HUMORNS FUNKTION I OMVÅRDNADEN EN LITTERATURSTUDIE THE FUNCTIONS OF HUMOR IN NURSING A LITTERATURE REVIEW. Seminarieexemplar, får ej spridas

Transkript

1 Seminarieexemplar, får ej spridas HUMORNS FUNKTION I OMVÅRDNADEN EN LITTERATURSTUDIE THE FUNCTIONS OF HUMOR IN NURSING A LITTERATURE REVIEW Författare: Keljalic Nadja Wilhelmsson Erika Orebro universitet, Institutionen för halsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Omvårdnadsvetenskap C, Sjalvstandigt arbete 15 hp Höstterminen 2014 SAMMANFATTNING: Bakgrund: Humor ar allt som ar aktuellt och potentiellt roligt och aven den process genom vilket detta sker. Den har en tendens att föra manniskor samman och aven minska på spanningen i mötet mellan manniskor. Humor har både fysiska, psykiska och sociala effekter. Den har lange varit en erkand del av vården och darför ar det viktigt att utöka kunskapen kring humorns funktion i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva humorns funktion i omvårdnaden. Metod: En systematisk litteraturstudie över tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Humor beskrivs som ett terapeutiskt redskap och den ar viktig för patientens och sjuksköterskans relation. Humor underlattar hanteringen av svåra situationer. Den fungerar som en distraktion och aven som ett redskap för att förmedla dolda budskap kring kanslor och missnöje. Humor minskar aven sårbarhet och krankning vilket bevarar vardighet och integritet. Nar humor anvands olampligt kan den påverka relation och valbefinnande negativt. Slutsats: Humor har stort anvandningsområde i omvårdnaden då den har så många viktiga funktioner. Humor kan starka relationen med patienten, underlatta för patienten i svåra situationer och hjalpa patienten att bevara vardigheten i ovardiga situationer. Humor kan anvandas för att förmedla dolda budskap och var viktig för patientens vilja att överleva. Sjuksköterskan bör vara öppen för att anvanda humor i omvårdnaden men bör aven vara lyhörd för nar den kan riskera att skada relationen. Nyckelord: Humor, omvårdnad, relation, valbefinnande

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Historik Humor Skratt Effekter av humor Fysiska effekter Psykiska effekter Sociala effekter Humor ur ett genusperspektiv Humor ur ett omvårdnadsperspektiv Problemformulering SYFTE METOD Design Sökstrategi Urval Inklusions- och Exklusionskriterier Urvalsförfarande Värdering Bearbetning/Analys Forskningsetiska överväganden RESULTAT Påverkar relationen Skapade en terapeutisk relation Främjade kommunikation Utjämnande maktbalansen Utvecklade en vänskaplig relation Försämrade relationen Påverkar välbefinnande Fungerade som ett terapeutiskt redskap Skapade glädje Främjade avslappning... 10

3 5.2.4 Försämrade välbefinnande Gör situationer lättare att hantera Var ett redskap för att hantera situationen Skapade ett mer positivt perspektiv över sjukdomssituationen Främjade trygghet och förtroende Skapade distraktion Förmedlar dolda budskap Förmedlade känslor Förmedlade kritik och missnöje Bevarar integritet Minskade sårbarheten Bevarade värdigheten Förhindrade kränkning DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA 1, SÖKMATRIS BILAGA 2, ARTIKELMATRIS

4 1. INLEDNING Humor ar viktigt för manniskor av alla kulturer. Då det inte finns några bevis att andra arter på jorden har ett sinne för humor kan det vara en definierande karaktar av mansklighet. Humor ar en stor del av våra liv och kan uppta flera timmar av dygnet. Humor finns i allt från roliga tv-serier, komiska böcker till vidarebefordrade bilder via sociala forum. Andra intressen av njutning manniskan har, som att trana, ata eller sexuellt umgange, kan ledas tillbaka till evolutionen men någon sådan förklaring på humor finns annu inte (Howe, 2002). 2. BAKGRUND 2.1 Historik Humor ar taget från det latinska ordet umor som betyder att vara flytande och flexibel som vatten (Feagai-Hobie, 2011). Fördelarna med humor och skratt har lange varit erkanda och namndes redan i bibeln, Ett glatt hjarta ar en god lakedom, men ett brutet mod tager margen ur benen (Bibeln 1917, ordspråksboken 17:22). Men det har inte alltid varit lika sjalvklart att humor och skratt skulle vara positivt. Så sent som i slutet på 1800-talet sågs skratt som ett fenomen och som en bieffekt av psykisk ohalsa (Harries, 1995). Humoristiska inslag fanns redan i det antika dramat omkring 700 år f.kr dar Homeros lat både gudar och manniskor skratta. Den aldre grekiska komedin innehöll komiska inslag som fyndiga vitsar, sexuella skamt och ordlekar. Omkring 300 år f.kr andrade humorn karaktar och den nya grekiska komedin med filosofen Aristoteles i taten fick en mera sammanhållen handling. Dar lugnades det djarva språkbruket och situationskomiken, från den aldre komedin, av de yngre författarna. Skratt ansågs vara liktydig med skadegladje och sågs som nedvarderande mer an gladjande. Psykologen Sigmund Freud startade den andra fasen av humorutvecklingen genom sin psykoanalys under mitten av 1800-talet. Han analyserade de intrapsykiska aspekterna på skamt, komik och humor. Freud menade att humor harleddes från det undermedvetna. Han ansåg att humor var manniskans medel för att försöka nå ett euforiskt tillstånd som liknade ett barns sinnestillstånd. Freud skrev också att humor gav valbehag och tillfallig tillfredsstallelse för dolda eller förbjudna önskningar. År 1927 kampade Freud mot sin cancer och skrev i en artikel att humor gav honom en kontroll över smartan och en kansla av valbefinnande vilket fick stor betydelse för utvecklandet av humorteorier inom vården (Olsson, Backe & Sörensen, 2003). 2.2 Humor Eftersom humor har en tendens att föra manniskor samman och aven minska på spanningen i mötet mellan manniskor så har humor ofta refererats som ett socialt hjalpmedel (Feagai-Hobie, 2011). Det finns inte någon definition som tacker humorns alla egenskaper. Definitionerna får ses som komplement till varandra. En definition ar att humorn ar en mental upplevelse som har en fysiologisk grund. Upplevelsen består i upptackten och aven uppskattningen av absurda, roliga idéer, handelser och situationer. En person som anses ha humor har inte bara den sarskilda förmågan att upptacka det humoristiska i handelser. 1

