomrldets norra del från linje 600 V, 555 N till linje 800 v, 510 N. Denna indikation ligger just vid foten av Malberget och vid kanten av en myr. Det år dårför inte otrolizt att den förorsakats av sura vattenlasn2ngar, 71 som ansarlats vid bergets fot. Andra påtråffade indikationer, se bi-,' la-an, åro av mindre betydenhet eller av nindre intresse, såson den

6 -,

7 för att utrdna om den fdrhan&enverpnde indlkationen fdrorsakats av malm. Då djupet till strdrkoncentrationerna i här berdrda fall trolinen år stdrre ån jordjupet bdr resultatet av skårpninnarna inte låtnas till zrund får en bedumnint av malntillnån:en. Om skårpningarna se lovande ut bur man fdretana vidare undersukninar med diamantborrninq. på sidestupninnet inor orrådet ver ncot varierande r det båst att först ;T:enomsprångning i sflpn,ravarna bestgnma denna varefter A.E. Elektrisk Malnletning, med tillhjulp sv denna uppmift kan fdreslå plåtsen för borrhålet. triskas:kårpninrar på andra stållen Un de ovannånnda t.ex. över någon av de nindro sturninar, vilka bilacan utvisar kunna dessa punkter beståmmas med hjålp akvbilaman och de fixpålar, son utplacerats i terrången. Dårvid torde hoaktas att ett fel å ett par meter kan fdrekomna vid anrivandet av den elektriska ledarens r@e, varfur skårpninven bdr struoka si 3 meter på var sida om den punkt, som markerats på bilaman. Stockholm den 21 aurusti AffiMUMMIT ZWITRISNMALMLEMING ed~rdria-e 17-3-/ur

8 _231./ct 76-ickeizftiMlarizT - - eleirirriske iproiy Aryåle ele~ 4.eilzy J'hahz /"90 o sayre iftrlånda saiwz.ff R90, I A.411.ELEKTRISK MALMLETNING = THE ELECTRICAL PROSPECTING Co A'FIRJA 0, f17 ELMWISA1 11.1,01, ONRk,10 illizlherget(.5adr,e,.",480,90. 4