5 De har aven sjalv nöje av det och kan få andra personer att uppskatta det roliga i situationer. Dessutom lockar de andra till gladje och skratt med sina skamt och galenskaper. En kompletterande definition ar att humor ar allt som ar aktuellt och potentiellt roligt och aven den process genom vilket detta sker (Olsson et al., 2003). 2.3 Skratt Definitionerna på skratt, i liknelse med humor, får anvandas som komplement till varandra. Skratt ar en spontan sammandragning av flera ansiktsmuskler på ett specifikt satt och åtföljs av förandrad andningsverksamhet. Ännu en definition ar att skratt består av spasmodiska sammandragningar av zygomaticusmuskultaturen och hastig avslappning av diafragman tillsammans med sammandragningar i stamband och svalg. Vetenskapsmannen Charles Darwin definierar skratt som en yttre handelse eller uttryck för ett inre tillstånd hos individen. Skratt förklaras som ett unikt beteende genom att det ar både en reflexartad psykosomatisk företeelse och att det kan utlösas av subtila yttre stimuli (Olsson et al., 2003). Skratt kan delas in i fem olika typer. 1: Genuint skratt som triggas av handelser och stimuli. Skrattet kommer ofrivilligt och spontant. 2: Sjalvframkallat skratt som triggas av egen fri vilja och påverkas inte av humor eller annan stimuli. 3: Stimulerat skratt som framkallas genom att trycka på vissa punkter i kroppen, så kallade skrattben 4: Inducerat skratt som framkallas via specifika typer av droger. 5: Patologiskt skratt vilket inte hör ihop med kanslor eller stimuli utan framkallas av skador på nervsystemet och uppstår ofrivilligt (Mora-Ripoll, 2010). 2.4 Effekter av humor Fysiska effekter Ur humorn utvinns skratt som har en positiv effekt på immunsystemet, cirkulationssystemet och det respiratoriska systemet. Skratt neutraliserar stresshormoner och ökar avslappningen i kroppen. Det fungerar aven som smartstillande och sanker blodsockret efter en måltid. Skratt frigör endorfiner, dopamin och serotonin som ökar kreativiteten och positivt tankande, vilket minskar risken för depression. Skratt sanker nivåerna av kortisol i kroppen som reducerar stress, samtidigt som det ökar t-cell- och mördarcellsnivåerna i blodet vilket minskar risken för infektioner. Skratt skapar muskelavslappning och ger kroppen en effektiv inre massage som framjar mag- och tarmkanalen. Skratt leder aven till en ökad blodtillförsel till kroppens vitala organ. De positiva effekter som skratt framhaver sker både om det uppstår spontant eller stimulerat, kroppen kan inte sarskilja mellan de två (Tremayne, 2014). Skratt leder till en lattnad i kroppen och har darför en stor betydelse för manniskans valbefinnande. Skratt ar en instinkt som har ett biologiskt varde för manniskans förmåga att hantera omvarlden och ar darför viktig för vår överlevnad. Skratt och gråt ger uttryck för manniskans sinnesstamning som på senare år har blivit föremål för djupare studier (Olsson et al., 2003). Ett ordentligt skratt hundra gånger per dag kan tillampas av sangliggande eller rullstolsburna som daglig motion och har samma halsoframjande fördelar som tio minuter på en 2

6 roddmaskin (Harries, 1995). Tio minuter av ordentligt skratt kan generera upp till två timmars smartfri sömn för personer med kronisk smarta (Mallett, 1993) Psykiska effekter Humor kan anvandas som en försvarsmekanism då den reducerar kanslan av stress och ångest. Skratt kan tillåta kanslor att frislappas vilket ökar personens möjlighet att hantera situationer då det starker sjalvförtroendet. Personer kan gömma sig bakom sin humoristiska sida och anvanda humor på ett effektivt satt för att hantera sina radslor. Humor förstarker det positiva tankandet och ar uppmuntrande (Tremayne, 2014). Humor kan aven ge kraft till att övervinna svårigheter och ger positiva effekter i reducering av smarta, radsla, stress, depression, spanning, makt och kontroll (Olsson et al., 2003) Sociala effekter Humor har visat sig förbattra kommunikation och starka relationer samtidigt som den ökar sjalvförtroende och skapar mer energi, dessutom ger den hopp och motverkar kanslan av ensamhet. Humor kan skapa relationer på ett personligt plan och uppmuntrar till samspel och stöttning (Olsson et al., 2003). Den hjalper till att skapa en öppen atmosfar som uppmuntrar personer att vara glada och positiva vilket medför en kansla av trygghet och bekvamlighet (Tremayne, 2014). Humor kan minska barriarer mellan personer genom att få dem att må bra i sig sjalva vilket medför att de kan kanna sig bekvama i att narma sig varandra. Humor kan aven fungera som en dampande kraft i en annars hård och laddad situation (Harries, 1995). Skratt kan ses som nedvarderande om mottagaren för skratt tror att det ar riktat mot den personen. Nar skratt sker på någon annans bekostnad kan personen kanna sig tvingad att hålla med och skratta för att hålla god min. Darför behöver inte skratt alltid ha en koppling till positiva kanslor utan kan ha en negativ innebörd. Om någon identifierar sig med vad som sags i en vits, aven om detta inte var riktat mot personen, kan den ta illa vid sig och kanna sig krankt. Humor kan på detta satt anvandas för att kranka andra, visa makt eller rikta likgiltighet mot en annan manniska vilket kan utgöra ett stort hinder för en bra relation (Olsson et al., 2003). Humor kan vara olampligt under vissa situationer då mottagaren befinner sig i en livskris eller om personen kanner att den som anvander sig av humor inte kan lasa av mottagarens signaler. Sexistiska, sexuella, rasistiska eller nedvarderande skamt kan uppfattas som krankande. Darför ar det viktigt att förstå personens kulturella bakgrund innan kansliga amnen skamtas om. Anvandningen av humor beror helt på situationen och personen som humorn riktas mot. Det ar viktigt att ha detta i åtanke, så ingen tar illa vid sig (Mallett, 1995). 2.5 Humor ur ett genusperspektiv Skillnaderna mellan man och kvinnors humormönster har lange varit föremål för forskning, speciellt då sinnet för humor ofta ses som ett socialt fenomen. Man anses traditionellt ha mer aggressiv humor an kvinnor. Detta leder till skamt med övervagande aggressivt och sexuellt innehåll. Man har också visat sig vara mindre emotionellt praglade i sin humor. Kvinnors humor ar mycket mer skild från den traditionellt aggressiva manliga humorn och uppstår vanligen från situationer från sina egna liv. Typiskt för kvinnor ar att de 3

7 berattar roliga historier om sig sjalva snarare an påhittade skamt. Mans skamt ar ofta överdrivna och overkliga medan kvinnors skamt ar verkliga och vacker ofta mer empati. Kvinnor vill inte förödmjuka andra och avstår hellre från att skamta an att förlöjliga andra. Kvinnor hittar offer i historien och upptas mer av tanken av det stackars offret an sjalva poangen. Det har också visat sig att det finns en benagenhet att tolka man och kvinnors yttrande av humor på olika satt dar humor kan fylla olika sociala funktioner. 1: Utjamnande för att fylla ut sociala hierarkier. 2: Försvarande genom att skamta om en egen svaghet innan någon annan hinner före. 3: Deltagande, att finna likhet mellan sig sjalv och andra. 4: Hanterande, att hantera svagheter genom att bagatellisera dom. Man anvander sig oftast av de två första punkterna och kvinnor av de två senaste (Olsson et al., 2003). 2.6 Humor ur ett omvårdnadsperspektiv Humor har lange varit en erkand del av vården vilket syns i humorns utbreda historik. Redan på 1200-talet ansågs skratt och gladje ha en lakande effekt och sades hjalpa till i lakningsprocessen och snabba på tillfrisknandet. Henri de Mondeville, som var en Fransk kirurg, ansåg att det var viktigt att patienten efter en operation skulle få besök av nara vanner. De skulle uppmuntra patienten med lustiga historier och spela musik för att stimulera lakningen med hjalp av gladje. Under 1500-talet var det flera lakare som tog upp humor och gladje som terapiform. En av dem var en engelsk lakare vid namn Richard Mulcuster som anvande sig av ordinerade humorinslag mot nedstamdhet och förkylning. Även den Franska filosofen Voltaire uppmarksammade humor inom vården och skrev på 1700-talet att den viktigaste uppgiften för lakare var att roa patienterna och att humor ansågs mycket viktigt i mötet med patienten. På liknande satt uppmuntrades humor hos Ojibway-indianderna som hade speciella lakarclowner. De kom för att roa patienter så de skulle skratta och under den stunden glömma bort sin smarta och sjukdom (Olsson et al., 2003). Under 1950-talet uppmarksammades ett stort behov av gladje vid omvårdnad och att skratt, humor och gladje kunde vara mer lakande an medicin. Humor ansågs öka patienternas valbefinnande, döva kanslor av ångest och minskade patienternas frustration över deras sjukdom. Under 1970-talet sågs omvårdnaden som en konst som gav utrymme för kreativitet och ett mer fantasifullt praktiskt arbete. Nu öppnades förutsattningar för vårdpersonalen att ha en öppen kommunikation praglad av skratt och skamt. Under 1980-talet vacktes flera tankar om humor och skratt i omvårdnaden (Olsson et al., 2003). Katie Eriksson förklarade leken som ett viktigt inslag i vården. Eriksson skriver att vårdande innebar vaxt, utveckling och en kraft att skapa. Denna skapande kraft uttrycks genom leken och ar en central del i utvecklingen. Leken förklaras som en vag till halsan. Den som upplever tillit från omvarlden har mod att leka vilket ger en breddning av livsperspektivet och inger hopp till patienter med allvarliga sjukdomar. Leken ökar patientens motivation och ger kapacitet att återfå halsan (Eriksson, 2002). Lek innebar gladje som kan utvinnas från humor. Humor och skratt skapar aven energi som fungerar som en helande kraftkalla och ökar förmågan att ta emot och dela kanslor. Omvårdnadsforskningen fördjupades under 1990-talet och diskussionen handlade om gladje och humor som ett satt att latta på trycket. Humor ger en fysisk upplevelse av befrielse som gör att de anhöriga kan vara nara den sjuka 4

8 aven nar det kanns svårt. Det ar som sjuksköterska viktigt att tanka på humor som en effektiv kommunikationsvag, den gör det möjligt att förmedla kanslor, omsorg och empati till patienter vilket stimulerar tillfrisknande (Olsson et al., 2003). 2.7 Problemformulering Sjukvård har nara koppling till många av manniskans stora radslor. Sjukdom, tragedi, sorg och död ar amnen som berör många och skapar stor oro. Humor och skratt inom vården har lange varit ett amne för forskning. Det har visat sig att humor och skrattet den för med sig har positiva effekter i det fysiska, psykiska och sociala valbefinnandet. Humor kan göra det möjligt att förmedla kanslor av empati och omsorg och bör ses som ett av sjuksköterskans viktigaste redskap. Darför ar det viktigt att utöka kunskapen kring humorns funktion i omvårdnaden. 3. SYFTE Syftet med studien var att beskriva humorns funktion i omvårdnaden. 4. METOD 4.1 Design För att få en bild över den aktuella forskningen av humorns funktion i omvårdnaden anvandes en systematisk litteraturstudie som metod med beskrivande design. Tillvagagångssattet för den systematiska litteraturstudien följde mallen beskriven av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). 4.2 Sökstrategi Sökningen skedde i de fyra databaserna, Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO. De meningsbarande orden i syftet valdes ut till att bilda sökord. Orden blev humor och omvårdnad som översattes i MeSH till sökorden: Nursing, Nursing Care, Patient Care, Health Care, Wit and humor as topic, Humor och Humour. Sökningen kompletterades sedan med sökorden Patients och Nurses. Sökorden delades in i två block. Block 1: Wit and humor as topic, wit and humor, humor och humour. Orden söktes både som meningsord och som frisökning för att bredda sökningen och söktes sedan tillsammans med OR. Block 2: Nursing care, nursing, patient care, health care, patients och nurses. Även har breddades sökningen på samma satt som ovan och söktes tillsammans med OR. De två sökningarna söktes sedan tillsammans med AND. Avgransningen sattes till artiklar skrivna på engelska, norska eller svenska då de språken beharskas bast av författarna. Artiklarna avgransades aven till max 15 år för att få med den mest aktuella forskningen. I Cinahl och PsycInfo avgransades sökningen med peer reviewed för att sakerstalla att artiklarna var vetenskapligt granskade. Enligt Willman et al. (2011) ar artiklarna i Medline och Amed redan godkanda som vetenskaplig referens. 4.3 Urval Inklusions- och Exklusionskriterier Artiklar som handlade om sjuksköterskan eller patientens anvandande eller upplevelser av humor inkluderades i sökningen. Artiklar som begransade sig 5

9 till humor mellan personalen exkluderades, då de ansågs av författarna endast beröra amnet arbetsmiljö och inte omvårdnad. Artiklar som beskrev humor i form av skratterapi exkluderades, då de artiklarna berörde amnet sjalvstimulerat skratt och inte humor Urvalsförfarande Första urvalet: Sökningen i databaserna genererade många intressanta traffar. Over 1000 titlar lastes för att hitta de mest relevanta artiklarna. Andra urvalet: Av titlarna valdes 42 artiklar ut vars sammanfattning lastes. Tredje urvalet: Efter att ha last dessa fanns det 24 artiklar kvar som fortfarande ansågs svara till syftet. De granskades för vetenskaplig kvalité med stöd av granskningsmall enligt (Willman et al., 2011). Fjärde urvalet: Efter granskningen valdes tio artiklar ut för att sammanstallas i studien, övriga föll bort vid lasningen av hela artikeln då de inte langre ansågs svara till syftet eller hade låg vetenskaplig kvalité. 4.4 Värdering Artiklarna granskades med hjalp av granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ forskningslitteratur (Willman et al., 2011). Granskningens fokus låg på att artiklarna skulle ha ett etiskt resonemang, en bra beskriven metod och analys, ett tydligt resultat samt implikationer för fortsatt forskning. Se bilaga 2 (artikelmatris) för respektive artikels styrkor och svagheter. 4.5 Bearbetning och Analys Bearbetning och analys gjordes utifrån det förfarandet som beskrivs för systematiska litteraturstudier av Forsberg och Wengström (2008). Författarna gjorde en analys av innehåll dar de artiklar som inkluderades i studien lastes av båda författarna oberoende av varandra och diskuterades sedan gemensamt. Helheten av artiklarna beskrivs i detalj i artikelmatrisen (se bilaga 2). Nar artiklarna lastes ströks meningsenheter under som svarade till syftet kring vilken funktion humor hade i omvårdnaden. Stycken som markerades sammanstalldes i ett dokument som anvandes som grund för att hitta koder. Koderna jamfördes med likheter och skillnader för att urskilja subkategorier. Genom att jamföra subkategoriernas fokus skapades kategorier (se tabell 1). Kategorierna anvandes sedan för att framstalla resultatet. 4.6 Forskningsetiska överväganden I litteraturstudier ar det viktigt att författarna gör etiska övervaganden nar det kommer till urval och presentation av resultatet. Darför ar det viktigt att valja studier som visar att forskarna har gjort etiska övervaganden (Forsberg & Wengström, 2008). Alla artiklar som anvandes i denna litteraturstudie har beskrivit etiska resonemang. Vid genomförandet av en litteraturstudie skall författarna behandla alla kallor så korrekt och nyanserat som möjligt. De ska vara objektiva och påpeka problem, föra fram fördelar och ge lasarna en realistisk utvardering av arbetets kvalitet och giltighet (Rienecker & Jørgensen, 2010). Artiklarna har lasts objektivt och både negativa och positiva aspekter på humor har framförts. Data har inte tolkats utifrån egna varderingar och tidigare erfarenheter. Den har framstallts på det satt som står i studierna och inte i efterhand andrats. Studiernas kvalitet har granskats och redovisats. 6

10 5. RESULTAT Tabell 1. Presentation av kategorier och subkategorier Kategorier Påverkar relationen Påverkar välbefinnande Gör situationer lättare att hantera Förmedlar dolda budskap Bevarar integritet Subkategorier Skapade en terapeutisk relation Framjade kommunikation Utjamnande maktbalansen Utvecklade en vanskaplig relation Församrade relationen Fungerade som ett terapeutiskt redskap Skapade gladje Framjade avslappning Församrade valbefinnande Var ett redskap för att hantera situationen Skapade ett mer positivt perspektiv över sjukdomssituationen Framjade trygghet och förtroende Skapade distraktion Förmedlade kanslor Förmedlade kritik och missnöje Minskade sårbarheten Bevarade vardigheten Förhindrade krankning 5.1 Påverkar relationen Skapade en terapeutisk relation Humor skapade en starkt relation mellan sjuksköterska och patient vilket underlattade för att förbattra och underhålla de redan etablerade relationerna (Dean & Gregory, 2005). Både sjuksköterskor och patienter insåg vilken positiv påverkan humor hade i deras relationer (Tanay, Wiseman, Roberts & Ream, 2014). Den upplevdes som ett hjalpmedel för att snabbare få en intim terapeutisk relation (Francis, Monahan & Berger, 1999; Greenberg, 2003; Tanay et al., 2014). Humoristiska sjuksköterskor kunde få ut det humoristiska hos patienter, vilket beskrevs som en viktig funktion för att relationen skulle upplevas som terapeutisk (Haydon & Riet, 2014). Den skamtsamma stamningen som uppkom mellan sjuksköterskan och patienten gjorde att relationen upplevdes som varm och gladjande från båda parter (Dean & Gregory, 2005; Greenberg, 2003; Tanay et al,. 2014). En humoristisk atmosfar kunde skapa en narhet och en starkt relation. Nar sjukdomens tuffaste period var över blev humorn ett återkommande och naturligt inslag i patientens liv och i relationen med sjuksköterskan (Åstedt-Kurki, Isola, Tammentie & Kervinen, 2001). 7

11 5.1.2 Främjade kommunikation Humor skapade ökad möjlighet för kommunikation mellan patient och sjuksköterska (Dean & Gregory, 2005; Haydon & Riet, 2014). Humor var inte någonting som sjuksköterskan bestamt sig för att anvanda i förvag utan uppstod spontant i kommunikationen med patienten. Den upplevdes som en så sjalvklar del i kommunikationen så ibland markte sjuksköterskan inte ens att humor hade anvants (Dean & Gregory, 2005). Patienterna anvande sig av humor för att få kontakt med sjuksköterskorna. En sjuksköterska beskrev att om patientens försök att kommunicera via humorn gick obemarkt kande sig patienten obetydlig. Gav sjuksköterskorna respons på den humoristiska kommunikationen, upplevde patienterna sig sedda som individer, vilket framjade relationen (Haydon & Riet, 2014) Utjämnande maktbalansen Humor beskrevs som en utjamnare i maktbalansen mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare upplevdes skillnader mellan hur man och kvinnor anvande humor. Mannen sågs mer humoristiska i jamförelse med kvinnorna vilket förklarades kunna ha med maktpositionerna att göra. Då sjuksköterskan oftast ar en kvinna och får en maktposition över den manliga patienten kunde humor anvandas som en utjamnare. Genom att utjamna maktbalansen gjorde humor stamningen mindre tryckt (Haydon & Riet, 2014). Humor kunde aven vara ett redskap för att bryta ner de barriarer patienten hade gentemot sjukvården (Haydon & Riet, 2014). Nar sjuksköterskor anvande sig av humor för att skamta om sig sjalva kunde patienterna se detta som avvapnande vilket bröt isen mellan dem och fick patienterna att öppna sig. Nar situationen avvapnades med hjalp av humor blev den inte lika laddad och på det sattet kunde muren mellan sjuksköterskorna och patienterna rivas ner. Vidare beskrevs det att humor inte kunde riva ner några murar om inte båda parter var avslappnade i situationen och relationen med varandra. Sjuksköterskor förklarade att de kunde mötas av ilska eller frustration från patienter eller familjemedlemmar. Detta kunde bero på att de kande sig dåligt behandlade av personalen. Humor kunde få stamningen mer avslappnad och få personalen verka mindre hotfull (Greenberg, 2003) Utvecklade en vänskaplig relation Humor gav upphov till positiva kanslor som utvecklades till en typ av vanskap mellan patienter och sjuksköterskor (Greenberg, 2003; McCreaddie & Payne, 2014). Humor upplevdes aven starka team-kanslan (Tanay et al., 2014). Den vanskapliga relationen som humor skapade upplevdes lamna ett tomrum efter sig nar patienten blev utskriven. Kanslorna som uppstod balanserades genom att sjuksköterskan kunde kanna en professionell stolthet över att ha anvant humor och på det viset varit så terapeutisk som möjligt (Greenberg, 2003). Patienter upplevde det lika viktigt med psykisk- som med fysisk omvårdnad. Humor förklarades som en del av den psykiska omvårdnaden och kunde anvandas samtidigt som sjuksköterskor tog hand om den fysiska. Gjorde sjuksköterskor det kande patienter att det skapade en stark vanskaplig relation mellan dem. Den gemensamma upplevelsen av humor gjorde att sjuksköterskans och patientens två personligheter möttes vilket fick deras relation att upplevas som unik och speciell (Greenberg, 2003). 8

12 Patienter upplevde att om de blev van med sjuksköterskor skulle de lagga mer tid och energi i mötet med dem och inte endast fastna i de rutiner och krav som fanns. De såg att sjuksköterskor stalldes inför flera orimliga krav, tidspress och stress, vilket gjorde att de inte hade så mycket tid över. Patienter skapade en vanskaplig relation med sjuksköterskor medvetet genom humor för att inte bli negativt påverkade av sjuksköterskors pressade schema. De upplevde en oro över att bli bortglömda om den vanskapliga relationen inte fanns (McCreaddie & Payne, 2014) Försämrade relationen Det var viktigt att ha en kansla för situationen och en förståelse för nar det var lampligt att anvanda humor (Dean & Gregory, 2005; Francis et al., 1999; Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor behövde vara finkansliga, det som var acceptabelt att skamta om i ena stunden kunde vara oacceptabelt i nasta (Francis et al., 1999). På liknande satt upplevdes humor variera mellan olika kulturer och det som upplevdes roligt i en kultur kunde uppfattas som krankande i en annan (Haydon & Riet, 2014). Nar humor anvandes okansligt kunde patienten ta illa vid sig och stunden de delade tillsammans med sjuksköterskan kunde förstöras, det kunde aven hela deras relation (Francis et al., 1999; Haydon & Riet, 2014). Humor som anvandes för att framja men som slutade med att förolampa var en av humorns varsta konsekvenser (Dean & Gregory, 2005; Francis et al., 1999; Tanay et al., 2014). Det förklarades darför som viktigt att sjuksköterskan inte anvande sig av humor innan patientens kanslostamning kants av i förvag (Francis et al., 1999). Ratt timing identifierades som en valdigt viktig egenskap hos sjuksköterskan (Greenberg, 2003; Tanay et al., 2014). Huruvida relationen tog skada eller inte berodde på styrkan i deras redan existerande relation. Var sjuksköterskorna genuina, snalla och omtanksamma så upplevdes humoristiska snedsteg inte bli lika allvarliga (Dean & Gregory, 2005). Sjuksköterskor gjorde sitt basta för att tillmötesgå patienters anvandande av humor för att inte riskera att förstöra relationen aven om detta inkraktade på den egna personligheten och de egna varderingarna (Haydon & Riet, 2014). 5.2 Påverkar välbefinnande Fungerade som ett terapeutiskt redskap Det upplevdes att humor var ett bra terapeutiskt redskap, men skulle aldrig tvingas fram (Dean & Gregory, 2005). Humor kunde anvandas för att uppnå terapeutiska mål (Greenberg, 2003). Humor skapade en battre interaktion, ett battre resultat och en ökad följsamhet (Haydon & Riet, 2014). Vidare upplevde sjuksköterskor att patienter som var glada blev friska snabbare, humor var ett redskap för att finna den gladjen (Haydon & Riet, 2014; Scholl, 2007). Liknande resultat sågs i Mansson, Elfving, Pettersson, Wahl & Tunells (2013) studie dar barnen upplevde att clownerna var dar för att få dem att le och detta gjorde dem snabbare friska. I en studie av Tse, Lo, Cheng, Chan, Chan & Chung (2010) gavs humorterapi som intervention. Efter humorterapin var det en signifikant skillnad i smarta mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen. Smartan var betydligt lagre hos patienterna i interventionsgruppen medan den var densamma i kontrollgruppen. Det visade sig aven att det skett förbattringar i livsgladjen och i kanslan av 9

13 tillfredsstallelse hos patienterna i interventionsgruppen efter terapin. Liknande förbattring sågs inte i kontrollgruppen (a.a). Patienterna upplevde att humor och skrattet hade terapeutiska fördelar (Dean & Gregory, 2005; Greenberg, 2003). De upplevde sig stimulerade av de endorfiner som skrattet förde med sig. Nar patienterna tog del av humor kande de att negativa kanslor i kroppen byttes ut mot positiva, vilket upplevdes som ett lyft. Vidare beskrev patienter att humor kunde hjalpa dem ur deras depression. Humor kunde ta bort patientens kansla av sorg genom att sjuksköterskan smittade av sig av positiva kanslor till dem (Greenberg, 2003). Patienter beskrev att humor skapade en kansla av unik och terapeutisk vård. De upplevde att om deras behandling kandes individuell och intim skulle den aven kannas mer saker och på det sattet bli mer framgångsrik (McCreaddie & Payne, 2014) Skapade glädje Sjuksköterskan anvande humor för att varna om patientern, likaså anvande patienten humor för att varna om sjuksköterskan. Humor skapade skratt och hade positiva funktioner som framkallade kanslor av medmansklighet, gladje och vanlighet (Tanay et al., 2014). Nar utbytet av gladje skedde mellan sjuksköterskan och patienten skapades en kansla av valbefinnande hos båda parter. Humor kunde aven anvandas som ett redskap för att latta upp stamningen (Dean & Gregory, 2005; Greenberg, 2003; Haydon & Riet, 2014). Sjuksköterskor upplevde att humor kunde vara patienters enda upplyftande kansla för stunden. Darför sågs det som extra viktigt att anvanda humor i omvårdnaden och inte endast fokusera på de medicinska uppgifterna som skulle göras (Haydon & Riet, 2014). Humor anvandes för att förbattra patienters valbefinnande, livskvalitet och för att göra dem bekvama och glada (Mansson et al., 2013; Scholl, 2007; Tse et al., 2010) Främjade avslappning Sjuksköterskor upplevde att nar de anvande sig av en snall och lattsam humor kunde patientens ångest lindras (Greenberg, 2003). Humor kunde hjalpa till att skapa lugn och minska obekvamligheter och darigenom blev patienterna mer avslappnade (Francis et al., 1999; Greenberg, 2003; Scholl, 2007). En sjuksköterska upplevde att det fanns uppenbara skillnader mellan hur man och kvinnor anvande humor. Man anvande humor för att vara öppna med varandra och för att minska obehag. Kvinnor anvande humor för att lugna familjen och inte oroa personer i sin narhet (Dean & Gregory, 2005). Vardagliga skamt om vadret, kandisar, anekdoter och filmer beskrevs av sjuksköterskor som ett sakert kort att skamta om. Nar de sakra skamten anvandes skrattade sjuksköterskan och patienten tillsammans vilket gjorde att de blev mer avslappnade med varandra (Tanay et al., 2014). Patienter beskrev humor som en bra egenskap hos sjuksköterskan och de förklarade att humor visade att sjuksköterskan var positiv och avslappnad (Tanay et al., 2014; Tse et al., 2010) Försämrade välbefinnande Det förklarades som viktigt att sjuksköterskan hade en vetskap kring hur patientens valbefinnande förandrades under dagen. Genom att uppfatta 10

14 förandringar kunde sjuksköterskor veta nar humor var valkomnat eller nar patienten behövde stöttning och trygghet på andra satt (Dean & Gregory, 2005). Ofta upplevdes tidsschemat pressat och det kunde vara stressiga situationer, humor kunde då latt glömmas av och patienterna gick miste om de positiva funktionerna humorn förde med sig (Haydon & Riet, 2014). Humor kunde påverka patienternas valbefinnande negativt om sjuksköterskorna skrattade i offentliga utrymmen dar patienterna kunde höra skrattet och tro att det var riktat negativt mot dem (Dean & Gregory, 2005). Sjuksköterskor upplevde att det fanns tillfallen då försiktighet kring anvandandet av humor kravdes då det kunde församra patienters valbefinnande. De tillfallen då patienten hade kronisk smarta, sjuka barn eller var nara döden fanns det inget utrymme för humor (Haydon & Riet, 2014; Tanay et al., 2014). Liknande försiktighet kravdes aven av clownerna nar de besökte barnen. Barnen ville inte ha besök nar de åt, sov, blev undersökta eller mådde dåligt (Mansson et al., 2013). Patienter upplevde att humor påverkades av etniciteten. En patient upplevde att det fanns lite humor kvar i livet sedan diagnosen och förklarade att detta kunde bero på att personalen var tveksam till att anvanda humor då språket satte granser (Dean & Gregory, 2005; Haydon & Riet, 2014). En annan patient delade uppfattningen och upplevde det svårare att anvanda humor med sjuksköterskor från andra kulturer på grund av radslan för etniska missförstånd, svårigheter med uttal eller feltolkade betydelser. Konsekvenser av detta kunde bli att de terapeutiska funktionerna humorn hade kunde bli förbisedda i kulturella möten (Dean & Gregory, 2005). 5.3 Gör situationer lättare att hantera Var ett redskap för att hantera situationen Humor gjorde det möjligt för både sjuksköterskor och patienter att kontrollera och hantera annars omöjliga situationer (Greenberg, 2003; McCreaddie & Payne, 2014). Humor upplevdes som ett hjalpmedel för att hantera personliga katastrofer och tillbakagångar (Francis et al., 1999). Den fungerade aven som en försvarsmekanism för patienterna (Haydon & Riet, 2014), framst mannen anvande humor på detta vis. De anvande den för att undvika svåra situationer, för att hantera verkligheten, för att slippa gå in på djupgående kanslor och för att slippa frågor om sig sjalva (Åstedt-Kurki et al., 2001). Humor var ett verktyg som anvandes av både patienter och sjuksköterskor för att visa och hantera starka kanslor, speciellt radsla och oro. Patienter upplevde att sjuksköterskorna var bra på att ta deras oro på allvar och hjalpa dem hantera svåra situationer genom att medvetet anvanda sig av humor (Åstedt-Kurki et al., 2001). En patient beskrev att om sjuksköterskan var glad och trevlig i en situation som annars kandes jobbig för patienten så kunde detta minska hotet av situationen. En allvarlig sjuksköterska kunde göra att patienten trodde att situationen var mer allvarlig och detta kunde leda till onödig oro. Anvander sjuksköterskan humor, visade det att situationen var relativt ofarlig eller åtminstone kunde sjuksköterskan ge ett intryck av det, vilket gjorde att patienten lattare kunde hantera situationen (McCreaddie & Payne, 2014). 11

15 Patienter kande att humor gjorde så de kunde skamta om sig sjalva och sin situation vilket gjorde den lattare att hantera (Greenberg, 2003). Patienter anvande humor i situationer dar sjuksköterskan misslyckades med sina arbetsuppgifter. Detta gjorde de för att minska risken att sjuksköterskans sjalvsakerhet skulle ta skada, så att de lattare skulle kunna hantera situationen (Tanay et al., 2014). För sjuksköterskan var humor ett satt att visa att de trivdes med sitt jobb trots den höga arbetsbördan. Vidare beskrev sjuksköterskor att de såg fram emot att utföra arbetsuppgifter tillsammans med patienter som var humoristiska, det gjorde arbetsuppgifterna lattare att utföra (Greenberg, 2003; Tanay et al., 2014; Åstedt-Kurki et al., 2001) Skapade ett mer positivt perspektiv över sjukdomssituationen Fanns det humor i atmosfaren kunde patienterna anvanda sig av den kanslan för att se en ljusare framtid (McCreaddie & Payne, 2014). Patienter beskrev humor som problemlösare och menade att den kunde hjalpa till att andra deras perspektiv, skapa objektivitet, vara ett redskap för att hitta alternativa lösningar och att finna det positiva i situationen (Francis et al., 1999; Greenberg, 2003; Åstedt-Kurki et al., 2001). Patienter upplevde att humor spelade en viktig roll nar de blev inlagda på sjukhuset (Greenberg, 2003; Åstedt-Kurki et al., 2001). Humor anvandes av patienterna som en strategi för överlevnad och var en indikation på att de hade överlevt det varsta skedet av sjukdomen. Humor hjalpte dem att se framåt och ökade viljan för att fortsatta kampa för sitt liv (Dean & Gregory, 2005; Åstedt- Kurki et al., 2001). Verkligheten av deras tillstånd kunde inte påverkas av humor, men den påverkade deras sista tid i livet på andra satt (Dean & Gregory, 2005) Främjade trygghet och förtroende Sjuksköterskor beskrev att patienter måste ha ett grundlaggande förtroende för dem för att de ska kunna skratta tillsammans. De upplevde att det gemensamma skrattet skapade en kansla av trygghet och fick patienten att lita på sjuksköterskan. Nar patienterna vill anförtro sig till någon upplevde sjuksköterskorna att de lattare kunde göra detta med någon de tidigare delat ett skratt med (Tanay et al., 2014). Patienter anvande humor för att se vilken typ av sjuksköterska de hade att göra med. Gavs det inget gensvar på humor kunde patienten uppfatta sjuksköterskan som kall (Haydon & Riet, 2014). Sjuksköterskor förklarade att de anvande sig av patientens initiativ till humor, för att på så vis veta att patienten var trygg i situationen. Då kande aven sjuksköterskan en trygghet i att kunna anvanda sig av humor (Haydon & Riet, 2014). Ibland anvande sig sjuksköterskorna av icke humoristiska kommunikationsverktyg innan de introducerade humor. Verktygen kunde vara beröring, att lyssna på patienten eller att prata om någonting intressant. Nar patienten sedan var trygg i situationen och mottaglig för humor kunde den anvandas (Greenberg, 2003). En patient beskrev att en sjuksköterska som tydligt visade sig vara glad och humoristisk gav intrycket av att vara latt att prata med. Patienten upplevde att de kunde vanda sig till den sjuksköterskan med allt (Åstedt-Kurki et al., 2001). 12

16 Mansson et al. (2013) skriver att clownernas besök på avdelningen fick flera av barnen att kanna sig mer hemma på sjukhuset. Clownernas besök förklarades som viktigt för att det gav barnen en kansla av trygghet i en jobbig situation som vid smarta eller inför en operation Skapade distraktion Sjuksköterskorna upplevde att patienterna anvande humor för att distansera sig från allvaret av en diagnos och på det viset kunna förneka den svåra situation de befann sig i. Det kunde vara en risk då patienter försökte undvika amnen som kravdes att diskuteras. Detta kunde distrahera sjuksköterskor från frågor som behövde bli stallda och svar som behövde ges. Humor kunde genom detta både hjalpa patienterna att hantera sin situation men aven stjalpa sjuksköterskans möjlighet att bedöma den (Francis et al., 1999). Humor distraherade patienterna så att de fick en stund att tanka på annat, aven om stunden var kortvarig så beskrevs den som mycket viktig (Greenberg, 2003; Mansson et al., 2013; Åstedt-Kurki et al., 2001). 5.4 Förmedlar dolda budskap Förmedlade känslor Nar patienten kande att sjuksköterskan hade humor eller en humoristisk ton i det som gjordes kunde de lattare förklara vilka behov de hade i den specifika situationen. Patienter beskrev aven att humor hjalpte dem att uttrycka åsikter och önskemål kring sin behandling (McCreaddie & Payne, 2014; Åstedt-Kurki et al., 2001). En sjuksköterska upplevde att patienter anvande sig av humor som ett satt för att få utlopp för sina kanslor och sågs som ett satt för att maskera kanslor av ensamhet (Haydon & Riet, 2014) Förmedlade kritik och missnöje Humor anvandes av sjuksköterskor för att kritisera patienters dåliga följsamhet. Ett exempel återgavs dar en patient inte följde sin ordinerade diet vilket påverkade hennes sjukdom negativt. Skamtet var barskt och antydde att om ordinationen inte följdes battre kommer patienten att dö. Både patienten och sjuksköterskan skrattade tillsammans efter det elaka skamtet, vilket tyder på humorns starka krafter trots de hårda ord som sagts. Men det beskrevs också tydligt att det måste finnas en bra kontakt mellan patienten och personalen vid sådana skamt annars kan patienten kanna sig förolampad (Francis et al., 1999). Sjuksköterskorna upplevde att patienterna kunde anvanda sig av humor på liknande satt. De anvande den för att uttrycka ilska och frustration mot personalen, behandlingen eller sjukdomen (Francis et al., 1999; Åstedt-Kurki et al., 2001). En risk kunde vara att sjuksköterskan missar de underliggande tonerna av missnöje och att patientens kritik inte togs på allvar (Dean & Gregory, 2005; McCreaddie & Payne, 2014). 5.5 Bevarar integritet Minskade sårbarheten Sjuksköterskor beskrev att de anvande sig av humor för att patienterna inte skulle behövde kanna sig lika sårbara (Haydon & Riet, 2014). Patienterna anvande sig av svart humor för att visa att de hade full förståelse över sin situation. Den svarta humorn gav ett skydd och minskade patienternas sårbarhet (Dean & Gregory, 2005). Humor anvandes också av patienterna för 13

17 att lattare kunna uttrycka sig och på det viset kanna sig starkta och inte lika sårbara (Haydon & Riet, 2014) Bevarade värdigheten Patienter upplevde sig ofta bestulna på sin vardighet nar de utsattes för obekvama eller svåra situationer. Humor beskrevs hjalpa patienterna att bevara vardigheten i ovardiga situationer (Dean & Gregory, 2005; Haydon & Riet, 2014; Åstedt-Kurki et al., 2001). Genom att anvanda humor minskade stigmatiseringen av patienternas svårigheter vilket ledde till att vardigheten lattare kunde bevaras. Sjuksköterskan upplevde att familjemedlemmar uppskattade nar de anvande sig av humor. Familjemedlemmar beskrev att humor som återspeglades i samtalet skapade en kansla av att patienten blev erkand som manniska och inte bara en del av sjuksköterskans rutinmassiga kontroll. Detta upplevdes starka patientens kansla av vardighet (Tanay et al., 2013) Förhindrade kränkning Patienter beskrev att humor minskade kanslan av att bli krankt (Haydon & Riet, 2014). Patienterna konfronteras standigt med hierarkiska skillnader mellan sig sjalva och vårdpersonalen. Det visade sig vara speciellt tydligt då personalen hade professionell kladsel medan patienterna beskrev sin kladsel som genomskinliga klanningar. Hierarkin gjorde att patienten kunde kanna sig krankt lattare. Humor kunde vara ett verktyg för att minska skillnaderna i status mellan patienten och vårdgivarna och placerade en del av makten tillbaka till patienten i de situationerna (Scholl, 2007). Vidare kunde aven sjuksköterskor kanna sig krankta om patienterna anvande humorn på fel satt. Mannens humor kunde upplevas som nedsattande då de beskrevs anvanda mycket sexism och trångsynthet i sina skamt. Sjuksköterskorna förklarade att det var viktigt att satta professionella granser och saga ifrån nar skamten inte lampade sig så ingen skulle kanna sig krankt (Haydon & Riet, 2014). 6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycInfo anvandes som kallor för litteratursökningen. Cinahl valdes då den innehåller forskning inom området omvårdnad, Medline inom det biomedicinska området, PsycInfo innehåller material inom beteendevetenskap och psykologi och Amed har forsking kring amnet alternativmedicin (Karlsson, 2012). Valet av flera databaser kan ses som en styrka för studien, valet gjordes för att inte riskera att missa relevanta artiklar (Willman et al., 2011). Det ar aldrig tillrackligt att enbart anvanda en sökterm för sin systematiska sökning. Darför valdes flera sökord som kunde svara till syftet. Att så många sökord anvandes ökade möjligheten för att ringa in det amne studien syftade till att beskriva (Willman et al., 2011). Det sågs viktigt att få med både sjuksköterskor och patienters perspektiv, darför kompletterades sökningen med sökorden Patients och Nurses. Författarna skapade sökblock bestående av både indexeringsord och fritextord för att identifiera så många relevanta studier som möjligt. Detta leder till att sökningen blir mer systematisk (Statens beredning för medicinsk utvardering (SBU), 2013; Willman et al., 2011). 14

18 Artiklarna avgransades mellan åren Det kan ses som en svaghet att en så bred avgransning av år gjordes då artiklar enligt Forsberg och Wengström (2008) inte bör vara aldre an tre till fem år för att raknas som anvandbara inom forskning. Humor förandras dock inte drastiskt över tid vilket gör att 15 år andå kan anses vara aktuell forskning. Sökningen genererade över 1000 traffar. Det kan diskuteras om fler avgransningar borde gjorts, då traffantalet blev så stort. Då hade emellertid risken för att gå miste om relevanta artiklar ökat. En mycket stor del av traffarna var dock dubletter så antalet traffar var egentligen betydligt farre. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod anvandes till litteraturstudien. Detta ar en styrka för studien då det åskådliggör det specifika fenomenet ur olika perspektiv. Artikeln skriven av Scholl (2007) ansågs av författarna ha en lagre kvalité då urvalet inte var tydligt beskrivet. Även resultatet och diskussionen var inte tydligt separerade från varandra och författaren av studien blandade egna åsikter med de fynd som observerats. Att artikeln inkluderades kan ses som en svaghet för litteraturstudien, men då de fynd Scholl beskrivit var så pass relevanta och dessutom styrkts med intervjuer så inkluderades artikeln. Haydon och Riet (2014) och Francis et al. (1999) har endast inkluderat sjuksköterskor i deras studier. Sjuksköterskorna beskriver i sin tur patienternas upplevelser av humor i omvårdnaden. Det kan ses som en svaghet för studierna då uppgifterna ar andrahandskallor. Författarna valde andå att inkludera de två artiklarna då de beskrev sjuksköterskornas upplevelser av humorns funktion på ett tydligt och bra satt. Vidare såg författarna att de upplevelser som sjuksköterskorna beskrev att patienterna hade, aven beskrevs i andra studier av patienter, alltså starktes resultatet från fler håll. Haydon och Riet (2014) och McCreaddie och Payne (2014) har inte beskrivit något urval. Detta sågs som svagheter för studierna men då resultatet framst innefattade citat ansågs de trovardiga och inkluderades darför i litteraturstudien. Litteraturen bearbetades genom en analys av innehållet utifrån syftet. Artiklarna analyserades enligt förfarandet som beskrivs för systematiska litteraturstudier av Forsberg och Wengström (2008). Minst två personer bör, oberoende av varandra, sortera, granska och kvalitétsbedöma resultatet för att minska risken för subjektivitet (Willman et al., 2011). Darför lastes artiklarna av författarna oberoende av varandra och diskuterades sedan gemensamt. Detta kan ses som en styrka för arbetet då författarna inte påverkade varandra och då behöll sin objektivitet. 6.2 Resultatdiskussion Resultatet i denna litteraturstudien visar att humor fungerar som ett medel för att starka relationen mellan sjuksköterska och patient. Den ar ett hjalpmedel för att snabbare uppnå en terapeutisk relation och ett redskap för att kunna bibehålla den redan etablerade relationen (Dean & Gregory, 2005). Humor upplevdes minska på spanningen i mötet vilket öppnar upp för en bra relation. Anvandes humor mellan sjuksköterska och patient så upplevdes relationen som en unik vanskapsrelation och skapade ett starkt band mellan dem (Greenberg, 2003; McCreaddie & Payne, 2014). Humor uppmarksammades tidigt som en viktig del i omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee betonar vikten av relationen mellan sjuksköterska och patient i sin 15

19 omvårdnadsteori. Travelbee havdar att för att förstå vad omvårdnad ar och bör vara, måste en förståelse finnas kring det som sker mellan patient och sjuksköterska. Hur interaktionen kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan ha för patienten och tillståndet ar darför viktigt att ha i åtanke. Mellanmanskliga relationer gör livet vart att leva och det ar det viktigaste syftet med omvårdnaden. Den mellanmanskliga relationen ar en process och det ar sjuksköterskans ansvar att etablera relationen och se till så den uppratthålls. Travelbee skriver att för att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan från början bygga upp en god relation till patienten (Kirkevold, 2000). Katie Eriksson uttrycker samma åsikter i sin omvårdnadsteori. Vårdrelationen utgör grunden i vårdande och i vårdprocessen. I relationen skapas ett utrymme för att patienten skall kunna uttrycka sina behov, begar och problem. Relationen bygger på ömsesidighet och varierar i intensitet och djup. Genom en djup och trygg relation erhålls optimal kunskap om patienten vilket leder till battre vårdande. En fungerande vårdrelation utgör förutsattningen för en fungerande vårdprocess (Eriksson, 2014). Studien visade att humor har funktioner som starker relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Humor upplevdes från båda parter i relationen som en nyckel till en unik och vanskaplig relation. Det beskrivs också i resultatet att vissa sjuksköterskor kande en tomhet efter patientens utskrivning vilket bevisar styrkan i relationen. Det kravs dock en försiktighet från sjuksköterskan att hålla relationen professionell och inte gå in för djupt i vanskapsrollen. Humor kan vara ett hjalpmedel men beskrivs också i resultatet som någonting som kan förstöra relationen om det anvands på fel satt. Det ar viktigt att sjuksköterskan har en kansla för nar humor lampar sig eller inte för att de goda kontakterna skall framjas och inte förstöras. Halsooch sjukvårdslagen (HSL) beskriver vikten av att framja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen (SFS, 1982:763). Resultatet visade att humor minskade patientens sårbarhet genom att ge tillbaka patienten en del av makten i ett annars hierarkiskt förhållande (Scholl, 2007). Patienter beskrev att nar humor anvandes kande de sig inte lika latt krankta i situationer dar de annars hade gjort det. Humor upplevdes bevara vardigheten i annars ovardiga situationer och gav patienterna möjlighet att uttrycka kanslor utan att kanna sig sårbara (Haydon & Riet, 2014). I situationer dar humor anvandes kande sig patienterna sedda och uppskattade, de upplevde situationen unik och inte endast en del i sjuksköterskans rutin (Tanay et al., 2013). Margareta Edlund, doktor i halsovetenskap, beskriver att manniskan har en absolut vardighet som alltid finns i oss, för att vi ar manniskor. Den vardigheten går inte att kranka. Vidare beskrivs omvårdnadsbegreppet vardighet som ett begrepp med olika dimensioner. En dimension ar den relativa vardigheten. Den riskeras att krankas nar en person drabbas av lidande eller sjukdom. Det ar viktigt som sjuksköterska att möta upp patientens lidande med ett bra vårdande för att upplevelsen av vardigheten skall bevaras i de situationer dar den riskeras att krankas. För att bevara kanslan av vardighet i förnedrande situationer skall sjuksköterskan hantera de med finkanslighet och se till så patienten kanner sig bekraftad, sedd, alskad och betraktad som en person och inte endast en patient. Att inte bli sedd kan upplevas som krankande och skapar en kansla av skam och skuld. Det ar viktigt att som sjuksköterska se patienten som en individ och respektera de kanslor som patienten visar (Edlund, 2012). Visar patienten på sårbarhet så kravs det att sjuksköterskan 16